EU
2002-05 EU 2000
- 2001 EU
1999
EU 1998 Dessa sidor innehåller sammanfattningar av artiklar om Europeiska unionen, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus under åren 1996-97. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.
96-22 s 8
"John Major mot Europa"
Majors hot om att blockera EU-samarbetet om inte förbudet
mot export av brittiskt nötkött hävs tas inte allvarligt
av de 14 övriga EU-länderna. GB har inte visat någon
större entusiasm för samarbete innan heller. Major skjuter
sig själv i foten. Man väntar på att Tony Blair
ska ta över.
96-22 s 8
"Avtal mellan EU och Slovenien"
Ett samarbetsavtal undertecknas i juni.
96-24 s 9-19
"Sverige kräver större öppenhet i EU"
Även SF, Dk och NL stöder. Men det är inte så
enkelt som man tror. Slutenheten kanske är en garanti för
de små ländernas möjlighet att påverka och
den är ett kitt som binder länderna samman.
En vändpunkt mot större öppenhet har dock nåtts.
96-26 s 12-13
"EU-reformer är ett måste"
Mötet i Florens handlade mycket om behovet av utökat
majoritetsbeslut. Mycket bromsas idag p g a vetorätten.
96-26 s 13
"Offentliga projekt får inga EU-pengar"
Inga pengar till de 14 infrastrukturprojekt som Santer föreslog
för att skaffa jobb till EUs 18 miljoner arbetslösa.
96-26 s 14
"EU-ledarna ogillar USAs sanktionshot"
USA hotar med att tillgripa sanktioner mot länder som handlar
med Kuba, Iran och Libyen,
96-33 s 10-11
"Har EU råd med fler medlemmar?"
10 länder har skrivit under EU:s överenskommelser för
medlemskap: Polen, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Rumänien,
Estland, Lettland. Litauen och Slovenien. 30 % folkökning
men med en köpkraft som är 25 % av övriga EU:s.
25 % verkar inom jordbruket (mot 6 % inom EU). Det kommer att
ta 20 år att nå ens nivån 75 % av EUs BNP/capita.
(The Economist)
96-33 s 12-13
"Nedskärningar och tillväxt - hopp och förtvivlan"
Europas sjukdom: att ha låtit den offentliga sektorn växa
på den privata sektorns bekostnad. "Detta förpestar
nästan alla ekonomiska bemödanden". generösa
välfärdsprogram och stor ofantlig upplåning ger
stora arbetskraftskostnader = arbetslöshet, resp. hög
ränta= arbetslöshet.
Återhämtning är dock på gång i GBs,
Ds, Fs och Is ekonomier.
(The Economist).
96-33 s 14
"Tysklands största bank beklagar USA:s likgiltighet
för EMU"
Främst regeringen men också affärsvärlden
och i akademiska kretsar. USA blir alltmer isolationistiskt.
96-35 s 8-9
"Vägen mot enhet i Europa är full av hinder"
Processen mot europeisk enhet färdas på en cykel. Om
den stannar ramlar den av! Kommer önskan om enhet att finnas
kvar i ett Europa "där de sociala förmånerna
begränsas, arbetslösheten stiger och välfärden
urholkas?".
Avgörande är Tysklands och det tyska folkets inställning.
96-35 s 10
"Danmark stör integrationsprocessen"
11 personer i Danmark har till Högsta Domstolen anmält
landets EU-medlemskap. Processen kan ta fyra år. Kan danska
folketinget under den tiden ratificera tillägg till EUs författning?
96-37 s 8
"Betyg för eleverna i EUs kommissionsklass i Bryssel"
Högst betyg får Franz Fischler, jordbruk(österrikaren?)
och sämst Padraig Flynn, arbetsmarknaden tillsammans med
Danmarks Bjerregaard. Anita Gradin får en 5:a.
96-40 s 20-22
"Marschen mot EMU går i otakt"
Politiken i Europa domineras alltmer av en enda fråga, EUs
valutaunion. Åtta länder förväntas vara med
från starten: D, F, B, NL, Lux, SF, EI och A. 1998. Största
hindret är budgetunderskottet.
96-40 s 20-21
"Om ni vill vara med får ni städa först"
Länderna i Centraleuropa är inte välkomna i EU
förrän de tar itu med sina stora miljöproblem.
Mer än 200 EU-direktiv måste inkorporeras i den nationella
lagstiftningen. Men det tar tid att städa upp efter 5 decenniers
kommunism.
96-40 s 23-24
"Valutaunionen utgör inget hot mot London som finanscentrum"
Med undantag av New York kan ingen stad mäta sig med City
i London. Men Europas ekonomiska ryggrad håller på
att flyttas österut.
96-41 s 3-5
"Tyskland är en bromskloss"
Den tyska regeringen tvekar att överlämna befogenheter
till Bryssel.
Svarar inte ja på många områden från EU
om var majoritetsbeslut kan användas i framtiden. Detta måste
uppnås på regeringskonferensen om fler ska medlemsländer.
"I framtiden måste vi förhindra att ett enda skepp
uppehåller hela konvojen".
96-41 s 4-5
"Euron orsakar gräl"
Italien har upptäckt att det vore ekonomiskt självmord
att inte komma med i EMU i första omgången. Användandet
av redovisningsknep retar t ex Frankrike som möter stora
inhemska protester för sina nedskärningar.
96-41 s 5
"Det får vara någon måtta"
Tyska budgetnedskärningar i alla ära men det är
svårt att acceptera att privata intressen i tobaks- och
alkoholbranschen finansierar en fest som Tysklands NATO-ambassadör
höll, en "oktoberfest".
96-41 s 6-7
"Missnöjesvintern slår till i Tyskland"
De tyska fackförbunden kämpar för att rädda
ett välfärdssystem, som enligt arbetsgivarna inte bara
är alldeles för dyrt utan också otidsenligt. Främst
handlar det om full lön vid sjukdom. En symbol för välfärden.
En tysk arbetare kostar 44 DM i timmen, i GB 22 och i Tjeckien
3,35 DM.
96-42 s 3-4
"Haiders valsuccé är en varning till EUs regeringar"
Frihetspartiet fick 28 % i valet till Europaparlamentet! 22 %
fick partiet i förra årets parlamentsval.
96-42 s 7-8
"Regionalpolitiken motverkar ofta sitt syfte"
De europeiska regeringarna öser in pengar i regioner med
traditionellt hög arbetslöshet, En jämförelse
med förhållandena i USA antyder att det i de flesta
fall är ett slöseri med skattebetalarnas pengar. I det
"öppna" Europa är migrationen mycket lägre
än i USA.
Villkoren för arbetslösa är t ex i Andalusien så
goda att folk flyttar dit i stället för därifrån.
Inflexibla arbetsmarknadsregler är ett hinder.
96-44 s 3-5
"Euron och dollarn"
Hur kommer EUs monetära union och den gemensamma valutan
att påverka den amerikanska dollarn?"
EU har idag 4 gånger större valutareserv i US$ + guld
än vad USA eller Japan har. Med en egen gemensam euro minskar
detta behovet. US$ kommer att säljas ut med ett minskat värde
som följd.
96-46 s 8
"Regionalstödet svarar för en tredjedel av EUs
budget"
Regionalstödet, dvs strukturbidrag till vissa regioner och
kohesionsbidrag till de fyra fattiga av EUs 15 länder utgör
drygt 30 miljarder ecu av EUs årliga budget på 90
miljarder ecu. En rapport omfattande åren 1983-1993 visar
att klyftan mellan fattiga och rika länder har minskat. Mest
har Irland gått framåt. Minst Grekland.
Alltför många är beroende av bidrag. Det måste
minskas särskilt med tanke på nya ännu fattigare
medlemsstater.
96-46 s 9
"Sverige, en fripassagerare?"
De politiska konsekvenserna för Sverige av att stå
utanför EMUs tredje steg kan bli mycket stora. Detta är
något som nationalekonomerna i Calmforsutredningen inte
talar så mycket om.
96-49 s 8-9
"Vem finansierar EUs budget?"
Vem är nettobetalare och vem får bidragen? Det hålls
till stor del hemligt av EU. Men klart är att fördelningen
av pengar idag börjar betraktas som orättvis (kanske
EUs regler när det gäller jordbruksstöd kräver
en översyn på samma sätt som den svenska socialtjänstlagen).
96-49 s 9
"Italien tillbaka i ERM"
Nu är det bara S, GB och G som är utanför.
96-51/52 s 3
"Tyskarna fick nästan som de ville i Dublin"
Man enades om en "stabilitets och tillväxtpakt".
Straffåtgärder om ett lands budgetunderskott överstiger
3 % av BNP. Avsikten är att ge signaler om att euron är
en stabil och säker valuta.
96-51/52 s 4-5
"Santer tror på EMU"
Kommissionens ordförande har ett "glättigt"
självförtroende. EU länderna tar Maastricht på
allvar när det verkligen gäller. EMU kommer också
att öka EUs politiska betydelse. Länder med en svagare
ekonomi kan inte komma med redan 1999 menar Santer. "Santer
är en man som konsoliderar, en man i tiden, i harmoni med
sig själv - och med tanken på ett enat Europa.
96-51/52 s 5
"EU tar krafttag mot knarket"
Alla länder enade sig när det gäller narkotikabekämpning
men inte då det gäller asyl och invandrare.
96-51/52 s 6
"Turkiet är besviket på EU"
Muslimen Erbakan anser att Turkiet inte uppskattas för den
viktiga position som landet egentligen har.
97-1/2 s 3-5
"Holland visar vägen från Maastricht till Amsterdam"
Holland blir värd också för det nya Amsterdamavtalet.,6
år efter Maastricht. Holland tänker inte profilera
sig nationellt.
- 15 nya medlemsländer? Kräver nytt system för
jordbruksstöd, strukturfonder, representation och beslut.
Små länder kan inte fortsätta att vara överrepresenterade.
Fler majoritetsbeslut måste tas.
97-1/2 s 4
"EU och tredje världen"
År 2000 går Lomé-konventionen mellan EU och
70 u-länder ut. Det blir en annorlunda fortsättning
eftersom resultatet inte blivit lyckat.
97-04 s 8-9
"EU-parlamentets synd är att det är tråkigt"
Parlamentet får alltmer makt men har många problem:
flyttningen mellan tre städer, lågt valdeltagande,
parlamentarikernas svaghet för extravagans, förmåner
och t o m bedrägeri.
97-06 3-5
"Med euron föds ett nytt Europa"
Får vi Europas förenta stater?
En bra historiebeskrivning. Grunden för all utveckling i
Europa är att undvika konfrontation mellan Frankrike och
Tyskland.
97-06 5
"Den nationella rivaliteten frodas i EU"
Ska en fransman eller en tysk vara chef för den europeiska
centralbanken? Eller blir det kanske en holländare. Bara
inte en fransman.
Men Parlamentet kommer också i fortsättningen att ha
en del av sitt arbete i Strasbourg.
97-06 6
"Santer styr med låg profil"
Han kan aldrig bli som sin företrädare Delors men många
uppskattar honom för det. Vad har gjort är att ha städat
i byråkratin.
97-10 s 3-4
"Britterna vill slippa EUs bojor"
Det brittiska överhuset har röstat för GBs utträde
ur EU!
Den brittiska grundlagen förbjuder att pundet ersätta
av annan valuta!! De gamla är rädda att GB blir en tysk
ekonomisk koloni. Affärsfolket är av annan mening. 64
% av GBs export går till EU. Näringslivet hoppas därför
mer på Labour och Blair.
97-10 s 4-5
"För och nackdelar med EMU...och konsekvenserna"
Mest spekulationer. Tämligen ointressant.
97-10 s 5
"Vem producerar mest och bäst?"
OECD har mätt arbetskraftens produktivitet i tillverkningsindustrin
mätt i värdeökning per arbetad timme (
här spelar naturligtvis investeringsnivå en stor roll).
1995 ligger USA på 100. Holland på 97 och Sverige
på 90 (på tredje plats!)
97-10 s 6-7
"Belgien är inne i en identitetskris"
Belgien är fortfarande ytterst politiserat. Är man inte
röd, så är man orange dvs kristdemokrat. Särskilda
fackföreningar, sjukkassor och fotbollslag för de två
kategorierna finns! Större problem är dock en eventuell
delning av Belgien som hotar när den enande gemensamma valutan
försvinner med euron. Och premiärministern Dehaene måste
övertyga medborgarna om att den rättsliga rötan
som uppdagades med barnamorden försvinner.
97-10 s 7-8
"Spanien är redo att gå med i klubben"
Intervju med regeringschefen Aznar.
Spanien ska vara med från början. Jämförelser
med Italien är irrelevanta.
97-11 s 8
"Ministerrådet är mäktigast"
En presentation av EUs ministerråd.
Ministerrådets växande makt är en av de största
förändringarna i EU sedan det kom till. Många
frågor hänvisas till ministerrådets toppmöten
där regeringscheferna ingår.
97-13 s 9
"Framåt marsch! - Halt!"
EUs tvekan om vad som ska göras med Albanien väcker
nya tvivel på medlemsländernas förmåga att
föra en gemensam utrikespolitik.
(En ny "The Economist"-artikel
om hur svårt EU har för att enas i utrikespolitiska
frågor. Men enhälliga beslut krävs ju och det
är säker bra för tillfället. Och varför
skulle EU göra en intervention i Albanien. Låt dem
hållas! Nej orsaken är rädslan i USA över
att få en värdig konkurrent i Europa!)
97-13 s 19-20
"En marknad utan gränser"
(en ny The Economist artikel. Det är
därför tveksamt om man ska läsa detta "organ
för Nej till EU", men artikeln är lång så
jag får väl göra en ansträngning)
Den enhetliga marknaden blir kanske mer enhetlig än vad
politikerna från början hade tänkt sig.
Man menar att EU bromsar den ekonomiska utvecklingen, att politikerna
har för mycket att säga till om, att alltför mycket
hänsyn tas till arbetstillfällen och nationella intressen.
Är marknaden en "djungelns lag som måste tämjas"?
Eller är det avreglering, privatisering och liberalisering
som gäller nu under "globaliseringens" (kapitalismens?)
tidevarv. Det finns olika uppfattningar inom EU.
Mycket återstår att göra innan man har genomfört
den enhetliga marknaden. Svåra saker är offentlig upphandling,
statliga subventioner och skatter.
97-16 s 3-4
"Många hoppfulla kandidater köar till EU"
Polen lockar mest. Stor marknad, låga produktionskostnader
och en mängd privata företag (om fem år är
Polen före Sverige!)
Ungern är alltmer skuldsanerat. Tjeckien däremot är
på väg bakåt. Kostnader och löner ökar,
handelsunderskottet ökar
97-16 s 4-5
"EU breder ut sig i Bryssel"
Det nya parlamentet tar upp alltför stor plats vilket retar
Brysselborna.
97-22 s 3-4
"EU"
Om en månad ska ett nytt avtal skrivas, Maastricht II.
En sammanfattning av hur långt man kommit i IGC - regeringskonferensen.
Man diskuterar bal a konstitutionella reformer.
Där finns en bra bild med antalet invånare och förväntat
antal röster i ministerrådet för de närmaste
26 länderna.
97-23 3-4
"Ingenting kan bromsa EMU-tåget"
De tekniska förberedelserna omfattning och beslutsgångens
takt skapar en känsla av oundviklighet runt EUs valutaunion,
EMU.
Finansmarknaderna har insett det oundvikliga och investerar nu
stora kapital i EMU.
97-24 3-4
"EUs medelålderskris"
Det är ett ganska trött EU som nästa vecka samlas
för att lagstadga om fördjupning och utvidgning. Brysselbyråkraterna
få skulden för allt ont i Europa. Ett lands regering
erkänner sällan inför sitt folk att den godkänt
de nya lagarna i Ministerrådet. Bättre att skylla på
EU (Det är väl därför
opinionen mot EU växer - regeringarnas feghet. ) Går
det nu att lansera de två stora förändringarna:
EMU och nya medlemsländer?
97-24 4-6
"Vägen österut"
10 kandidatländer , A: Ungern, Polen, Tjeckien och Slovenien
(2002?)
B: Slovakien, Estland, Lettland, Litauen (2006?)
C: Rumänien, Bulgarien (2010?)
Med alla ökar folkmängden med 30 % men BNP med bara
4 %!
97-24 9-10
"En vänstervåg drar fram över Europa"
Främst har partierna det gemensamt att de har en djup misstro
mot den amerikanska kapitalismen och en tro på ett kollektivt
välfärdssystem. De står i dag för den konservativa
trenden i politiken.
97-25 6
"Bryssel vill liberalisera pensionsfonderna"
Kommissionen vill avreglera och uppmuntra privata pensionssystem.
Detta har bara GB, EI och Nl gjort. F och D har långt kvar.
97-25 7
"Stabilitetspakten godkändes utan ändring"
Trots försök från Jospin att sätta sysselsättningen
framför en stram budget. Alla länder som är medlemmar
av EMU och inte klarar budgetunderskottsgränsen på
3 % får böta 0,2 % av BNP. Max 0,5 % av BNP.
97-26 s 3-4
"EU, ett eldorado för bedragare"
Det var inte bara euron som stod i centrum för EU-toppmötet
i Amsterdam. Även det systematiska bedrägeriet. Den
organiserade brottsligheten har lärt sig att utnyttja EUs
institutionella svagheter. Kommissionens kontrollanter av att
EU-bidraget går till rätt ändamål hotas
till livet. Olaglig handel med cigaretter, socker eller fläskkött
är mer lönsamt och mindre riskfyllt än med narkotika.
Europaparlamentet trycker på.
Felet är att länderna tullsamarbetar dåligt i
kampen mot brott.
Men först måste man åtgärda subventionshysterin.
Chansen till bidrag lockar fram människans fantasi.
97-26 s 5
"Turkiet hittar nya vägar för att stoppa Cypern"
Cypriotiskt medlemskap i EU ska visas strida mot det garantiavtal
som undertecknades när Cypern blev självständig
1960. Om inte också både Turkiet och Grekland är
med.
97-27 s 3
"Luxemburg tar över ordförandeskapet"
Förra gången var 1985, då höll Santer i
klubban. Nu heter han Jean-Claude Juncker - "den yngste bland
EU-ledarna och en av de intelligentaste". Utvidgningen ,
förändring i jordbrukssubventioner och regionalfonderna
samt EUs budget blir de stora frågorna. Allt detta som kallas
Agenda 2000.
97-27 s 4
"Santers man tar över rodret i Bryssel"
Kommissionen har fått en generalsekreterare Carlo Trojan.
Han ersätter britten David Williamson efter 10 år på
sin post. Han är bl a ansvarig för Agenda 2000.
97-29 s 4
"Estland kommer med i EU"
Estland ligger före sina baltiska grannar i strävan
västerut. Estlands öppna ekonomi inget problem för
EU. Estland vill profilera sig som ett Skandinavien på andra
sidan Finska viken.
97-34 s 11
"Vilket pris är EU villigt att betala för en stark
euro?"
Om Euron kommer att visa sig svag och om därför spekulationer
startar 1999 kommer det då att bli en räntehöjning
som försvar trots stor arbetslöshet?
97-35 s 4-5
"Danskarna får ännu en chans att bromsa EU"
Folkomröstning nästa år om Amsterdamfördraget.
Vänstern och kvinnornas är motståndarna.
97-36 s 5
"Tidtabellen måste hålla"
Både Frankrikes och Tysklands finansministrar framhåller
vikten av att EMU håller tidtabellen!
97-37 s 3-5
"Dags för revolution i EUs jordbrukspolitik"
Nya berg av kött, spannmål, vin och olja är att
vänta om inget drastiskt görs. Dessutom får EU
nu inte längre exportsubventionera överskottet. Det
måste lagras! Nu förslag om att ge bönder lön
i stället för produktionsbidrag.
97-37 s 4-5
"Hur går det för EUs kommissionärer?"
"Terminsbetyg" utdelas. Högst poäng har finske
Liikanen, budget och personal och van Miert, konkurrens fått
(9 av 10, det är The Economist som betygsätter).
Görs i humoristisk stil. Anita Gradin får 5 poäng
och minst får danskan Ritt Bjerregaard, miljö och kärnkraft
samt Edith Cresson, vetenskap och utbildning (bara 2).
97-39 s 3-5
"Euron, kommer den att ena eller splittra Europa?"
97-39 s 5
"Utvidgningen är långtifrån självklar"
97-39 s 6-8
"Turkiet har valt en mjukare EU-strategi"
97-39 s 8-9
"Kampen mot hormonbehandlat kött fortsätter"
97-41 s 3-4
"Det nya fördraget hamnade i skymundan"
97-41 s 4-5
"Molnen lättar över Europa"
De europeiska ekonomierna tycks vara på bättringsvägen,
men det gör tyvärr inte livet lättare för
kontinentens miljontals arbetslösa.
97-43 s 11-12
"Sysselsättning på dagordningen"
Intervju med Luxemburgs arbetsmarknadsminister inför EUs
toppmöte om sysselsättningen nästa månad.
97-44 s 5
"Det har gått röta i EU-domstolen"
Den skandalomsusade f d belgiske justitieministern och nuvarande
domaren i Europadomstolen Melchior Wathelet har varit inblandad
i nästan alla politiska skandaler i Belgien utan att det
fått några konsekvenser. I November ska EU-parlamentet
rösta om hans lämplighet till förnyat mandat (låt
oss hoppas att han inte får det. Han riskerar då att
förlora sin grundlön på 115 000 i månaden.
)
97-45 s 11-12
"Turkiet får plåster på såren"
97-45 s 12-13
"Skattepolitiken är en svår nöt att knäcka"
97-45 s 13
"Britterna väntar med EMU"
97-47 s 3-4
"Frankrike protesterar mot det germanska inflytande i EU"
Valet av chef för den Europeiska centralbanken riskerar att
bli en prestigefråga. Trichet kandiderar mot Tysklands favorit
holländaren Wim Duisenburg.
97-47 s 4
"Titmeyer tror på euron"
Chefen för den tyska centralbanken tycker sig ha en realistisk
syn på EUs valutaunion EMU.
97-47 s 5
"EU-domstolen säger ja till positiv särbehandling
av kvinnor"
Bara vid anställning till offentliga sektorn.
97-48 s 3-5
"Europa söker jobb"
På EU-toppmötet i förra veckan träffades
byråkrater och politiker för att prata och prata om
hur man skapar nya jobb men i det europeiska näringslivet
skapas det inga nya jobb. Europas företag kämpar för
att hålla sig flytande och eftersträvar att skära
ner personalstyrkan till absolut minimum.
97-48 s 5-6
"Bjerregaard talar klarspråk"
EUs miljökommissionär attackerar nu främst USA
och Japan för att inte ställa upp lika ambitiösa
mål som EU när det gäller att minska utsläppet
av CO2 innan år 2010.
97-49 s 8-10
"Euron blir EUs viktigaste byggsten"
Kommer det föreslagna nya EU-organet för EMU-länder
att öppna nya sprickor mellan EUs medlemmar? De 4 utanför
påstår detta (GB, G, S och DK) men inte de 11 innanför
Euroforum som dessa anser ska bli en diskussionsgrund för
andra gemensamma saker än valutan, skatter, internationella
åtgärder etc.
97-49 s 9
"Alla få vara med"
Sverige och Danmark vill att de länder med vilka inte förhandling
om medlemskap nu inleds ska få bättre förhållanden
i väntan på detta. Det gäller framför allt
Lettland och Litauen.
97-50 s 3-4
"Industristödet är EUs värsta huvudvärk"
Industrins bidragsberoende skadar den enhetliga marknaden. Stödet
går till överåriga branscher som varvs-, gruv-
och bilindustrin. Till stora företag för att de inte
ska dra ner på sin personal.
Frankrike och Tyskland är värst.
97-50/51 s 8
"Tyskland tog hem spelet i Luxemburg"
Vann frågorna om utvidgningen, betydelsen av Euro-X i förhållande
till Ecofin samt Turkiets medlemskap. Det var Frankrike som var
huvudopponenten.
97-50/51 s 9
"Turkiet rasar mot EUs avvisande hand"
Och USA är upprörda över att detta försvårar
dess försök att skapa fred på Cypern. Turkiet
menar att EU är en "kristen klubb" som diskriminerar
muslimer.
