 Magnus Uggla - Ett bedårande barn av sin tid Hjälp, gycklargruppen är i Karlskrona och på scen står den lille mannen och bespottar Tommy Körberg och sjunger barnvisor om bröst och fyllehundar och eehhhh....inte känns det speciellt bra för oss vanliga dödliga som vill ha musik som skakar om, musik som känns och musik som överhuvudtaget betyder något. Men...det fanns ju en tid för länge sedan då allt liksom var rätt annorlunda. Uggla gav ut debuten,"Om Bobbo Viking",1975 och var tillsammans med en inre kärna eliten av Stockholms innekrets, de som åkte till London och handlade platådojor och smink och här hemma lyssnade vi på gegga-symfo och var långhåriga och otäcka. Debuten innehöll klassikern "Hallå !" av Kent ansedda som en av de få svenska låtar som de skulle vilja göra en cover på och Jakob Hellman gjorde en hel skiva på just den låten. "Livets Teater", ugglas andra skiva färgades tyvärr rätt hårt av ett försök till någon sorts symfonisvit a´la Yes och är ingen skiva man bör äga. "Sommartid" dock är en behaglig liten ballad som är med på "Retrospektivt Collage". 1977 klippte Uggla sig kort för att vara med i filmen Bluff/stopp och ser kaxigt självsäker ut på omslaget till "Varför ska man ta livet av sig när man ändå inte får höra snacket efteråt" (genial titel) och den skivan köpte jag på en köpkassett uppe i Ångermanland och min Morfar hatade pojken som inte kunde sjunga men jag älskade rubbet. Sålde 160 000 och var således en lika stor succé som den efterföljande turnén. Den första svenska punkplattan med ett skimmer av glammig utstrålning. "Vittring" släpptes 1978 och Uggla hade låtit håret växa ut igen till det burr som vi idag är vana se och var en godkänd uppföljare med "Jag vill inte gå hit" och titellåten som utstickande pärlor. Vad som hände sedan ? Uggla ställde upp i Melodifestivalen 1979, kom sist, släppte skivan "Den ljusnande Framtid är vår" som var mer slickad, mer 80-tals perfekt fast den släpptes redan 1980 men vadå..."Skandal Bjotis" är ju med... Liveskivan från 1981 fyller sin funktion för dom som på något vis vill uppleva hur vansinnigt kaotisk en Uggla-konsert kunde vara. Bara bra låtar också för den delen. 1983 bytte Uggla skivbolag och "Välkommen till folkhemmet" blev den första skivan där man på allvar började anade den där satirikern och folkhems-uggla som sedan kom att besudla raggarträffar och 30-årsfester med sin hurtiga "skojiga" texter. Strandraggareposet "IQ" var första steget och resten tänker jag inte berätta om här. Uggla var i helt egen klass i mitten av 70-talet, vågade göra saker ingen annat äns vågat drömma om, klä sig i kvinnokläder, sminka sig något brutalt och smeka in punkpoplåtar i glamrockrummet där unga pojkar satt och drömde om något bättre, något som stod utanför deras värld men de vågade aldrig ta steget. Idag är Uggla Povel Ramel och all respekt för han är åtminstone skojig men då var han i en helt egen värld och låtar som "Ge Livet En Chans","Vittring","Hallå!" och "Skandal Bjotis" kommer alltid att betyda något men de flesta vågar väl inte erkänna det. Hela "Varför ska..." skivan är i sig ett mästerverk. Ligger väl förankrat på Top-10 över svenska album. 
[ Skriv ] [ Recensioner ] [ Artiklar ] [ Gästbok ] [ Demos ] [ Personligt ] [ Index ] [Red] |