Tjetjenien |
|
|
Karta |
96-22 s 6
"Jeltsin tjänar på fredavtalet"
Jeltsin har slutit avtal med den tjetjeniska ledaren Yanderbiyev.
Inget av de tre "huvudproblemen" har emellertid lösts".
Tjetjeniens krav på oberoende, bortdragandet av 10000-tals
ryska soldater, vilken roll den ledning som Moskva installerat
ska spela i framtiden. Man vet inte heller om soldaterna på
ömse sidor kommer att åtlyda avtalet.
96-23 s 12
"Skör vapenvila i Tjetjenien"
Trots överenskommelsen om vapenvila angrep tjetjenska rebeller
och tog 26 ryska soldater som gisslan.
96-35 s 15-16
"Lebed sluter fred i Tjetjenien och för krig i Kreml"
Lebed har en klarare uppfattning om inbördeskriget än
någon annan. Han inser att tjetejenerna inte kan besegras.
Nu har de lätt återtagit sin huvudstad Groznyj. De
ryska soldaterna är alltför demoraliserade. Det finns
ett avtal om delvis autonomi klart att underteckna.
96-42 s 11
"Kriget i Tjetjenien är över för Rysslands
del"
Ett öppet brev till Washington Post från säkerhetschefen
Alexander Lebed.
96-46 s 15
"En varaktig lösning finns inom räckhåll"
Aslan Masjakov leder i praktiken det nya Tjetjenien och om fria
val hålls i januari kan han bli president. Om 5 år
först ska republikens status slutgiltigt avgöras.
97-06 s 13-14
"Maschadov vill inte reta Moskva"
Aslan Maschadov vann presidentvalet i Tjetjenien. Han är
en f d sovjetisk överste som inte oroar Kreml.
98-03 s 11
"Tonen hårdnar mellan Moskva och Groznij"
Moskva vill agera militärt mot vad man kallar "banditbaser"
i Kaukasus. Tjetjenska banditer tjänar pengar på kidnappning.
99-33 s 8-9
"Tjetjenien mobiliserar"
Utbrytarrepubliken utlyser undantagstillstånd när Moskva
trappar upp kriget mot islamska inkräktare i Dagestan. Islamisterna
leds av en muslimsk fundamentalist, Khattab. En annan är
Basajev som inte kan acceptera att han förlorade presidentvalet
i Tjetjenien (det handlar alltid om att få personlig makt
så att man kan använda den för att skapa sig en
förmögenhet).
99-39 s 22-24
"Jeltsin planerar ny invasion i Tjetjenien"
Den ryska militären lär inte av sina misstag. Nu står
den beredd att än en gång marschera in i Tjetjenien
där den led ett snöpligt nederlag för bara tre
år sedan.
Tjetjenien är en bergig republik med 904 000 invånare.
Ligger strategiskt belägen mitt i det etniskt mångfaldiga
norra Kaukasus. Tjetjenien förklarade sig självständiga
då USSR upplöstes. 1991. 1994 invaderade Moskva landet.
Den förra militära konflikten med Tjetjenien var mäkta
impopulär i Ryssland men nu är opinionen en annan främst
p g a terrorbombningen av hyreshus.
99-41 s 14-18
"Kaos i Kaukasus"
Striderna i Kaukasus är inte, som en del tror, en civilisationskrock
mellan den islamska världen och andra geopolitiska block.
Två faktorer: den långvariga tvisten mellan Tjetjeniens
valde president Masjkhadov och Basajev en våghalsig kapare
och kidnappare. Den senare deklarerade ett slags ministat inom
Dagestan. Han stödde sig på wahabiterna, en ny slags
islam som stöddes av bl a Saudiarabien efter USSRs fall 1991.
En annan i gruppen är Khattab. Han är "afghan"
dvs en av de ca 15000 frivilliga från hela Mellanöstern
som med starkt stöd från USA kämpade på
Afghanistans sida mot USSR. Många av dessa väntar nu
i sina hemländer på nya krigarmöjligheter. Den
mest notoriske "afghanen" är bin Laden. Afghanerna
är sunnimuslimer och svurna fiender till den shiamuslimska
tron som fått fäste i Iran. (en mycket intressant artikel)
99-41 s 18
"Tjetjenien har stoppat Rysslands frammarsch"
Trots egna påståenden är det inte alls lika lätt
nu som 1994 för ryssarna att tränga fram till huvudstaden
Groznij.
99-41 s 18-19
"En mänsklig katastrof står för dörren"
För flyktingarna från Tjetjenien. 150 000 har flytt
till Ingusjien vars 340000 invånare omöjligen kan ta
hand om och ge skydd åt så många.
99-43 s 114
"Bomberna faller nära Tjetjeniens huvudstad"
En ny fas i konflikten mellan Ryssland och Tjetjenien har inletts.
Kriget mot "Terrorister och banditer" har förvandlats
till ett erövringskrig. Bombningarna förefaller vara
ett led i Rysslands förberedelser för en andra invasionsfas.
Nu ska huvudstaden intas.
99-44 s 13-14
"Stackars Tjetjenien"
Kriget i Tjetjenien hotar att skapa oro i hela Kaukasus, där
de självständig republikerna befarar en ny våg
av rysk expansionism. Västmakterna fördömer våldet
men betraktar ändå fallet som en intern rysk affär
(men varför var inte Kosovo då en intern jugoslavisk
affär?). De självständiga republikerna, som Georgien,
är rädda för att ilskan ska gå ut över
dem.
Inne i Tjetjenien är förhållandena intill outhärdliga.
99-44 s 14-15
"Snaran dras åt runt Groznij"
Ryssland förnekar civila bombmål, men det finns både
levande och döda bevis på motsatsen. Sjukhusens resurser
är ringa, "de amputerar på löpande band".
99-44 s 15-16
"Kirgisien förnekar inte arvet från Sovjet"
Landet har valt en medelväg i uppgörelsen med sina 70
år sovjetisk historia. Kirgisien försöker försona
sig med det förflutna utan att förneka det.
99-45 s 10-12
"Katastrofen i Tjetjenien"
Det är illa nog med kriget och nu har det dessutom orsakat
en flyktingkris av väldiga mått. Ryssland vill inte
släppa ut civila med argumentet att bland dem kommer att
finnas terrorister som försöker fly undan rättvisan.
Men den ryska allmänheten är positiv till de ryska insatserna
och Putin är populär. USAs förmåga att protestera
är svag sedan man ignorerat Rysslands protester mot USAs
bombkrig i Kosovo.
99-45 s 11
"Tjetjeniens ledare vädjar till omvärlden"
President Mashkadov vädjar till Clinton och FN att sätta
stopp för folkmordet.
99-45 s 12
"Enad front utåt"
Men Jeltsin börjar tveka huruvida kriget kan tjäna hans
syften.
99-50 s 8-9
"Vad händer med Groznij?"
Ryssarna kan inta Tjetjeniens huvudstad men kan de behålla
den?
Många rebeller finns i byarna utanför huvudstaden och
de kommer att komma tillbaka när staden är förstörd
och ryssarna lämnat staden.
99-50 s 10-11
"Snaran dras åt"
Städer vars lokala styrelser uppmanat de separatistiska rebellerna
att ge sig iväg har skonats. Men hela Groznij kommer att
jämnas med marken. Tjetjenska rebeller som lämnar ifrån
sig sina vapen får amnesti, dock ej de som begått
allvarliga brott.
2000-6 s 13-14
"Groznij har fallit"
Efter 5 månaders strider meddelade Putin att militären
har "befriat" Tjetjeniens huvudstad Groznij. Det betyder
dock inte att kriget är över. 100 tals tjetjenska militärer
lyckades fly och antas söka kontakt med de 7000 rebeller
som finns i andra delar av landet.
2000-6 s 14
"Kampanjen "krossa rebellerna" har börjat"
Avsikten är att utnyttja rebellernas reträtt från
Groznij för att beröva dem deras slagkraft innan de
hinner omgruppera sig. Rebellerna har lidit svåra förluster
under reträtten.
2000-9 s 11
"Georgien försöker skydda sig mot kriget"
Ryska styrkor anfaller rebeller med fästen när gränsen
till Georgien. Tjetjenska rebeller tar sin tillflykt till Georgien.
Kriget i Tjetjenien är bara 2 mil avlägset. Gränsen
är omöjlig att stänga.
2000-17 s 9-10
"Lösningen på konflikten i Tjetjenien dröjer"
Den allt farligare situationen i Tjetjenien kan i bästa fall
förmå Moskva att inleda samtal med rebellerna. "Tjetjenerna
slåss för landet och för Allah". Inte för
sina ledare och därför är det inte säkert
att de kommer att hörsamma ett krigsslut som förhandlats
fram av dessa. (Det är tydligt att detta krig är en
slags mall för den kommande storkonflikten mellan den kristna
världen och de islamska länderna. Intressant att den
första konflikten utspelar sig med ett av västvärldens
minst demokratiska land och ett muslimskt. Och att detta är
Ryssland, vars föregångare USSR tidigare var västvärldens
största fiende. Storpolitisk ironi!!)
2000-24 s 8-10
"Ryssarna har kört fast i Tjetjenien"
Moskva talar vitt och brett om att straffa Tjetjeniens allierade,
framför allt radikala islamiska grupper med säte i Afghanistan.
Frågan är om Putin tänker utmana Afghanistan.
"Fundamentalisterna skulle bara börja göra attacker
mot Rysslands ambassader i st f mot USAs". Och anfallet måste
komma från uzbekiskt luftrum. Det är tveksamt om president
Karimov anser detta vara mödan värd.
2000-30 s 12
"En pakt med djävulen"
Ryssland har tillsatt en mufti, Achmed Kadyrov som förvaltare
över Tjetjenien för att försöka blidka folkopinionen
i den krigshärjade regionen i Kaukasus. Denne man har dock
sina egna idéer, liksom hans mäktige ställföreträdare,
Schamil Beno. Denne vill bl a låta ordningen i Tjetjenien
upprätthållas av en milis under befäl av "djävulen",
Kadyrovs vice ställföreträdare Beslan Gantemirov.
Bes är djävul på ryska.
2000-45 18
"Det hårda livet bland Groznijs ruiner"
Misären och förödelsen efter kriget tillhör
fortfarande vardagen i Tjetjenien.
2001-07 s 8-9
"Inget slut på kriget i sikte"
Det råder dödläge i kriget, Tjetjenien, och för
eller senare måste ryssarna kanske förhandla med rebellerna.
Administrationen i rebellrepubliken är fortfarande väldigt
misskött. Kriget är långtifrån över.
Den senaste ryska planen går ut på att mörda
tre av rebellernas ledare: Aslan Mashhadov som är utbrytarrepublikens
president, Shamil Basajev, landets mest fruktade gerillaledare
och en jordansk fanatiker, Khattab. Ryssarna har tre omedelbara
mål i Tjetjenien:
att ge intrycka av att de "återtjetjeniserar"
regionen
att begränsa rebellernas militära aktiviteter
att hindra utomstående från att se vad som pågår
i Tjetjenien
2001-15 s 7-8
"Putins rockader ändrar just ingenting"
Det desperata behovet av reformer i Ryssland är speciellt
tydligt inom militären, illa utrustad, otränad och demoraliserad,
plågad av narkotikamissbruk, alkoholism och trakasserier.
Kriget i Tjetjenien de gångna 18 månaderna har på
ett brutalt sätt åskådliggjort bristerna i Rysslands
väpnade styrkor. Att Putin bytt ut sin försvarsminister
mot en civil person gör det inte lättare att vinna kriget.
2001-15 s 8-10
"Blodshämnd och bolsjevism i Tjetjenien"
En massgrav pekar på resultatet av Moskvas fälttåg
i Tjetjenien. Den föregivna kampen mot terrorister har strandat.
President Putin låter nu säkerhetstjänsten försöka
kontrollera regionen. Grosnij är bombad tillbaka till stenåldern.
2001-20/21 s 14-15
"Kriget trappas upp"
Konflikten i den ryska utbrytarrepubliken Tjetjenien kommer att
trappas upp under de närmaste månaderna eftersom försöken
att hitta en politisk lösning har avbrutits. Detta framförs
i en gemensam rapport från två organisationer, FEVER
(Forum för tidig varning och reaktion) och "Fredsmissionen
i norra Kaukasus), som båda försöker åstadkomma
en plan för återuppbyggnad i Tjetjenien.
2001-44 s 10
"Trevande fredsförsök i Tjetjenien"
Rysslands ledare inleder under veckan förhandlingar med de
tjetjenska rebellerna. Svaret från rebellerna kom 30 dagar
efter det att Putin ställt ett ultimatum på 72 timmar
om att lägga ner vapnen och avbryta alla kontakter med Usama
bin Ladin. Klyftan mellan Putins villkor och de som rebellerna
kan acceptera är fortfarande stor.
2002-05 s 16-17
"Rebeller sköt ned rysk helikopter"
De tjetjenska rebellernas angrepp mot den ryska militärledningen
är ett allvarligt bakslag för Moskva. 14 passagerare
inklusive biträdande inrikesministern och flera höga
militärer. De tjetjenska rebellerna har fått farliga
vapen från något annat land. Troligen finansierade
av militanta islamska organisationer som al-Qaida.
2002-05 s 16-17
"Rebeller sköt ned rysk helikopter"
De tjetjenska rebellernas angrepp mot den ryska militärledningen
är ett allvarligt bakslag för Moskva. 14 passagerare
inklusive biträdande inrikesministern och flera höga
militärer. De tjetjenska rebellerna har fått farliga
vapen från något annat land. Troligen finansierade
av militanta islamska organisationer som al-Qaida.
2002-05 s 17
"Europarådet bevakar Tjetjenien"
Den humanitära situationen i den ryska utbrytarrepubliken
Tjetjenien är bedrövlig. Europarådet vill omedelbart
upprätta ett kontor och ett människorättsråd
i Tjetjenien.
2002-42 s 8-9
"Ryssland målar en skev bild av verkligheten"
Den ryska ledningen säger att kriget i Tjetjenien är
slut. Tjetjenerna håller inte med. Putin har slagit fast
att Tjetjenien har slagit in på vägen mot fred och
stabilitet. Men ryska soldater dödar och dödas i nästan
dagliga sammanstötningar och attacker. Ryssland har fortfarande
85000 man i området. Det verkar som om soldaterna kommer
att stanna kvar i Tjetjenien som en permanent garnison. De ska
bevaka freden om den kommer någon gång.
2002-42 s 9-11
"Stövelklackstaktik stärker tjetjenernas motståndsvilja"
Ryssarnas bortglömda krig i Tjetjenien blir allt smutsigare
samtidigt som risken ökar för att kriget sprider sig
till områden utanför Tjetjenien. Den ryska arméns
taktik - framför allt s k städoperationer har stärkt
tjetjenernas motståndsvilja. Gerillan är långt
ifrån slagen. Det mest oroväckande är att kriget
nu tycks sprida sig över Tjetjeniens gränser, där
det hotar att tända gnistan till en regional storbrand. Inom
kort kommer Moskva att luftlandsätta trupper inne i Georgien
i ett försök att krossa rebellerna. Detta kommer inte
USA att gilla. Däremot har USA visat att de inte lägger
sig i Putins behandling av tjetjenerna varav en del bevisligen
har odlat kontakter med al-Qaida. De tjetjenska rebellerna har
tonat ner sitt nationalistiska budskap till förmån
för islamistisk symbolik.
2002-44 s 11-12
"Rysshatet driver separatisterna"
Terrordådet i Moskva utfördes av en radikal aktivistgrupp,
som kan vara löst kopplad till al-Qaida. Gisslantagarna i
Moskva tillhörde den islamistiska grenen av den tjetjenska
motståndsrörelsen. Tjetjener har utbildats i al-Qaidas
läger i Afghanistan. Den tjetjenska presidenten Maskhadov
och den tjetjenska rebelledaren Basajev har närmat sig varandra
och bildat en ryskfientlig plattform tillsammans med islamistiska
krafter.
2002-45 s 16-17
"Kreml skärper tonen"
Ryssland hoppas att den amerikanska regeringen skall klassificera
rebellerna i Tjetjenien som fiender i kriget mot terrorismen.
Gisslanddramat i Moskva har kallats för "Rysslands 11.september"
och det kommer att få allvarliga följder för allt
från etniska relationer och yttrandefrihet till medborgerliga
rättigheter och utrikespolitik. I gisslandramat fick troligen
gisslantagarna hjälp från lokala tjetjener i Moskva
som hade agenter hos Moskvapolisen. Följden är att hela
den tjetjenska affärsmannagruppen - läs en anständigare
form av maffian, som tidigare haft en informell uppgörelse
med ryska myndigheter - nu är myndigheternas måltavla.
pressen på Georgien har också hårdnat. Normal
skulle gerillan i Tjetjenien tillsammans med sina arabiska allierade
tagit sig in i Georgien för att övervintra när
nu kylan sätter in. Om så sker kan det bli krig.
2002-45 s 18
"Ryssland tar i med hårdhandskarna"
I Tjetjenien intensifierar Ryssland jakten på motståndsmän
och separatister. "Rebellerna värvar självmordsbombare
runt om i Tjetjenien".
2003-29 s 13
"Det osynliga kriget"
Senaste tidens många självmordsbombningar i Tjetjenien
har fört in kriget i en ny fas. Många undrar varför
Putins allierade tiger still. Tony Blair och George Bush har accepterat
Kremls påstående att kriget i Tjetjenien bara kräver
"smärre polisinsatser" och att en "politisk
process" har kommit igång. Men Ryssland har fortfarande
80000 soldater i och runt Tjetjenien. Putin har lyckats ge Ryssland
en huvudroll i kriget mot terrorismen.
2003-34 s 11
"Självmordsbombare kan stoppas"
Man kan förledas att tro att självmordsbombare är
vansinniga varelser, som hjärntvättats av någon
iman. Men de är även produkter av en politisk verklighet.
Under de senaste 4 månader har 7 tjetjenska självmordsbombare
varav 6 varit kvinnor dödat 165 personer. Gemensamt för
självmordsbombare är att de är muslimer (undantag
är srilankiska terrorister), unga och ensamstående
med något slags religiös utbildning. De har politiska
missnöjesanledningar.
2003-36 s 12-13
"Presidentvalet i Tjetjenien sätter Putin på prov"
Tio män utmanar Kremls administratör i kampen om att
leda det krigshärjade och upproriska Tjetjenien. Presidentvalet
hålls den 5 oktober. Kremls handplockade man, Akhmad Kadyrov,
är inte särskilt populär och väntas inte få
många procent av rösterna. Men själva presidentvalen
ändrar inte mycket. Vad landet behöver är en plan,
lagar, långsiktigt ekonomiskt program och man måste
lösa människornas dagliga bekymmer.
2003-40 s 17-19
"Rebellerna är besegrade, men banditerna fortsätter"
Kremls strategi i Tjetjenien går ut på att tillsätta
en ledare och sedan lägga benen på ryggen. Allt talar
för att Kremls handplockade kandidat, Akhmad Kadyrov, kommer
att vinna det tjetjenska presidentvalet. Hans två farligaste
rivaler har tvingats dra sig tillbaka.
Kremls sortistrategi beror på det ryska dumavalet i december
och det ryska presidentvalet i mars nästa år. Då
vill Putin att det tjetjenska problemet ska vara löst. Med
en ny president och en ny författning blir Tjetjenien sin
egen herre med permanent assistans av tiotusentals ryska soldater.
Nu blir det polisen som får ta hand om "banditerna".
Ett virrvarr av klanfejder, etniskt hat och blodskulder varslar
om att konflikterna kommer att fortsätta i många år.
2003-41 s 10
"Kejsarens nya kläder i Tjetjenien"
Som väntat vann den av ryssarna tillförordnade presidenten,
Akhmad Kadyrov, presidentvalet i Tjetjenien. Valdeltagandet uppgavs
officiellt ligga på omkring 80 %. Människorättsorganisationer
avfärdar valet som en bluff. Många tjetjener tvivlar
över chanserna till fred. Kadyrov som tidigare var allierad
med rebellerna, misstros av många i Tjetjenien. Hans personliga
säkerhetsstyrka, ledd av sonen Ramzan, skys av många
invånare.
2003-43 s 7
"Kadyrov installerades"
Akhmad Kadyrov installerades i söndags som den krigshärjade
republiken Tjetjeniens president. Installationen skedde 2 veckor
efter det att han vann ett presidentval, som Kreml beskriver som
ett stort steg mot normalisering och stabilitet, men som kritikerna
fördömer som ett spel för galleriet.
2004-20 s 16-17
"Tjetjeniens president mördades"
Tjetjeniens president Akhmed Kadyrov mördades i söndags
i ett bombattentat i den tjetjenska huvudstaden Groznij. Han hade
just installerats för sin andra mandatperiod i Kreml. Attentatet
ägde rum i ett stadium under firandet av Sovjetunionens seger
över Nazityskland för 59 år sedan. Sergeij Abramov,
Tjetjeniens 32-årige premiärminister tar enligt republikens
författning över presidentposten tills vidare.
2004-20 s 17-18
" Tjetjenien låter sig inte tämjas"
Bombdådet på segerdagens parad avslöjar att konflikten
i Tjetjenien bara kan lösas i förhandlingar med dem
som har den verkliga makten, inte med impopulära marionetter.
Putin hotar attentatsmännen med vedergällning och lovar
att ingenting kan stoppa hans ambition att normalisera Tjetjenien.
Det är nu tio år sedan Rysslands första militära
intervention. Den skapade många frihetshjältar och
Ryssland har fortfarande inte lyckats pacificera landets sydliga
delar. En del tjetjener har värvats från islamistiska
rörelser.
2004-21 s 21
"Rebelledare erkände mord"
Rysslands mest eftersökte person, den tjetjenske krigsherren
Shamil Basaijev, säger att det var han som låg bakom
mordet på Tjetjeniens president för en tid sedan. Han
hotar också att döda ännu fler Moskva-trogna tjetjenska
ledare samt den ryske premiärministern. Basaijev uppger att
han beordrade mordet på Kadyrov efter ett domslut i en islamisk
domstol.
2004-36 s 9
"Kremls kandidat segrade i tjetjenska valet"
Kremls favoritkandidat segrade föga överraskande i söndagens
presidentval i den krigshärjade delrepubliken Tjetjenien.
Inrikesminister Alu Alkhanov hade i praktiken redan pekats ut
som segrare redan före valet. Valet ackompanjerades av minst
ett dödsfall och misstankar om valfusk. Två flygplansolyckor
orsakade av terrorister krävde 90 människoliv. Tjetjeniens
förre president och terroristledare, Aslan Makharov, varnar
för att öppna en ny front mot de ryskvänliga styrkorna
i den georgiska utbrytarrepubliken Sydossetien.
2004-37 s 10-11
"Ryssland förklarar krig mot terrorismen"
I ett tal till nationen sa president Putin att ockupationen av
den sydryska staden Beslan var en attack mot hela Ryssland och
att hela det ryska samhället måste göra motstånd
mot terroristernas försök att splittra landet. Antalet
dödsoffer i den våldsamma upplösningen av gisslandramat
uppgick till minst 330 varav minst hälften var barn. Myndigheterna
uppgav att terroristerna var militanta islamister varav de flesta
var tjetjener.
2004-37 s 12-13
"Terroristerna överlistar myndigheterna"
Terrorattentaten blir alltmer sofistikerade och samordnade. Förövarna
är inte desperata frihetskämpar utan brutala, dödsföraktande
krigare, som har specialiserat sig på att döda. Attackerna
har från och med teaterattentatet dödat tusen ryssar,
varav de flesta varit civila med liten eller ingen anknytning
till den tjetjenska konflikten. De ryska myndigheterna utgår
från att gisslandramat planerades av Shamil Basajev, Tjetjeniens
mest notoriske och mordiske krigsherre och att det finansierades
av en arabisk man med kontakter med Al-Qaida, Abu Omar al-Seyf.
Själva attentatet ska ha letts av Magomed Jevlojev, som påstås
vara ledare för de rebellstyrkor som opererar inne i Ingustjien.
2004-37 s 14
"Terrorn har Ryssland i sitt grepp"
Våldet i Ryssland säger mer om misslyckad inrikespolitik
än om terrorism. Tusentals barn och vuxna var de ofrivilliga
deltagarna i den skräckhistoria som började den 1 september
när skolan i staden Beslan i Nordossetien ockuperades av
terrorister. Gisslantagarnas krav var att Ryssland skulle dra
tillbaka sina styrkor från Tjetjenien och släppa tillfångatagna
tjetjener. Omvärlden uttryckte genast sin solidaritet med
Ryssland. För vanliga ryssar blev händelsen en skräckfylld
påminnelse om minst sju tidigare terrordåd under det
gångna decenniet. En grupp som kallar sig Islamboulibrigaderna
tog på sig förra veckans bombdåd på en
tunnelbanestation i Moskva.
2004-37 s 15
"Det lilla kriget blev en böld som plågar hela
Ryssland"
Tjetjenien blev mycket större och värre än vad
ryssarna hade räknat med. När Jeltsin valdes till president
1999 lovade han att krossa separatisterna i Tjetjenien. Men det
visade sig vara svårt att hindra terroristdåd och
att förgöra terroristerna på ett effektivt sätt.
I dag färgas konflikten av en känsla av dödläge
och utmattning och av att tjetjenerna har fått stöd
av "arabiska krigare" utifrån. Många av
dessa är radikala islamister.
2004-38 s 10
"Trovärdigheten brister"
Aslan Maskhadov föddes i Kazakhstan 1951 av tjetjenska föräldrar
som hade deporterats av Stalin 1944. Han engagerade sig i självständighets
rörelsen som växte fram under Sovjetunionens sista dagar
och valdes till Tjetjeniens president 1997. Han ansågs under
en period av USA som en lämplig förhandlingspartner.
Han påstås 2002 ha utnämnt krigsherren Basajev
till överbefälhavare. När Basajev tog på
sig ansvaret för attentatet mot Dubrovkateatern i Moskva
kom Mashadovs fördömande av sin militära ledare
för sent och för vagt. USA tyckte att han kommit för
nära terroristerna och hans trovärdighet minskade.
2004-38 s 10-11
"Rysslands svarta änkor"
Tjetjenska kvinnor dras in i terrorismen. Det senaste avskyvärda
terrordådet i skolan i Beslan i södra Ryssland avslöjar
att tjetjenska kvinnor är engagerade i chockerande våldsamma
handlingar. Varför de hemfaller åt terror är en
hett debatterad fråga. De kallas sjakhidki, den ryska varianten
av det arabiska ordet för "heliga krigare" som
offrar sina liv. Ingen av de senaste fyra kvinnorna var s k "svart
änka" dvs maka till någon man som dödats
i "befrielsekriget". Däremot var alla fyra skilda.
Deras grannar påstår att de var skilda eftersom de
inte kunde få barn vilket är något skamligt i
det tjetjenska samhället. En av dem hade en bror som greps
av den ryska säkerhetspolisen för tre år sedan.
2004-38 s 11
"Koppling till bin Ladin"
Shamil Basajev föddes 1965 i Tjetjenien. 1991 stod han tillsammans
med Boris Jeltsin på barrikaderna i Moskva. Han blev känd
1995 under den första stora gisslantagningen i Budennovsksjukhuset
i södra Ryssland. 1997 förlorade han i valet mot Maskhadov.
1998 var han Tjetjeniens premiärminister i 6 månader.
1999 besökte hans sändebud bin Ladins fäste i Afghanistan
där al-Qaidaledaren gick med på att stödja den
separatistiska rörelsen i Tjetjenien.
2005-3 s 17-18
"Tjetjenerna ropar på hjälp"
Tio år efter Rysslands invasion är Tjetjenien fortfarande
ett krigshärjat land. 10-20000 ryska soldater har dött
och mellan 50000 och 200000 tjetjener (av en befolkning på
1 miljon). Det som först var en lokal störning lockade
till sig islamistiska aktivister och ryska extremnationalister.
Kriget är nu en underjordisk kamp mellan rebeller och säkerhetsstyrkor
som infiltrerar varandra. Miljontals dollar har lämnats i
bidrag bl a för att bygga bostäder. Det mesta har försvunnit
genom korruption och stölder. Faktum är att pengarna
förlänger kriget.
2005-3 s 18
"Nya incidenter i norra Kaukasien"
Varbölden Tjetjenien infekterar hela regionen. Ingusjien
är i praktiken en reservscen för den tjetjenska konflikten
sedan i juni då rebeller tog kontroll över republiken
och dödade medlemmar i säkerhetsstyrkorna. Då
plundrades inrikesministeriets vapendepå. I republiken Dagestan
gick säkerhetsstyrkorna för ett par veckor sedan till
anfall mot terrorister som har mördat flera poliser och andra
offentliga personer. Allt detta visar att gränserna i norra
Kaukasien suddas ut av allt från simpel brottslighet och
politiskt motiverat gerillakrig till islamisk terrorism.
2005-11 s 11
"Tjetjensk ledare dödades"
Tjetjeniens separatistledare, Aslan Maskhadov, dödades i
förra veckan av ryska specialstyrkor. Han begick en rad förfärliga
brott, självmordsbombningar i Moskva, gisslantagande på
en Moskvateater och förra årets hemska massaker i en
skola i Beslan.
2005-14 s 11
"Kriget efter kriget"
Tusentals civila tjetjener har försvunnit spårlöst"
Det är åtminstone på ytan ganska lugnt i Tjetjenien
idag. Men många människor har försvunnit spårlöst
och försvinner än idag. Det är både ryska
soldater, tjetjenska säkerhetsstyrkor och vanliga kriminella
som ligger bakom detta. En del av de försvunna tillhör
kända eller misstänkta rebellers familjer som sådana
som var inblandade i massakern på skolbarn i Beslan i september
i fjol. En del antas "hämnas" på familjerna
till de terrorister som dödade deras barn. Men en vanligare
orsak är pengar. Plundring har i sekler varit ett viktigt
inslag i krigen i södra Ryssland.
2005-38 s 5
"Blodigt våld i Tjetjenien"
Militanta tjetjener dödade under veckoslutet sex moskvatrogna
poliser och sårade nio. Källor hos rebellerna rapporterar
att en av deras främsta ledare hade dödats i strider
mot de ryska säkerhetsstyrkorna.
2005-48 s 20
"Inga överraskningar i tjetjenska valet"
Partiet "Enade Ryssland", som styr i Kreml, ledde valet
med 60 % av rösterna när en fjärdedel räknats.
Kommunistiska partiet hade då 10 % och Liberala Unionen
10 %. Europarådets representanter hade inget att anmärka
på valet. Tjetjeniens president, Alu Alkhanov, medgav emellertid
att valet inte gått helt korrekt till. Valet var det första
sedan ryska soldater invaderade landet för sex år sedan.
2005-51 s 8
"Groznij byter namn"
Det nyvalda parlamentet i Tjetjenien har röstat ja till att
republikens krigshärjade huvudstad ska uppkallas efter förre
presidenten som mördades i ett bombattentat i fjol. Staden
ska i fortsättningen heta Akhmadkala efter Akhmad Kadyrov,
en brutal krigsherre, som fick Kremls stöd och senare mördades
på en fotbollsstadion.
Tjetjenien
2006-20 s 13
"Rebellens familj söker asyl i Finland"
Den tjetjenske separatisten Aslan Maskhadovs änka och två
vuxna barn känner sig otrygga i Azerbajdzjan och söker
en ny framtid i Finland. Han dödades för drygt ett år
sedan. Deras pass har gått ut och de känner hot sig
och vågar därför inte söka förnya passen.
Familjen har förgäves sökt asyl i flera andra länder.
Ryssland hävdar att Maskhadov var en terrorist.
2006-20 s 14-15
"Tecken på en ljusare framtid reser sig ur ruinerna"
Efter mer än 10 år av krig har bombattackerna och bakhållsanfallen
blivit mindre frekventa i Groznij och staden håller åter
på att byggas upp. Gator asfalteras, byggnader repareras
och nya elledningar dras. Frågan är om de upproriska
separatisterna har gett upp? Den nuvarande presidenten Kadyrov
som är son till den Kreml-trogne president Akhmad Kadyrov
som mördades 2004 menar att den militära maktfördelningen
inte bara har skiftat utan har skiftat för gott.
2006-28 s 16
"Terrorledare dödades i Ingusjien"
Det tjetjenske rebelledaren Shamil Basajev, som organiserade terrorattentatet
mot en skola i Beslan 2004, har dödats av ryska säkerhetsstyrkor.
Det är en fjäder i hatten för president Vladimir
Putin inför G8-mötet. Basajev började sin karriär
som tjetjensk frihetskämpe, blev alltmer involverad islamist
som kämpade för "ett kalifat från Svarta
till Kaspiska havet". Han låg bakom flera av de blodigaste
terrorattentaten i Ryssland sedan 1995. Han dödades i en
nattlig räd i Ingusjien, som gränsar till Tjetjenien.
2008-10 s 9-10
"Något som de kallar fred"
Putins presidentskap började i Tjetjenien. Nu, åtta
år senare, sjuder upprorsviljan i andra delar av den bångstyriga
regionen. Enligt Putin är kriget som kostade 100 000 människoliv
över. Groznij har genomgått en iögonfallande förändring.
Där finns nya skolor, bostadsområden, vägar och
butiker. För att åstadkomma detta allierade sig Putin
med en före detta rebell, Akhmad Kadyrov, som han utnämnde
till president. När denne mördades tog sonen Ramzan
över. Han har neutraliserat rebellerna med pengar och brutalitet.
Dessutom har Tjetjenien i praktiken blivit autonomt med ekonomiskt
stöd från Moskva. Det tunga arvet efter kriget är
att detta spritt sig till andra muslimska republiker, framför
allt Dagestan och Ingusjien.
2008-20 s 8-10
"Ett slags fred" hela
artikeln
Groznij är numera en fredlig stad. Skjutandet har nästan
upphört. Staden som belägrades, bombarderades och avfolkades
i krig byggs nu upp igen i en rasande fart med hjälp av ryska
oljepengar. Men kriget gör sig fortfarande påmint i
Tjetjenien huvudstad. Försvinnanden förekommer men de
beror främst på tjetjenska terrorister, av vilka 500
antas finnas kvar och inte på ryska soldater. Fortfarande
görs försök att identifiera döda i massgravar
men ingen systematisk jakt på krigsförbrytare äger
rum.
2008-28 s 29-31
"Kadyrov styr och ställer som han vill"
Tjetjeniens unge president, Ramzan Kadyrov, har tystat sina motståndare,
pacificerat landet och satt igång en enorm återuppbyggnad.
Det är svårt att hitta några motståndare,
vilket kanske beror på att de tenderar att försvinna.
Han har varit president i ett år, han utnämndes av
Rysslands förre president Vladimir Putin. Han ärvde
jobbet av sin far, Akhmad Kadyrov, som var en muslimsk predikant
och separatistledare men som gjorde upp med Moskva, blev president
och mördades snart. Ramzan är gift och har fem barn.
Han är svag för farliga djur, snabba bilar och boxning.
Originalartikeln i Los Angeles Times.
2009-30/31 s 11-12
"Ett berg av sorger och bekymmer"
Antalet våldshandlingar i hela Norra Kaukasus som har 6,1
miljoner invånare, var 2008, fyra gånger fler än
i Colombia med 42 miljoner invånare!
Två I norra Kaukasien förekommer kidnappningar, tortyr
och mord i en förfärlig omfattning. I decennier registrerade
Natalia Estemirova kidnappningar, tortyr och mord för Memorials
räkning, som är Rysslands äldsta människorättsorganisation.
Särskilt de många straffhandlingar som de tjetjenska
myndigheterna begår mot släktingar till påstådda
rebeller. Den 15 juli kidnappades hon själv då hon
lämnade sin bostad i Tjetjenien. Några timmar senare
hittades hon död, avrättad i grannrepubliken Ingusjien.
Hennes händer var bakbundna och hon hade en kula i huvudet
och en i bröstet. Estemirovas kolleger säger att hennes
arbete retade gallfeber på Tjetjeniens president, Ramzan
Kadyrov. Rädsla och våld har hela tiden varit Kadyrovs
viktigaste redskap i styret av Tjetjenien. Alla Kadyrovs fiender
och konkurrenter mister livet på ett mystiskt sätt.
I hela regionen har mord och kidnappningar blivit allt vanligare.
I Ingusjien har förhållandena urartat i något
som mest liknar ett inbördeskrig. Poliser mördas systematiskt
och den 22 juni använde rebeller sig av självmordsbombare
i försöken att döda president, Junus-Bek Yevkurov.
Laglösheten och Rysslands brutala förtryck har fått
många att söka sig till islamisk fundamentalism. De
drivs av hämndlystnad och visionen om en islamistisk stat.
2009-30/31 s 13-14
"Efter krig kom skräckvälde"
ödesdigra krig i Tjetjenien har följts av smygande terror
och förlamande rädsla. Kriget som har rasat i Tjetjenien
sedan Sovjetunionens upplösning är officiellt slut.
Men republiken skakas av kidnappningar. Människor rövas
bort från trottoarer, slits upp ur sängar på
natten eller rycks ur bilen. Människorättsorganisation
Memorial där den mördade Estemirova arbetade noterar
74 kidnappningar under första halvåret 2009 att jämföra
med 42 under hela 2008. Människorättsgrupper anklagar
president Kadyrov och hans säkerhetsstyrkor för att
ligga bakom kidnappningarna. Ännu värre är det
i Ingusjien och i Dagestan underblåses ett uppror av etniska
motsättningar och en genomkorrupt poliskår.
2009-36 s 18-19
"Våldet är på återtåg i Tjetjenien" hela artikeln
Explosioner och skottlossning har förekommit dagligen i regionen
under hela sommaren. Från juni till augusti dödades
436 människor, tre gånger så många som
under samma period 2008. Självmordbombningarna är tillbaka
efter flera års uppehåll. Perioden av relativ stabilitet
i Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien är tydligen över.
Kremls strategi i Kaukasus har i flera år förlitat
sig på Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov. Nu verkar hans
grepp om makten ha försvagats. Kadyrov lägger skulden
för attackerna på wahhabiter och andra islamiska extremister
som han påstår får ekonomiskt stöd och
utbildning i andra länder.
2010-42 s 9
"Våldsamt i Tjetjenien"
Väpnade motståndsmän attackerade regeringsbyggnader
i Tjetjenien. Parlamentet och jordbruksministeriet i den tjetjenska
huvudstaden Groznij stormades. Minst tre människor dödades
i attacken och många skadades.
2010-43 s 14-15
"Den krigiske imanen"
Tjetjeniens ledare, Ramzan Kadyrov, som ska hjälpa Kreml
att sprida en moderat version av Islam i Kaukasus, håller
snarare på att radikalisera hela regionen. I fjol inrättade
han en egen moralpolis enligt talibansk förebild. Tanken
är att underblåsa en annorlunda, lite fogligare version
av islam bland Rysslands 20 miljoner bekännande muslimer.
President Medvedev anlitar imamerna för att få hjälp
med att "konfrontera terrorismen via andlighet och hög
etisk standard". Kadyrovs islam är en fri blandning
av suffism (traditionellt fredlig, mystisk sunnitisk gren) och
urgamla tjetjenska traditioner som "zikr", en uteslutande
manlig hybrid av ringdans och bön. En motpol till det Kadyrov
kallar för "den onda sekten wahhabism".
2011-06 s 6
"Emiren tar på sig skulden"
Den tjetjenska rebelledaren Doku Umarov har tagit på sig
ansvaret för terrorattentatet 24 januari mot flygplatsen
Domodedovo i Moskva. Umarov är ledare för den islamistiska
gruppen Kaukasusemiratet. Han säger sig handla i Allahs namn
med målet att upprätta en fri, islamisk stat i norra
Kaukasien.
2011-10 s 11
"Islamisering misstänks"
Tjetjeniens starke man, Ramzan Kadyrov, tillbakavisar anklagelser
från människorättsgrupper om att han är i
färd med att införa strikta islamiska regler för
kvinnorna i denna ryska republik. Kadyrov nekar till att det utövas
påtryckningar mot kvinnor som inte vill anamma det islamiska
modet.
2011-29/30 s 31
"Ingen ände på förbuden"
Socialdepartementet i den ryska delrepubliken Tjetjenien hävdar
att energidrycker som exempelvis Red Bull är att likställa
med öl och därför är "oislamiska".
Därför kommer försäljningen att förbjudas
till personer under 18 år.
Tjetjenien, Ryssland
2014-07 s 4-6
"Med kriget i huvudet"
Med all kraft verkar Moskva och den tjetjenska ledningen vilja
tränga bort det förflutna ur stadens och människornas
inne. Knappt tjugo år efter det första Tjetjenienkriget
började har krigsskadorna försvunnit i Groznyj. Men
bara på ytan. Befolkningen lider och är fortfarande
rädda.
Tjetjenien är utfattigt och är totalt beroende av Moskva.
I fjol täcktes dess budget till 86 % av tillskott från
Ryska federationen. Arbetslösheten bland de 1,3 miljoner
invånarna uppgår till minst 30 %. Särskilt starkt
drabbas den unga generationen.
Staden är inte byggd för folket, bara för Kadyroverna,
president, Ramsan Kadyrov och hans trogna klan. Det är de
som styr och bestämmer allt.
Tjetjenien, Ryssland
2014-07 s 4-6
"Med kriget i huvudet"
Med all kraft verkar Moskva och den tjetjenska ledningen vilja
tränga bort det förflutna ur stadens och människornas
inne. Knappt tjugo år efter det första Tjetjenienkriget
började har krigsskadorna försvunnit i Groznyj. Men
bara på ytan. Befolkningen lider och är fortfarande
rädda.
Tjetjenien är utfattigt och är totalt beroende av Moskva.
I fjol täcktes dess budget till 86 % av tillskott från
Ryska federationen. Arbetslösheten bland de 1,3 miljoner
invånarna uppgår till minst 30 %. Särskilt starkt
drabbas den unga generationen.
Staden är inte byggd för folket, bara för Kadyroverna,
president, Ramsan Kadyrov och hans trogna klan. Det är de
som styr och bestämmer allt.
Tjetjenien
2014-07 s 6
"Kadyrovos maktpolitik: Nepotism, Hollywood och skärseld"
Tjetjeniens 33-årige president, Ramsan Kadyrov, har fyllt
republikens ledande ämbeten med anhöriga från
sin klan och omger sig ständigt med en skara trogna anhängare.
Det politiska uppdraget ärvde denne tidigare milischef från
sin far Achmat, den rysslandtrogne president som dödades
år 2004 i ett bombattentat.
Ramsan Kadyrov framställer sig idag som en ädel människa,
troende muslim, om också med en egen chauvinistisk (patriotisk)
prägel. Han får stöd av den ryska politiska ledningen
men också av unga tjetjener som lovordar och beundrar honom.
2014-42
s 10-11
"Moskva välkomnar tjetjenerna i den ryska armén"
I Ryssland har man allmän värnplikt och som varje höst
blir i dagarna unga ryssar inkallade, men för första
gången sedan Sovjetunionens fall får också tjetjener
göra värnplikten. Absurt nog har tjetjenerna betalat
för att få ingå i armén medan många
familjer i övriga ryssland betalar mutor för att deras
söner inte ska inkallas till armén. Militärtjänsten
är i Ryssland ett villkor för en karriär inom polisen
eller annan statlig säkerhetstjänst.
Hur de tjetjenska ungdomarna som vuxit upp i ett permanent undantagstillstånd
ska integreras in i den ryska armén är fortfarande
oklart.
Ryssland,
Tjetjenien2015-16 s 12-14
"Kadyrovs ohyggliga skugga"
Ett av spåren i mordutredningen på Kremlkritikern
Nemtsov leder till Tjetjenien.
Den tjetjenske diktatorn Kadyrov agerar som lojal fotsoldat till
Putin, men hans uppträdande kan tolkas på mer än
ett sätt.
"Vi möter framtiden tillsammans", står det
på en affisch i centrala Groznij, med två leende politiker:
Vladimir Putin och hans skyddsling Ramsan Kadyrov.
Men Kadyrov uppträder alltmer självständigt och
Kreml får att svårare att kontrollera honom. Det "tjetjenska
spåret" till oppositionspolitikern Boris Nemtsovs mördare
kan avslöja motsättningar.
sidans topp
