Tempus 2007 v 35

Tidskriften

tidigare veckor:  19  20  21  22  23  24  25  26  27   28 29/30  31  32  33  34  35  36  37  38  39  40  41  42  43  44  45  46  47  48  49  50  51  2007: 01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29/30 31 32 33

En politisk kris blossar upp i lågorna

Den ohyggliga katastrofen i Grekland har orsakat stort lidande och svåra ekonomiska förluster.

IAN FISHER och ANTHEE CARASSAVA
Makistos, Grekland
När vattnet sinade, pinjekottarna började smälla och lågorna stod höga runt hans hus bytte George Dimopoulos till vin. Han hade själv tillverkat det två år tidigare och nu, när han nästan var ensam kvar i byn, som höll på att brinna ned till grunden, hällde han den ena litern vin efter den andra i en liten handpump och sedan sprayade han marken runt sitt hus. ”Vin var det enda jag hade kvar”, säger Dimopoulos.
Vinet räddade hans liv, hans hus och kanske hela kvarteret. Dimopoulos hus och grannhusen är undantag i byn Makistos och grannbyn Artemida, där ett trettiotal människor har omkommit i bränderna, som är de värsta i Grekland på över hundra år.
De flesta av de döda i Artemida dog på flykt undan elden. Ett äldre syskonpar, en man och en kvinna som delade hushåll, flydde men ville ta med sig sin åsna, vilket sinkade deras flykt. De dog.
En bilkonvoj försökte komma undan lågorna men stoppades upp av en krock. Människorna i bilarna omgavs inom kort av så heta lågor att metallen i bilarna smälte och vindrutorna bubblade som grillad ost. Bland de döda i Artemida fanns fyra barn och deras mor.

Den här sortens berättelser är numera mycket ovanliga i Europa, de tycks höra hemma i tredje världen, där det saknas resurser och utvecklingen inte har kommit så långt. Bekymmer som skogsbränder skall kunna lösas, och om detta inte sker så beror det på att någon inte har skött sitt jobb. Även om Sydeuropa har drabbats hårt av torka i år, och hårda vindar får elden att sprida sig snabbare än bilar kan köra, så står premiärminister Costas Karamanlis regering inför en kris. De styrande anklagas för inkompetens och oförmåga att stoppa de katastrofala bränderna.
Den mycket upprörde George Dimopoulos i Makistos tycker inte att regeringen är vuxen sitt uppdrag. På måndagen, två dagar efter branden runt hans hus, satte han på nytt på sig sin brandspruta och visade hur man släcker en eld. ”Ta hit Karamanlis så skall jag visa honom hur man gör”, ropade han med arg röst och sprutade lite vin på sin vedstapel. (Vin består till stor del av vatten och kan därför släcka eld).

Den grekiska regeringen, som står inför allmänna val om ett par veckor, försöker sticka hål på kritiken och pekar på att mordbrännare har varit i farten. Flera personer, som misstänks för att ha anlagt bränder, har gripits. De grekiska medierna frossar i konspirationsteorier, inklusive en som säger att bränderna anlades av fiender i utlandet. En grekisk åklagare tillsatte i början av veckan en utredning om det är möjligt att åtala de ansvariga enligt landets antiterrorlagar.
I måndags började brandkåren se lite mer optimistiskt på läget. Bränderna spred sig lite långsammare, och landets egna brandbekämpare hade fått hjälp av brandsläckare, utrustning, helikoptrar och flygplan från andra EU-länder. Många frivilliga har också ställt upp. Merparten av bränderna rasar på halvön Peloponnesos.
I måndags rapporterades för första gången en del framsteg i kampen mot bränderna. På söndagen rasade 44 bränder utom kontroll, och på måndagen hade antalet krympt till tio. Samtidigt hade vinden mojnat något. Men faran var långt ifrån över.

Myndigheterna uppger att misstänkta föremål, inklusive bloss, aluminiumfolie och en mobiltelefon kopplad till batterier, hittades nära en av bränderna i utkanten av Aten. Föremålen undersöks av polisens experter.
Flera myndighetsföreträdare har också antytt att bränderna har anlagts i ett försök att misskreditera regeringen inför valen 16 september. Men oppositionsledaren, Giorgos Papandreou, avfärdar sådana misstankar som grundlösa konspirationsteorier. Det råder dock brett samförstånd om att flera bränder har varit anlagda.
Grekland saknar, till skillnad från andra EU-länder, ett landregister och kartor över landets skogsareal, något som ofta utnyttjas av skrupelfria markexploatörer, som bebygger mark efter det att den har brunnit och röjts i strid mot lagen.
Kritiken mot regeringens sätt att hantera krisen växer, och många greker ifrågasätter statens effektivitet. Regeringen hävdar dock att den har agerat så snabbt som det går för att stoppa bränderna.

Enligt försiktiga beräkningar har 110 byar brunnit ned till grunden, 2,5 hektar jordbruksmark har förstörts, och otaliga tunnland med pinjeskog och olivlundar har förvandlats till aska. Minst 63 människor har omkommit.
Stora delar av Arkadien i centrala Peloponnesos, som är ett populärt turistområde, liknar mest ett månlandskap, och tusentals greker på landsbygden står inför ekonomisk ruin.
De allmänna valen om ett par veckor kommer att gå av stapeln som planerat.
© 2007 TEMPUS/The New York Times