Östeuropa, sammanfattningar av artiklar om de östeuropeiska länderna, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel
96-47 s 8-9
"Vad är östeuropa?"
Inte östeuropa, Kazakstan och andra centralasiatiska
f d Sovjetrepubliker kan inte räkas till Europa. Inte heller
öst europa - Prag ligger väster om Wien.
Kanske ska till Europa räknas de som upplevt reformationen
och upplysningstiden och som ett arv fått ett självständigt
tänkande, av likhet inför lagen , om individens rätigheter
etc. Dvs "västeuropa" + de baltiska staterna, Ungern,
Tjeckien etc.
96-47 s 7-8
"Revolutionen fortsätter"
Från Litauen till Bulgarien förlorar f d kommunister
makten och demokratiska krafter, som inte belastas av ett förflutet
i de gamla östblocksregimerna, tar över.
Först 7 år efter revolutionens start 1989 verkar kommunismen
ligga på sin dödsbädd. Senast har detta hänt
i Rumänien och Bulgarien.
Det enda undantaget är Serbien (!) där socialistpartiet
under Milosevic fick förnyat förtroende.
97-05 s 3-4
" Den andra revolutionen"
Förr eller senare måste Balkans ledare ge efter för
folkens krav på demokrati och rättvisa.
(varför utgår man från att "folket"
har en känsla för demokrati när inte ledarna har
det?)
Demonstranterna i Bulgarien vill ha bort den sittande socialistiska
regimen. De nöjer sig inte med nyval till hösten.
97-05 s 8-9
"De fattiga länderna har svårt att närma
sig väst"
"90-talets järnridå" med Tjeckien, Ungern
och Polen på ena sidan. Bulgarien, Rumänien och Albanien
m fl på den andra. Det smärtar många att upptäcka
att "kommunismens fall inte innebar ett omedelbart inträde
i Europa".
(Innebär detta att EU kommer att bestå
av högst 18 länder en lång tid framåt och
att många av de "jordbruksproblem" man befarade
därigenom blir mindre? Det enda problemet kvar blir väl
då Cypern?)
97-17 s 10-11
"Disciplin är bankens måtto"
Den nya banken för att hjälpa länderna i Öst-
och Centraleuropa att övergå till marknadsekonomi,
EBRD, den europeiska onstrukturerings- och utvecklingsbanken har
blivit striktare. Den har Ryssland som största låntagare.
97-30 s 8-10
"Farligt för långtradare i Östeuropa"
De blir överfallna av landsvägsrövare, de blir
chikanerade av korrumperade tullmän - långtradarchaufförerna
på det löpande landsvägsbandet från Tyskland
till Ryssland gör den farligaste färden i hela Europa.
Värre än maffians banditer är nästan myndigheternas
banditer som fortfarande agerar som på den totalitära
tiden. (Ska verkligen Polen in i EU? Vad ska man då göra
med alla maktfullkomliga tullare?)
97-35 s 8-9
"Låga löner och hög kvalitet lockar investerare"
Hur kommer det sig att den västeuropeiska industrin investerar
i de f d kommunistiska länderna i öst? Svaret är
att arbetarna i det forna östblocket anstränger sig,
jobbar bra och har blygsamma lönekrav. De tjänar ändå
dubbelt mot innan i det gamla systemet. Och är motiverade
av att slippa sitta av arbetsdagen som man gjorde förr.
97-40 s 6
"Domstolens beslut kan inte överklagas"
Det är den internationella domstolen i Haag som bestämmer.
97-46 s 7
"Östeuropa går med plus!"
I 7 år har Rysslands BNP minskat. Nu ökar den! Detsamma
gäller i många andra östländer. Men budgetunderskotten
är fortfarande höga och politiken osäker i många.
98-28 s 14
"Oron växer i Rysslands grannländer"
De östeuropeiska länderna följer bekymrat den ryska
ekonomins allt sämre utveckling.
Nu väcker Ryssland oro genom att förespå ett ekonomiskt
kaos i landet.
(landet är som ett stort barn. Om det inte kan skrämmas
genom att hota med våld hotar det med att bära sig
illa åt och förstöra för sig själv så
att det måste ha hjälp av andra. Vad är det som
fattas? Utbildning eller är generna så dåliga
hos detta folk att det inte kan leva i en demokratisk och civiliserad
värld? Är européerna, och USA, en särskild
sorts folk?)
Randstaterna riskerar dels en flyktingström men mera direkt
smittar ryssarnas dåliga ekonomi, "associationssmittan"
så att investerarna inte heller tror på länder
som t ex Ungern, trots dess egna goda ekonomi.
Ungern får dock 70 % av sin energi från Ryssland.
Ryssland är esternas största exportmarknad.
98-38 8-9
"De forna satellitstaterna klarar sig undan den ryska kraschen"
Inte alla de f d kommunistiska länderna delar Rysslands ekonomiska
kaos. En del av dem fungerar faktiskt som växande marknadsekonomier.
Vad gjorde de rätt?
Länder som Polen, Ungern, Tjeckien, Slovenien, Estland, Litauen
och Lettland skördar nu frukterna av de första smärtsamma
reformerna.
99-08 s 4
"Centraleuropa håller stånd"
Många tillväxtekonomier har på senare tid satts
på hårda prov men centraleuropas ekonomier har klarat
sig överraskande bra. Frågan är om de orkar fortsätta
kampen mot finansoroligheter och spekulationer. Polen, Ungern
och Tjeckien har klarat sig förhållandevis bra med
låg inflation och sjunkande räntenivåer. Det
främsta skälet är att investerarna är positiva
i väntan på EU-anslutningen. Det största orosmolnet
är om efterfrågan i EU avstannar då EU är
den största importören.
99-27 s 17
"Slovenien föregår med gott exempel"
Om Serbien söker en modell rekommenderas grannlandet i norr.
Men kontrasten med Slovenien är slående. Det var en
del av det habsburgska imperiet och är etniskt homogent.
Men allt kan hända. Titta på det kommunistiska Polen
t ex som idag är den mest dynamiska ekonomin i Östeuropa.
99-39 s 19-20
"Kvinna i öst ingen dans på rosor"
Övergången från kommunism till demokrati och
marknadsekonomi har inneburit en nackdel för många
kvinnor i Östeuropa. En rapport från FNs barnfond UNICEF.
Hälso- och sjukvård har försämrats, antalet
barn på dagis har minskat. Rapporterna om våld i hemmet
har mångfaldigats.
99-46 s 9
"Europas nya ansikte"
Tio år efter Berlinmurens fall finns det alltjämt många
ekonomiska brister i det forna kommunistblocket, men demokratin
håller på att slå rot. Överallt har den
kommunistiska diktaturen gått i graven men undantag eventuellt
för Vitryssland. "Det kalla kriget är över
och gulag har stängt". Demokrati i form av flerpartival
har segrat. Kapitalismen har segrat även om det går
långsammare än väntat i många länder.
Men samtidigt bleknar minnet av hemliga polisen, hemliga rättegångar
och godtyckliga domar. Detta gör att en del nostalgiskt blickar
tillbaka.
99-46 s 10
"Milstolpar i omvälvningen"
Från Gorbatjovs perestrojka 1985 till Kosovokrisen 1999.
2000-11 s 11-12
"Slovenien är som Schweiz, fast utan gökuren!"
Dess BNP tävlar i samma klass som Grekland och Portugal.
66 % av handeln går redan till EU; Renault, delar till BMW
och Ford, läkemedel, möbler och kläder. Turismen
växer. Etniska grupper lever i harmoni.
2000-38 s 7
"I forna Sovjet blåser kyliga västvindar"
EUs kandidatländer stänger sina gränser för
människor och varor österifrån"
En av förutsättningarna för att få tillgång
till den fria marknaden är att länderna inte ger andra
länder utanför samma tillgång. Det gör dessa
länder gärna eftersom deras handel inom EU är mångdubbelt
den med grannarna i öster. Men småhandlarna som levt
på gränshandel och svarta affärer drabbas. Nu
byggs en ny "järnridå" 50 mil öster
om den gamla.
2001-1/2 7-8
"Blandade prognoser för Central- och Östeuropa"
Europas tillväxtmarknader, som 2000 motarbetades av fallande
börsvärden, har god chans till återhämtning
under detta år förutsatt att investerarna tar större
hänsyn till regionens grundläggande ekonomiska förutsättningar.
Regionens ekonomier växte snabbare 2000 än något
annat år efter USSRs fall. Men detta har finansmarknaderna
hittills blundat för. Man kan vänta sig en ny investeringsvåg
när de stora multinationella företagen utvidgar sina
verksamheter inför dessa länders inträde i EU.
2002-28 s 3
"Det andra Europa drar åt vänster"
Numera är det inte mycket som skiljer höger från
vänster åt i Centraleuropa vilket ger de socialistiska
partierna en chans att visa att de har brutit med regionens kommunistiska
förflutna. En ny politisk skiljelinje har uppstått
i Europa. Västeuropa rör sig åt höger medan
vänstern triumferar i det forna östblocket. I detta
har socialdemokraterna lagt beslag på de frågor som
högern hade monopol på förut: medlemskap i EU
och NATO, ett fungerande rättssystem, kamp mot korruption
och den politiska elitens ekonomiska privilegier. Nu står
valet mellan integrationsvänner eller nationalister.
2003-7 s 25-27
"Revolutionens barn går skilda vägar"
Den nya generationsklyftan i Östeuropa finns mellan de som
har och de som inte har. Det finns stora möjligheter i det
postsovjetiska samhället. Främst gäller det att
lämna landet och flytta till storstäderna. Det går
bäst frö de ungdomar vars föräldrar har förmåga
och pengar att välja bra skola, gärna någon av
de nya privat - som kostar en hel del - och att uppmuntra studier
i främmande språk. Många av revolutionens barn
tycker inte att den fria marknaden erbjuder någon frihet
alls. Det är främst de som stannade kvar på landsbygden,
tillhörde en minoritet som romerna eller helt enkelt inte
kunde konkurrera eftersom de knappt ens visste vad ordet betydde.
2003-35 s 9-10
"Med inträdet i EU följer både förmåner
och förpliktelser"
De är fortfarande fattiga, men EUs blivande medlemmar i Central-
och Östeuropa börjar faktiskt bli givarländer.
Under 1990-talet fick Centraleuropa och Baltikum sammanlagt 18
miljarder dollar i officiellt bistånd från olika källor
inklusive EU, USA, IMF och FNs utvecklingsprogram. Nu är
de själva nettogivare till det sistnämnda programmet.
Först ut var Slovenien 1997, följt av Tjeckien 2001.
2004-06 s 22-24
"Landet på andra sidan"
När Europeiska unionen om några månader öppnar
famnen för 10 nya medlemmar uppstår ett gränsland
som fortsätter att stå utanför EU men kommer att
påverkas i både positiv och negativ riktning av sitt
grannskap med unionen. Därför har OSS bildat en ekonomisk
gemenskap som till en början består av Ryssland, Ukraina,
Vitryssland och Kazakstan.
Västra Ukraina har alltid betraktat sig som tillhörande
väst. I Transkarpatien börjar affärslivet blomstra.
Näringen med störst potential är turismen. Bromsar
utvecklingen gör arvet från den sovjetiska byråkratin.
Många har tidigare levt på gränshandeln mellan
Polen och andra länder. Vad händer nu när Polen
blir medlemsstat i EU? "Kvarlevorna från Lenins kollektivjordbruk,
med sina rostande traktorer och trasiga lastbilar finns bara några
minuters väg från den estniska gränsen i Ryssland".
2004-11 s 4-5
"Asien håller det nya Europa på helspänn"
Den hårdaste konkurrensen mot den nya EU-länderna kommer
inte inifrån EU utan från Asien och särskilt
Kina. De ökade lönerna i Ungern och Polen gynnar konkurrenterna
i Kina. Kinas tillväxttakt är 8 % mot EUs 2 %. För
att komma innanför EU-tullarna förväntas kinesiska
företag starta företag i de relativt låglöneländerna
Ungern och Slovakien. En fördel för de nya östeuropeiska
EU-länderna är att de uppfattas som mer stabila att
investera i än Kina.
2004-16 s 5
"Populismen vinner mark i det forna östeuropa"
Nationalisten Meciar illustrerar en trend i EUs nya medlemsländer.
Hann vann första omgången i det tjeckiska presidentvalet.
Partierna tenderar att vara nationalistiska och skeptiska mot
EU-medlemskapet och den fria marknaden. Det speglar ofta en längtan
tillbaka till tryggheten i det kommunistiska samhället. Populismens
frammarsch är farligast i Polen som är det största
nya medlemslandet.
2005-6 s 5
"Nu ska romerna få det bättre"
8 länder i Östeuropa där fler än hälften
av Europas ca 10 miljoner romer bor, har inlett ett tioårigt
program för att assimilera romerna (zigenarna). Länderna
planerar för skolintegration, bättre bostäder och
åtgärder för att förbättra hälsovården
(minska missbruket, framför allt av narkotika). Världsbanken
och EU sponsrar programmet, liksom filantropen George Soros institut,
Öppet samhälle. Soros menar att romernas fall "är
det värsta exemplet på etnisk utstötthet i Europa".
Han är fast besluten att det aktuella programmet ska genomföras.
2005-11 s 6-7
"Östeuropéernas nostalgiska resa"
Östalgi finns inte bara i gamla DDR utan också i EUs
nya medlemsländer där symboler för "den gamla
goda tiden" är mycket populära. Drycker, sötsaker,
kläder, tvättmedel och TV-serier från kommunisttiden
är populärare än någonsin. - halva Europa
har drabbats av "östalgi". Nostalgivågen
förenar alla generationer och anses vara ett uttryck för
trotsiga protester mot den nya tidens sociala osäkerhet.
2005-14 s 8-9
"Ingen går säker i jakten på f d spioner
och informatörer"
Östeuropas folk har sedan revolutionerna i slutet av 1980-talet
skyggat för det förflutna, men nu växer kraven
på att sanningen ska fram, och flera ledande personer har
avslöjats som spioner och informatörer till de gamla
kommunistregimerna. I Tyskland började man redan direkt efter
"die Wende" efter påtryckningar från den
östtyska medborgarrörelsen att granska krigsförbrytarna.
Myndigheten som bildades hade upp emot 2400 anställda som
bearbetade 2,1 miljoner Stasi-dokument. Den expertis som har utvecklats
i Berlin går nu på export till andra f d öststater
som först nu börjat granska sin historia. Det tog lång
tid eftersom de tidigare kommunistiska partierna snabbt omvände
sig till socialdemokratiska. De gamla "kamratgängen"
blev intakta, bildade korrumperade nätverk och hindrade granskning.
Arkiven som nu öppnas innehåller massor av politiskt
sprängstoff. Så sent som 1990 var uppemot 200 000 hemliga
agenter verksamma i Öst- och Centraleuropa (frånräknat
de forna USSR-republikerna). I flera av de forna östländerna
har redan många "högt uppsatta" personer
frivilligt lämnat sina tjänster eller tvingats göra
det.
2005-15 s 11
"Historiska besvär"
60-årsminnet av krigsslutet river upp gamla sår. President
Bush kommer om några veckor bege sig till först Lettland
och sedan Nederländerna, Ryssland och Georgien för att
hedra "miljontals amerikaners och européers offervilja
i kampen mot tyranni och hylla demokratins utbredning. Ryssland
anser att Bushs program gränsar till provokation eftersom
Lett land och Georgien är Rysslands minst omtyckta grannar
och de mest frispråkiga kritikerna mot Rysslands imperialistiska
tendenser. De baltiska länderna befarar att Ryssland fortsätter
att försöka dominera dem. Få av de gamla EU-länderna
delar de nya EU-ländernas farhågor. Men USA tycks till
balternas och polackernas lättnad ha förståelse
för deras linje.
2005-24 s 10-11
"Unga rebeller förenar sig i kampen mot diktatur"
Aktivister från Belgrad till Baku samlades i förra
veckan i Albanien för att diskutera hur man bäst störtar
diktatorer. De vill bilda ett trannationellt nätverk, ett
slags studentinternational, vars mål är att störta
diktatorer. Där fanns bland annat Razi Nurullajev som gripits
av den azeriska polisen som "demokratisk olägenhet",
Yauhen Afnagel, som med många andra genomfört en politisk
övning i Vitryssland samt en person som försökt
utmana Karimovs mordiska regim i Uzbekistan. Representanter för
den serbiska rörelsen Otpor, som bidrog till att störta
Milosevic, fanns där.
2005-35 s 8-9
"Östeuropa minns och tillrättalägger"
Östra Europas kommunistiska era fortsätter att väcka
debatt och orsakar motsättningar. I Ryssland växer saknaden
efter Sovjetunionen. Fler ryssar sympatiserar med de hårdföra
kommunister som iscensatte kuppen 1991 och tog Michail Gorbatjov
som gisslan än de självutnämnda demokrater med
Boris Jeltsin i spetsen som krossade den. I Polen är det
nu främst exkommunisterna, som kallar sig SLD, Demokratiska
vänsteralliansen, som anser sig vara Solidaritets sanna arvingar.
I Tjeckien diskuteras händelserna 1968 mycket livligt trots
det som hände 1948 var mycket mer kontroversiellt. Trots
att den kommunistiska kuppen 1948 var olaglig åtnjöt
partiet utbrett stöd och det rådde ingen brist på
kollaboratörer under de följande decennierna.
2006-5 s 8
"Bråkiga koalitioner är regel i Centraleuropa"
I de postkommunistiska länderna har de politiska partierna
få medlemmar och personer är viktigare än ideologier
och makten överskuggar allt. Koalitioner består ofta
av till synes oförenliga medlemmar.
Den nedslående erfarenheten från de senaste åren
är att den enda effektiva stimulansen till gott styre i de
postkommunistiska länderna kommer utifrån. Den mest
effektiva sporren är medlemskap i Europeiska Unionen. För
de länder som redan är medlemmar, som Polen, Tjeckien
och Slovakien kan medlemskap i valutaunionen verka som morot.
Men detta tycks enbart vara möjligt för Estland och
Slovenien som har disciplinerade koalitionsregeringar.
2006-7 s 6-7
"Handel gör ett land rikt - reformer bäddar för
rikedom"
Kommunismen delade världen i två delar med en gråzon
mellan sig. Nu har kapitalismen delat de forna kommunistiska länderna
två läger. Det främsta är de åtta länder
som nyss blivit EU-medlemmar. På andra sidan finns de12
länderna i det ryskdominerade OSS. Och i en gråzon
sju länder i sydöstra Europa, från det framåt
Kroatien till det utfattiga Albanien.
En ny undersökning av Världsbanken av varför OSS-ländernas
ekonomi inte förbättras visar på hur hindrande
så kallade inofficiella handelshinder är. Det finns
en korrumperande tullhantering i Centralasien och Kaukasien. Överallt
kan lastbilstransporter stoppas av kriminella ligor som tar ut
vad de kalla "säkerhetsavgifter" för att låta
transporten gå vidare. 46 % av priset för att frakta
en fartygscontainer från Rotterdam till den georgiska huvudstaden
Tbilisi går till transiten inom Georgien. Nio tiondelar
av denna kostad består av sådana inofficiella avgifter.
Budskapet är att öppna, konkurrensfria länder klarar
sig bra. Det är reformerna inom ett lands gränser som
ger snabbast resultat för ett land som vill ansluta sig till
EU.
2006-7 s 7-8
"Det förflutna är ständigt närvarande"
Sanningen har en vana att alltid dyka upp förr eller senare.
I flera av Europas postkommunistiska länder är det senare
som gäller. Det förra DDR och Tjeckien öppnade
sina hemliga polisdokument omedelbart efter 1990 men Ungern inte
förrän för tre år sedan. Där har nu
filmregissören Istvan Szabo och den katolske ledaren Laszlo
Paskai anklagats för att ha varit informatörer åt
USSR. Polen och Slovakien väntade också länge
med att öppna sina arkiv. I Polen finns det ett stort motstånd
mot att arkiven offentliggörs. Många av de så
kallade samarbetarna innehar idag viktiga poster i politiken,
medierna, den akademiska världen och i rättsväsendet.
"Det finns de som har förföljt andra och rättvisa
måste skipas förr eller senare".
2006-42 s 3-5
"Molnen hopar sig i öster"
De före detta kommunistiska länderna i Europa har gjort
stora ekonomiska framsteg, men politiskt är de inte lika
framgångsrika. Inte ett enda av de så kallade EU-8-länderna
har en stark, reformsinnad regering. Denna skugga vilar inte bara
över de 73 miljoner invånarna utan läget är
liknande för 30 miljoner människor i Bulgarien och Rumänien
som blir EU-medborgare vid årsskiftet. Politiken i Centraleuropa
har blivit allt turbulentare de senaste tre månaderna. Det
största misslyckande har skett i Polen där tonen i regeringskretsar
är amatörmässig och kontraproduktiv. Regeringen
har inte lyckats formulera projekt för att komma i besittning
av de 60 miljarder euro som landet kan få 2007-2013. Dessa
pengar kommer inte av sig själv, men bara Estland och Slovenien
har hittills fattat detta. Ungern har ett enormt stort statligt
underskott och större än vad regeringen erkände
vid tiden för det senaste valet. I Tjeckien är det politiskt
dödläge med en expeditionsministär som inte kan
reformera landets ohållbara pensionssystem. I grannlandet
Slovakienstyr en regering som består av rasister, populister
och auktoritära politiker. Övergödda offentliga
byråkratier gör att de flesta exkommunistiska stater
är kroniskt slösaktiga. Ingen av de sju länderna
har en rimlig chans att komma med i eurozonen innan 2010. Deras
små ekonomier förblir därför sårbara
för spekulativa attacker. Optimismen från 1989 verkar
mycket avlägsen.
2007-24 s 3-6
"Dragkamp mellan ytterligheter i EUs östra del"
Nationalister och populister står för underhållningen
på de politiska estraderna i Warszawa, Prag, Bratislava
och Budapest. Det rasar en kamp om det förflutna och nationella
identiteter. Klyftorna i de postkommunistiska samhällena
blir allt djupare. Om och om igen berättas om spionaffärer,
kravaller och rasistiska urspårningar.
Mycket av "västs" kritik mot de fyra östländerna
handlar om vilket språk ledande företrädare använder
när de talar om sina länders minoriteter, och då
särskilt om zigenarna.
I Polen vill regeringen på ett alltför kraftfullt sätt
göra upp med kommunisterna. Slovakerna är kritiska mot
den ungerska minoriteten. Ungrare har länge förtryckt
slovakerna i historien. Jan Slota fruktar att ett självständigt
Kosovo blir en "al-Qaidafilial" i Europa. I Ungern bojkottar
det borgerliga ungdomsförbundet den postkommunistiska "lögnarpresidenten"
Ferenc Gyurcsany. I Tjeckien överlever regeringen bara tack
vare vice premiärminister Jiri Cuneks envishet. Zigenarna
kräver att han ska avgå.
2007-41 s 5-6
"Den moderna högern har inte fått fäste i
öst" Hela artikeln
Ett nytt slags konservatism växer sig allt starkare i stora
delar av Östeuropa, där partier från Polen i norr
till Bulgarien i söder värvar röster med populistiska
och nationalistiska slagord. Den breder ut sig samtidigt som Västeuropas
konservativa partier rör sig mot mitten. Exempel är
Nicolas Sarkozy i Frankrike, David Cameron i Storbritannien och
Angela Merkel i Tyskland som alla är beredda att anta globaliseringens
utmaningar. De konservativa i Östeuropa fruktar däremot
den "postmoderna kulturens överdrifter och de traditionella
värderingarnas kollaps". Exempel är Kavzynski i
Polen, Viktor Orbans Fideszparti i Ungern, Robert Ficos socialistledda
koalition i Slovakien och extremsocialisterna i Bulgarien som
alla är ovilliga att acceptera modernisering.
2009-05 s 3-5
"Ekonomiska bekymmer skakar länderna i periferin"
Bräckliga regeringar i framför allt Östeuropa möter
allt starkare kritik från missnöjda medborgare som
länge anklagat dem för utbredd korruption.
Den globala krisen slår hårt mot mindre länder
som har små ekonomiska resurser. 10000 personer demonstrerade
i Riga och 7000 i Litauen där polisen försvarade sig
med gummikulor. Mindre protestaktioner har också förekommit
i Bulgarien, Tjeckien och Ungern. Gamla etniska konflikter riskerar
att blossa upp igen i denna region där de flesta länder
hyser stora etniska minoriteter. Andra menar att regionens kommunistiska
historia, dess integration i EU och en djup skepsis gentemot Ryssland
betyder att en återgång till auktoritärt styre
är föga trolig. Lettland som hade en tvåsiffrig
tillväxt och kunde skryta med en av de snabbaste växande
ekonomierna i EU, kämpar nu för att förhindra stort
fall i valutan. Ett åtstramningsprogram med 25 % budgetnerskärningar
och 15 % löneminskning för offentliganställda har
sjösatts.
2009-09 s 8-9
"Östeuropa kan inte betala räkningen" hela artikeln
Ända sedan Berlinmuren föll har länderna i Östeuropa
varit viktiga allierade till USA. De har anammat kapitalism av
amerikanskt snitt och tagit stora lån i västeuropeiska
banker för att finansiera sin utveckling. Nu är det
dags att betala räkningen. Utvecklingsboomen som förvandlade
Polen, Ungern och andra före detta sovjetiska satellitstater
till heta marknader är nu på väg att kollapsa
med följder både för Västeuropa och USA.
Krisen har tvingat Internationella valutafonden att rycka in.
De senaste månaderna har fonden lånat miljarder till
Ukraina, Island, Ungern och Lettland. Regeringarna har minskat
sina utgifter i takt med att valutorna försämrats vilket
lett till en våg av allt våldsammare protester i hela
regionen.
2009-14 s 5-8
"Baksmällan"
De nya EU-länderna i Öst- och Centraleuropa har haft
större nytta av globaliseringen än de flesta. Men nu
har den ekonomiska krisen slagit hårt mot de före detta
socialistiska staterna. I Polen och Tjeckien minskar BNP i rekordfart.
Lettland, Rumänien och Ungern behöver flera miljarder
dollar i stöd. Det tog 20 år för Östeuropa
att besegra den statliga planekonomins gamla, ineffektiva strukturer.
Framför allt de baltiska staterna kastade sig in i en hektisk
kapplöpning som ledde till tvåsiffriga tillväxtprocent.
Så sent som i fjol rådde full sysselsättning
i Tjeckien. Måste nu de västeuropeiska länderna
som själva försöker överleva krisen betala
för öststaternas baksmälla? Sötebrödsdagarna
är över, valutakurserna har dalat, lånade pengar
har använts till konsumtion och skapat flotta vanor, i bästa
fall stannar tillbakagången vid stagnation men också
konkursen rycker närmare.
Bäst eller minst sämst går det för den polska
ekonomin.
2009-21 s 6-7
"Ingen panik med påtaglig förstämning"
Regionen som helhet har avvärjt ekonomisk härdsmälta,
men flera av länderna står inför extremt stora
svårigheter och umbäranden. Svindlande budgetunderskott,
oöverskådliga utlandslån och ansvarslös
skattepolitik har gett många en plågsam baksmälla.
Men en del förändringar har hållit det värsta
borta. En är att utomstående nu bedömer riskerna
lugnare och rationellare. Hjälpen utifrån är också
bättre samordnad vid det här laget och en tredje förändring
är att västerländska banker som har givit stora
lån till kunder i Ungern och de baltiska staterna får
mer hjälp.
Den största oron för närvarande gäller de
baltiska länderna som noterar störst BNP-ras med risk
för tvåsiffriga procentuella minskningar. Devalvering
är tabu, i stället hoppas man återvinna konkurrenskraften
med lönesänkningar och effektivisering.
2009-42 s 16-17"
Östeuropa befarar ny era av rysk dominans" hela artikeln
Solidariteten kommer på undantag när det är pengar
med i spelet. Det ryska naturgasföretaget Gazprom slår
med sina planer på en gasledning på Östersjöns
botten in en kil mellan Öst- och Västeuropa. I dag transporteras
gasen till Västeuropa genom Östeuropa. Om Ryssland stänger
av gasen som ett påtryckningsmedel på en eller flera
öststater som är beroende av stadig energitillförsel
kommer även länder i väst att påverkas negativt
och detta vill Ryssland undvika. Men den nya Nord Stream ledningen
ändrar helt på dessa förutsättningar då
Ryssland får en separat direktledning till väst. Centraleuropéerna,
tidigare tvångsrekryterade medlemmar i det sovjetiska blocket
är oroliga.
2009-47 s 3-4
"Giv akt!"
Högerextremismen utgör inget direkt hot i Europa, men
dess idéer infiltrerar mittfåran. Det högerextrema
ungerska Jobbik-partiet fick 15 % av rösterna i EU-valen
i somras med en anti-romsk plattform. De kan bli Ungerns tredje
största parti efter valet nästa år. Jan Slota,
med sitt anti-ungerska Slovakiska nationalpartiet (SNP) har vunnit
mandat i vartenda slovakiskt parlament utom ett sedan 1990. Bulgariens
Ataka med sina verbala attacker mot landets turkar har sedan 2005
fått stöd av 10 % av väljarna. Hatet mot romer
är tydligt hos den östeuropeiska extremhögern.
För övrigt handlar det om gamla historiska oförrätter,
andra etniska minoriteter som judar, homosexuella och internationella
finansiärer. Den gillar nationalisering och ogillar marknaden.
Men framgången beror också på korruption, svaga
institutioner och misstänksamhet mot de stora etablerade
partierna.
I Baltikum finns det inga extrema partier bland annat för
att höger-mitten har förbjudit homoäktenskap och
uttrycker sig negativt mot romer och turkar.
2010-15 s 13-14
"Öst blir mer och mer likt väst"
I år går många länder i Centraleuropa till
val. Förmodligen förblir det mesta sig likt oavsett
valresultaten. Trenden är att väljarna kommer att stödja
sådana politiker som de redan känner även om de
inte gillar dem speciellt. I Tjeckien är Jiri Paroubek, en
före detta socialdemokratisk premiärminister, trolig
vinnare i valet 28 maj. I Slovakien kommer vänster-mittens
premiärminister, Robert Fico, sannolikt att omväljas.
I Polen tippas Medborgarplattformens kandidat vinna presidentvalet.
Dess ledare, Donald Tusk, kan skryta med 1,7 % tillväxt 2009
och starkt väljarstöd för regeringen.
Den ekonomiska krisens allvarligaste följd i Centraleuropa
är den höga arbetslösheten. Återhämtningen
2011 förväntas bli starkare än i övriga Europa.
Däremot kan den försvagade sociala solidariteten leda
till hårdare attityder mot minoriteter som romerna vars
behandling är Centraleuropas största samhällsproblem.
2010-16 s 6
"Somliga säger Lwów, andra Lviv"
En förteckning över de tjatigaste och mest seglivade
grälen i Europa.
Moldavien/Rumänien: Många rumäner anser att Republiken
Moldavien egentligen bara är en förlorad rumänsk
provins, som Stalin en gång stal från dem.
Bulgarien/Makedonien: Många menar att det jugoslaviska Makedonien
var en historisk olyckshändelse. "Det är hög
tid att befria de slaviska bröderna i norra Grekland",
tycker bulgarerna.
Slovakien/Ungern: Nationalistiska slovaker menar att det är
absurt att tala om att det finns en ungersk minoritet i Slovakien.
Dessa - varav många är romer - borde anpassa sig till
Slovakien.
Litauen/Polen: Kring Vilnius finns poloniserade litauer.
Ukraina/Polen: Stavningen av Galiciens huvudstad Lvov avslöjar
personens etnicitet menas enligt myterna.
2011-35 s 6-7
"Lugn i stormen"
De "nya" EU-länderna, som blev medlemmar 2004 och
2007 är inte längre EUs sorgebarn. Kanske är själva
"Östeuropa"-idén förlegad? EUs nyaste
medlemsländer är inte de värsta utsatta men de
har också problem. Alla de tio "nya" länderna
har växande ekonomier, krympande budgetunderskott och minskande
arbetslöshet. Å andra sidan har de startat från
en låg (kommunistisk) nivå och är fortfarande
relativt fattiga. Bara Slovenien har en högre BNP per capita
än det fattigaste västlandet som är Portugal. Sysselsättningen
speciellt bland medborgare över 50 år i Polen och bland
romerna i hela regionen. Ungern är kanske det mest sårbara
landet på grund av en kombination av stora skulder och politisk
oförutsägbarhet. Ett annat stort problem är utflyttningen
från hela regionen till arbeten i väst.
2012-04 s 7
Victor Orbán och hans Ungern speglar tyvärr något
som händer i stora delar av Central- och Sydosteuropa. Polen
är dock ett lysande undantag.
I Tjeckien har president Vaclav Klaus alltid agerat emot EU och
euron. I Estland växer missnöjet med kostnaden för
EUs räddningsfond. I Slovakien föll en regering i oktober
på grund av beslutet om deltagande i räddningsfonden.
Det finns risk för att populisten Robert Fico tar över
rodret igen. Han regerade också 2006-2010.
Rumäniens populistiske statschef, Traian Basescu, väljer
alltid USAs sida framför EUs. Över två miljoner
rumäner jobbar i något västeuropeiskt land, de
flesta med okvalificerade jobb.
Det är bara Polen, Östeuropas största land som
avviker från trenden. Sedan 2007 har nationalisterna i Kaczynskis
parti, Lag och rättvisa, inte vunnit något val.
2012-08 s 12-13
"Det går inte att glömma"
Polen går i täten för uppgörelsen med kommunisternas
styre i Öst- och Centraleuropa. Nu är det dags att angripa
obesvarade frågor och outredda ärenden. En del söker
sätta punkt, andra söker vedergällning. Runt om
i Central- och Östeuropa verkar det som om en tyst överenskommelse
om att tiga har brutits. I Polen finns Institutet för nationell
hågkomst. Mer än 800 skrifter har publicerats om nazisternas
ockupation och den kommunistiska perioden.
2012-11 s 10-11
"Dåliga vibrationer"
Relationerna mellan Polen och Litauen är uråldriga,
men de blir inte precis bättre med tiden. De båda länderna
har 600 års överlappande historia (tidvis även
geografiskt), men minnena av denna långa tid skiljer sig
drastiskt. Polen som är tolv gånger större tycker
att Litauen misshandlar sin polska minoritet - cirka åtta
procent av befolkningen - och sviker sina löften. Litauens
polska skolor har beordrats att undervisa fler ämnen på
litauiska.
Ett annat problem handlar om stavning: Enligt litauisk lag måste
officiella dokument som pass och födelsebevis vara skrivna
med det litauiska alfabetet, som saknar bokstaven w och merparten
av Polens diakritiska tecken.
Ett tredje bråk handlar om återlämnande av egendom
i Vilniusregionen som konfiskerades under sovjettiden. Detta etniskt
polska distrikt styrdes (ockuperades enligt litauerna) av Polen
före kriget. Detta komplicerar frågan om vem som äger
vad.
Andra kontroverser handlar om användandet av polska i annonser
och på vägskyltar.
Östeuropa,
IT
2013-46 s 14-16
"Tillväxt kräver egen kreativitet"
Östeuropa måste sluta kopiera Västs innovationer.
Under kommunisttiden var det tunga industrier med skorstenar som
spydde ut tung och giftig rök som var drivkraften i de östeuropeiska
länderna. De senaste två decennierna har dessa ersatts
av moderna fabriker byggda av utländska investerare och kontorskomplex
där människor i vita skjortor arbetar.
Tillväxten i framtiden kommer troligtvis att komma från
ställen som den något luggslitna byggnaden i Prag där
Node5 huserar. Node5 är ett högteknologiskt kontorskomplex
som inhyser 21 nya företag, vissa bara några månader
gamla.
Tjeckerna är kända för att vara fantastiska ingenjörer
och programutvecklare, berättar Lukas Hudecek, vd för
Node5.
Liknande företeelser växer upp i hela regionen för
att kunna tillfredsställa behovet och intresset hos unga
människor att starta egna teknikföretag. I Europa och
främst i före detta Östeuropa får man betrakta
trenden att skapa miljöer för att utveckla möjligheter
och starta företag som en blek kopiering av det som sedan
länge skett i USA och Storbritannien Men att trenden finns
och att man lägger stor vikt vid det märks tydligt i
hela Europa och inte minst i det forna Östeuropa.
Men det gäller att inte bara som idag huvudsakligen kopiera
vad IT-företag gjort i väst utan att utveckla egna användbara
idéer.
Italien, Teknik, Miljö
2016-42 14-15
"Europas högerpopulister har attackerat mig"
(Åsikten i The New York Times av Alena Krempaska, chef på
Human Rights Institute, en människorättsorganisation
i Bratislava).
Tidigare kände jag mig alltid säker i Bratislava, huvudstad
i Slovakien. Fyra timmar innan jag blev attackerad hade jag deltagit
i en demonstration mot korruption. Igor Matovic äntrade scenen.
Han är ledare för partiet "Vanligt folk".
När han stod på scenen hånade han mig och en
annan HBTQ-aktivist och kallade agenter för socialdemokratiska
Smer. Senare samma kväll ble jag nedslagen och kallades "smutsig
Smer-hora". Matovic parti vann 11 % i parlamentsvalet i maj.
I samma val fick det islamofobiska partei "Vi är en
familj" 5 % och "Vårt Slovakien" , med nynazistiska
rötter, 8 % av rösterna.
Det finns liknande tendenser i andra länder. I Tjeckien har
under det senaste året nya antimuslimska , "hatiska"
politiska partier börjat växa i landet. I Ungern har
premiärminister Viktor Orban, ledare för partiet Fidesz,
byggt staket för att hindra flyktingar samtidigt som partiet
Jobbik som är Orbansstörsta motståndare, fick
20 % av rösterna i förra valet.
I Polen driver partiet Lag & Rättvisa, som valdes för
ett år sedan, en radikal socialkonservativ agenda.
De som röstar på dessa partier för det för
att de letar efter ett alternativ till de etablerade mittenpartierna.
Den postkommunistiska ekonomiska drömmen har gjort många
fd DDR-medborgare bevikna.
Östeuropa
2017-09 4-6
"Sorosmotståndarna i Östeuropa har stärkts
av Trumps seger"
Populistledare i Central- och Östeuropa har fått uppmuntrande
signaler från Trumpadministrationen och slår ned på
icke-statliga organisationer (Ngos) som verkar för en öppen
stat, hjälper flyktingar och kontrollerar auktoritära
regimer.
I Ungern där denna kampanj har intensifierats, baktalas "utlandsfinansierade"
organisationer av anhängare till premiärminister Viktor
Orban - i synnerhet dem som finansieras av den ungerskfödde,
liberale miljardären George Soros. De anklagar organisationerna
för att vilja översvämma Europa med muslimska flyktingar
och transformera "kristna" nationer till multikulturella
samhällen som bygger på vänstervriden globalism.
Liknande kampanjer har inletts eller accelerat i Makedonien, Polen,
Rumänien, Serbien, Slovakien och Bulgarien sedan Donald Trumps
seger i det amerikanska presidentvalet.
EU,
Östeuropa
2017-50 4-7
"Östeuropéerna känner sig som Europas slaskhink"
Varör innehåller Nutella som säljs i Ungern mindre
kakao än den Nutella som säljs i Tyskland? Varför
innehåller fiskpinnarna i Prag mindre fisk än de i
Bryssel? Östeuropas konsumenter accepterar inte längre
att serveras sämre produkter, och nu tar EU äntligen
tag i problemet.
Den som först reagerade var Slovakiens premiärminister
Robert Fico. Han företrädde inte bara sitt eget folk
utan gav röst åt alla i Central- ochÖsteuropa.
Han talade för 103 miljoner EU-medborgare. Den polska tidningen
kallade detta fenomen för "specerirasism". Tjeckien
jordbruksminister sa att hans landsmän känner sig som
"Europas slaskhink".
Många tillverkare skyller på att Östeuropas konsumenter
har andra preferenser vad gäller smak och konsistens. Detta
avfärdas av EU som "nonsens".
Östtyskland,
Samhälle, Historia
2018-01 30-31
"Återskapar en svunnen era"
Tyskt vårdhem prövar en ny form av demens behandling.
Patienterna får återse sina tidigare arbetsverktyg,
till exempel en östtysk skoter från 1960-talet. Även
gamla radioapparater, pass, välkända glassannonser
etc som han samlade i ett "minnesrum". En miljö
som modellerats efterdet Tyskland som de engång känt.
Många har fortfarande huvudsakligen positiva minnen från
DDR-tiden. De kommer ihåg ett land där kvinnorna var
jämställda sina manliga kolleger, fick samma lön
och hade samma ansvar och där arbetslösheten var låg.
sidans topp