Grekland

Karta

Info

Ta Nea Athens News

Grekland, sammanfattningar av artiklar om Grekland, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-26 s 14-15
"Papandreou var färgstark och kontroversiell"
Den förre grekiska premiärministern avled, 77 år gammal.
1974 kom han tillbaka efter en lång exil och tog över efter en militärdiktatur.
En intressant artikel om grekisk nutidshistoria.

96-34 s 7-8
"Simitis inleder en ny era"
Den nye premiärministern i Grekland Costa Simitis är en antites till den yvige Papandreo. Han har många problem i landets ekonomi att
ta hand om efter sin efterträdare. Grekland blir lugnare med Simitis.

96-39 s 13
"Pasok behåller makten"
Greklands premiärminister Costas Simitis segrade i söndagens allmänna val. Hans parti Pasok fick 42 % av rösterna och 162 av de 300 parlamentsplatserna. Simitis har ändrat Pasok så mycket sedan Papandreu lämnade sin post att Pasok och oppositionen nu är överens om det mesta.

97-23 s 11
"Grekland hittar en ny roll som handelsbro mellan väst och öst"
Lättare att hitta handelspartners österut. Albanien, Bulgarien, Cypern, rest-jugoslavien etc. Bråket med Makedonien är helt glömt! Thessakoniki fungerar som en port till Balkan.

97-33 s 4
"Vi vill gå vidare mot en lösning"
Vad Greklands premiärminister Costas Simitis vill att Turkiet ska göra. En intervju med honom.

98-13 s 10-11
"Grekland moderniseras"
Man har devalverat drachmern och gått med i ERM med mål att år 2000 komma med i EMU.
Men det kostar på i striden mot facket och de anställda i de svällande statliga företagen.

98-31 s 8-9
"Grekland sneglar på euron och reformerar arbetsmarknaden"
Målet är att senast 2001 komma med i EMU. De offentliganställdas fackföreningar (ca 20 % av alla anställa) för en kamp för att bevara anställningstryggheten och de fördelaktiga pensionsvillkoren.
De vill hindra privatisering av de stora statliga företagen. Det är "i offentliga sektorn som stelbentheten finns". Men konkurrensen måste öka om Grekland ska bli eurodugligt. Det ska t ex bli möjligt att sänka lönen kollektivt i vissa områden med stor arbetslöshet. Och alla dessa förslag kommer från den socialistiska regeringen.

99-01 s 6
"Greklands populäre ärkebiskop ogillar EU"
Christodoulos är vältalig och populär sedan hanuppmanat grekerna att "befria Konstantinopel". Han vill försvara den ortodoxa kyrkan "i nödfall med vapen"

2000-15 s 10-11
"Simitis sitter kvar"
Knapp seger för det socialistiska regeringspartiet i det grekiska valet. Förlorare blev Costa Karamanlis och han "Det nya demokratiska partiet". Ett skäl till förlusten, som först misstogs för att vara en vinst, är att Simitis har lyckats få den grekiska ekonomin att uppfylla EMUs kriterier och att Grekland förväntas bli EMU-medlem inom ett år.

2001-39 s 20
"Grekland satsar mer på säkerhet i OS 2004"
IOK ifrågasätter Greklands kapacitet att bekämpa terrorism. Man fruktar särskilt terroristgruppen 17 november. Gruppen har misstänkta kontakter med extremister i mellanöstern. Säkerhetsbudgeten måste ökas med 650 miljoner dollar.

2001-49 s 6-7
"Aten ligger i startgroparna"
Historia och tradition är bra, men logistiken måste också fungera. Alla klagar på förseningar när det gäller att klara allt nybyggandet och många ät rädda för att trafiken kommer att drabbas av många hinder.

2002-05 s 5-6
"Grekland bråkar inte mer"
Landets relationer till området har förbättrats markant"
I det "gamla" Grekland (fram till 1999) tycktes landet komma på fel sida i varenda inrikespolitisk front. Värst var det då dåvarande utrikesministern Pangalos erbjöd en fristad åt den kurdiske ledaren Öcalan, statens fiende nummer ett i Turkiet. Nu leds landet av premiärministern Dimitis och utrikesminister George Papandreou som båda är utbildade i väst och med en modern och Europaorienterad syn.

2003-44 s 6
"Aten springer i kapp med tiden"
Kontrollanter från internationella Olympiska kommittén besökte i förra veckan Aten för att försäkra sig om att allt blir klart till 2004. Den grekiska regeringen hävdar att alla anläggningar, inklusive taket på OS-stadion, kommer att vara färdigt i tid för testerna i juni 2004, två månader före spelens invigning. Inspektörerna oroar sig dock för att en ny spårvägslinje och en pendellinje inte blir färdiga i tid.

2003-50 s 6
"Grekland tar upp kampen mot rasism"
En ny undersökning avslöjar att grekerna sitter fast i gamla fördomar och vanföreställningar. En ny antidiskrimineringslag syftar till att ändra attityder och uppträdande. Lagen är en följd av flera konfronationer med en växande invandrarbefolkning. Drygt 10 % av Greklands 11 miljoner invånare tros ha utländsk bakgrund. De flesta är albaner men nu ökar strömmen från uländerna. Intoleransen antas bero på att staten har misslyckats med att integrera invandrarna på ett adekvat sätt.

2004-07 s 10-11
"Mycket pekar på ett maktskifte i Grekland"
Papandreou är populär men hans parti har tappat fart i upploppet till valet. Ledaren för det styrande socialistpartiet Pasok, som haft makten i 19 av de senaste 22 åren, Greklands utrikesminister George Papandreou verkar samlad och stark, men opinionsmätningar tyder på att partiet förlorar makten i valet den 7 mars. Ett skäl är korruptionsanklagelser mot personer i Pasoks ledning. Andra är att partiet misslyckats med att hitta lösningar på arbetslösheten och byråkratiska hinder som avskräcker utländska investerare.

2004-10 s 8-9
"Grekiska dynastier tävlar inför valen"
Blir det styrande socialistiska partiet PASOKs George Papandreou vars far och farfar båda var premiärminister i Grekland som vinner valet eller blir det Costas Karamanlis, ledare för Ny Demokrati och släkting till en tidigare premiärminister och president Constantine Karamanlis? Skillnaden mellan de två partierna är inte stor. Vem som än vinner så blir utmaningarna att skapa fler jobb, tackla korruptionen och avlägsna byråkratiska hinder som avskräcker utländska investerare.

2004-11 s 9
"Grekerna valde förändring"
PASOK får inte fortsätta reagera. Det borgerliga Ny demokrati i Grekland vann en övertygande seger i söndagens allmänna val vilket betyder slutet på socialisternas 10-åriga styre. Den nye premiärministern, Costas Karamanlis, står inför svåra beslut om Cyperns framtid och Greklands försenade förberedelser inför sommarens olympiska spel. Socialistpartiet som har haft makten i 19 av de senaste 22 åren betraktas av många som ineffektivt och korrumperat.

2004-16 s 21-22
"Säkerhetsfrågan överskuggar allt i Aten"
Till och med en harmlös men oförutsedd incident skulle kunna sabotera sommarens olympiska spel i Aten. Terrordåden i Madrid i förra månaden satte nerverna på helspänn i Aten och förstärkte den grekiska regeringens begäran om att NATO ska hjälpa till under OS. Sommarens OS i Aten är de första olympiska spelen sedan terrorattacken den 11 september. Minnet av en palestinsk terrorattack mot de olympiska spelen i München 1972 när 11israeler dödades kastar också sin skugga över spelen i Aten.

2004-21 s 7-9
"Grekland är en bångstyrig medlem"
Medlemskapet i EU var tänkt att göra Grekland modernt, men det stannade vid en tanke. Grekland gick med i EU 1981 och har utvecklats från att vara ett fattigt, perifert Medelhavsland till en regional stormakt. Men de första 18 åren ägnade Grekland åt att leka "olydig gosse" genom att blockera EUs utrikespolitik och tjäna miljarder euro i form av subventioner från Bryssel. Men Greklands sätt att använda EUs pengar har ifrågasatts. Mycket av pengarna har missbrukats genom projektförseningar och korruption. Pengarna från EU kan därför ha bromsat den ekonomiska utvecklingen. Greklands statsskuld är idag nästan 100 % av BNP och offentliga sektorn sysselsätter mer än hälften av arbetstagarna. Byråkratin har kunnat växa sig enorm.

2004-21 s 8-9
"IOK drar en suck av lättnad"
Internationella olympiska kommittén är nöjd med förberedelserna inför OS i Aten och säger sig vara övertygad om att alla sportanläggningar och all infrastruktur kommer att vara klara i tid för spelen i augusti.

2004-28 s 3-4
"Euforin är inte gratis"
Stora idrottsevenemang hjälper små länder att hamna på kartan. Evenemangen fungerar som ett slags debutantbaler för små länder som känner sig geografiskt och politiskt marginaliserade i Europa. Men det är varken riskfritt eller billigt. Portugal satsade 660 miljoner euro på nya arenor och renoveringar av gamla för en turnering som varade 4 veckor. De nya arenorna är så stora att de kommer att se ödsliga ut vid vanliga matcher. Grekerna som ska arrangera sommarens befarar att byggförseningar och budgetöverskridningar kommer att stärka misstanken mot att deras land inte är riktigt modernt. Nej, de ekonomiska argumentet för att arrangera idrottsevenemang är ogrundade. Men faktum är att idrottsliga framgångar får folk att må väldigt gott. Inte behöver Portugal ett imperium eller ett ekonomiskt uppsving när man går till final i EM i fotboll? Och Grekland som vann finalen har väl redan vunnit vad det landet behövde.

2004-31/32 s 4
"Grekerna vill ha NATO-trupper till OS"
Greklands regering har skickat en förfrågan till Nato om att skicka soldater för att bistå med säkerheten vid de kommande olympiska spelen i Aten. Framför allt USA har ställt sig positiv. Det är dock en känslig fråga för Grekland eftersom konstitutionen normalt förbjuder att utländska medborgare bär vapen på grekisk mark. Man gör dock undantag för beväpnade vakter för utländska ledare och NATO-trupper.

2004-36 s 5
"Europas mest omaka par"
Är Greklands och Turkiets regeringschefer i färd med att starta en ny era? Den ortodoxt kristna Kostas Karamanlis och den varmt troende muslimen Recep Erdogan med ett förflutet i det politiska Islam tycks ha funnit varandra. De hör båda hemma lite till höger om mitten på den politiska skalan. Båda har de gjort politisk revolution. Karamanlis bröt de grekiska socialisternas 23-åriga dominans. Erdogan besegrade utbredd misstänksamhet mot hans islamistiska parti. Karamanlis kan komma att hamna i en besvärlig sits gentemot sina väljare eftersom dessa inte delar hans turkvänliga hållning.

2005-10 s 6
"Grekland antar en ny försvarsdoktrin"
För första gången på över 30 år har Aten inte utnämnt Turkiet som det största hotet mot landets säkerhet. I Greklands nya säkerhetsdoktrin är det i stället terrorismen, den illegala vapenhandeln och risken för nya oroligheter på Balkan, som definieras som de viktigaste hoten. Den nordliga gränsen måste därför förstärkas samtidigt som den förutser ett närmande mellan Grekland och Turkiet. Aten uttalar ett stöd för Turkiets ambitioner att bli medlem i EU.

2005-35 s 8-9
"Det kom surt efter"
Grekerna vaknar sakta men säkert upp till verkligheten efter OS. Kostnaden för det årliga underhållet av de anläggningar som byggdes till olympiaden i fjol har stigit till nästan 100 miljoner euro årligen samtidigt som den totala kostnaden för OS 2004 uppskattas till 9-13 miljarder euro. Det är en skyhög summa som lett till politiska konflikter. Staten har tvingast låna 43 miljarder euro i fjol och därför dragit på sig en varning från EUs finansministrar om att budgetunderskottet på 6,1 % av BNP måste reduceras. Turismen har ökat markant men det blev inte den boom regeringen förväntade sig.

2007-04 s 4-5
"Kulturutbyte bäddar för politiskt töväder"
Grannfolken turkar och greker börjar upptäcka att de har mycket gemensamt. Allt är inte glömt och förlåtet men det märks tydligt i grekernas vardagsliv att det har börjat töa mellan Grekland och Turkiet. Grekerna har via mat, mode och resor upptäckt att det finns mycket som förenar de båda länderna. . Kulturbarriären krymper snabbare än de politiska motsättningar som fortfarande splittrar de två länderna.

2007-35 s 6
"En politisk kris blossar upp i lågorna""  Hela artikeln
Den ohyggliga katastrofen i Grekland har orsakat stort lidande och svåra ekonomiska förluster. 110 byar har brunnit ned till grunden. Minst 63 människor har omkommit. Premiärminister Costas Karamanlis regering står inför en kris. De styrande anklagas för inkompetens och oförmåga att stoppa de katastrofala bränderna. Många greker ifrågasätter statens effektivitet. Den grekiska regeringen som står inför allmänna val om ett par veckor pekar på att mordbrännare varit i farten.

2007-37 s 6
"Karamanlis behåller regeringsmakten"
Premiärminister Kostas Karamanlis mitten-högerparti fick förnyat förtroende i de grekiska parlamentsvalen i söndags. Ny Demokrati fick dryg 42 % av rösterna vilket ger dem 153 av parlamentets 300 platser. Motståndarpartiet, det socialistiska Pasok, fick 38 %. Detta trots ett utbrett missnöje med regeringens hantering av de ödesdigra skogsbränderna i augusti då ett 60-tal människor miste livet. Ett högerextremt parti, Folkliga ortodoxa förbundet, fick 3,7 % vilket betyder att det gör entré i parlamentet.

2008-50 s 6-7
"Grekland skakas av våld"
Den grekiske premiärministern sitter i krismöten och oppositionen kräver nyval medan upploppen sprider sig och landet förlamas av en generalstrejk. Sammandrabbningarna mellan grekisk polis och tusentals demonstranter, som är upprörd över dödsskjutningen av en 15-årig pojke intensifierades i början av veckan. De har orsakat stor förödelse och gjort den impopulära regeringen stor skada. Bara i Aten har drygt 200 butiker och ett femtiotal banker vandaliserats. Greklands två största fackförbund planerar en generalstrejk.

2009-05 s 13
"Bönder på krigsstigen"
Tusentals grekiska bönder blockerade på tisdagen vägar i hela Grekland med sina traktorer och andra jordbruksfordon. De kräver statliga stöd och skattelättnader för att lindra följderna av sjunkande priser på jordbruksprodukter. De har bland annat blockerat gränsövergångar till Bulgarien, Turkiet och Makedonien. De har avvisat regeringens stöd på 650 miljoner euro som "brödsmulor".

2009-06 s 11
"Bondeuppror"
Två demonstranter skadades i början av veckan när grekisk kravallpolis stötte samman med hundratals demonstrerande bönder från Kreta. Den våldsamma sammanstötningen speglar växande social oro i Grekland. Mitten-högerregeringen med premiärminister Kostas Karamanlis i spetsen kämpar för att återupprätta sin trovärdighet efter de omskakande studentupploppen i december.

2009-36 s 7
"Våldsam regimkritik"
En bomb placerad i en liten skåpbil exploderade i tisdags utanför börshuset i Aten. En annan bombexplosion utanför en regeringsbyggnad i Thessaloniki orsakade mindre förödelse. Båda attackerna föregicks av anonyma varningar via telefon till grekiska medier. Polisen misstänker en vänsterradikal grupp kallad Revolutionär Kamp.

2009-37 s 3-4
"Plötsligt nyval i Grekland"  hela artikeln
När premiärminister Kostas Karamanlis utlyste nyval i förra veckan, var det många som höjde på ögonbrynen. Bara halvvägs genom mandatperioden har han råkat ut för skandaler, dalande popularitet, en ekonomi som balanserar på randen till recession och hård kritik för sitt sätt att hantera de ödesdigra skogsbränderna runt Aten. Den socialistiska oppositionen har sagt att den tänker tvinga fram ett nyval i mars när parlamentet ska rösta om president, en ceremoniell post i Grekland. Inför denna "politiska utpressning" utropade Karamanlis nyval till den 4 oktober. Kanske vill han överlåta det ekonomiska kaoset till sina politiska fiender.

2010-02 s 6-7
"Svaga stater äventyrar eurons stabilitet"
Skakig ekonomi i Grekland och andra krisdrabbade EU-länder utgör ett "mycket allvarligt problem" för euron, menar Olli Rehn, som är kandidat till posten som EU-kommissionär för ekonomi- och penningpolitik, när han förhördes av EU-parlamentet i måndags. Ett av de värsta länderna är Grekland som hade 13 % budgetunderskott 2009 och en snabbt växande statsskuld.
Han vill hjälpa medlemsländerna att åter uppfylla kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Ekonomisk stabilitet och nya jobb är kommissionens prioriteter framhöll Rehn.

2010-03 s 3
"Grekland är riktigt illa ute"
Målsättningen för den grekiska regeringens plan, som har presenterats för EU och ECB är att minska landets budgetunderskott till två procent. Planen innebär en reformering av skattesystemet och kraftfulla åtgärder mot skattefusk och fusk inom välfärdssystemet. Nedskärningar inom sjukvården blir det också. Årets underskott är 12,7 %. Det har spekulerats i att om planen inte godkännes kan Grekland tvingas lämna eurosamarbetet. Det kan komma att ta flera månader för att övertyga de internationella kreditmarknaderna om att planen kommer att fungera.

2010-05 s 4-5
"Korruptionen sätter käppar i hjulen"
Ett par tusen kronor till bilbesiktningen och tiotusentals kronor för att komma före i vårdkön - det är vardag för de flesta greker. Greklands försök att ta sig ur den värsta finansavgrunden på 16 år försvåras av utbredd korruption och skattesmitning. Grekland är tillsammans med Bulgarien och Rumänien de mest korrupta länderna i EU och jämförbara med det kokaininfekterade Colombia i detta avseende, hävdar Transparency International i Grekland. Premiärminister Andreas Papandreou föreslår höjd tobaks- och alkoholskatt, stoppa anställningar till offentliga sektorn och sänka statsanställdas bonusar med 10 %. Han vill minska risken för korruption genom att minska antalet statsanställda.
"Mutsystemet underblåses av den övergödda byråkratin". "Vi har inget skattesamvete. Mutor anses inte vara ett brott.

2010-07 s 8
"Hårda bud i Grekland" hela artikeln
EU kan inte rädda Grekland ur dess ekonomiska knipa, eftersom det skulle vara detsamma som att kasta alla regelverk över bord. Disciplinen måste upprätthållas i eurozonen understryker framför allt den tyska regeringen. Om Grekland får hjälp efter att ha brutit mot eurozonens regler innebär detta att det är omöjligt att säga nej till andra som bryter mot reglerna. Eurozonens 16 medlemsländer vägrade att ta hänsyn till premiärminister Papandreous på stående att hans regering riskerar att falla om han tvingar väljarna till ännu fler åtstramningar.

2010-09 s 6-7
"Grekland är ett ekonomiskt Titanic"  hela artikeln
Den grekiska regeringen försöker förhindra en ekonomisk grundstötning, men för att detta ska lyckas krävs en radikal kursändring. En fjärdedel av alla greker arbetar för staten, en privilegierad skara som tjänar bra och inte kan bli uppsagd. Nu kommer de att berövas alla sina tillägg. Hela Europa ser ner på grekerna därför att de har ruinerat sitt land med korruption, skattefusk, slöseri och svartarbete. Olika regeringar i Aten har i åratal lurat allmänheten och EU med friserad statistik och manipulerade bokslut. I oktober i fjol när en ny regering tillträdde var det grekiska budgetunderskottet 12,7 % av BNP och statsskulden var 271 miljarder euro. Därmed tar landet alla andra EU-länder som gisslan. Den grekiska statens inkomster uppgick 2009 till 65 miljarder euro varav 45 miljarder genast gick åt att betala räntor och amorteringar. Grekiska pensionärer får 95,7 % av den tidigare lönen, tyskarna får bara 43 %.

2010-09 s 7
"Ovisst om hjälpen kommer"
Grekland kommer inom kort att ge besked om nya åtgärder för att minska budgetunderskottet. De finns signaler om att Aten är nära en uppgörelse med EU-länderna för att minska den grekiska skuldkrisen. Men enligt Tysklands förbundskansler Angela Merkel har inga beslut fattats om ekonomisk hjälp åt Grekland. Den holländska regeringen uppger att den inte kommer att köpa de statsobligationer Grekland vill ge ut.

2010-11 s 7
"Eurozonen håller Grekland i strama tyglar"
Den grekiska regeringen får godkänt för sina åtstramningsåtgärder och uppmuntrande ors på vägen. Euroländernas löfte att i nödgall erbjuda starliga lån till Grekland markerade ett potentiellt steg framåt i styrningen av EMU, men det var ingen omedelbar lösning på Greklands skuldkris. Planen verkar i stället vara ett försök att hålla uppe trycket på det regerande socialistpartiet i Grekland att stabilisera landets finanser med ett tufft åtstramningsprogram, som ska vara i kraft ända fram till 2013. Initiativet är första gången sedan euron introducerades 1999 som zonens regeringar diskuterar ett eventuellt nödlån till en skuldtyngd medlem. Ett förbud mot räddningsaktioner är inskrivet i EUs grundlag.

2010-17 s 10-11
"Stor oro för att skuldkrisen smittar"
Medan Grekland närmar sig ruinens brant ökar farhågorna om att skuldkrisen sprider sig till andra länder i Europa. Allt fler investerare frågar sig om Portugal, Spanien och kanske också Irland kommer att få svårt att låna de miljarder euro som de behöver för att finansiera sina respektive staters utgifter. En viktig rankningsbyrå sänkte Greklands skulder till skräpstatus i tisdags. Både Spaniens och Portugals räntor för obligationslånen steg kraftigt. Dessa länder kan komma att behöva enorma summor. Budgetunderskotten i flera andra EU-länder växer. I Grekland är statsskulden 120 procent av BNP, 80 procent i Portugal och "bara" 54 procent. Men Spanien har störst "tvillingunderskott" det vill säga kombinerade budget- och bytesbalansunderskott av alla länder näst Island. Dessutom är Spaniens ekonomi mycket större och påverkar EU starkare.

2010-18 s 3-4
"Nödlånet är ingen garanti för att Grekland klarar krisen"
Grekland som i praktiken är bankrutt och har en pistol mot huvudet, fick i söndags löfte om ekonomisk hjälp från EU och internationella valutafonden. I gengäld måste grekerna underkasta sig ett mycket strängt åtstramningsprogram. Den grekiska regeringen måste krympa den offentliga sektorn, inklusive pensioner och populära sociala reformer, höja momsen till rekordhöjder och driva igenom en skattereform i syfte att komma åt den enorma svarta marknaden, minska skattefusket och öka statens intäkter.
Den nya åtstramningsvågen innebär en risk för att hela EU får en period av artificiell låg tillväxt. Detta kommer att underblåsa den redan höga arbetslösheten och sätta press på regeringarna att spendera mera. Grekland måste nu betala för gamla synder som lättsinniga lån och falsk statistik.

2010-18 s 5-7
"Grekerna är mycket rikare än Grekland"
Pengarna syns överallt utom i deklarationsblanketterna.
I fastighetsdeklarationerna uppgav 324 hushåll att de hade swimmingpool. På flygfotografierna upptäcktes 16 974. Skattefusket är extremt utbrett och har länge varit en livsstil i Grekland. Man beräknar att den grekiska staten förlorar uppemot 21 miljarder euro årligen på grund av skattefusk. Det ingår i en djupt rotad kultur av mutor och korruption. Grekland har samlat in allt mindre skatt det senaste decenniet trots att ekonomin har vuxit snabbt. Den grekiska skuggekonomin tros motsvara 20-30 procent av BNP.

2010-19 s 4
"Tala om ond cirkel!"
Det ekonomiska kaoset i Grekland visar hur farligt det är att leva på lånade pengar. Investerarna har förlorat tron på den grekiska regeringens förmåga att hålla balansen och det blev därför nödvändigt att erbjuda långivarna allt högre räntor för att locka förmå dem att låna ut mer pengar. Internationella valutafonden krävde också att den grekiska staten kraftigt minskade sina utgifter, i första hand innebär det att löner betalas ut till färre anställda, vad man ofta kallar nedskärningar i den offentliga sektorn. Men detta kan i sig fördjupa den grekiska recessionen eftersom fler utan lön konsumerar mindre.

2010-20 s 8-9
"Ett stålbad väntar grekerna"
Internationella valutafonden varnar för att det inte allt är säkert att Grekland klarar att ta sig upp ur den ekonomiska avgrund där landet befinner sig nu. Internationella valutafonden förutspår många år med hög arbetslöshet, långsam tillväxt och politisk instabilitet som sammantaget kan komma att undergräva det nyligen godkända internationella räddningsprogrammet. Trots de enorma förändringar som väntar landets invånare är risken stor att Grekland går i bankrutt i alla fall. Efter många år av tillväxt som har stimulerats av lån till låg ränta sedan Grekland införde euro måste det nu ske en "intern devalvering", vilket innebär sänkta löner, sänkt levnadsstandard och minskad produktion.

2010-21 s 7-8
"Turisterna överger Grekland"
Just den bransch som skulle stå för ekonomiskt uppsving har drabbats av djup kris. Generalstrejker, massdemonstrationer, brinnande banker, dödade människor - semesterparadiset Grekland lever inte upp till sitt namn. Därtill kommer ideligen nya historier om korruption, fusk och bedrägeri. Hundratals hotell är till försäljning; turisternas skara krymper. Minst 300 000 tyskar kommer inte att, som vanligt, besöka Grekland på semestern. Var femte arbetsplats är direkt eller indirekt beroende av turister från utlandet. Turismen svarar för 18 procent av BNP. 850 000 personer arbetar inom turistnäringen. På Kreta är det en katastrof. 43 procent av den lokala ekonomin är beroende av turismen.

2010-24 s 5-6
"Inget slut på eländet"
Solen, sanden och havet är sig lika, men turisterna uteblir ändå"
Strejker, massdemonstrationer och tre dödsfall när en bank brandbombades, allt har lett till att turisterna har avbokat sina resor, 30 procent på nationell basis och 20 procent på Rhodos, där 70 procent av all inkomst kommer från turismen. Löntagare, som protesterar mot regeringens åtstramningar planerar nya strejker vilket hotar att störa båt- och flygtrafiken.

2010-26 s 10
"Strejk mot sparplan"
De grekiska fackförbunden utlyste i tisdags 24 timmars generalstrejk mot den socialistiska regeringens sparprogram och pensionsreform. Strejken orsakade stora bekymmer i kommunikationerna. Skolor, banker och myndigheter förblev stängda. Vid middagstid ägde en protestmarsch rum i huvudstaden.

2010-31 s 6
"Grekland på bättringsvägen"
En delegation på trettio personer från den så kallade trojkan, EU, Internationella valutafonden och EEC, anlände nyligen till Aten för att utvärdera de strukturella reformer som utgör Grekland motprestation för det lånepaket på 110 miljarder euro som räddade landet från statsfinansiell bankrutt. Greklands finansminister Giorgos Papaconstantinou menar att landet ligger bra till med neddragningar med 50 000 arbetstillfällen i lokala myndigheter och statliga förlustföretag. Sänkta pensioner och löner för offentliganställda kommer även att bidra liksom en momsökning. Ett stort riskområde är dock de ständigt överskridna budgetarna på landets sjukhus och hot om strejker.

2010-36 s 14
"Grekland möblerar om"
Greklands regeringschef, Giorgios Papandreou, möblerar om i regeringen i syfte att effektivisera arbetet med att sätta ekonomin på fötter igen.
Omorganiseringen påverkar inte redan beslutade sparåtgärder och skattehöjningar. Papandreou utvidgar regeringen till 48 medlemmar, varav 17 är ministrar.

2010-41 s 6-8
"Papandreous Grekland är en uppfostringsanstalt"
Premiärminister Georgios Papandreou försöker få sina landsmän att sluta upp med gamla ovanor och han drar sig inte för drastiska metoder. En ändring är på gång, men det går för långsamt. Grekland är nämligen bankrutt. För att avvärja statsbankrutt har premiärminister Giorgios Papandreou inte bara minskat statens utgifter för pensioner, löner och subventioner, utan har också höjt fastighets-, mervärdes- och inkomstskatterna samt höjt skatterna på bensin, tobak, alkohol och andra lyxvaror. Men det räcker inte på långt när för att tillfredsställa EU, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) som kritiserar Greklands ineffektiva metoder för att inkassera obetalda skatter. Grekerna har de senaste tio åren undanhållit 35 miljarder euro i skatt. Den grekiska regeringen måste i år öka statens intäkter med 13,7 procent, motsvarande 6,6 miljarder euro. Det är kravet från trojkan EU, ECB och IMF. Om den grekiska regeringen inte lyckas med detta upphör räddningslånen.
Papandreou försöker ändra den grekiska livsstilen, d v s en mentalitet där samhällsandan försvann för många år sedan och där svarta affärer, skattefusk och korruption är normalt. Papandreous projekt går ut på att uppfostra det grekiska folket till sundare, hederligare vanor. Därför får enkelt folk numera veta saker om de rikas liv som de inte hade en aning om förut.

2010-41 s 15
"Greklands nya välgörare"
Det bankrutta Grekland har hittat en ny välgörare. Kina har de senaste veckorna förstärkt sin närvaro i Grekland genom att bland annat underteckna ett avtal om fartygsbyggnad för fem miljarder dollar. Kinesiska investerare finns överallt i Europa nu för tiden. De hjälper bankrutta företag i Tyskland i Tyskland och Italien och de har etablerat nya företag från scratch i länder som Bulgarien och Ungern. Kinas intresse betyder nya jobb och starkare företag i Europa generellt och för Greklands del är det gudasänt.

2010-44 s 3
"Nu måste även grekerna sluta röka"
Restaurangägaren Petros Migdos i Aten Tycker att det är orättvis politik när regeringen försöker bota den sjuka grekiska ekonomin med åtgärder som skadar hans affärer. Men den åtgärd som han tänker på just nu syftar också till att förbättra Migdos och hans landsmäns hälsa. Grekerna är nämligen det folk i Europa som röker allra mest. Men i september förbjöds de att röka på offentliga platser och privata platser inomhus. Regeringen vill med lagen "ändra Greklands kultur och sätt att tänka". Papandreous regering har också höjt skatten på tobak, alkohol och bensin.

2010-44 s 5
"Grekland stoppade alla brev och paket"
Efter en rad paket- och brevbomber till utländska ambassader till den tyska förbundskanslern Angela Merkel, stoppade de grekiska myndigheterna all flygfrakt i 48 timmar. Under måndagen och tisdagen upptäcktes sammanlagt elva paket- och brevbomber som var riktade till utländska ambassader.

2010-48 s 7
"Nytt hot mot den grekiska högern"
Före detta utrikesministern Dora Bakojannis bildade i veckan ett nytt parti, Demokratiska Alliansen, sedan hon lämnat det konservativa partiet, Ny Demokrati (ND). Många har anslutit sig till det nya partiet, bland annat två före detta ministrar samt en EU-parlamentariker. Den före detta regeringschefen Kostas Karamanlis anses bära huvudansvaret för falsk bokföring och den allvarliga ekonomiska krisen i Grekland. Nu ska Bakojannis tillsammans med andra avhoppare och uteslutna bli en "krycka" åt Georgios Papandreous regering i arbetet med att sanera statsfinanserna.

2010-51 s 3
"Klasskrig hotar när fattigdomen breder ut sig"
Attacker mot politiker på öppen gata speglar den växande desperationen bland grekerna inför de ekonomiska åtstramningar som tvingas på dem. Regeringen har infört lagar som gör att ingångna löneavtal kan brytas upp, att arbetsmarknadsbestämmelser slopas och att den offentliga sektorn bantas rejält. Grekerna har länge levt på alldeles för stor fot och låtit andra betala och nu kommer räkningen. Klasskillnaderna ökar markant, 2 miljoner eller 20 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

2011-06 s 3-4
"Taggtråd ska hålla oönskade gäster borta"
Grekland har blivit yttersta muren i det europeiska fortet och flyktingar från länder utanför EU strömmar in i Grekland via Turkiet. Landgränsen mellan Grekland och Turkiet består av två parallella vägar och ett dike. Det är den enklaste bakvägen in i EU. Sedan november får Grekland hjälp av en gränsstyrka på 175 man från Frontex, det europeiska gränsskyddet. Men det är otillräckligt och den grekiska regeringen har planer på att bygga ett taggtrådsstängsel längs gränsen. 2009 lyckades 3600 invandrare ta sig över gränsen, 2010 var antalet 36 000! Många flyger billigt från Afrika till Istanbul och får sedan hjälp av människosmugglare att ta sig in i Grekland. Dessa tar ifrån dem deras id-papper vilket hjälper Turkiet att vägra ta tillbaka dem när Grekland försöker utvisa dem tillbaka till Turkiet. Merparten är inte flyktingar utan ekonomiska invandrare som söker försörjning i EU. Den grekiska polisen förser dem med dokument som ger dem rätt att vistas i detta EU-land i 30 dagar. Sedan ska de deporteras men då har flertalet försvunnit i vimlet i Aten eller redan på väg till annat EU-land, där det är lättare att skaffa försörjning, kanske är det Sverige som hägrar.

2011-07 s 7
"Trafikstopp i Aten"
I protest mot den grekiska regeringens sparåtgärder genomförde de anställda vid kollektivtrafiken i Aten en strejk i tisdags. Den varade i 24 timmar och lamslog alla bussar och pendeltåg. Den grekiska regeringen måste genomföra en rad mycket stora besparingar. Den höjer skatter, höjer pensionsåldern och sänker löner och pensioner.

2011-08 s 10-11
"Kampanjen mot skattefusk går inte så bra"
Skattefusk ingår i den grekiska livsstilen. Det faktum att skattesystemet uppfattas som orättvist gör det inte lättare att bryta ovanan. Åtgärderna har än så länge inte varit särskilt framgångsrika. Grekland anses förlora drygt 20 miljarder euro i skatter varje år. Förra året inkasserade Grekland 3,6 miljarder euro mindre än beräknat förra året på grund av obetalda skatter och avsaktande ekonomi. Grekland tvingades införa ett amnestiprogram som innebar att man kunde bli fri från sin skatteskuld om man betalade 55 %! Landets tröga rättssystem leder till att det kan ta upp till tio år innan ett skattebeslut kan genomföras och pengarna komma in!

2011-08 s 15
"I sista minuten"
Den grekiska kustbevakningen och passerande fiskare räddade i början av veckan 103 flyktingar, varav 25 barn. Tre människosmugglare hemmahörande i Ukraina greps. Avsikten var troligen att transportera personerna till Italien. De kommer från olika delar av Asien och har uppehållit sig en längre tid i Grekland.

2011-10 s 5-6
"Dragkamp mellan hungerstrejkare och myndigheter"
Illegala invandrare riskerar livet för en chans att stanna kvar i Grekland. Ett dussintal har förts till sjukhus då de varken äter eller dricker. 300 invandrare, de flesta från Nordafrika, vägrar att äta för att få permanent uppehållstillstånd. De har nu erbjudits uppehållstillstånd på ett er men det nöjer de sig inte med. Marockanen Elktif Belaid säger att det är deras rättighet att få stanna i Europa. Det var invandrarna som hjälpte till att bygga upp deras ekonomier. Europa är en före detta kolonialmakt och Europa stödde de diktatorer i Afrika de nu försöker störta, menar han. Utpressning, men grekerna. Grekland har blivit entrédörr för afrikaner som vill in i EU.

2011-15 s 4-5
"Sparsamhetens mödor"
Den internationella räddningsplanen för Grekland fungerar inte som det var tänkt.
Det var aldrig tänkt att den skulle vara lätt att följa. För att Grekland skulle få 110 miljarder euro från andra länder i eurozonen och från IMF under tre år måste den socialistiska regeringen under George Papandreou anta ett drastiskt åtstramningsprogram. Några reformer har genomförts som stopp för ohållbara löften om pensioner och att enskilda bolag nu kan stå utanför kollektiva avtal. Vissa inrotade monopol har också angripits.
De största åtstramningarna i EUs historia krävs. Statens utbetalningar måste minskas, lönesänkningar på 15-20 % för den offentliga sektorns anställda samt höjningar av moms och andra skatter. Fram till 2013 ska 150 000 av 800 000 offentliganställda bort.
Men de röda siffrorna i balansen vänder långsamt. Ett skäl är alla skattesmitarna som myndigheterna har svårt att komma åt. Problemet är enormt utbrett och ingrott.
Produktiviteten inom industrin har ökat men för långsamt. Men statens utbetalningar är fortfarande 20-30 % för höga. Ett alternativ är att privatisera mer av den grekiska ekonomin. Men där protesterar fackförbunden.

2011-16 s 3-4
"Grekland har blivit nästan omöjligt att styra"
Den civila olydnaden sprider sig därför att grekerna tycker att de snålar och sparar till ingen nytta. Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble vill inte utesluta konkurs för Greklands del. Marknaderna anar oroligheter och Greklands lånekostnader stiger. En sådan skulle göra det svårt för Greklands regering att låna pengar för att betala löner och bidrag utomlands i framtiden. Samtidigt drar en våg av civil olydnad fram genom landet. Det försiggår organiserad laglöshet med den hårdföra vänstern i spetsen.
Har Grekland blivit omöjligt att styra?

2011-19 s 11
"Demonstrerar mot allt"
Grekiska fackförbund anordnade i onsdags en generalstrejk i protest mot regeringens åtstramningsåtgärder. Strejken, som utlystes av landets två största förbund, lamslog nästan all offentlig service samt flyget. Väldigt många greker är enormt upprörda över sänkta löner och pensioner, förlorade arbetstillfällen och höjda skatter. Mycket av ilskan går ut över "utlänningarna" särskilt efter ett knivöverfall på en grekisk man bosatt i ett invandrartätt område.

2011-20 s 3-4
"Nedskärningarna väcker rasande missnöje i Grekland"
De våldsamma protesterna i Grekland som leds av vänsteranarkister kan ses som en symbol för socialt missnöjs som sprider sig i Europa som en reaktion på de nödvändiga åtstramningarna. Extremismen är i tillväxt och den kan sabotera alla försök att få Grekland på rätt köl igen. En del attacker väcker farhågor om en ny våg av det vänstervåld som plågade delar av Europa under 1970- och 1980-talen. En ny våg av aktivism hos "en förlorad generation" unga européer. Men inget land står under så hårt tryck som Grekland, som förr var ett blomstrande land och nu har 35 procents ungdomsarbetslöshet. Trots att pensionerna sänkts, pensionsåldern höjts och välfärden bantats rejält drunknar Grekland ändå i ett hav av skulder. Opinionsmätningar visar emellertid att "vanliga greker" - trötta på slöseri, korruption och offentlig frikostighet - stort stöder nedskärningarna.

2011-22 s 22
"Protest mot åtstramningspolitiken - Spanien är förebild"
Den grekiska staten är nära bankrutt. EU och IMF kräver att Grekland ska vidta ännu fler sparåtgärder och reformera mera, därför att i annat fall kommer lånen till Grekland inte att förlängas. Tusentals människor demonstrerar i protest mot den socialistiska regeringens sparpolitik. Demonstranterna har den spanska proteströrelsen som förebild i kampen mot sparåtgärder och arbetslöshet.

2011-23 s 6-7
"Två öl med ambassadören"
I Berlin försöker Greklands ambassadör skapa en balanserad bild av sitt hemland och krossa ryktet om att hans landsmän skulle vara lata.
Dimitris Rallis är den grek som har högst rang i Tyskland. Han skickades till Berlin för att bättra på sitt lands anseende, och nu försöker han rädda det som räddas kan. I dessa tider är det förmodligen lättare att vara Nordkoreas ambassadör än Greklands. Hans aktuella postering, Berlin, är det hittills svåraste uppdraget han haft.
Det finns två saker som berör honom och hans landsmän speciellt illa. För det första att man inte tillerkänner dem de stora uppoffringar som de redan har gjort och gör, och för det andra påståendet att de är lata. "Vi greker arbetar hårt, verkligt hårt och mycket intensivt," säger ambassadören.
Det är klart att grekerna måste ändra på en hel del, men man måste också acceptera att mentaliteten skiljer sig mellan olika folk, tycker Rallis.

2011-25 s 4-8
"Den andra krisvågen"
Eurozonen som helhet klarar sig bra. Det totala budgetunderskottet är mindre än motsvarande i andra avancerade ekonomier. Hjälpstrategin som räddade Europas skuldtyngda ekonomier har emellertid visat sig otillräcklig. Detta äventyrar hela det europeiska integrationsprojektet. 87 % av grekerna anser att Grekland är inne på fel spår. Grekland borde inte ha accepterats som medlem 2001. Standard & Poor har nedvärderat den grekiska statsskulden till den lägst värderade i hela världen! Den 23-24 juni träffas Europas stats- och regeringschefer i Bryssel. Mer ekonomisk hjälp, 85 miljarder euro fram till 2014, blir det bara om det grekiska parlamentet godkänner den extra åtstramningsdosen plus privatisering av statliga tillgångar värda 50 miljarder euro. Det är allt svårare att se en säker möjlig väg ut ur denna kris.

2011-27 s 10-12
"Greklands feodala demokrati"
I och med att det grekiska parlamentet antog regeringens sparplan vann euroländerna lite tid. Men grekerna har en lång, svår tid framför sig. Tre familjer har hjälpts åt att ruinera landet. Under de gångna decennierna har eliten, vars kärna utgörs av familjerna Papandreou, Karamanlis och Mitsotakis, byggt upp en vänskapsekonomi. Denna elit har spenderat miljarder som staten inte hade. Klanöverhuvuden har lyckliggjort vänner och släktingar med välstånd på kredit. De har blåst upp statsapparaten så att alla fick smaka på kakan och skapade på så vis en monsterbyråkrati.
I umgänget de politiska partierna emellan handlade det mer om tjänster och gentjänster än om politik. Den som kunde skänka bort stora mängder offentliga medel köpte sig vänner och väljare. Så uppstod en grekisk feodal-demokrati. Generationer kommer och går men namnen på dem i toppen består. Papandreou och Karamanlis och Papandreou och däremellan en och annan Mitsotakis. Ingen annan europeisk demokrati har något liknande.
medan politiker och partier klådde staten på pengar lade även folket beslag på allt de kunde komma över. De rika lät bli att deklarera tillgångar värda miljarder, de fattiga klarade livhanken genom att arbeta svart och offentliganställda bättrade på lönen genom att låta sig mutas.
Nu måste premiärminister Papandreou ändra på allt det som var självklart under hans fars tid vid makten, som tillät människorna att arbeta mindre och pensionera sig unga.

2011-31 s 8-10
"Vi betalar inte"
Grekland har drabbats av en finansiell härdsmälta och demonstrationerna skakar landet. Den löst sammanhållna folkrörelse som går under namnet "Vi betalar inte" har sedan länge förlorat sin vänsterstämpel och stöds nu av mer än halva befolkningen. Men vad handlar då allt om egentligen?
Arbetslösa servitörer har blivit husockupanter och driver själva restaurangen sedan de inte fått lön. Förtroendet för landets politiska system är i botten. Den civila olydnaden ökar. Man betalar inte biltullar eller bussbiljetter. En skilsmässa mellan grekerna och deras politiker är på gång. I decennier har korrupta politiker styrt Grekland utan att straffas.
I Thessaloniki har luften blivit mycket bättre i den svårt förorenade staden.

2011-35 s 8-9
"Den enes död den andres bröd"
Bulgarien fungerar som räddningsplanka för många grekiska företagare.
Bulgarien är Europeiska unionens fattigaste land. Men för många grekiska företag är ändå Bulgarien räddningen när Grekland, befinner sig i djup.
Produktionen i Bulgarien kostar mycket mindre än vad den skulle kosta i Grekland, tack vare lägre skatter och löner, Skattelagarna i Bulgarien är dessutom enklare, tydligare och mer förutsägbara."
Bulgarien lockar massor av grekiska företag, när Greklands premiärminister Georgios Papandreou skär ned i statsbudgeten och höjer skatter, vilket än så länge bara har förvärrat recessionen. Grekland antog för en tid sedan ett sparpaket värt 112,6 miljarder euro för att få tillgång till ytterligare hjälppengar från internationella långivare i försöken att komma till rätta med den största skuldbördan någonsin i euroregionen.
Den bulgariska ekonomin väcker däremot större hopp om god utveckling. Företags- och inkomstskatter på tio procent är de lägsta i EU. Statsskulden är 18 procent av bruttonationalprodukten i år, vilket är den tredje lägsta i hela EU efter Estland och Luxemburg. Som jämförelse kan nämnas att Greklands statsskuld är 158 procent, enligt EU-kommissionen.

2011-38 s 8
"Folkomröstning om euron"
Grekland premiärminister, Giorgio Papandreou, överväger att låta folket bestämma om Grekland ska vara kvar i valutaunionen. Det vore ett sätt för regeringen att stärka sina möjligheter att ta tag i skuldkrisen. Regeringen är emellertid splittrad i synen på en folkomröstning. Flera ministrar förespråkar i stället nyval, medan andra ville förhindra båda valen.

2011-40 s 4-5
"Tiden är knapp"
Det brådskar att hitta en lösning på den grekiska skuldkrisen och samtidigt förhindra att panik uppstår och tvingar fram utryckningar till även Spanien och Italien. De 17 euroländerna måste snarast övertyga investerare och långivare om att de har en plan för att bevara valutaunionen intakt och förhindra att Europas banker stormas av sparare som vill ha ut sina pengar. Om fyra veckor sker G20 mötet i november, då måste en lösning finnas. Grekland är det stora problemet på kort sikt. Två räddningsutryckningar har inte räckt. Den grekiska statsskulden fortsätter att stiga. Aten står vid avgrundens rand. Lösningen på krisen är "mer Europa" menar många. Vi måste se bakom nationalstaten menar Tysklands finansminister Schäuble.

2011-41 s 5
"Ännu en grekisk tragedi"
Grekerna betalar för den ekonomiska krisen med sin hälsa. Växande efterfrågan på sjukvård och parallella kostnadsnedskärningar gör att den grekiska vårdapparaten är på gränsen till vad den förmår, samtidigt som narkotikamissbruk, Hiv och självmord ökar. Många greker har förlorat sjukförsäkringar som de hade via sina jobb. Redan innan den ekonomiska krisen var sjukhussystemet kaotiskt och korrupt och i förfall.

2011-42 s 8-9
"En koloss på lerfötter"
Var femte grekisk löntagare arbetar i den offentliga sektorn. Experter säger att sektorn kan reduceras med en tredjedel utan att samhällsservicen påverkas negativt.
Historierna om häpnadsväckande slöseri och maktmissbruk inom den grekiska byråkratin är oräkneliga. I det grekiska parlamentet finns så många tjänstemän att vissa inte bryr sig om att gå till jobbet, därför att det inte finns arbetsplatser till alla, enligt en undersökning som gjordes av en lokal dagstidning. De statligt anställda är väl organiserade och är anställda på livstid. Den grekiska byråkratin har vuxit kontinuerligt sedan demokratin infördes 1974. Och löneutvecklingen har stigit brant senaste decenniet. Allt betalat med lånade pengar, lån som man nu inte ens kan betala räntorna på.
En storbantning av byråkratin är ett mycket viktigt led i försöken att ta kontroll över utgifterna, vilket i sin tur är en förutsättning för fortsatt internationellt stöd. Minst en tredjedel kan tas bort utan att den offentliga services behöver försämras.

Grekland
2011-44 s 4-5
"Krona eller klave? Ja, eller nej?"
Papandreous beslut om folkomröstning är antingen ödesdigert eller ett mycket smart drag. Insatserna är extremt höga. En nejröst skulle äventyra uppgörelsen mellan Grekland och den så kallade trojkan av utländska kreditgivare - EU, ECB och IMF. Utan hjälppaketet klarar Grekland inte av att finansiera sina utgifter och skulle tvingas ställa in betalningarna av löner och pensioner. Ett nej skulle också vara en misstroendeförklaring mot Papandreous regering och ett nyval skulle följa.

2011-44 s 5
"Det grekiska dramat fortsätter"
Den grekiska oppositionen reagerade starkt på förslaget om folkomröstning. Nu måste hela Europa vänta på utslaget i Greklands folkomröstning i januari vilket är absurt och leder till total isolering av Grekland i Europa. Skulduppgörelsen är kopplad till krav på att Grekland vidtar mycket omfattande avvecklingar av statens utgifter omedelbart, inte i januari.

2011-45 s 12
"Greklands europeiska identitet står på spel"
Efter den sjuåriga militärdiktaturens kollaps 1974 välkomnades Grekland 1981 in i Europas ekonomiska samarbete, EEC, tack vare de befintliga EEC ländernas önska att inkorporera i en välmående, demokratisk, europeisk organisation.
Dagens unga greker är egentligen den första generationen som känner samhörighet med resten av Europa. Identiteten skulle bli allvarligt hotad om Grekland skulle falla ur eurozonen och råka ut för ekonomiska och sociala implosioner av tidigare aldrig skådat slag.

2011-47 s 31
"Protesternas land"
Anställda i energibranschen och kommuner demonstrerade i måndags i hela Grekland där kraftverk och kommunbyggnader blockerades. De protesterade mot en ny nödskatt som inkasseras via elräkningen. Transportarbetarna protesterar mot lönesänkningar. Apoteksanställda stängde apoteken med krav på att de av staten understödda sjukkassorna ska betala sin skulder.

2011-48 s 8-9
"Grekerna stegrar sig inför den nya skatten"
En ny skatt är kopplad till elräkningen, alla måste betala den annars stängs elen av. Den nya skatten bygger på kvadratmeter, ålder och taxeringsvärden i grannskapet. Många med låga inkomster eller pensioner drabbas hårt. I förorten Nea Ionia utanför Aten har borgmästaren lovat att bekämpa fastighetsskatten i domstol. Han har också organiserat en grupp elektriker som är beredda i strid mot laget att återuppkoppla var och en som får sin el avstängd.
2010 fick den grekiska staten in mindre i skatt än året innan! Sju av tio egenföretagare uppger att de tjänar mindre än 11 000 euro per år.

2011-49 s 31
"Grekland stötte på motstånd"
Den internationella domstolen i Haag har fällt en dom som går emot den grekiska regeringens veto mot att Makedonien blir medlem i Nato. Enligt domstolen strider Greklands veto mot ett avtal som ingicks 1995. I detta avtal lovar Aten att inte blockera Makedoniens medlemskap i internationella organisationer så länge som Makedonien använder beteckningen "Före detta jugoslaviska republiken Makedonien".

Grekland, Makedonien
2011-51/52 s 16
"Dispyten om Makedoniens namn"
Makedonien har vunnit en juridisk seger, men den verkar ganska ihålig. Domstolen vägrade uppmana Grekland att undvika liknande avtalsbrott i framtiden. Och hur går det med EU. Grekland har sedan 2009 blockerat EUs försök att erbjuda Makedonien en tidpunkt för inledande förhandlingar om kandidatstatus. Eurokrisen gör att en utvidgning står långt ner på EUs dagordning.

2011-51/52 s 47
"Illa blir värre"
Den ekonomiska krisen i Grekland har resulterat i en markant ökning av antalet arbetslösa och fattiga. I huvudstaden har antalet hemlösa ökat liksom antalet medborgare som uppsöker soppköken. 320000 greker har förlorat sina jobb i år främst inom den statliga sektorn. Ytterligare 150 000 personer kommer där att sägas upp under 2012. 2011 minskade landets BNP med 5,3 procent!

2012-3 s 6-7
"Tillbaka till rötterna"
Den höga arbetslösheten och dyra levnadskostnader i storstäderna lockar eller tvingar många greker att flytta ut på landet. Jordbrukssektorn är en av få som har klarat sig bra sedan krisen slog till. Mellan 2008 och 2010 tillkom 32 000 nya jobb flest till infödda greker. Mest bland medelålders personer mellan 45 och 65 år.
En ny trend sedan krisen slog in, ett slags tyst stolthet som en reaktion på svårmod och förstämning. Det finns pengar att tjäna på jordbruk och ekoturism.
Människor döljer sina höga examen, i dagens Grekland är det en nackdel att vara överkvalificerad.

2012-06 s 4-5
"Grekland måste ta de omöjliga besluten"
Förhandlingarna om villkoren för att Grekland ska få ett nytt lån på 130 miljarder euro sköts i början av veckan upp flera gånger. Villkoren för att den ekonomiska livlinan ska kastas ut formulerades redan i juli förra året, men Greklands tillförordnade regering har haft svårt att vinna politiskt stöd. Folkets motstånd gör inte saken bättre. En sänkning av grundlönen i privata företag med 20 % och försämrat anställningsskydd i den offentliga sektorn är inte populärt.
De två stora partierna i premiärminister Lucas Papademos bräckliga regeringskoalition, Socialistpartiet och det borgerliga Ny Demokrati, har förlorat sitt politiska kapital redan före skuldkrisen på grund av decennier av korrumperat självintresse. Men vilka partier är det som kan ta över. Det Demokratiska vänsterpartiet, det radikal Syrizapartiet och Kommunistpartiet som höll fast vid Moskva under hela det kalla kriget. Det finns också ultranationalistiska partier, kända för våldsamma attacker mot invandrare.

2012-06 s 5
"Upprop till motstånd"
Tonsättaren, aktivisten och folkhjälten Mikis Theodorakis har återuppstått. "Vi genomlever en nationell tragedi," utropade den 86-årige kompositören med darrig stämma inför entusiastiska demonstranter i Aten.
Theodorakis deklarerade att hans landsmän hade manövrerats till "avgrundens rand" utan anledning. "Enat folkdemokratiskt motstånd" heter den rörelse som Theodorakis lanserade offentligt i förra veckan. Den vill "kasta utlänningarna, kollaboratörerna och förrädarna i havet".

2012-06 s 16
"Oljebrist gör ont värre"
Ett iranskt exportstopp av råolja vore speciellt besvärligt för det krisdrabbade Grekland. Mer än hälften av Greklands oljimport under 2011 kom från Iran. Saudiarabien är inte villiga att ge Grekland samma förmånliga villkor som tidigare Iran. Alla de 28 förbrukarländerna i organisationen IEA hamstrar olja för minst 90 dagars behov och de är ömsesidigt förpliktade att hjälpa varandra.

EU, Grekland
2012-07 s 5-6
"Värsta scenariot: långvarig stagnation i Europa"
Trots allt lidande och de stora påfrestningar som Grekland lever med för att uppfylla kraven från krävande långivare ger Europas problem inte med sig. Ekonomisk stagnation och för vissa länder ännu en recession knappt tre år efter det att den senaste upphörde. Greklands ledare gick i förra veckan med på nya besparingsåtgärder i hopp om att få ännu ett stödlån på 130 miljarder euro från EU och IMF. Pengarna behövs för att avvärja statskonkurs i mars.

2012-07 s 8-9
"Har demokratins vagga pajat?"
Grekland är bankrutt, förödmjukat och står i lågor.
Våldet, plundringen och kaoset som kringgärdar landet understryker den växande klyftan mellan det grekiska folket och deras politiker.
Grekland blev av med sina militärdiktatorer i juli 1974. Men nästan fyra årtionden senare - när det skuldtyngda landet genomlider en kris som en del påstår vara lika hemsk som militärernas styre - är det fortfarande omöjligt att protestera i demokratins vagga.
För ångest och osäkerhet plågar i dag Grekland. Grekland är nära en ekonomisk kollaps och på gränsen att bli omöjligt att regera. Hotet om ännu fler indragna privilegier och förmåner har enat grekerna i raseri. Allt skylls på tyskarna. Det land som hjälpt Grekland mest av alla.

2012-08 s 4-5
"In elfte timmen"
Grekland räddas ännu en gång från statskonkurs. Villkoren är hårda, men politikerna i Aten är överens om planen. Det grekiska folket har förmodligen mycket att invända.
Grekland fick till slut ett gigantiskt hjälplån tack vare en uppgörelse mellan eurozonens finansministrar om att rädda Grekland från statskonkurs i utbyte mot mycket stränga krav på åtstramningar och nedskärningar.
Efter drygt 13 timmars överläggningar godkände ministrarna ett nytt hjälplån på 130 miljarder euro. Dessutom måste privata investerare i Grekland acceptera större förluster än väntat i försöken att avvärja en akut konkurs. Representanterna för de banker, som innehar grekiska gick med på att efterskänka 53,5 procent av det nominella värdet, vilket motsvarar en total förlust på omkring 75 procent.
Måndagens överenskommelse kan vara en vändpunkt i den europeiska skuldkrisen, en kris som har väckt tvivel på själva eurons överlevnad.

2012-11 s 5
"Fortsatt oro när det gäller Grekland"
Antonis Samaras, ledare för Ny Demokrati (ND) i Grekland, kritiserar det senaste hjälplånet och antyder att han inte vill regera i koalition med andra partier. Han säger att den grekiska regeringen gick med på saker som den inte håller med om för att få skuldavskrivningen på drygt 100 miljarder euro. Samaras menar att bara hans parti ensamt vid makten kan "sätta landet på fötter".

2012-12 s 5-7
"Greklands unga misströstar om framtiden"
Regeringen måste spara och skolor och utbildning drabbas trots att utbildning kanske är viktigare än någonsin om Grekland ska kunna resa sig igen. Det grekiska utbildningssystemet är ett arv från 1970-talets uppror mot diktaturen. En reform är nödvändig men den måste vänta tills alla andra problem är lösta. Inget av Greklands universitet placerar sig på 300 bästa listan i världen.
Nu pluggar många av studenterna svenska med målet att snarast emigrera. Campus har blivit en plats för narkotikahandlare, missbrukare och herrelösa hundar. Enligt en gammal lag får polisen inte gå in på campus.

2012-12 s 30
"Pasok fick ny ledare"
Finansminister Evangelos Venizelos valdes förra söndagen till partiledare för Greklands socialistiska parti, Pasok. Venizelos tar över efter Georgios Papandreou, som var regeringschef tills hans regering föll mitt under den värsta finanskrisen i höstas. Pasok var Greklands största parti i många decennier med 40 % av väljarstödet eller mer. I den senaste mätningen har partiet bara elva procents väljarstöd.

2012-17 s 6-7
"Måste avstå mycket för att inte förlora allt"
Den största förändringen sker i själva staten och dess ineffektiva förvaltning som är så överreglerad att experterna knappt kan reda ut härvan. Överregleringen och den rigida arbetsmarknaden är bidragande orsaker till att Grekland är i recession för femte året i följd. En annan viktig reform i Grekland är en uppluckring av det hittills slutna skråsystemet.
Grekland har levt långt över sina tillgångar de senaste decennierna. De ständigt stigande lönerna finansierades med lån.

2012-18 s 11-12
"Vilken kris?"
Grekland går till val. Allt ska bli bättre, lovar politikerna - inte minst de politiker som var med och förde landet till avgrundens rand.
Karamanlis framträdande på ett valmöte med Ny demokrati är en överraskning för partisympatisörerna, men framför allt är det kännetecknande för valkampanjen i Grekland, den kortaste någonsin. Kostas Karamanlis, brorson till den f d presidenten och partigrundaren Konstantinos Karamanlis, styrde Grekland 2004-2009.
Den vänligaste förebråelsen man kan rikta mot honom är, att han med öppna ögon lät landet gå mot ruinens brant. 2004 deltog han i den olympiska festen och sedan gjorde han inte så mycket mer.
Valkampanjen borde egentligen ha gått i förnyelsens tecken. På söndag går grekerna till val och "då avgörs Greklands öde", skriver både grekiska och internationella kommentatorer. Men valkampanjen har i mångt och mycket speglat bristen på perspektiv i Grekland.
Antonis Samaras, ledare för Ny Demokrati (ND), som leder i opinionsmätningarna, och sannolikt blir Greklands nästa regeringschef, skulle egentligen ha presenterat partiets ekonomiska program på valmötet förra söndagen.

2012-20 s 9-10
"Europa signalerar lättnad för Grekland"
Om Grekland får en ny regering som respekterar villkoren i nödlånspaketet kan det hända att Europa belönar med lite lägre ränta och lite snällare tidtabell.
Men om den nya regeringen motsätter sig villkoren blir det inga pengar och då kan det mycket väl bli så att Grekland måste lämna eurozonen. Och blir det Grekland som får bära de stora kostnaderna för detta medan övriga EU-länder kommer att klara sig bra utan Grekland. Dock skulle oron öka i länder som Portugal, Irland, Spanien och Italien. Det är upp till Grekland om landet vill stanna kvar i eurozonen säger Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble.

2012-21 s 4-5
"En grekisk tragedi"
Grekland sjunker allt djupare ner i krisen. Nyval står för dörren, människorna tar ut allt de har sparat från sina bankkonton. President Papoulias fruktar en "tragedi".
17 juni går grekerna till val igen. Bedömare räknar med att partierna på ytterkanterna får ännu fler röster än i det förra valet. Då var det vänsterradikala Syriza under Alexis Tsipras som blev näst största parti efter Ny Demokrati. På tredje plats kom socialistiska Pasok.
Tsipras vill, trots hotande statskonkurs, lägga det av EU beordrade sparprogrammet på is.
Valet kan bli avgörande för Grekland i flera decennier framöver. Mot anledning av den ekonomiska turbulensen handlar valet också om euro eller drachme, den gamla valutan.
Landets president, Karolos Papoulias, varnar för att juni kan bli "tragedins månad" för Grekland. Han syftar på en rapport från den bortröstade regeringen enligt vilken Grekland, om det ska avvärja statskonkurs, måste få en ny, arbetsduglig regering. Utan internationell hjälp kommer statskassan att vara tömd i slutet av juni.
Nu ökar farhågorna om massiva uttag av sparpengar. Chefen för den grekiska centralbanken, Georg Provopoulos, har till presidenten sagt, att det finns stor risk för att människornas rädsla förvandlas till panik.

2012-21 s 5-6
"Det grekiska fartyget kan söka nya hamnar"
Greklands eventuella utträde ur eurozonen skulle kunna orsaka en geopolitisk omgruppering som, förutom Grekland, involverar Turkiet, Cypern, Israel och Ryssland.
Efter att militärjuntan (1967-1974) hade störtats satsade Grekland allt på att en ny modern europeisk identitet. Grekland gjorde framsteg som dock dolde en skyddslingskultur, där politikern tackade sina väljare - och sig själva - med förmåner och byggde upp ett berg av obetalbara skulder.
De regionala följderna av Greklands eventuella utträde ur eurozonen är allvarliga. Främst av alla för Cypern som har en grekisk befolkning.

2012-23 s 4
"Gud och Mammon"
Den grekiska kyrkans trassliga förbindelser med staten och stora skattelättnader väcker många frågor. I Grekland är 98 % av invånarna grekiskt-ortodoxa kristna. Många söker nu tröst och andligt stöd i kyrkan. Kyrkan är också en ekonomisk kraft, den är landets näst största markägare och 10 000 präster avlönas av staten. De kostar staten 238 miljoner euro per år. Kyrkan har också stora privilegier i form av skattelättnader. Många kritiserar kyrkan för korruption.

2012-24 s 4-5
"Greklands trångmål fick Spanien att skynda"
Det stora Spanien tvingades till slut begära hjälp för att hålla landets banker flytande, men det var egentligen det lilla Grekland som stjälpte det spanska lasset.
Greklands elva miljoner invånare ska på söndag göra valet mellan ledare som accepterar hjälplånens hårda villkor och ledare som avvisar dem, trots att det kan kosta Greklands medlemskap i valutaunionen.
Bara risken för att de trotsiga krafterna vinner i Grekland förvärrade Spaniens problem.
Den spanska regeringens lånekostnader steg och orsakade en bankrusning i slow motion som försvagade landets finanssystem.
För ögonblicket försöker de europeisk ledarna skydda resten av eurozonen mot vad som än händer i Grekland 17 juni.
I USA är president Barack Obama orolig för att dåliga ekonomiska nyheter från Europa kan hämma den ekonomiska återhämtningen i USA och därmed hans chanser att bli omvald.

2012-25 s 11-13
"Pengarna flödade in"
Hur kunde det gå som det gick i Grekland? Jo, under de första åren i valutazonen hade Grekland stark tillväxt. Investerare, EU-funktionärer och andra blundade för missförhållanden, som nu får hela eurozonen att gunga.
Floden av pengar som rann in i Grekland när det gick med i valutaunionen betalade för nya vägar och högre löner och hjälpte Constantine Choutlas att etablera ett stort byggföretag. Men alla de där pengarna byggde inte ett konkurrensstarkt företag. När resten av världen upptäckte detta och pengarna tog slut, gjorde även Choutlas företag det.
Det talas mindre om det som bankirer, bedömare och experter anser vara ett enormt misslyckande av marknaderna - den kollektiva oförmågan eller oviljan hos investerare, reglerare, EU-representanter och grekiska politiker att se och erkänna vad som höll på att hända och sätta stopp för det i tid.
Detta misslyckande har lett till fem års recession i Grekland och försatt hela eurozonen - och på sätt och vis den globala ekonomin - i stor fara.

2012-25 s 12
"Samaras omöjliga uppdrag"
I måndags föll uppgiften att bilda regering på Ny Demokratis ledare , Antonis Samaras. Han fick 29,7 % av rösterna vilket ger partiet 129 av 300 mandat i parlamentet. Förmodligen bildar han en samlingsregeringen med Pasok. Då får koalitionen majoritet med 162 mandat och hoppas kunna omförhandla villkoren i Greklands senaste hjälplån på 130 miljarder euro.

2012-26 s 7
"Grekerna hyr sin egen bonde"
Uppfinningsrikedomen för att överleva har skapat en ny affärsidé för grekiska bönder. De hyr ut en markbit till stadsborna, odlar marken och levererar grönsakerna till beställaren. Gineagrotis - "Hyr en bonde" - har blivit en succé. Bonden, som får en regelbunden, garanterad son stabil inkomst, kan planera sina odlingar efter beställningarna och därför får kunderna varorna till ett lägre pris.
http://www.guardian.co.uk/world/greek-election-blog-2012/2012/jun/14/greek-farmers-rent-land-crisis

EU, ekonomi, Grekland
2012-28 s 30
"Om Grekland lämnar euron"
En brittisk ekonomikonsult har vunnit Wolfson Economics Prize om 250 000 pund för sitt förslag om hur ett land kan bära sig åt för att lämna eurosamarbetet. Det vinnande förslaget hävdar att om en eller flera medlemmar lämnar så skulle det ha en positiv effekt både för de kvarvarande medlemmarna och för världen i stort.

2012-32 s 4-5
"Modiga greker tar strid mot nynazismen"
I skuggan av den europeiska krisen har det nazistiska hotet vuxit sig allt starkare. I Grekland fick det nynazistiska partiet Gyllene Gryning kring 7 % i valet 6 maj och nyvalet 17 juni 2012.
Efter valframgångarna har medlemmarna i Gyllene Gryning vid upprepade tillfällen gripit till våld mot sina kritiker.
Ett annat skrämmande inslag i den grekiska krisen är det eskalerande våldet mot invandrarna. Ledarna för Gyllene Gryning har visserligen förnekat att de skulle ha uppmuntrat attackerna, men spåren är många och otvetydiga. Trots att polisen visat sig obenägen att utreda rasistiskt våld mot invandrarna står flera medlemmar av Gyllene Gryning nu åtalade.
Den 9 juni tågade stora människomassor genom Aten i en antifascistisk demonstration. Och två dagar för OS invigning i London stängdes en av landets medaljhopp av sedan hon på sin blogg propagerat för Gyllene Gryning!

2012-37 s 4
"Nästan var fjärde grek är arbetslös"
Grekernas officiella arbetslöshetsstatistik slog nytt rekord i juni, vilket understryker den effekt på landets privata sektor som två års hårdhänta åtstramningar - för att komma till rätta med budgetunderskottet - har haft.
Det invandrarfientliga partiet Gyllene Gryning är det enda partiet som vuxit i popularitet sedan valet den 17 juni, från 6,9 till 10,5 %. Många greker menar att invandrarna tagit jobben från grekerna genom att acceptera lägre löner.
Grekerna eurozonens näst högsta arbetslöshet efter Spanien.

2012-39 s 7
"Grekland säljer rubb och stubb"
Grekland som håller på att kvävas av skulder, basunerar nu ut att man tänker sälja allting: öar, kungliga palats, fastigheter, småbåtshamnar, flygplatser, vägar, det statliga gasföretaget, lotteriverksamhet och postverket. Tataoi-palatset, den kungliga familjens historiska slott vid foten av berget Parnitha är till salu!
Det nationella inkomsten förväntas falla med 25 % 2012, och ekonomin är på väg ned i en depression liknande 1930-talet!
För många greker innebär den nya satsningen det mest förödmjukande inslaget hittills i en brutal process av en fiskal omstrukturering, där fattigdom och arbetslöshet har hamnat på rekordnivåer.

2012-45 s 4-6
"Trojkans hot mot suveränitet sätter landets regering i gungning"
Hundratusentals greker har tvingats lämna sina hem. Många av dem har inte pengar till mat och mediciner. Och det blir hela tiden värre. Motståndet blir allt starkare hos delar av det grekiska folket, som minns alla oförrätter i efterspelet av andra världskriget, skriver Torsten Rönnerstrand.
Den grekiska regeringen är i gungning. Mycket talar för att den inte kommer att kunna sitta kvar särskilt länge, om premiärminister Samaras driver igenom de besparingar på 13,5 miljarder Euro som man lovat Trojkan (EU, ECB och IMF) i utbyte mot ett nytt stödpaket. Motståndet blir allt starkare inom de två vänsterpartier som med kniven på strupen sett sig tvingade att sluta upp bakom det regerande högerpartiet Ny Demokrati.
Nyligen avslöjades att premiärminister Samaras uppgörelse med Trojkan kan komma att leda till långtgående ingrepp i Greklands nationella suveränitet. Avsikten sägs vara att landet ska ställas under EU:s överhöghet i alla ekonomiskt viktiga angelägenheter. Dessutom skulle grekernas skatter betalas in till ett av EU kontrollerat konto.

2012-47 s 6-8
"Skeppsredarna slipper skatten"
Medan Grekland kämpar att få budgeten i balans genom mycket stränga åtstramningar, har landets rikaste medborgare inte berörts. Många beskattas inte ens, och de som åläggs att betala skatt föredrar att undvika sina förpliktelser mot staten.
Grekland är ett fattigt land med många rika invånare säger Greklands finansminister Yannis Stournaras. FN har nyligen identifierat 57 olika skattelättnader för grekiska skeppsredare och skickat ett brev till regeringen i Grekland som svarar att rederierna är mycket rörliga och bara skulle lämna Grekland om de måste betala skatt.
Grekland har en statsskuld på cirka 300 miljarder euro samtidigt som en del av invånarna äger privata tillgångar som är värda det dubbla.
George Economou som är Greklands största skeppsredare vill helst inte diskutera Grekland och den nuvarande krisen. Han föredrar att prata om sin konstsamling.W

2012-50 s 8-9
"Fage och Coca-cola lämnar Grekland"
Fage Yoghurt, som grundades 1926 i Athen, har flyttat sitt huvudkontor till Luxemburg. Coca Cola Hellenic, som är den näst största flaskpåfyllaren av Coca Cola i hela världen flyttar sitt kontor till Schweiz. Anledningen till flytten är att företagen hotas av nedgradering av kreditvärderingsinstitut för att just huvudkontoren ligger i Grekland, som befinner sig mitt uppe i en depressionskris.
Många välmående grekiska företag straffas som en följd av det kaos som råder runtomkring dem. Och för varje flytt fjärmas Grekland ännu en bit bort ifrån att få ordning på sina ekonomiska problem.
Företaget kunde genast låna pengar billigare. Båda företagen säger att de ska behålla sina produktionsanläggningar i Grekland. Men redan det faktum att välmående grekiska företag byter lojalitet symboliserar ett första tecken på att det kan bli en panikartad rusning, menar analytiker. Andra företag planerar också liknande flyttlass.

2013-10 s 12-13
"Akut brist på mediciner - men vem bär skulden?
Grekland lider brist på hundratals mediciner och situationen förvärras stadigt. Regeringen har gjort en lista över fler än 50 läkemedelsföretag som de menar har avbrutit sina leveranser, eller planerar att gör detta.
Företagen upphör med sina leveranser därför att Grekland som har ett av Europas lägst läkemedelspriser inte är lukrativt. Ett annat skäl är de många obetalda räkningarna som grekiska staten inte har betalt.
Röda Korset skär ner sina leveranser av givarblod till Grekland eftersom räkningarna inte betalats i tid. Grekland är skyldig 1,9 miljarder euro till olika läkemedelsföretag.

2013-16 s 4-5
"Saffran får landsbygden att blomma"
I dessa bistra tider är det svårt att hitta ett ställe i Grekland där folk fortfarande ser framåt med tillförsikt, möjligen med undantag för landets avlägsna norra ände, Krokos i provinsen Makedonien.
Området kring Krokos i Grekland är världsberömt för sin röda saffran, som kallas "det röda guldet", den mest sällsynta och dyrbaraste kryddan på hela jorden.
Krokos producerar 1,5 till två ton saffran om året, vilket säljs för 2 000 euro kilot vilket svarar mot cirka 16 700 svenska kronor. Bönderna exporterar saffrankrokusens delikata guld till USA, Frankrike, Tyskland, Kanada och Australien.

2014-17 s 4-6
"Grekland börjar likna 1930-talets Tyskland"
Ingen annanstans i Europa har nynazisterna profiterat så stort på den finansiella krisen som i Aten. Medan de terroriserar landet med våld står polisen passiv och åklagarna är maktlösa.
Det högerextremistiska partiet Chrysi Avgi (Gyllene Gryning) som har ett väljarstöd på 10-12 procent, samlade en demonstration för att protestera mot mordbrand riktad mot partiets lokalkontor, och för att demonstrera sin styrka. Åtminstone ettusen nynazister och deras anhängare var ute och marscherade och röda fanor med stora, svarta hakkorsliknande symboler fladdrade vid stadsteatern i Piraeus.
Många höjde sin högerarm medan polisen förhöll sig passiv i bakgrunden.
Utlänningar och ungdomar skyndade sig bort från gatorna innan truppen kom marscherande. Lukten av fara hängde i luften.
Utlänningar har attackerats, homosexuella har jagats och vänsterfolk har misshandlats.

2014-17 s 7-8
"Den grymma våren i Grekland och mordet på Grigoris Lambrakis"
"Den grymma våren" syftar på händelser i Greklands historia, den tyska ockupationen i april 1941, militärkuppen den 21 april 1967 och mordet på den grekiske frihetshjälten Grigoris Lambrakis den 27 maj 1963. Det anses att det var högerextrema skikt inom oligarkin som låg bakom mordet. Lambrakis är alltjämt det samlande namnet för Grekland demokrater. Också i Sverige kommer 50-årsdagen av hans död att firas.

2014-17 s 30
"Nytt klirr i kassan"
Turistmyndigheterna förväntar sig att 17 miljoner ska besöka landet i år. Vi närmar oss ett rekordår när det gäller antalet besökare, säger turistministern. Målet är intäkter på 11 miljarder euro. Hotellen och restauranterna har sänkt sina priser för att locka hit gäster. I genomsnitt stannar de en längre tid i landet och spenderar mer pengar nu än förr. Nu har också östeuropeerna fått upp ögonen för Grekland. Förra året besökte nästan 900 000 ryssar landet.

2013-22 s 4-5
"Greklands 'jobbdödarens' otacksamma uppgift"
Antonis Manitakis har Grekland mest otacksamma uppgift: att sätta yxan i landets groteskt uppblåsta offentliga sektor. Han jagas av den europeiska trojkans tjänstemän, hatas av sina landsmän och är ängslig över att skära för djupt.
På grund av den nuvarande krisen garanteras ingen längre jobb livet ut, inte ens inom den offentliga sektorn. Regeringen planerar nedskärningar av minst 4 000 jobb vid årets slut och ytterligare 11 000 nästa år. Utan dessa försäkringar skulle "trojkan" - EU, Internationella Valutafonden IMF och Euro­peiska centralbanken EMU - ha vägrat betala ut nästa "pott" av biståndspengar till Grekland, 7,5 miljarder euro (9,6 miljarder dollar), i juni.

2013-25 s 8-9
"Nya hot mot demokratin"
Nedsläckningen av det statliga TV-bolaget ERT ställer frågor om regeringens demokratiska trovärdighet. Regeringspartiet "Ny Demokrati" bestämde detta ensidigt direkt kastades 2656 anställda utan pardon ut i arbetslöshet. Detta kan leda till en regeringskris. De två allianspartierna, det socialdemokratiska PASOK och det vänstersocialistiska partiet var mot beslutet. Det enda partiet stöder nedläggningsbeslutet är det nynazistiska Gyllene Gryning.

Grekland
2013-31 s 15-17
" Greklands regeringschef sätter demokratin ur spel"
Gång på gång har man kringgått demokratin genom att utnyttja paragraferna i författningen som bara ska kunna åberopas i exceptionella nödsituationer. På detta sätt har man kunnat förhindra lagliga strejker. Och kunnat driva igenom kontroversiella beslut genom att ignorera parlamentet och representanterna för de stödpartier som ingått i den bräckliga regeringskoalitionen. Ett flagrant exempel är nedsläckningen av den statliga radio- och TV-kanalen ERT. Nästa exempel kom den 26 juli då regeringschefen, högerledaren Antonis Samaras meddelade att han avser att driva igenom det av Trojkan beställda besparingspaketet genom ett regeringsdekret.

2013-31 s 17-19
"Greklands samhällsnyttiga TV går under jorden"
Den befarade regeringskrisen uteblev genom att Greklands regeringschef satt de demokratiska spelreglerna ur spel.
Greklands public service-kanal ERT har släckts ned, men i stället för att försvinna har den gått under jorden. Samtidigt försöker Antonis Samaras regering att bygga upp en ny kanal, fri från det förmyndarskap som plågade den gamla kanalen.
Sökandet efter en framtid för Greklands allmännyttiga TV är komplicerat.
Att finna den gamla statliga TV-stationen är mycket lättare. ERT-byggnaden i centrala Aten är nu täckt med affischer från anställda som i princip har ockuperat sin arbetsgivare i mer än en månad. De vägrar att godta premiärminister Antonis Samara ensidiga nedsläckning av ERT. Vilket inneburit att 2700 personer förlorat sina jobb. Tidigare mindre försök från regerings sida att reformera ERT möttes av våldsamma protester av fackföreningarna. Inga rationaliseringar här inte trots att pengarna saknats sedan länge.

2013-38 s 14
"Nynazistisk attack mot kommunister"
Tusentals greker har strömmat ut på Atens gator för att protestera mot en våldsam attack riktad mot medlemmar av kommunistpartiet av anhängare till det nynazistiska partiet Gyllene Gryning. Det radikala vänsterpartiet Striza, är det största oppositionspartiet med 29 % medan är med 13-15 % landets tredje parti. Antonis Samaras höger-mitten parti leder en koalition. Gyllene Gryning avsikt sägs vara att skapa ett klimat av inbördeskrig, att skapa en splittring där folket måste välja mellan vänster och höger.

2014-03 s 10-11
"Har Grekland kommit runt hörnet?"
Det är odiskutabelt att Grekland gjort framsteg när det handlar om att minska sitt budgetunderskott, förbättra ekonomin och öka exporten, mycket till följd av hårda nedskärningar av de offentliga utgifterna, pensioner och löner. Men bakom siffrorna förblir Grekland vad det länge har varit: Ett land utan en effektiv statsapparat. Tittar man på de administrativa, juridiska och politiska strukturerna fruktar man landets hälsa.

2014-15 s 4-6
"Regeringens band till extremhögern"
Rättsprocessen mot Gyllene Gryning och dess ledare Michalolikos, sedan en vänsterinriktad sångare mördats av en medlem i detta grekiska nazistparti, har gjort att de intensiva kontakterna mellan regeringspartiet Ny Demokrati och extremhögern blivit mer uppmärksammade Många i Ny Demokrati har haft starka sympatier för nynazisternas politik. Vilken effekt kan detta få på väljarnas val till EU-parlamentet den 15 maj?

Grekland, Kultur
2014-17 s 28-30
"Aten förvandlas till konstnärsgalleri"
Det sociala missnöjet målas på banker, bilar väggar, tåg och Akropolis ruiner. Det är en politisk medveten konst som säger sig vilja uppmärksamma den sociala situationen i det krisdrabbade Grekland. Den kollapsade ekonomin har gjort Aten till ett modernt mecka för gatukonsten i Europa. Fördömd och kritiserad som vandalism av en del men hyllad av andra.

2014-24 s 10-12
"Nynazisterna hotar Grekland som nation"
En artikel av Torsten Rönnerstrand, samhällsvetare och docent i litteraturvetenskap.
Den redan förut märkbara sprickan mellan fastlandet och öarna har kraftigt utvidgats. I en inte alltför avlägsen framtid skulle detta kunna utgöra ett hot mot landets enhet. Om nazisterna i Gyllene Gryning gör verklighet av sitt hot att starta ett inbördeskrig skulle öarna kunna gå sin egen väg. Vänstern har sina starkaste fästen på öarna. Inte minst kommunistpartiet KKE.
I valet till EU-parlamentet blev vinnarna vänsteralliansen SYRIZA med 27 % och nynazistiska Gyllene Gryning med 9,5 %. Förlorarna är den omaka koalitionen mellan högerpartiet Ny Demokrati och socialdemokraterna som styrt Grekland sedan 2012.

Kina, Grekland
2014-26 s 12
"Inkörsporten till Europa"
Kina och Grekland skriver på avtal för fyra miljarder dollar. Den kinesiske premiärministern Li Keqiang är i Grekland för att inviga en 17 km lång förbindelselänk mellan ett kinesiskt ägt containerföretag i Piraeus och järnvägslinjen mellan Grekland, Balkan och centrala Europa. "Grekland kan bli Kinas inkörsport till Europa tack vare vårt strategiska läge och starka sjöfart" säger Greklands premiärminister Antonis Samaras.
Kinas statskontrollerade rederi äger redan två container terminaler i Piraeus, sydöstra Europas största hamn.

Ryssland, Grekland
2014-34 s 4-5
"Fruktodlarna drabbas hårt av de ryska sanktionerna"
Vagnslaster med frukt från Grekland ruttnar när de avvisas från gränsen.
En vecka efter det att Ryssland förbjudit import av livsmedel från EU som en motaktion mot sanktionerna på grund av situationen i Ukraina säger de grekiska jordbrukarna att embargot redan inneburit ett förödande slag mot landets jordbruksekonomi. Fruktproducenterna varnar för en katastrof i en sektor som i hög grad är beroende av den ryska marknaden.
Ansträngningarna att komma in på EU-marknaden har varit nästan obefintliga under de senare decennierna. Frukterna är inte tvättade eller förpackade EUs regler.

Grekland, Flyktingpolitik
2014-39 s 22-23
"Tiderna hårdnar för grävande journalister"
I varje fall om man skriver om länder som Ryssland, Syrien eller Grekland. Det blev Torsten Rönnerstrand nyligen påmind om då han på en grekisk turistort greps av polisen och hotades med fängelse. Hans syfte var att belysa konsekvenserna av den så kallade Dublinförordningen från 17 mars 2003. Den som leder till att flyktingar till EU-området måste söka asyl i det första land de kommer till , det vill säga vanligen Grekland, Malta eller Italien. En artikel av Torsten Rönnerstrand, historiker, samhällsvetare och docent i litteraturvetenskap.

Grekland, Flyktingpolitik
2014-43 s 31
"Grekland behandlar sina flyktingar på ett fullständigt oacceptabelt sätt"
Så skriver EU i sin rapport från Europarådets kommitté för förebyggande av tortyr (CPT).
CPT uppfordrar Grekland att omgående flytta alla kvarhållna illegala invandrare till särskilda centra istället för att hålla dem inlåsta på polisstationer. Man är särskilt bekymrad över hur Grekland hanterar ensamkommande flyktingbarn.
Rapporten bygger på de besök som CBT gjorde under 2013 som i sin tur föranleddes av ett två år tidigare besök. CBT kunde konstatera att det senaste besöket inte visade på några förbättringar och rapporten står fast.

2014-44 s 23
"Korruptionen kommer att finnas kvar i Grekland"
Med eller utan skuldbördan,
Strävan efter självbestämmande är centralt för den grekiska identiteten. Därför vill man nu befria Grekland från EUs och Internationella valutafondens grepp som man lutat sig mot sedan 2010. Det handlar om nationell värdighet. Men också om politiska kalkylering. Om regeringen befriar Grekland från EUs och IMFs grepp kommer regeringen att vinna en omröstning i parlamentet i februari för att kunna välja sin presidentkandidat. Samaras regering är en koalition med 154 av 300 platser i parlamentet. Men behöver 180 röster för att kunna välja sin presidentkandidat. Om inte blir det nyval och då är risken stor att det blir Syriza, det radikala vänsterpartiet i opposition som vinner.

2015-3 s 5
"Ett ödesval för EU"
Nyval har utlysts till den 25 januari. Antiåtstramningspartiet Syriza fortsätter att växa. Syriza blir troligen Greklands största parti i valet som kan leda till att euroområdet dras in i en ny kris.

2015-4 s 12-13
"Därför blir det nyval i Grekland den 25 januari"
I början av december kom beskedet att Greklands högerinriktade regeringschef Antonis Samaras tagit ett oväntat beslut. Beslutet innebar att han i förtid initierat en parlamentarisk process som avslutas i och med valet av ny president. De flesta hade väntat sig att den processen inte skulle på börjas förrän i februari 2015. Men nu sattes den alltså igång flera månader tidigare än förväntat.
Alla opinionsundersökningar tyder på att vänsteralliansen Syriza ska vinna valet och därmed få tillgodoräkna sig de 50 extraplatser som enligt konstitutionen tillkommer det största partiet. Detta skulle kunna innebära ett radikalt brott med den starkt högerinriktade politik som förts av Ny Demokrati sedan nyvalet i juni 2012.

2015-9 s 25-26
"Angela Merkel borde läsa Tysklands historia innan hon vägrar lyssna på grekerna förslag"
En artikel av Torsten Rönnerstrand, samhällsvetare och docent i litteraturvetenskap.
Den spartanske härföraren och kungen Leonidas i slaget vid Thermopyle år 480 f.Kr motsvaras i dag av Greklands "heroriske" finansminister Yanis Varaofakis, som liksom honom gjorde tappert motstånd i bataljen i Bryssel mot den sk Trojkan, EU, ECB och Internationella Valutafonden men förlorade. Kraven på besparingar, avregleringar och privatiseringar av vinstgivande statsföretag stod kvar.

Grekland
2015-11 s 11
"Greklands förslag till ekonomisk reform: Turister som hemliga skatteinspektörer"
För att Grekland ska få ett räddningspaket beviljat på 7,2 miljarder, har de grekiska finansministern bland annat föreslagit att studenter, hushållerskor och turister ska rekryteras som hemliga skatteinspektörer.
Den grekiska finansministern betonar att enbartnyheten om att tusentals tillfälliga "betraktare", utrustade med ljud- och videoutrustning kan finnas överallt "kan förändra attitydern och beteenden mycket snabbt".
Frågan är om dessa förslag kommer att tas på allvar av Eurogruppen. Greklands pengar är nära att ta slut.

Kina, Grekland, Handel
2015-16 s 7-10
"En hamn - två världar"
Kina vill dominera Atens hamn. Grekiska staten säljer ut sina aktieandelar.
Den 27 april 1961 grundade Mao Zedong fraktkompaniet China Ocean Shipping company (COSCO).
Maos industriella projekt, det så kallade Stora Språnget, hade visat sig vara en katastof som ledde till död och hungersnöd för miljoner människor, men medCosco skulle Kina ta sig ut på den internationella marknaden och erövra världen.
Nästan 54 år senare är Cosco på väg mot en triumferande seger i Grekland. Efter flera turer har nu regeringschefn Alexis Tspiras med sitt Syriza på vänsterkanten och högerpopulistiska Oberoende Greker, tillkännagivit att de kommer att sälja majoritetenav grekiska statens andelar i Piraeus Port Authority. Det är Cosco som är den mest lovande budgivaren.
Verksamhetschef är den 64 årige "Kapten" Fu Cheng Qui som planerar för Pireus hamn i Aten. Grekland säljer ut och Kina ligger bra till.
Kina har en långsiktig plan . Pireus är den närmaste hamnen till Suezkanalen i norra Medelhavet. Härifrån kan Kina erövra EUs inre marknad. Nyligen började tre godståg lämna hamnen varje vecka.

Grekland
2015-17 s 9
"Solen skiner, restaurangerna är fulla och Aten är långt ifrån panikslaget..."
Vad som slår en är att stämningen i Aten är mer avslappnad än någonsin. Man kan inte märka att detta är ett samhälle som vet, eller anar, att de är två steg från avgrunden. Människorna är trötta och fatalistiska. Demonstrationer pågår som alltid i Aten och många ledamöter i den nya regeringen sympatiserar med dem. Syriza har skapat en marxistisk aktivism bland intellektuella och studenter.

2015-18 s 8-10
"Den riskfyllda rättrgången mot Gyllene Gryning"
En krönika av Torsten Rönnerstrand.
Grekerna ser med viss bävan på den nyss påbörjade rättegången mot ledningen för det högerextremistiska partiet Gyllene Gryning och åtskilliga av dess fotfolk som börjarde den 20 april. Framför allt då den grekiska högerextremismen har många sympatisörer inom domarkåren vilken underlåtit att utreda våldsbrott med högerextremistisk bakgrund.
Andra befarar att rättegången kan komma att avbrytas av en statskupp.

Grekland
2015-18 s 10-11
"Jag lovar att Grekland betalar tillbaka hela skulden"
Den nytillsatte presidenten Prokopis förnekar kategoriskt att Grekland kommer att lämna euroområdet, men han tycker att Tyskland ska betala krigsskadestånd för nazisternas krigsförbrytelser. Dessutom ogillar han EUs krav på åtstramningar. De fattiga grekerna ska inte behöva leva med en lägre levnadsstandard än vad de mindre bemedlade tyskarna gör. "Vi vill vara jämlika medlemmar i EU". Tiden rinner dock ut för Grekland och dess internationella långivare. Om några veckor kan landet vara på obestånd. Grekland befinner sig under ett enormt ekonomiskt tryck. Regeringen har tvingat sjukhus, universitet och myndigheter att lämna sitt sparkapital till centralbanken.

Grekland, Kultur
2015-22 s 30
"Bidraget till Schlagerfestivalen blev ett budskap från ett land i nöd"
Grekland slutade på en 19e plats i årets schlagfestival, European Song Contest.
Oavsett de musikaliska kvaliteterna fås enligt reglerna bidragen inte innehålla några politiska budskap. Detta är en princip som blivit allt svårare att upprätthålla. Det spända läget i Europa har skapat en situation där nästan varje sång kan få en politisk funktion som går långt utöver vad textförfattaren från början hade avsett.
Ett belysande exempel på en schlager som fått politisk innebörd är "One Last Breath", dvs Greklands bidrag till årets upplaga av European Song Contest. Många greker har tolkat den som en beskrivning av landets desperata situation under den kris som plågat landet sedan 2009, avskedanden, lönesänkningar, skattehöjningar, avskaffande av bidrag och annullering av arbetsrättsliga avtal.

Grekland, Tyskland, Historia
2015-25 s 8-11
"Ska Obama bli Greklands räddare?"
Under 2015 har relationerma mellan Tyskland och Grekland stått högt på dagordningen. Den nyvalda vänsterregeringen i Aten gar försökt förmå den tyska förbundskanslern att gå med på en nedskrivning av den gigantiska skuld som grekerna ådragit sig. Det är en begäran som hittils har mottagits ytterst kallsinnigt av regeringen i Berlin. Däremot har grekernas krav fått starkt stöd från politiker, nationalekonomer och övriga opinionsbildare i den anglosaxiska världen. Främst bland dem är USAs president Barack Obama som uppmanat Tysklands ledare att visa förståelse för de grekiska önskemålen. Att förhållandet mellan Tyskland och Grekland stått i centrum för debatten är egentligen inte överraskande. Så har det av och till varit ända sedan den tid då den grekiska staten växte fram, dvs under 1820-talet.

Grekland
2015-27 4-5
"Uppbrottet från euron blir smärtsamt för alla"
Det sägs att första världskrigets utgång välkomnades med jubel av folket i Europa. I Grekland häller något liknande på att hända efter år av ekonomiska kris och politisk turbulens.
En växande andel människor känner att det nu får vara nog, och hur nog kommer det att visas i folkomröstningen om grekerna ska vara kvar i eurozonen eller återvända till sin tidigare valuta, drachmen. Den italienska ekonomen Francesco Giavazzis åsikter uttrycks i denna artikel och de delas av många högt uppsatta. Samtidigt anklagar Greklands premiärminister Alexis Tspiras kreditgivarna för att "plundra" landet.
Vissa hävdar att Grekland skulle klara sig bättre efter ett utträde ur eurozonen och kanske också Europeiska Unionen. Men mer troligt är en period av kaos, och ännu värre en nedbruten stat.

Grekland
2015-27 6-7
"Döda män betalar inte sina skulder"
Krönika av Per-Erik Lönnfors, fd diplomat inom Finlands EU.
En av de blå dunster som slagits i folks ögon under årets valrörelse i Finland är att statens skulder skulle överföras på deras barn och barnbarn. Men det är viktigare att barnbarnen får förutsättningar att skapa sig ett liv med skulder, än att starta livet i en misär om än skuldfri.
"Tyvärr lever vi inte i en värld där man byter goda gärningar med varandra. För den värld vi ler i är människosmugglarna i Medelhavet den bästa metaforen. Man tar ombord människor så länge de kan bidra till ens vinst, men när de blir en belastning slänger man dem överbord."

2015-28 s 27
"Han kallas för "vänsterns aristokrat"
Han uppskattas som lågmäld och en bra lagspelare, men har blivit kritiserad för sin extravaganta livsstil. Euclid Tsakalotos är en mycket förmögen man.
Tsakalotos är medlem i Syrizas centralkommitté och en populär partimedlem. Nu är han finansminister. Moståndare till Syriza har anklagat honom och hans rika fru för hyckleri eftersom de åtnjuter en väl tilltagen livsstil privat, samtidigt som de offentligt kritiserar "åtstramningspolitiken".

Grekland, EU
2015-30/31 6-12
"Spelet bakom kulisserna"
Efter att ha tillbringat större delen av den halvårslånga kraftmätningen mellan Grekland och dess långivare på åskådarplats fick Polens förre premiärminister, Donald Tusk, plötsligt en av huvudrollerna i det grekiska dramat tack vare sin ställning som ordförande i Europeiska rådet. Det var han som höll i ordförandeklubban på det EU-toppmöte som inkluderade 17 timmars maratonförhandlingar och en slutligtig uppgörelse måndagen 13 juli.
"Den allra viktigaste punkten i förhandlingarna var hjälpen till Grekland. Det var även första, andra och tredje prioritet".
"En av de viktigaste inslagen i de nya tankegångarna om Europa är faktiskt att ifrågasätta själva Europatanken och EU som organisation".
Jag är helt övertygad om att skuld är ett globalt problem, inte ett grekiskt problem eller europeiskt problem utan ett globalt problem".
"Efter folkomröstningen var Tsipras ställning svagare än före, kanske inte i Aten men definitivt i Bryssel".
"Det tog bara 10 minuter att snickra ihop den sista meningen".

Grekland, Kultur
2015-36 14-15
"Den grekiska vänstern kan vinna på en delning"
Torsten Rönnerstrand marknadsför sin nya bok "Krisernas Grekland i politik och litteratur" som kommer i höst på Carlssons förlag.
När Greklands premiärminister Alexis Tsipras nyligen utlyste nyval, klarnade bilden av den grekiska vänstern. 24 parlamentsledamöter från regeringspartiet Syriza bröt sig ut och bildade partiet Laiki Enotitat (Folklig Enhet) som vill säga nej till åtstramningspolitiken.
Partiet vill att Grekland lämnar valutaunionen.
En inflytelserik fraktion har sitt ursprung i KOE som i sin tur härstammar från maoistiska grupper som brutit sig ur det leninistiska kommunististpartiet KKE. Därtill kommer fd anhängare av trotskistiska DEA, ekosocialistiska AKOAA, socialliberala EDIK och ett dussintal andra smågrupper. Mångfalden av viljor har inte oväntat lett till interna konflikter.
I Laiki Enotita två skarpsinniga forskare och debattörer. De är filosofen Stathis Kouvelakis och ekonomen Lapavitsas.

Grekland
2015-39 16-17
"Nyvalet i Grekland blev en seger för vänsteralliansen SYRIZA men stora problem väntar den nya koalitionsregeringen"
Syrizas andel av väljarkåren minskade visserligen men inte mer än marginellt och de kan åter bilda regering tillsammans med det euroskeptiska högerpartiet ANEL (Oberoende Greker).
PASOK har gjort sig av med den avskydde Evangelos Venizelos som under kuppartade former tog över partiet efter Giorgos Papandreou. Den högt respekterade Fofi Gennimatá som är dotter till en av partiets grundare, Georgios Gennimáts, efterträder Venizolos.
Tsipras löftesbrott har inte oväntat lett till en splittning av SYRIZA.
Valet medförde en smärre framryckning för de forna regeringspartier som bär det tyngsta ansvaret för den ekonomiska krisen i Grekland. Alltså högerpartiet Ny Demokrati och socialdemokratiska PASOK.

2015-43 15
"Den grekiska högern står inför ett vägval"
Det grekiska högerpartiet Ny Demokrati genomgår en kris. Vid de två senaste valen förlorade partiet den regeringsställning man haft under stora dekar av den tid som gått sedan partiet grundades strax efter militärjuntans fall 1974. Nu har partiet också fått ekonomiska svårigheter. Och nu måste partiet välja en ny ledare, under sommarens förluster ersattes den starkt högerinriktade Antonis Samaras av de något mer moderate Evangelis Meimarakis som en tillfällig lösning. Inför valet i november har fyra kandidater anmält sig. Utöver den nämnde Meimarakis är det Kyriakos Mitsotakais som tillhör den fjärde generationen i en dynasti av politiker som tillsammans med familjerna Papandreou och Karamanlis dominerat Grekland under delar av 1900-talet. De andra två är Apostolos Tzitzikostas och Antonis Georgiadis. Den senare företrädare för LAOS som som är ett milt invandringskritiskt parti motsvarande Sverigedemokraterna.

Grekland
2015-50 12-13
"Maktkampen inom den grekiska högern"
Söndagen den 22 november skulle det grekiska högerpartiet Ny Demokrati ha valt en ny partiledare. Detta sköts upp då partiet håller på att slitas sönder av motsättningen mellan två falanger. På ena sidan finns en moderatgrupp under ledning av Vangelos Meimarakis och på den andra den högerpopulistiska falangen med Antonis Georgiadis i spetsen.
Nu återstår att se hur medlemmarna i Ny Demokrati ska ställa sig till Georgiadis kanditatur till partiledarposten. Svaret får vi den 13 december, såvida inte motsättningarna inopm partiet lett till att omröstningen uppskjutits ännu en gång.

Flyktingpolitik, Grekland, EU
2016-04 12-13
"Därför fungerar inte så kallade hotspots"
Tanken med att bygga upp mottagningscenter i Grekland var att det skulle hejda flyktingströmmen till Europa genom att snabbt identifiera, registrera och ta fingeravtryck på alla ankommande flyktingar. Migranter som inte är berättigade till asyl ska avvisas och resten ska fördelas över Europa. Men än så länge finns det bara ett av fem planerade center, det på ön Lesbos - och hittills har det inte gjort någon skillnad.
De allra flesta tar sina tillfälliga tillstånd, går ombord på nästa färja till Aten och tar sig sedan norrut till den grekiska gränsen mot Makedonien. Därifrån, om de lyckas ta sig över gränsen, är deras destination oftast Tyskland.

Flyktingpolitik, Grekland
2016-10 7-11
"Humanitär kris hotar"
En resa genom Grekland, en bankrutt nation som riskerar att bli ett fängelse för flyktingar.
Hjälporganisationer varnar för en humanitär kris till sommaren.
Ett smutsigt läger finns i Idomeni, Grekland, på gränsen till Makedonien. Lägret - ett ihop plockat väntrum till resten av Europa - har cirka 12 000 nyanlända. Mer än 44 000 är redan instängda i Grekland, och den siffran bara ökar för varje dag. Nu är Makedonien stängt och därmed den västra Balkanrutten som tidigare förde hundra tusentals invandrare mot Tyskland - och Sverige.

2016-13 18
"Vill ni sätta oss i konkurs?"
Grekland kräver ett klargörande från IMF om man är beredd att låta Grekland gå i konkurs på grund av Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskap i juni. Uppmaningen kommer efter att en hemlig diskussion inom IMF läckt ut via WikiLeaks. Diskussionen handlar om vad som krävs för att få Greklands långivare att gå med på en skuldavskrivning. Diskussionen berör den växande klyftan mellan IMF och Greklands europeiska långivare, något som kan äventyra Greklands nya räddningspaket på 86 miljarder euro. Den grekiska regeringen beskyller IMF för att fördröja de framsteg som Grekland gjort med att geomföra åtstramningar.
Om IMF drar sig ur ökar riskerna för en grekisk konkurs i juli då Grekland ska betala tillbaka ett stort lån.
Poul Thomsen, chef för IMFs europeiska verksamhet säger att "endast en akut händelse kan få de europeiska bankerna att gå med på skuldavskrivning och hindra IMF att lämna räddningsaktionen. Ser illa ut för Grekland, Europas övriga länder har annat att ägna sig åt de närmaste månaderna.

http://www.nytimes.com/2016/04/03/business/after-wikileaks-revelation-greece-asks-imf-to-clarify-bailout-plan.html?_r=0

2016-16 12-13
"Den grekiska högern laddar om, men förnyelsen har uteblivit"
En artikel av Torsten Rönnerstrand, historiker, samhällsvetare och docent i litteraturvetenskap. Han marknadsför sin nya bok "Krisernas Grekland i politik och litteratur".
Efter tre raka valförluster har de grekiska högerväljarna krävt en förnyelse. Det forna regeringspartiet Ny Demokrati, fick vid årets början en ny partiledning. Dessutom har det bildats ett nytt högerparti, Ethniki Enotita, "Nationell Enhet". Men förnyelse är skenbar. Partiledareb i Ny Demokrati är Kyriakos Mitsotakis, tidigare minister i Antonis Samaras regering, 2012-15. Han tillhör en dynasti av politiker som tillsammans med familjerna Papandreou och Karamanlis dominerat grekisk politik under stora delar av 1900-talet.
Som vice partiledare har Mitsotakis valt nyfascisten Antonis Georgiadis, som vill återknyta till arvet efter den militärjunta som styrde Grekland under åren 1967-1974.

Grekland, Flyktingpolitik
2016-35 10-13
"Greker räddade flyktingar. Nu är det de som lider"
Turismen har helt avstannat och med den de extra inkomsterna från öborna.
Flyktingkrisen har ebbat ut men invånarna i den lilla byn Skala Sikiminias på den grekiska ön Lesbos lider nu av att turismen dramatiskt minskat under säsongen. Tyskar, svenskar och andra besökare undviker nu att tillbringa sin semester på en plats som kopplas ihop med mänsklig desperation. Omsättningen inom turismen har minskat med 80 %. Nästan 1000 greker som bor i området har förlorat sina säsongsarbeten.

2016-44 6-7
"Greker kämpar för att rädda sina hem från utmätning"
Som en del av de åtstramningsåtgärder som Greklands långivare krävde under den ekonomiska krisen sänkte regeringen pensionerna med 35 %.
Greklands borgenärer har pressat regeringen att tillåta auktioner av egendomar som gäldenärer inte klarar av att betala. De grekiska bankerna har 108 miljarder euro i så kallade dåliga lån, vilka utgör nästan hälften av alla lån. ¤1 % är bostadslånsom inte kan betalas tillbaka. Under de senaste 6 åren har landet fått tre internationella räddningspaket värda mer än 300 miljarder euro.
Grekerna erbjuda lån för att betala gamla lån.

Grekland, Handel, Ekonomi
2016-49 4-5
"Skuldberget är århundradets lögn"
Greklands skulder är för höga - detta har vi fått veta under många år. Men den amerikanska investeraren Paul Kazarian kallar detta för en myt. "En bekväm myt för den grekiska ledningen så att de kan dölja sin inkompetens och misshushållning?
Atens största fordringsägare efterlyser nya beräkningsgrunder för den grekiska statsskulden. Enligt Kazarian uppgår greklands skuld - förutsatt att man beräknar de rätt - inte till 177 % av BNP utan högst 71 %. Skulden måste beräknas utifrån skuldförbindelsens tidsvärde, som är en grundläggande faktor inom finansväsendet. Tidsvärdet beror på räntor, avbetalningstid och inflation.

Turkiet, Grekland
2017-05 13
"Turkiet och Grekland har åter satt fart på ett gammalt gräl om suveräniteten över ett par obebodda egeiska öar. Befälhavaren för de turkiska väpnade styrkorna, Hulusi Akar, hade rört sig i närheten av öarna.
Analytiker säger att konflikten riskerar att försvåra andra diplomatiska tvistefrågor mellan de två länderna.
Analytiker hävdar att Turkiets senaste intrång var ett svar på beslutet från Greklands högsta domstol att blockera utlämningen av åtta turkiska piloter som anklagas för att ha deltagit i det misslyckade kuppförsöket i juli förra året mot den turkiska regeringen. De varnar också för att tvisten riskerar att komplicera förhandlingarna om Cyperns återförening . Fallet kan också leda till att migrationsavtalet mellan Turkiet och Grekland sägs upp.

Grekland
2017-07 6-7
"Grekland höjer redan höga skatter"
För att uppfylla åtstramningskraven i låneuppgörelsenhar den grekiska regeringen drivit igenom ytterligare skattehöjningar vilket har lett till att mer än 21 000 egenföretagare och småföretag slagit igen under de senaste 2 månaderna. De avslutar sina företag men fortsätter sin verksamhet på den svarta marknaden.
Få problem är så djupt rotade eller svärare att bekämpa som den svarta ekonomin. Redan nu utgör Greklands svarta marknad 20-25 % av landets BNP.
Att sätta stopp för den gråa ekonomin är ett prioritetar område för Greklands långivare. Grekland riskerar att inte kunna betala sina skulder i juli, vilket skapar oro för greklands plats i eurozonen.

Grekland
2017-31 7
"Atens syndabock!"
I sommar har deb lukrativa turistnäringen i Grekland hotats av miljontals manet som spolats i land på stränderna. Ännu slemmigare är den pågående förföljelsen av landtes oberoende chefsstatistiker. Hans tuffa åtgärder för att rätta till Greklands ekonomiska statistik har återgäldats med ett farsartat domstolsförfarande, av ett rättssystem som därmed skämt ut sig i omvärldens ögon.
2010 antälldes Andreas Georgiou Greklands högsta statistiker då landets skuldkris råkat utom kontroll. Hans mål var att rättvisande rapportera ekonomiska data som i åratal hade förfalskats av politiker och tjänstemän som försökte att dölja sin egen ödesdigra mishållning av skattepengar.
den här månaden dömdes Andreas Georgiou till en tvåårig villkorlig av en appellationsdomdtol i Aten . i huvudsak för att han under skuldkrisenrapporterat korrekt till de europeiska myndigheterna.

2017-34 4-6
"En slags nykolonisation"
Grekland är besvikna på EU men tinar upp inför pengar från Kina"
Efter att under många år ha kämpat med åtstramningar som EU tvingat på dem och känt en kall vind från USA har Grekland omfamnat ett närmande från Kina, en angelägen och geopolitiskt ambitiös friare.
Den mest trafikerade hamnen i Medelhavet är Piraeus i Grekland. Den har förvandlats av en kinesisk t statsunderstödd sjofartskoncerns investering på nästan en halv miljad euro.
I gengäld har Greklands diplomatiska hållning hindrat FNs säkerhetsråd från att fördöma Kinas kränkningar av mänskliga rättigheter. Kina riktar sig också mot mindre länder som behöver pengar, som Spanien, Portugal och Ungern.

Grekland
2017-41 10-11
"Grekland drömmer om ett liv utan räddningspaket"
Det är bara några månader kvar innan Greklands senaste nödlån löper ut och det är ännu inte klart om man kommer att behöva ytterligare stöd. Grekland måste visa att man kan klara sig på egen hand samtidigt som eurozonens fordringsägare måste bli säkra på att de kan få tillbaka sina pengar. Eurozonen vill hålla Grekland i strama tyglar för att säkra att lånen återbetalas. Grekland måste öka takten i sina privatiseringar och utfärda fler statsobligationer under de kommande tio månaderna vilket inte blir lätt.

Grekland
2018-03 16-17
"Beslag av bombbåt belyser Greklands växande roll i kampen mot smuggling"
När grekiska myndigheter den 6 januari bordade ett skepp märkte de snabbt att något var fel. Fartyget, som förmodlingen var på väg till den arabiska halvön, hade inga nautiska kartor över sin destination. Under däck hittade man 29 behållare som innehöll över 400 ton material som används för att tillverka bomber, detonatorer och annan explosiv utrustning, uppger grekiska myndigheter. Fartyget var på väg till inbördeskriget i Libyen.

Flyktingpolitik, Grekland
2018-04 11-13
"Finns det en avskräckningsplan bakom misären i de grekiska flyktinglägren?"
Det har gått drygt två år sedan flyktingkrisen kulminerade, men förhållandena i lägren har ändå blivit sämre och sämre.
det första man märker är lukten. Stanken från öppna latriner blandas med odören från tusentals otvättade kroppar och den fräna lukten av olivträd som brinner för att sprida lite värme. Många drar den oroande slutsatsen att de dåliga förhållandena inte är en tillfällighet utan snarare är resultatet av en avsiktlig strategi från Europas sida att hålla flyktingarna borta. Det handlar om avskräckning. Och flykingströmmen har mycket riktigt minskat.
Om vi förbättrar situationen för flyktingarna på våra öar skulle det bara gynna flyktingsmugglarna" säger den grekiske migrationsministern Mouzalas i en intervju med der Spiegel för en tid sedan.