Spanien

Karta

Info

El Pais

Spanien, sammanfattningar av artiklar om Spanien som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-24 s 11-12
"Tjänster kräver gentjänster"
Även högerpartiet behöver stöd av den nationalistiska ledaren i Katalonien, Jordi Pujol.

96-24 s 11
"Nya öppningar i Gibraltarfrågan"
Med ny regering i Spanien, en kommande ny i GB och en nyvald chefsminister på Gibraltar.

96-30 s 12-13
"Den goda kampen"
För 60 år sedan startade general Franco uppror mot den spanska regeringen, ett inbördeskrig som blev decenniets symbol för den "goda kampen".
2400 engelska frivilliga lämnade sitt land för att slåss mot Franco.
En engelsk professor tror att människorna på 30-talet hade en starkare känsla av att det var möjligt att åstadkomma något (tillsammans) än idag.

96-31 s 11-12
"Kommer baskerna att mjukna?"
Förra månaden kom en veckas vapenstillestånd, det första sedan 1968. Den nya Aznar-regimen är beredd att tillmötesgå vissa krav (en nödvändighet eftersom partiet samverkar med baskernas parti i parlamentet). 140 000 personer röstade på ETAs politiska gren. Aznar ger baskerna mer autonomi. Ju mer de "moderna" baskerna får ju svagare sympati får ETA.

 96-31 s 12
"Baskerna är inte irländare"
IRA är "effektivare" när det gäller terroristdåd.
Baskerna har inget stöd utanför sin egen region. Ingen vänskaplig granne som IRA har i Irland.
Ingen religiös skillnad. Ingen diskriminering.
Baskerna problem är klart mindre allvarligt än Nordirlands.

96-38 s 5
"Alla spanjorer är potentiella separatister"
Det handlar mycket om att Spaniens nya premiärminister Aznar behöver de nationalistiska partierna för att få majoritet.
Blir det "ett regionernas Europa" som löser problemet?

97-09 s 4
"Vad händer med Gibraltar?"
1713 avträddes Gibraltar till GB för "evärdlig tid". Dess 31000 invåna´nare vill förbli brittiska medborgare. Spanien som hittills krävt klippan tillbaka kan nu tänka sig delad överhöghet i 50 år och sedan självständighet. Den vägen har just Andorra i Pyrénéerna gått.

97-20 s 8-9
"Efter Hongkong Gibraltar?"
31000 invånare trakasseras av Spanien när det gäller gränsövergångar, pass etc. Ska GB lämna tillbaka Gibraltar som varit brittiskt i 300 år sedan Hongkong lämnats till Kina i sommar?

97-26 s 23
"Gonzalez har avgått"
De spanska socialisterna har valt ny ordförande: Joaquín Almunia.

97-29 s 12
"Våldsamma protester efter ETA-mord"
ETA i Spanien kidnappade en ung politiker och krävde att de 500 fängslade medlemmarna skulle flyttas närmare hemorten. sedan dödade de honom. Det väckte en enorm avsky mot terrorismen.

 97-31 s 3-4
"Ett mord för mycket"
Vändpunkt för baskerna: sedan 6 miljoner spanjorer drog ut på gatorna och protesterade mot ETAs terror, har rörelsens politiska gren Herri Batasuna tvingats förhålla sig avvaktande. De stora demonstrationerna fick de centrala partibossarna att reagera. De uppmanade sina lokala kolleger att i Baskien gå samman för att försöka störta alla Herri Batasuna-ledda kommuner. Dessa kan bli martyrer om ETA slår tillbaka.

97-50/51 s 6-7

"Allt är nästan som vanligt i Baskien"

23 ledare i Herri Batasuna, ETAs politiska gren, har fängslats och dömts till 7 års fängelse efter att ha producerat en video som glorifierar ETA-terroristerna.

97-50/51 s 6-7
"Baskerna har tröttnat på ETA"
En intervju med Spaniens inrikesminister Oreja som är ansvarig för kriget mot den baskiska terrorismen.

98-11 s 10-12
"Går det att skapa fred i Baskien?"
Fredligt sinnade basker har planer på att involvera mer militanta terrorgrupper i samtalen om regionens framtid. Spaniens regering är inte helt avvisande till tanken.
Det etablerade moderata Baskiska Nationalpartiet som styr den delvis autonoma provinsen ställer inte till några problem men det gör de militanta ETA och dess politiska gren Herri Batasuna som stöds av 12 % i det senaste valet. Nu planerar högerregeringen att starta rundabordssamtal, tämligen förutsättningslösa. 

98-18 s 10
"Spaniens socialister har en ny favorit"
José Borrells seger i de spanska socialisternas premiärval kom som en överraskning som ställer till med problem för partiet och mannen han besegrade. Han står till vänster om partiledningen. Gonzales skyddsling Almunia förlorade överraskande valet.

 98-44 11-12
"Baskien tar farväl av Ardanza"
Regionens avgående president José Antonio Ardanza, en "humanistisk nationalist", ser tillbaka på sina 14 år som ledare för den oroliga, separatistiska och terrordrabbade regionen.

99-05 s 7
"Spaniens långa väg mot mitten"
Spaniens premiärminister försöker modernisera sitt parti och samtidigt bevara dess traditionellt konservativa identitet. Det gäller för Aznar att skapa "ett moderat mittenparti" nu när Spanien har stabil ekonomisk tillväxt, ökande sysselsättning, låg inflation och en utbredd optimism.

99-17 s 3-4
"Striden om Gibraltar"
Spanien vill ha tillbaka den brittiska halvön Gibraltar, men invånarna på den utskjutande klippan vill hellre vara brittiska medborgare. 1713 avträddes den 6,5 km2 stora halvön. 30000 invånare. En mångkulturell medelhavskultur. Väntetiderna ökar vid gränsen. Ett spanskt konfliktvapen. Spanien menar att många brott begås i klippans skugga. P g a de stora skatteprivilegierna.

99-21 s 4-5
"Oklart läge i spansk politik"
Socialisternas premiärministerkandidat har hoppat av, och regeringspartiet ligger lågt efter flera ekonomiska skandaler. Borell avgick plötsligt sedan han anklagats för ekonomiska oegentligheter. Han är son till en katalansk bankdirektör.

99-26 s 7
"Baskerna vänder regeringen ryggen"
Spaniens höger-mitten regering har fått sin majoritet i parlamentet reducerad eftersom det baskiska nationalistpartiet (PNV) lämnat samarbetet. Orsaken är det lilla partiets problem i fredsprocessen i Baskien.

99-33 s 3
"Spansk kluvenhet i fallet Pinochet"
Starka krafter arbetar för att Chiles förre diktator Augusto Pinochet ska slippa att utlämnas till Spanien och ställas inför rätta där. Ett skäl är att Chile kan komma att lägga en stor order på spanska ubåtar. Däremot upplever vänstern detta som ett ställföreträdande för vad de inte fick tillfälle till vid Frankos död.

99-38 s 5
"Spanien övergav inflationsmålet"
Det är viktigt att göra upp om måttliga lönehöjningar nästa år annars kan europeiska centralbanken höja räntan.

99-44 s 4-5
"ETA ställer hårda krav för uppgörelse"
Den baskiska separatistorganisationen ETA vill inte återuppta förhandlingarna med regeringen med mindre än att regeringen släpper fängslade ETA-medlemmar. De vill också ha en självständig provins.

99-48 s 5
"ETA har brutit vapenvilan"
För 14 månader sedan utlyste ETA vapenvila och den spanska regeringen inledde samtal med ETAs politiska gren. I juni i år fördes direkta politiska samtal med ETA efter polistillslag i Frankrike och Spanien, senare frigav en spansk domstol 22 ETA-ledare. I augusti avbröt ETA samtalet och krävde i oktober folkomröstning om självstyre.

2000-11 s 3
"José Maria Aznar styr Spanien i fyra år till"
Den ekonomiska boomen hjälpte det spanska folkpartiet till seger. Partido popular får 183 platser i parlamentet (+26), Socialisterna får 125 (-17). Förenade vänstern 8 (-13). De katalanska nationalisterna, 15 (-1). Sedan 1996 har det skapats 2 miljoner nya jobb.

2000-11 s 4-7
"Den nya spanska guldåldern"
När spanjorerna gick till val i söndags hade de mycket att glädjas åt eftersom Spanien i många avseenden har blivit ett mycket bättre land att leva i. Ett bra exempel är utvecklingen av kommunikationsväsendet, tåg och vägar. Antal mobiltelefoner har ökat från 1 till 11 miljoner på 5 år. Förra årets tillväxt på 3,7 % var den högsta i EU. 10 % får A-kassa. Styrräntan ligger på 3,25 jämfört med 15 % 1990. Marginalskatten har sjunkit. Men mycket är fortfarande reglerat och stelt inom arbetslivet. Och BNP per capita är lågt.
Korruption och svågerpolitik är fortfarande utbredd. Vänner till Aznar har tjänat mycket pengar på privatiseringen, kallad "aznarisation". Ett sårbart område är regionalpolitiken. Men nu kan Aznar styra utan hjälp av katalanerna och Pujol. Baskiska separatismen återstår.
Spanjorerna är ett stolt folk. Landet är en av de största investerarna i Latinamerika.

 2000-11 s 8-9
"Ett recept för Europa"
Spaniens premiärminister José Maria Aznar uttalade sig före parlamentsvalet om det ekonomiska undret i sitt land, om främlingsfientlighet och ETAs separatism liksom om nödvändigheten att försvara det demokratiska värdesystemet i EU.
Nya arbetstillfällen är den bästa socialpolitiken. Detta gör man genom att minska skattebördan, bevara stabiliteten och liberalisera arbetsmarknaden – det är receptet för hela Europa. Minskning av skatten kan öka statsinkomsterna genom att svartjobbarna börjar betala skatt. Spanien har <1,5 % utländska medborgare.

2000-15 s 8
"Intervju med Spaniens premiärminister Aznar"
Han sitter nu säkert i sadeln sedan han blivit omvald som premiärminister för ett parti med egen majoritet i parlamentet. Spanien har skapat mer än hälften av alla nya jobb i EU de senaste 4 åren!! Genom liberalisering, avreglering av arbetsmarknaden och pensionssystemen. Skatten ska sänkas. Han (och Tony Blair) ser en ny väg för Europa sedan man lämnat det protektionistiska och slutna, det konservativa och konkurrenssvaga.

2000-33 s 5-7
"Våldet i Baskien är ett hot mot hela Spanien"
De senaste veckorna har den underjordiska baskiska separatistgruppen ETA iscensatt en brutal våldskampanj som har dödat 6 människor. På 41 år har 829 personer mördats. ETA inledde sin våldskampanj 1968. Baskerna är en av Europas äldsta etniska grupper och dess språk, euskera, tycks inte vara släkt med något annat språk. De baskiska provinserna har idag långtgående autonomi i Spanien.

2000-36 s 3-4
"Demokrater sluter sig samman i kampen mot ETA"
När terrororganisationen ETA utlöser en ny våg av våldsdåd i Spanien distansierar sig många inom de baskiska separatiströrelserna från de våldsamma extremisterna. I juli dödades 6 människor, sedan årsskiftet 11 av terroristerna. Den konservativa regeringen vill inte låta sig provoceras att förklara undantagstillstånd.

2000-45 4
"ETAs terrorkampanj väcker vrede och sorg"
Alla spanjorer fördömer ETAs dödliga kampanj. Premiärminister Aznar hoppas nu att den allmänna avskyn ska göra det lättare för hans parti och andra icke-separatistiska krafter i Baskien att ta över den politiska makten i den oroliga regionen.
Sedan ETA upphävde vapenvilan har terroristerna dödat 19 personer. Senast mördades en spansk domare och hans livvakter.

2000-45 5-7
"Baskien har hamnat i en återvändsgränd"
Terrororganisationen ETA försöker att med våld bomba fram en självständig baskisk stat. Motståndet mot terroristerna växer dock, och klyftan mellan de båda lägren vidgas. I San Sebastian vågar ingen öppet ifrågasätta terroristerna ("frihetskämparnas") linje och ett självständigt Baskien. De senare anser att den spanska författningen tvingats på Europas äldsta folk och att krigstillstånd - som rättfärdigar mord på motståndare - råder.

2000-45 7
"Terrorn som vapen"
Länge agerade IRA och ETA på samma sätt och samarbetade mycket. Men sedan tre år har IRAs vapen varit tysta. ETA avbröt sin vapenvila för ett år sedan.
I två år har baskerna haft mer självstyre än vad IRA nu håller på att få.

2001-09 s 7
"Spanien förbereder sig på ordföranderollen"
Inte bara Sverige utan också Spanien har en pragmatisk syn på europeisk integration. Detta möjliggör en anpassning av de nationella intressena till en i många stycken oförutsebar utveckling. Samtidigt är entusiasmen för EU stor, vilket delvis beror på att Spanien är ett mottagarland och inte hyser någon skepsis mot Bryssel.
Under Spaniens ordförande period 2002 arrangeras det andra toppmötet mellan EU och Latinamerika.

2001-10 s 24-25
"Morerna invaderar igen!"
Södra Spanien behärskades i nästan 800 år av araberna, som lämnade många och tydliga spår efter sig. Nu har morerna återvänt. Somliga kommer bara säsongsvis för att söka skydd undan sommarhettan vid Persiska Viken, andra kommer för att söka arbete och ett bättre liv. Den växande muslimska befolkningen innebär en kulturchock och alla i det moderna, demokratiska Spanien gillar inte förändringen.

2001-16 s 11
"Många köar vid Europas bakdörr"
Hundratals afrikaner försöker varje dag ta sig till Europa via den spanska enklaven Melilla på den afrikanska nordkusten. Det enda de vill ha är jobb och ett drägligt liv. Melilla som är bara 18 kvadratkilometer stort är en historisk anakronism som ligger mitt emot det spanska fastlandet på andra sidan Gibraltar sund. Den har 65000 invånare och har varit en spansk stad sedan 1497. Många afrikaner, men också folk från Irak och Kashmir. gör allt för att ta sig över taggtrådsstängseln för att nå in i "Europa". Men för många kan vägen sluta där. Spanien godkände i januari en ny invandringslag som syftar till att hejda strömmen av illegala invandrare.

2001-17 s 9-11
"Baskien går till val under hot om terror"
Ingen har full kontroll över läget i spanska Baskien i dessa kampanjtider. ETA sprider rädsla och provocerar motvärn, det regionala regeringspartiet PNV intar en defensiv hållning (PNV allierade sig 1998 med ETAs politiska gren, HB och EH) och socialisterna vaktar på de konservativa, som strävar efter ett maktskifte, som för ovanlighetens skull inte verkar helt omöjligt. Anhängarna av ett självständigt Baskien använder metoder som bara kan betecknas som fascistiska. Fler än 3000 mer eller mindre kända personer i Baskien har idag en privat eller offentlig livvakt.

2001-20/21 s 8
"Nationalisterna vann i Baskien"
Separatist- och terrororganisationen ETAs politiska gren förlorade väljare i det baskiska valet, vilket gladde alla andra partier. Rikspartierna var dock besvikna över att inte ha lyckats bryta de regionala politikernas makt. Det moderata baskiska partiet PNV (33 platser av det regionala parlamentets 75) besegrade både regeringspartiet Partido Popular (19) och socialistpartiet (13). Den största förloraren är EH, som betraktas som den väpnade separatistiska rörelsen ETAs politiska gren. Det partiet förlorade hälften av sina 14 platser. PNV har lovat att inte samarbeta med EH men kommer det löftet att hållas?

2001-38 s 6-7
"Vilken väg ska Baskien välja?"
Centralregeringen i Madrid och den baskiska regeringen tvistar om bästa sättet att bekämpa terrorismen. Premiärminister Aznar anser att intensiva polisinsatser och rättegångar är vad som behövs för att krossa terroristorganisationen ETA. Regeringschefen Ibarretxei den oroliga baskiska provinsen säger att det bästa är förhandling om ökad självständighet.

2001-44 s 4-5
"En ljusning anas i tvisten om Gibraltar"
Tvisten om Gibraltar har pågått i närmare 300 år. Storbritannien vill snabbt reglera förhållandet däremot är invånarna i Gibraltar emot en förändring. De är 30000 och vill tillhöra Storbritannien.

2001-48 s 120
"Missilhot från ETA"
Spanska säkerhetsstyrkor har varnat att den baskiska terroristorganisationen ETA eventuellt förbereder sig för att använda luftvärnsmissiler för att skjuta ner flygplan.

2001-50 s 6-7
"Terrorister gömmer sig bland "vanliga" invandrare"
Många muslimska invandrare i Spanien känner sig utpekade. Den spanska polisen bevakar omkring 200 arabiska invandrare som misstänks för att tillhöra ett tjugotal terrorceller. Men den spanska säkerhetstjänsten satsar mycket mindre på kampen mot muslimska terrorister än på kampen mot ETA. I mitten av 1980-talet fanns det 30000 muslimer i Spanien. I dag finns det 500 000.

2002-05 s 4-5
"Den sista kolonin får ny status"
Storbritannien och Spanien diskuterar delat herravälde i Gibraltar. Befolkningen där ogillar förslaget. De är stolta över "Klippans" historia och önskar att bli självständiga.

2021-06 s 7
"Ministern ser ljust på framtiden"
Den spanske finansministern Rodrigo Rato är detta halvår ordförande för sina kollegor i EUs ministerråd. Han anser att EU aldrig haft så stora möjligheter som nu med 300 miljoner som använder en och samma valuta. Spanien är ett entusiastiskt reformland. Spanien anslöt sig 1986 som ett av unionens mest fattiga land men har utvecklats bra särskilt de senaste 5 åren. Negativ är de spanska företagens stora investeringar i Argentina som nu riskerar att gå förlorade.

2002-14 s 4-5
"Fisken eller fiskeindustrin?"
Stödet till fiskeindustrin är ett hot mot fiskbeståndet. EU-ländernas fiskare subventioneras med 21 miljarder euro per år. Över hälften går till Spanien. En stor del till Galizien som är Spaniens fattigaste provins där Vigo är Europas största fiskehamn. Där bävar man inför att EU-förslag som skulle minska den europeiska fiskeflottan med 40 %.

2002-19/19 s 6-7
"Den spanske domaren Garzón gräver i allt"
Sen spanske stjärndomaren Baltasar Garzón, som har nominerats till Nobels fredspris, blir allt djärvare. Nu går han till attack mot Henry Kissinger. Det finns förmodligen inte i hela världen någon like till Garzón bland lagens företrädare. Det var han som fick Pinochets fängslad i Storbritannien och nu jagar han Kissinger för att få denne att uttala sig om nätverket Operation Condor. Det finns misstankar om att Kissinger som var Nixons säkerhetsrådgivare och som 1973 bara några dagar efter Pinochets kupp utnämndes till utrikesminister vet en del om det av CIA understödda nätverket.

2002-25 s 24
"Polisen stoppade terrordåd"
Spansk polis har stoppat en terrorvåg riktad mot turister genom att hitta 131 kg explosivt material i närheten av Valencia och genom att gripa en medlem i ETA. Attackerna var planerade att sammanfalla med EUs toppmöte i Sevilla denna vecka.

2002-34 s 17
"Superradar ska stoppa flyktingarna"
Den spanska polisen har installerat ett radarsystem med övervakningskameror i ett försök att stoppa illegala flyktingar som smugglas över Gibraltarsund från Afrika. Gränspolisen bevakar nu dygnet runt alla fartyg oavsett storlek som tar sig över sundet. Enbart i år har Spanien avvisat mer än 12155 personer de flesta från Marocko.

2002-35 s 5
"Baskiskt parti förklarades olagligt"
Det baskiska partiet Batasuna bannlyses i minst tre år, men dess anhängare tänker fortsätta kampen. Partiet beskylls för att samarbeta med separatistorganisationen ETA. "När ETA dödar och Batasuna applåderar kan man inte fortsätta att hålla fast vid principer. Man måste ställa sig på de förföljdas och offrens sida".

2002-38 s 23
"Delseger i kriget mot ETA"
Två ledare för den baskiska separatistgruppen ETA har gripits i Frankrike. De nisstänks för att utbilda och styra ETA celler som från sina baser i Frankrike gör räder in i Spanien. De två finns på EUs och USAs terroristlistor.

2002-40 s 22
"Gibraltar vållar problem"
Spanjorerna kräver att man håller möjligheten av spansk suveränitet öppen för framtiden. Toni Blair och hans regering vill ha en slutgiltig uppgörelse. Gibraltarborna vill bevara status quo och Gibraltars lokala regering anordnar en egen folkomröstning den 7 november om huruvida invånarna vill att Spanien och Storbritannien delar suveräniteten.

2003-7 s 26-27
"Möjligheternas land ligger på andra sidan Atlanten"
Sjunkande födelsetal och utvandring till storstäderna har sedan 1950-talet resulterat i fler än 2000 spökstäder i Spanien. Nu har man startat ett projekt för att få arbetslösa familjer med minst två barn från Argentina och bosätta sig i de karga, avbefolkade delarna av landet.

2003-14 s 5
”Katalonien ställer sig i kö”
Regionen med sina 6,3 miljoner invånare och med sin storstad Barcelona utgör Spaniens industriella hjärta. Den har styrts i decennier av Jordi Pujol, ledaren för en nationalistisk, men inte separatistisk, koalition av partier, kallad CiU. Nu pensioneras Pujol och hans efterträdare Artur Mas presenterar en annan plan för reformer av regionens konstitution som skulle ge den katalanska flaggan och det katalanska språket företräde och en direkt representation i olika EU-organ.

2003-21 s 5
”ETA skakas av gripanden och avhopp”
Terroristveteraner ger upp den väpnade kampen och lämnar ETA. Den ene av de två är efterlyst i Spanien för 15 mord. 20 ETA-aktivister har gripits i år. I lokalvalen i Baskien blev 1500 kandidater underkända eftersom de misstänktes vara förklädda medlemmar av det förbjudna Batasuna-partiet. USA är på väg att klassa Batasuna som utländsk terrorgrupp. EU uppmanas att göra sammalunda.

2003-22 s 6
"Alla segrade i det spanska valet"
Spaniens regerande folkparti tappade en del röster i söndagens lokala och regionala val, men det lyckades behålla makten i flera städer, bl a huvudstaten Madrid. Men socialisterna gick fram och fick 34,7 % jämfört med PP 33,8 %. Väljarna i Baskien hade för första gången ingen möjlighet att rösta på kandidater med anknytning till ETA.

2003-25 s 7
"Madrid räddar sina stödpengar"
Spanien lyckades, med hjälp av några kompromisser i sista minuten i EUs framtidskonvent avvärja ett hot mot de miljarder euro som landet får från EU varje år. Konventets utkast till en ny EU-författning innehåller regler som kan ge Spanien (och alla andra medlemsländer) vetorätt över EUs budget fram till 2017.

2003-28 s 9-10
"Farligt dödläge i Baskien"
Regeringen i Madrid utmanas av både fredliga och våldsamma nationalister i Baskien. PNV, det baskiska nationalistpartiet vann i maj i de lokala valen en lätt seger. Aznars regeringe i Madrid tycker att PNV uppträder med cynisk opportunism i sin vägran att stödja regeringens hårda attityd gentemot terrorismen. PNV vägrar att upplösa Batasunagruppen som är terroristerna ETAs politiska gren i det regionala parlamentet. Talmannen i det baskiska parlamentet vägrar också och Högsta Domstolen överväger hur de ska straffa honom.

2003-33
"Hur blir Spanien efter Aznar?"
Landets medier spekulerar över vem som kommer att bli hans efterträdare. I mars 2004 hålls val i Spanien. Den 50 år unge Aznar har sagt att han inte ska kandidera för en tredje mandatperiod. Han kom till makten 1996 efter nästan 14 år av socialistiskt styre. Under hans år vid makten har den spanska ekonomin uppvisat en genomgående högre tillväxt än genomsnittet i EU och arbetslösheten har minskat drastiskt. Det finns tre utmanare till Aznar men den mest populäre är Madrids nyblivne borgmästare Alberto Ruiz Gallardón.

2003-40 s 8
"Den spanske domaren slår till igen"
Mannen som jagade Pinochet har ett nytt villebråd i sikte. Baltasar Garzon har utfärdat en internationell arresteringsorder för Usama bin Ladin och 17 misstänkta medlemmar i nätverket al-Qaida. Orsaken är att terrordåden den 11 september delvis planerades i Spanien. Den spanska lagen har ett tillägg som erbjuder universell jurisdiktion när det gäller brott mot mänskligheten.

2003-44 s 7-8
"Ny maktbalans i det nya Europa"
I rollen som värd för den internationella givarkonferensen om Irak fjärmade sig Spanien ännu mer från Frankrike och Tyskland. Spanien led länge av minnet av Francos diktatur. Men nu har Spaniens medlemskap i EMU, den snabba ekonomiska utvecklingen och rollen som en av världens största investerare i Latinamerika gjort att Spanien uppfyller kriterierna för högsta status. Spanien menar att EU har många medlemsländer som har anpassat sig bättre till det förändrade världsekonomiska läget än både Frankrike och Tyskland.

2003-51/52 s 6-8
"Det baskiska upproret sjunger på sista versen"
ETAs uppror som har krävt sammanlagt drygt 800 liv, började på 1960-talet under general Francos diktatur. Efter Francos död 1976 har Baskien fått ett stort mått av autonomi. Kombinationen av internationellt arbete, kriget mot terrorismen, premiärminister Aznars hårda attityd, det faktum att "terroristfränden" IRA ingått vapenvila, konflikttrötthet och folkets avsky mot blodigt våld har försvagat den baskiska separatistgruppen ETA.

2004-4 s 3-4
"Aznar tar farväl för att komma tillbaka i en ny roll"
José Maria Aznar förbereder sig för ett sentimentalt avsked från premiärministerposten, men han överger inte sina politiska ambitioner. Själv menar han att "Spanien idag är ett solitt och framåtsträvande land, kanske det land i Europa där man lever, arbetar och investerar allra bäst."
den 14 mars är det val. Aznar kommer inte själv att ställa upp. Nu vill han att makten i Folkpartiet (PP) ska läggas i händerna på juristen Mariano Rajoy. Dennes motståndaren blir den kompromissvillige socialisten José Luis Zapatero. Aznar lämnar Spaniens politiska scen som en stark ledare, och nu väntar han på nya arbetsuppgifter - gärna på den internationella scenen.

2004-4 s 4
"Fördel den spanska högern"
Spaniens styrande folkparti (PP) har enligt flera opinionsmätningar goda chanser att erövra absolut majoritet i de allmänna valen den 14 mars. Mariano Roy, som ska efterträda Aznar som premiärminister vann stor respekt i Spanien när han för ett år sedan sändes ut till Galicien för att ta hand om följderna av ett oljeutsläpp. Zapatero, socialisternas ledare har kämpat för att framstå som ett trovärdigt alternativ. Hans popularitet tycks emellertid ha kulminerat under Irakkriget. Nu är det inrikespolitiska frågor som tros avgöra valet.

2004-09 s 4-5
"Att separera är lättare sagt än gjort"
När Spanien går till val hamnar de separatistiska regionerna som vanligt i rampljuset. De 14 mars är det allmänna val och premiärminister José Aznar avgår. Troligen efterträds han av den nye partiledaren Mariano Rajoy. Det är tillfälle för alla Spaniens 17 "autonoma regioner" att börja tala om mer självständighet även om denna redan är hög, regionerna styr 60 % av Spaniens offentliga utgifter.

2004-09 s 5
"ETA deklarerar vapenvila i Katalonien"
Den väpnade baskiska separatistgruppen ETA har deklarerat vapenvila i den spanska regionen Katalonien (men alltså inte i Baskien). Vapenvilan är den förste från ETA sedan 1999. Säkerhetsexperter misstänker att ETA är nära ett sammanbrott efter senaste tidens bakslag för både dess militära och politiska grenar.

2004-11 s 8
"Regeringspartiet i Spanien backar"
Stödet för det regerande spanska folkpartiet blir allt svagare. Chansen för partiets premiärministerkandidat Mariano Rajoy att behålla den absoluta majoritet som Aznar har tycks vara liten. Han kan komma att tvingas bilda regering med stöd av nationalistpartier i regioner som Katalonien och Kanarieöarna. PP har anklagat socialistpartiet för att vara för mjuka i inställningen till ETA-terrorism och separatiströrelser i Baskien och Katalonien. ETA kan anses ha gett Rajoy extraröster genom att försöka detonera en halv tons bilbomb i Madrid förra veckoslutet.

2004-12 s 3-5
"Terrorism är inget nytt i Europa"
Tyskland och grekland har sedan 1970-talet utsatts för vänsterterrorism, medan Italien har drabbats av både vänster- och högerextremistiskt våld. IRA har sponsrat separatistiskt våld i Storbritannien och Frankrike har problem med extremister i Korsika. Många anser att det styrande folkpartiet PP i Spanien hade intresse av att peka ut ETA som ansvarigt för de senaste bombdåden. Det skulle ge röster i förra söndagens val. Om däremot Al-Qaida straffat Spanien för att landet deltagit på USAs sida i Irak skulle detta gynna socialistpartiet.

2004-12 s 5-6
"Terrorn slog till strax före valet"
De blodigaste terrordåden i Europa på mycket länge inträffade bara tre dagar före de allmänna valen i Spanien. En rad samordnade bombexplosioner på tre olika järnvägsstationer i Madrid skördade 200 dödsoffer. De spanska myndigheterna deklarerade mycket snabbt att det var den baskiska separatistgruppen ETA som låg bakom dåden. Det otäcka är att Spanien är måltavla både för ETA och den islamiska terrorismen. Den avgående premiärministern Aznar intog en kompromisslös hållning mot ETA.

2004-12 s 6-7
"ETA och den baskiska separatismen"
ETA vill etablera en oberoende, socialistisk, baskisk stat som omfattar en del av norra Spanien och en del av den sydfranska Atlantkusten. Baskerna anser att deras kultur skiljer sig från grannfolkens och de talar ett språk, som skiljer sig från alla andra europeiska språk. Amerikanska bedömare anser att ETA ingår i ett nätverk av militanta, marxistiska organisationer som inkluderar bl a den colombianska FARC-gerillan. Om ETA mot förmodan, var inblandat i bombattentaten i Madrid var det organisationens största våldsdåd hittills. ETA är i själva verket starkt försvagat.

2004-12 s 9-10
"Spåret till al-Qaida blir allt tydligare"
Man misstänker att bomberna som dödade 200 personer i Madrid för en vecka sedan var ett verk av en multinationell cell bestående av anhängare till al-Qaida. Flera marockaner och indier har gripits. I Madrid användes inte självmordsbombare utan bomberna utlöstes med fjärrkontroller.

2004-12 s 16
"Upprörda väljare röstade bort regeringen"
Många spanjorer röstade på socialisterna för att straffa Aznar för hans stöd till kriget i Irak. Socialistledaren José Luis Zapatero vann en överraskande seger. Han har lovat att kalla hem Spaniens 1300 soldater i Irak om inte FN tar över i Irak den 30 juni. Socialisterna fick 43 % av rösterna, Folkpartiet 38 %. Söndagens val var det första som en terrorattack påverkade ett valresultat direkt i ett demokratiskt västerländskt land.

2004-15 s 6
"Segt maktskifte i Madrid"
Spaniens nya socialistiska regering är komplett, men den får inte tillträda förrän efter påsk. Denna abnorma situation orsakar splittringar, vars orsaker inte alltid finns hos valets konservativa förlorare. Socialistpartiets partiledare Zapatero vann valet men hans kandidatur till premiärministerposten måste först bekräftas av i en omröstning i parlamentet. Denna kan inte äga rum förrän i andra halvan av april. Till dess regerar alltså Aznar som tillförordnad premiärminister med kraftigt reducerade befogenheter.

2004-15 s 11
"Terrorcellens hjärna är död"
Den misstänkte hjärnan bakom terrorattacken den 11 mars i Madrid fanns bland de fyra personer som sprängde sig själva till döds i lördags kväll när polisen stormade en lägenhet i en förort till Madrid. Han kallades "tunisiern". Fyra misstänkta kan ha lyckats fly från det omringade huset.

2004-36 s 7
"Europeiskt toppmöte"
Premiärminister José Luis Zapatero kommer att arrangera ett toppmöte med Frankrikes och Tysklands ledare i mitten av september. Huvudtemat på mötet blir ratificeringen av EUs nya konstitution. Man kommer också att diskutera EUs finanser. Spanien befarar att en del av de pengar som landet får från EU kommer att gå till de nya medlemsländerna.

2004-46 s 3
"Fullt av potentiella martyrer i spanska fängelser"
Invandrare från Nordafrika är högvilt för militanta islamister som söker rekryter. I fängelserna (i Spanien) finns människor som är unga, alienerade, äventyrslystna och riskbenägna och som tycker att deras liv är värdelösa. Interna erbjuds först en extremistisk version av Islam som ett sätt att sona tidigare synder. I ett senare stadium får de lära sig att de kan bli totalt rena genom martyrskap. Då är de redda att bli självmordsbombare och terrorister.

2004-47 s 6-7
"En fnurra på tråden"
Spaniens regering har kommit på kant med Bush och hans regering. Förhållandet mellan USA och Spaniens socialistiska regering tangerade bottennivå i förra veckan när president Bush bjöd in Spaniens förre regeringschef José Maria Aznar till ett 40 minuters privat möte i Vita Huset. Det var en tydlig avsnoppning av José Luis Rodriguez Zapatero som väckte Washingtons missnöje genom att ta hem Spaniens trupper från Irak. De frostiga bilaterala relationerna får konsekvenser för Spaniens framför allt på försvarsområdet. Spanien ses inte längre som en strategisk allierad vilket är en katastrof för Spanien.

2005-1/2 s 12-13
"Spaniens förgångna spökar"
General Franco är död: Länge leve Franco! Dagens Spanien är på väg att kollidera med sin historia. Det verkar inte som om landets politiska ledare är kapabla att blicka framåt. Terrordåden iden i Madrid har inte förenat spanjorerna utan snarare rivit upp gamla sår som plågat dem sedan inbördeskriget på 1930-talet. Samhällsfreden som rått sedan general Franco dog för 30 år sedan har brutits. Det finns Francotrogna och Francofientliga fraktioner som för juridiska processer för att eliminera eller skydda statyer, gatunamn och andra symboler. Spanien tycks ha glömt att landets framtid som en modern europeisk stat inte ligger i det förgångna.

2005-1/2 s 113-14
"Zapateros största bekymmer är Baskien"
Den baskiska regionens deklaration alldeles före årsskiftet att den har rätt att separera från Spanien har bäddat för premiärminister Zapateros första kris. Baskiens president Juan José Ibarretxe, hävdar att han följer demokratiska principer då han kräver att det är det baskiska folket som i en folkomröstning ska avgöra Baskiens framtid och inte regeringen i Madrid. Andra menar att det är inte någon mening med självständighet med tanke på Spaniens växande integration med EU.

2005-3 s 8
"Åtalade hjälpte flygplanskaparna"
Åtta personer har åtalats i Spanien för att ha gett logistisk hjälp till medlemmar i ett nätverk som organiserade terrorattentaten i USA 11 september 2001. Ramzi Binalshibh som tillhörde en cell i Hamburg tros vara operationens nyckelman och han besökte Spanien i juli 2001. Han sitter fängslad i USA efter att ha gripits i Pakistan 2002.

2005-5 s 4-5
"Livstecken från ETA"
En bomb, som av allt att döma placerades ut av den baskiska terroristgruppen ETA, exploderade i ett hotell i sydöstra Spanien i söndags. En person skadades lindrigt. Det senaste dödliga attentatet ägde rum i maj 2003.

2005-6 s 4
"Baskiens ledare leker med elden"
Baskiens regionale premiärminister, Ibarrexte, skjuter över målet i sin kamp för större autonomi. Han vill uppnå absolut majoritet för sitt parti, PNV, och då krävs det att han får ETA-sympatisörernas röster, och det får han inte utan att kräva självständighet för Baskien. Men då undergräver han det samförstånd finns mellan alla politiska grupper i Baskien. Man kan lösa autonomifrågan mycket smidigare. Det har politikerna i Katalonien, där nationalismen är minst lika stor, visat.

2005-6 s 5
"Festen slutade i tragedi"
I ett vandrarhem i östra Spanien påträffades i söndags 18 människor som tros ha dött av koloxidförgiftning efter ett födelsedagskalas som slutade i tragedi. Man tror att butangas har läckt ut från en gasvärmare.

2005-6 s 9
"Spanien ger amnesti åt illegala invandrare"
Man tror att det finns en miljon illegala invandrare i landet. De ska få möjlighet att ansöka om uppehållstillstånd. Om de har minst 6 månaders anställningskontrakt i ett företag som har rätt att verka i Spanien. De måste också kunna bevisa att de inte har begått brott. Konservativa politiker befarar att åtgärden kommer att locka ännu fler illegala invandrare till Spanien. Andra EU-länder kritiserar också amnestiprogrammet då de befarar att invandrarna kommer att söka sig vidare från Spanien till andra länder i EU.

2005-8 s 11
"Spanjorerna röstade ja"
Spanjorerna röstade ja i den i den första författningsomröstningen i Europa. 76 % röstade ja men bara 42 % deltog i valet, EUs generösa stöd till Spanien anses vara huvudorsaken till spanjorernas varma känslor för unionen. Sedan 1986 har EU skjutit till över 100 miljarder euro.

2005-10 s 3
"Italien har förlorat rollen som ledande Medelhavsland"
Italienarna brukar betrakta spanjorer som fattiga kusiner från landet, men numera är rollerna ombytta. Italien har stagnerat de gångna 10 åren, samtidigt som Spanien har blomstrat. I Spanien har det skapats 4,5 miljoner nya arbetstillfällen. Fattigdomen minskar i Spanien och ökar i Italien. Spanien blomstrar p g a en grundlig social och ekonomisk förvandling, för att inte tala om det generösa stödet från EU. Språket är också en stor fördel för Spanien som har återerövrat inte bara Latinamerika utan också stora delar av USA. Man ha t o m börjat fundera på att minska ner den långa siestan. Italien har dåligt utbildad arbetskraft, kan inte längre lösa exportproblemen genom att devalvera valutan och Neapel hemsöks av våldsamma maffiakrig.

2005-11 s 4-5
"Ett år efter tågattentaten lider Spanien fortfarande"
Den 11 mars 2004 omkom 200 människor och 1800 skadades. För de flesta har livet nu återgått till det normala i Madrid. Spanska myndigheter har lagt ut 40 miljoner euro på de överlevande och offrens anhöriga. Alla inblandade invandrare har fått uppehållstillstånd. De två politiska lägren kan inte komma överens om hur årsdagen av attentaten ska uppmärksammas. Attackerna den 11 mars splittrade spanjorerna.

2005-15 s 5
"Machomannen drar sin sista suck"
Om en månad kommer en ny lag att gälla i Spanien. Den ålägger männen att "dela ansvaret för hushåll och omsorgen om barn och äldre familjemedlemmar". Lagen kommer att ingå i civila äktenskapsceremonier. Överträdelser mot lagen kan bli föremål för rättslig prövning i händelse av skilsmässa då domare fastslår skilsmässovillkor.

2005-16 s 9
"Baskiens regering försvagades i regionvalet"
Baskiens styrande nationalister, som vill ha större autonomi för regionen, vann söndagens regionval, men dock utan att få egen majoritet. Det hade regionens president, Juan Ibarrexte, hoppats på för att utöka Baskiens autonomi till gränsen för regelrätt självständighet. Han hindrades av att ett "skumt" självständighetsparti fick 8 av parlamentets 75 mandat. Man antar att det partiet olovligt sponsrats av den förbjudna Batasuna (som betraktas som terrororganisationen ETAs politiska gren).

2005-20 s 14
"Fredstrevare i Spanien"
Spaniens socialistiska regering förbereder ett historiskt förslag om förhandlingar till den väpnade baskiska organisationen ETA. Oppositionsledaren Mariano Rajoy beskyller premiärminister Zapatero för att försöka få parlamentet att "kapitulera". Ordföranden för en förening för anhöriga till ETA-offer anklagar regeringen för att ge vika för "mord, utpressning och hot".

2005-25 s 22
"Slutet på karriären"
Manuel Fraga, den siste politiske överlevaren från Francos diktatur, förlorade sin sista maktposition i söndagens regionval i Galicien i nordvästra Spanien. Den 82-årige Fraga har styrt denna region utan nämnvärd opposition sedan 1989. Galicien har under hans styre blivit ett starkt fäste för folkpartiet (PP) som Fraga grundade efter Francos död.

2005-25 s 26-27
"Solkusten har en skuggsida"
Costa del Sol i Spanien är Europas kriminella högborg. Kombinationen av brottslighet och turism föder välstånd och arbetstillfällen för landet.
Interpol menar att det finns 18000 utländska brottslingar från 70 olika länder där som ägnar sig åt allt från vapenhandel och prostitution och penningtvätt. Mer än 60 % av all cannabis - som kommer in i landet från Marocko - och hälften av allt kokain tros passera Spanien. Den lilla brittiska kolonin Gibraltar lever gott som skatteparadis och penningtvättinrättning.

2005-27 s 13
"Turistlandet liknar mer och mer en öken"
Ineffektiva bevattningsmetoder, vattenslukande turistanläggningar och golfbanor och en intensiv byggboom förstärker effekterna av årets torka. 700000 nya bostäder byggdes i fjol. Spanien blir varmare och torrare för varje år. Två tredjedelar av Spanien har drabbats av allvarlig torka. Värst är det för Valencia, Andalusien och Katalonien. 80 % av den totala vattenkonsumtionen svarar landets jordbrukare för. Vattnet är 30 gånger billigare i Spanien än genomsnittet i EU.

2005-28 s 26-27
"Den spanska solkusten storknar"
Tiotusentals svartbyggda semesterbostäder, i många fall köpta av godtrogna nordeuropéer, kan rivas som en följd av att Spanien försöker begränsa förstörelsen av Medelhavskusten. 20000 hus har byggts bara i en enda stad - Marbella. När det inte längre finns tillräckligt mycket mark börjar byggboomen hota de sista skyddade kustområdena, däribland naturparkerna Cabo de Gata och Donana. Internationella narkotikapengar och vinster från olaglig vapenhandel har blivit ett sått att tvätta pengar.

2005-32 s 5
"Spanien tillåter homo-äktenskap"
När socialisterna kom tillbaka till makten i Spanien efter islamisternas dödliga attentat var ett initiativ att göra det giltigt att gifta sig för människor av samma kön. En av parterna måste vara bosatt i Spanien. Det gör ingenting om det är förbjudet att gifta sig med någon av samma kön i det land varifrån den utländske partnern kommer.

2005-32 s 6
"Spanjorernas förhållande till muslimer är komplext"
Rädslan för islamistisk terror kastar skuggor över landet som drev morerna på flykt. Spaniens förhållande till muslimerna är fyllt av historia. Fram till för 2 år sedan har böneutroparens "Allahu akkbar" inte hörts i Granada sedan utdrivandet av den sista moriska kungen 1492. Detta blev smärtsamt tydligt i mars 2004 då terrorister bombade tåg i Madrid. Nu har Londonbomberna väckt nytt liv i rädslan. Nordafrikaner toppar listan över vilka människor spanjorerna litar minst på. Det såg ett tag ut som om Spanien skulle följa Storbritanniens exempel och starta krig mot radikal islam. Men Zapateros socialistregerings försonliga inställning resulterade i stället i "Stiftelsen för mångfald och fredlig samexistens" conviviencia.

2005-36 s 3-4
"Politisk stormvarning i Spanien"
Den spanska regeringen står inför en hektisk höst. Sjukvården ska saneras, autonomistatuterna ska reformeras, och budgeten och en ny skollag skapar kontroverser. Dessutom ska premiärminister Luis Rodriguez Zapatero vara värd för flera internationella toppmöten. Oppositionsledaren Mariano Radoy, som leder det av Zapatero bespottade folkpartiet (PP) anser att premiärministern är inkompetent och ytlig. De båda partierna försökte inleda ett samarbete med det föll på motsättningar vad gäller hur man ska hantera den baskiska terroristorganisationen ETA. Det krävs nämligen kvalificerad majoritet för att ändra på dessa förhållanden. PP accepterar inte heller att kristendom i skolan degraderas från grundämne till tillvalsämne.

2005-37 s 5
"Rykten om fredsprocess"
Den väpnade baskiska separatistgruppen ETA väntas utlysa vapenvila inom tre månader efter att i hemlighet ha förhandlat indirekt med den spanska regeringen. Gruppen avstod i somras från sin normala bombkampanj mot spanska turistmål, vilket orsakade spekulationer om att den är redo att lägga ner sina vapen.

2005-47 s 7
"Mastodonträttegång i Madrid"
56 personer ställdes i början av veckan inför rätta i Madrid misstänkta för att tillhöra eller ha hjälpt den väpnade separatistgruppen ETA. De åtalade anklagas för att ha bildat grupper, som försvarat ETAs agerande i medierna, lobbat för gruppen via politiska kanaler, samlat in pengar för att finansiera terrordåd och deltagit i andra aktiviteter, som inte är direkt kopplade till terrorism.

2006-6 s 7-8
"Katalanerna hävdar sin nationalitet"
Självstyre, inte regelrätt självständighet, är lösningen, som både Madrid och Barcelona kan acceptera. Katalanerna har ett eget språk, en egen kultur och en upprorisk historia längre än 500 år. Katalonien, som har sju miljoner invånare, har en stark ekonomi som väcker avund i resten av Spanien. Och de vill ingenting hellre än att bli en egen nation med Barcelona som huvudstad. I september i fjol röstade det katalanska parlamentet med stor majoritet ja till att bli "en nation" men ändå fortsätta att tillhöra Spanien. Kampanjen stöds av Spaniens socialistiske premiärminister Zapatero medan oppositionspartiet Partido Popular skyller regeringen för att underblåsa "balkaniseringen av Spanien". Zapatero kan inget annat eftersom frågan handlar om hans regerings överlevnad. Han har inte egen majoritet i parlamentet utan behöver stöd av små regionala partier som stöder det katalanska förslaget.

2006-12 s 4
"Viskningar och rop"
Hoppet om eldupphör från den baskiska terror- och separatistorganisationen ETA kan visa sig vara förhastat. Premiärminister Zapatero har parlamentets stöd att inleda samtal med ETA om terrororganisationen visar "tydlig vilja" att överge våldet. Regeringen och oppositionen har traditionellt gått i takt mot ETA men nu vägrar Folkpartiet (PP) att gå med på förhandlingar utan kräver ovillkorlig kapitulation av ETA. Frågan är om Zapatero och socialistpartiet kan gå vidare utan PPs stöd.

2006-14 s 9
"Katalonien får större autonomi"
Det spanska parlamentet beslöt i förra veckan att ge Katalonien större autonomi. Spaniens borgerliga opposition befarar att detta är första steget mot Spaniens sönderfall. Katalonien får förfoga över mer av regionens skatteintäkter plus bensin- och tobaksskatter och får större inflytande över rättsväsendet. Lagen som antogs med 189 mot 154 röster kommer nu att behandlas av parlamentets överhus, senaten.

2006-17 s 3-5
"Zapateros program fungerar bra"
Spaniens premiärminister har kanske hittat hemligheten bakom balansen mellan robust ekonomisk tillväxt och social harmoni. På två år har han åstadkommit Spaniens första budgetöverskott på 20 år. Spanien har skapat 60 % av alla nya jobb i EU förra året den ekonomin växer med 3,3 % i år. Homosexuella tillåts gifta sig och adoptera barn. Hundratusentals illegala invandrare har fått amnesti.

2006-21 s 4
"Dialog med ETA?"
Den spanska regeringen tycker sig ha tillräckliga bevis för att den baskiska gruppen ETA menar allvar med sin vapenvila. Premiärministern Zapatero har därför deklarerat att förhandlingar om fred kommer att inledas. En majoritet av spanjorerna, 54 %, ifrågasätter ETAs intentioner och den konservativa oppositionen, folkpartiet (PP) kritiserar Zapatero för att han går med på förhandlingar.

2006-24 s 8
"Zapatero förhandlar"
Spaniens premiärminister José Zapatero har sagt att han kommer att inleda fredsförhandlingar med den väpnade, baskiska separatistgruppen ETA senare denna månad. Han gör det trots protestdemonstrationer som lockade hundratusentals spanjorer under veckoslutet. Motståndarna mot Zapateros förhandlingsplaner anser att ETA måste avväpnas innan förhandlingar börjar.

2006-24 s 25-26
"Picasso då och nu"
Spanien firar att det är 25 år sedan tavlan "la Guernica" fick en permanent hemvist i den spanska huvudstaden, och att det är 125 år sedan Picasso föddes, med en påkostad utställning till konstnärens minne.
Få artister har präntat en egen stil så dramatiskt som Picasso. Utställningen i El Prado och Reina Sofia, Spaniens två nationalmuseer, försöker framställa Picasso som i grunden spansk. Han har länge betraktats som en fransk konstnär som råkade födas i Spanien. Utställningen för fram hans djupa rötter i den spanska kulturen och det konstnärliga arvet.

2006-25 s 13
"Katalonien blir lite mindre spanskt"
Invånarna i Katalonien antog i söndags ett förslag om större autonomi med stor majoritet, 75 % mot 21 %. Valdeltagandet var emellertid lågt, bara 35 %, vilket antyder att majoriteten av katalanerna är ganska likgiltiga. Katalonien får ökad kontroll på områden som skatter, invandring och juridiska frågor. Katalonien erkänns som en egen nation som kräver att invånarna lär katalanska. Det oppositionella folkpartiet (PP) hävdar att den katalanska regeringen nu får samma status som den nationella regeringen, vilket i praktiken gör Spanien till en "dubbelstat".

2006-32 s 3-4
"En plats i solen"
Spaniens baktalade premiärminister kan känna sig ganska nöjd. Ekonomin tuffar på, + 3,5 % nästa år. Katalonien har fått en ny författning om regionens autonomi. Den baskiska terroristgruppen ETA håller vårens löfte om permanent vapenvila. En våg av socialliberal lagstiftning från äktenskap mellan homosexuella till snabbare skilsmässor har godkänts i parlamentet. Zapateros socialistparti har ett bekvämt försprång i opinionsundersökningarna. Invandringen har hållit lönerna nere och har försett Spanien med nya, ivriga konsumenter. 650 000 nya invandrare anlände förra året. Men inflationen är hög och underskottet i bytesbalansen slår rekord.

2006-36 s 5
"Flyktingproblemet är övermäktigt"
Strömmen av fattiga migranter från Afrika som tar sig till Kanarieöarna i överfyllda båtar växer stadigt. 22000 har landstigit där i år många fler än de 5000 som kom under hela förra året. Spaniens utrikesminister Moratinos uppmanar alla sina ambassadörer i de västafrikanska länderna att påskynda repatrieringsavtal så att resenärerna kan åka tillbaka till de länder där de hör hemma. Spanien säger sig inte längre kunna tolerera den illegala invandringen och ursprungsländernas underlåtenhet att bekämpa utvandringen. Tidigare var det Marocko och Mauretanien men nu är det i Senegal som resorna obehindrat organiseras. Utvandrare betalar förmögenheter för att våga livet i riskabla överfarter.

2006-37 s 10-11
"Spaniens guldgruva hotas"
Spaniens stränder riskerar att dränkas under vatten på grund av den globala uppvärmningen. De spanska stränderna beräknas krympa med i genomsnitt 15 meter till 2050 på grund av den globala uppvärmningen som får isen vid polerna att smälta och orsaka högre havsnivåer. Den spanska Atlantkusten blir mest lidande. Experterna varnar också för att Europas viktigaste våtmarker kommer att drabbas. Varningarna kommer samtidigt som den varma sommaren i Spanien verkar hålla i sig ett bra tag till. 20 spanska städer har noterat värmerekord i september.

2006-42 s 6-7
"Macho-Spanien lagstiftas bort"
Spaniens socialistiska regering tänker krossa två tusen år av manlig dominans. Det socialistiska partiet kräver att alla politiska partier har minst 40 % kvinnliga kandidater på sina listor och samma gäller styrelseplatserna i börsnoterade företag. Nya lagar underlätta skilsmässa och stipulerar att män och kvinnor ska dela lika på hushållsarbetet. Man vill också slopa lagen som ger förstfödde manlige arvingen rätt till tronföljden.

2006-42 s 7
"General Franco rör upp starka känslor"
Det seglivade stödet i Spanien för general Francos diktatur manifesterar sig tydligt vid hans grav i ett enormt monument norr om Madrid. Premiärminister Zapatero vill sätta stopp för alla hyllningsaktioner och politiska möten vid graven. Förslaget har väckt protester från många som hävdar att det är ett intrång i yttrandefriheten. De vill inte att regeringen ska bestämma vilka åsikter folket ska ha.

2006-44 s 6-7
"Byggbom och korruption går hand i hand"
Tio år av kontinuerlig ekonomisk tillväxt gör att det byggs som aldrig förr i Spanien. Många spanjorer är redo att köpa både ett andra och ett tredje hem vid kusten eller i bergen. Spanjorerna bor till 85 % i egna hem, den högsta siffran i Europa. Till detta kommer alla utländska intressen. Priserna har ökat med 150 % sedan 1997. Effekten av bygg boomen för små spanska kuststäder är omstörtande. Miljöbestämmelser ignoreras om de utgör hinder. Den mycket heta mark- och fastighetsmarknaden i Spanien underblåser korruptionen. De politiska partierna i Spanien står inför en trovärdighetskris efter det att många små skandaler i byggbranschen har vuxit till en jättelik flod av smutsiga pengar och olagliga kontrakt.

2006-50 s 8-9
"Det finns en hård kärna i Zapateros mjuka politik"
Den 46-årige Zapatero är i likhet med premiärminister Blair en liberal som i stort sett låter ekonomin sköta sig själv. Han gynnas av landets starka ekonomi som nu är inne på andra decenniet med stabil tillväxt. Många är kritiska till att han öppet utmanat den katolska kyrlan när det gäller sociala frågor som homoäktenskap och han har försvagat de traditionella banden mellan staten och kyrkan.

2006-50 s 9
"Oppositionen bara gnäller"
Det spanska folkpartiet, PP, Mariano Rajoy vid rodret har förlorat styrfarten. Kanske avgår han efter nästa val i början av 2008. Partiet opponerar mycket ilsket mot allt som regeringen föreslår. Roten till PPs problem är partiets oförmåga att komma ur traumat efter valförlusten. Nederlaget kom tre dagar efter terrorattentaten i Madrid där 191 människor förlorade livet. Bråken runt terrorattentaten i mars 2004 överröstar fortfarande PPs centristiska budskap.

2007-03 s 25
"Spanska protester"
Två veckor efter de baskiska separatisternas dödliga attentat i Madrid samlades i lördags drygt en kvarts miljon spanjorer för att protestera mot ETAs våldskampanj. Det oppositionella folkpartiet deltog inte i demonstrationerna. Partiledaren, Mariano Rajoy, hade krävt att demonstrationerna också skulle innehålla protester mot den socialistiska regeringens planer på att förhandla med ETA.

2007-10 s 7
"Ingenting kan stoppa den spanska centrifugen"
Madrid håller på att förlora greppet. Spanien är ingen federation till namnet, men verkligheten berättar en annan historia. Spanien är ett av Europas mest decentraliserade länder och nu ger ett nytt fördrag Andalusien en autonomi, och en "nationalitet". Tidigare har Valencia och Katalonien fått liknande fördrag som kombinerar byråkratiska detaljer med "romantiskt svammel". De flesta väljare verkar inte bry sig nämnvärt.

Spanien
2007-14 s 3-4
"Spanien räds nytt separatistparti"
Organisationen Batasuna, som är separatiströrelsen ETAs politiska gren har försökt registrera ett nytt politiskt parti inför de kommunala valen i maj men fått avslag. Premiärminister Zapatero refererar till den lag som förbjuder politiska partier som har någon koppling till illegala militanta grupper. Ett annat skäl är att den politiska oppositionen Partido Popular länge kritiserat regeringen för att vara undfallande mot ETA.

2007-17 s 5
"Spanien gläds åt rekordstark ekonomi"
Nästa månad är det kommunval och det oppositionella folkpartiet ligger jämsides med det styrande socialistpartiet så premiärminister tyckte att det var viktigt att framträda och presentera lite goda nyheter. 2006 då BNP ökade med nästan 4 % blev det bästa ekonomiska året för Spanien sedan landet blev demokratiskt för 29 år sedan. I dag är Spanien den åttonde ekonomin i världen med en BNP som överstiger 1000 miljarder euro. Men budgetunderskottet är det näst högsta i världen i absoluta termer efter USA och 37 % högre än för ett år sedan. Mycket drivs med statligt lånade pengar.

2007-17 s 6
"Spaniens romer lever i marginalen"
Trots att romerna har levt i Spanien i 500 år är de utstötta och diskriminerade. Spanien hyllas internationellt för att på ett smidigt sätt ha absorberat Europas snabbast växande invandrarbefolkning på fyra miljoner men detta har landet inte lyckats med de 700 000 romerna. Bland dem är analfabetismen utbredd och många låter bli att skicka sina barn till skolan. Bara en tredjedel går ut grundskolan och 0,2 % börjar studera på universitetet. Detta visar en undersökning gjord av 1600 romska hushåll. Den socialistiska regeringen vill ändra lagen för att förbättra villkoren för enmansföretag och ge skattelättnader till företag som anställer romer eller andra marginaliserade personer.

2007-22 s 13
"Nederlag för Spaniens socialister"
Den spanske premiärministern José Zapatero tvingades i måndags slicka sina sår efter det första valnederlaget sedan makttillträdet för tre år sedan. Det socialistiska partiet besegrades med knapp marginal i söndagens lokala val av det oppositionella folkpartiet PP, vars seger var speciellt övertygande i huvudstaden Madrid. Nederlaget kom bara 10 månader före nästa allmänna val. Inget politiskt parti i Spanien har på 24 år vunnit ett allmänt val efter att ha förlorat de lokala valen.

2007-28 s 3-4
"Ekonomiskt samarbete i palmernas skugga"
Italien och Spanien har redan solen, de långa luncherna och religionen gemensamt. Nu planerar de att intensifiera det ekonomiska och kommersiella samarbetet också. Spanien har bara tre av världens hundra största företag och Italien fyra, medan Frankrike har åtta och Tyskland nio. Om de inte snart växer sig större riskerar de att köpas upp i den fortsatta sammanslagnings- och uppköpsprocessen i Europa. De båda länderna försöker stärka sina roller vid sidan av Frankrike och Tyskland. Kulturellt påminner de om varandra, de har samma religion och avspända attityd och talar latinska språk.

2007-34 s 6-7
"Zapatero har händerna fulla därhemma"
Under Felipe Gonzalez och José Maria Aznar deltog Spanien med liv och lust i den internationella debatten och i internationella operationer. På senare år har Spanien tappat inflytande på den utrikespolitiska arenan, men ekonomin fortsätter att växa snabbt.
Vad han lyckats med är att få EU att gå med på generösa utvecklingsbidrag till Spanien 2007-12 trots att den spanska regeringen är mycket stark. Spaniens närmande till de svarta länderna i Afrika har också uppskattats av internationella diplomater och afrikanska ledare. Många värderar också högt landets förmåga att absorbera Europas snabbast växande invandrarbefolkning och inrättandet av lagar som stärker kvinnors och homosexuellas ställning.

2007-36 s 5
"Baskiska separatister är i farten igen"
En liten bomb exploderade i söndags på en motorväg i norra Spanien. Attentatet kom efter en varning via telefon från ETA. Ingen skadades i attentatet. Flera andra bombhot tvingade fram avstängningar av fyra motorvägar.

2007-41 s 3-4
"Generalissimons långa skugga"
Oförmågan att göra upp med det förgångna säger en del om tillståndet i dagens Spanien. Premiärminister Zapatero, vars farfar dödades av Francos styrkor, föreslår att man ska hedra offren i det spanska inbördeskriget för 70 år sedan med en lag om historiskt minne. Lagförslaget måste godkännas före 1 november har väckt en intensiv debatt om för- och nackdelarna med att gräva upp det förflutna. Åsikterna tenderar att splittra spanjorerna ganska exakt efter partilinjerna.

2007-48 s 8
"Leka krig"  hela artikeln
Ett nytt krigsspel i Spanien, baserat på inbördeskriget, väcker anstöt i Spanien. Spelets försvarare hävdar att den unga generationen äntligen får en chans att bekanta sig med Spaniens 1900-tals historia. "Krigets skuggor" är baserat på inbördeskriget 1936-1939 som bröt ut sedan högerkrafter lojala med Francisco Franco hade iscensatt en kupp mot den valda republikanska regeringen. Spelet lanseras samtidigt som det råder en bitter debatt som startade på grund av en ny lag som medger skadestånd till inbördeskrigets offer och som bannlyser monument till Francos minne. Detta är en viktig fråga för premiärminister José Zapateros socialistiska regering. Kontroversen hjälper upp försäljningen av spelet. I spelet kan man välja att ansluta sig till antingen de nationalistiska eller de republikanska styrkorna och ändra utgången av krigets avgörande händelser. Spelet översätter inbördeskriget till ett tekniskt språk som tilltalar den unga generationen. Spelet inkluderar dokumentära bilder från BBC och från två katalanska arkiv samt en kortfattad redogörelse för det verkliga händelseförloppet.

2008-03 s 7
"Spanien går till val"
Den spanska regeringen upplöste i måndags parlamentet och utlyste nyval till 9 mars. Detta inledde en förmodligen mycket hård kamp mellan de regerande socialisterna och det oppositionella folkpartiet (PP). Politiska bedömare räknar med en mycket jämn kamp mellan Spaniens två största partier, som båda drar mot mitten. Zapatero fick makten för fyra år sedan. Han har förbättrat homosexuellas och kvinnors rättigheter. Folkpartiet har anklagat regeringen för att undergräva den katolska kyrkan, familjen och den spanska enheten. Opinionsmätningar ger socialisterna ett litet försprång.

2008-06 s 6-7
"Spaniens premiärminister står inför oväntade utmaningar i försöket att bli omvald i mars. De senaste fyra åren har Spaniens politiker debatterat och grälat om nästan allt utom ekonomi men nu grälar man också om ekonomin. Den spanska bostadsbubblan har brustit och inflationen ökat. Oppositionen, Folkpartiet, PP, vill utnyttja detta för att hämnas den oväntade förlusten 2004. Den politiska frågan är om väljarna kommer att straffa socialistpartiets premiärminister Zapatero för den gnagande oroskänslan många har.

2008-06 s 8
"Kyrkan blandar sig i politiken"
Den romersk-katolska kyrkan uppmanar spanjorerna att rösta på politiska partier som inte förhandlar med den baskiska separatistgruppen ETA. Kyrkans uppmaning är ett direkt slag mot de regerande socialisternas politik. Kyrkan kritiserar också lagen som ger personer av samma kön rätt att gifta sig och religionens minskade utrymmer på skolschemat.
Allmänna val äger rum den 9 mars.

2008-09 s 3
"Det drar ihop sig till val i Spanien"  hela artikeln
Socialisterna leder, men försprånget till Folkpartiet minskar. Avgörande blir, menar många, hur många av de som håller på PSOE som kommer att gå till valurnorna. I den senaste debatten mellan de två huvudkandidaterna var oppositionsledaren Mariano Rajoy, "formidabel" i sitt angrepp mot Zapateros och regeringens sätt att sköta ekonomin och invandringen. Rajoy lade också skulden för tilltagande kriminalitet och hårt ansträngda välfärdsprogram på det växande antalet invandrare. Han upprepade kraven på att invandrare måste integreras i det spanska samhället.

2008-10 s 12-14
"Det spanska imperiets undergång"
Val står för dörren och Spaniens ekonomi har plötsligt börjat sakta av. Det verkar som om luften har gått ur kandidaterna i valet också till valet på söndag. Tillväxttakten i ekonomin har sjunkit från 3,8 % o fjol till 2,4 5 i år. Arbetslösheten har ökat, liksom inflationen och fastighetsbubblan har spruckit. Spanien har gått från ett euroland i topp till ett medelmåttigt land. Premiärminister Zapatero har gjort två allvarliga misstag på den inhemska fronten. Det första var alliansen mellan hans socialistparti och Republikanska vänstern i Katalonien, ett parti som eftersträvar katalansk självständighet. Det andra var att börja förhandla med ETA. Folkpartiets Rajoy har emellertid inte lyckats rida på motståndarens svaghet. Partiet är splittrat och försvagat av inre motsättningar sedan förlusten 2004.

2008-11 s 4-5
"Den bittra valkampanjen slutade i socialistisk seger,"
Set styrande socialistpartiet i Spanien vann söndagens allmänna val vilket ger premiärminister José Luis Zapatero ett nytt mandat att genomföra sina sociala, kulturella och politiska reformer. Han menar att han fått godkänt för djärva beslut som att dra tillbaka Spaniens styrkor i Irak, mera autonomi till Spaniens uppstudsiga regioner, liberalare skilsmässolagar och legaliseringen av samkönade äktenskap. Socialisterna måste bilda allianser med några mycket mindre partier.

2008-13 s 8-9
"ETA misstänks för lömska planer"
Den spanska säkerhetstjänsten varnar för att terrorgruppen ETA förmodligen planerar en våldskampanj för att sätta press på premiärministern Zapatero och hans regering. Farhågorna förstärks av de senaste veckornas mord på en före detta politiker och bombattentat mot en polisstation, dåd som antyder att ETA intensifierar sin våldskampanj. Antiterrorpolisen misstänker att ETAs nästa mål är Zapatero, som installeras för en ny mandatperiod i nästa månad. Zapatero vill bilda en gemensam pakt med alla de politiska partierna mot ETA för att komma till rätta med problemet som plågat Spanien i 40 år. Den borgerliga oppositionen, folkpartiet (PP) är traditionellt skeptisk till förhandlingar med ETA och den kommer förmodligen inte att stödja Zapateros plan.

2008-13 s 8-9
"Hård konkurrens om de bästa skolorna"
Spanska föräldrar till och med skiljer sig för att deras barn ska få gå i de bästa skolorna. I Spanien styrs barnens inträde i högstadieskola av ett poängsystem. Domare i Sevilla misstänker att en del föräldrar skiljer sig bara för att erövra några extra, avgörande poäng. Sedan i fjol får nämligen barn till skilda eller separerade föräldrar två extrapoäng vilket ökar chanserna att välja en bra skola. "Föräldrar är kapabla att göra vad som helst för att få in sina barn i rätt skola". Vissa hyr detektivtjänster för att spionera på konkurrerande föräldrar.

2008-21 s 3-4
"Kyrkan mister sina privilegier"
En gång i tiden styrde den katolska kyrkan livet i Spanien. Men Spanien liksom de flesta länder i Europa, ändrar sig och blir mer och mer sekulärt. Spanien har länge stöttat kyrkan med omkring 5 miljarder euro årligen. Nu börjar banden mellan kyrka och stat lösas upp. Premiärminister Zapatero har tagit bort kyrkans undantag för moms och fortsätter med distinkt sekulära projekt som sexualundervisning och införande av abortpiller. Han har legaliserat samkönade äktenskap, gett homosexuella rätten att adoptera barn och förenklat skilsmässor. I hela Västeuropa växer en kristen religiös apati samtidigt som islam tar allt större plats. Denna trend beror delvis på den ökade invandringen. I dag finns det 16 miljoner muslimer i EU.

2008-23 s 13
"Madrid blockerar baskisk omröstning"
Den spanska regeringen kommer att blockera de baskiska myndigheternas planer på att arrangera en folkomröstning om regionens förhållande till resten av Spanien och om ett slut på den långvariga konflikten med terroriströrelsen ETA. Chefen för den baskiska regionregeringen Ibarretxe vill att baskerna ska svar ja eller nej på frågan om det är dags att förhandla med ETA om fred och om huruvida de vill ha en debatt om det baskiska folkets "rätt att bestämma".

2008-24 s 6
"Mera samarbete"
Spanien vill att Europa ska enas om politiken när det gäller energi och invandring. Premiärminister Zapatero står för en liberal invandringspolitik. Men den allmänna opinionen har blivit mindre generös i takt med att ekonomin har saktat av och arbetslösheten ökat. Nu menar han att den illegala invandringen måste bekämpas hårdare och det bästa sättet är genom samarbete med de länder varifrån de kommer.

2008-24 s 6
"Åtta misstänkta terrorister greps i Spanien"
Den spanska polisen grep i början av veckan åtta män som misstänks ha givit ekonomiskt och logistiskt stöd till en algerisk terroristorganisation med koppling till al-Qaida. De gripna är algerier i åldrarna 27-39 år. De misstänks tillhöra al-Qaida i Maghreb som påstod sig ha genomfört självmordsattacker i december riktade mot FNs och regeringens kontor i Alger.

2008-26 s 12-14
"EU planerar för tiden efter Bush"
Långt innan Bush besökte Europa för sista gången som president hade ledarna där börjat etablera kontakten med Barack Obama och John McCain. Spanien som är världens största ekonomi vill erbjuda USA sitt politiska och ekonomiska inflytande i Latinamerika. Spaniens rykte i arabvärlden efter det spanska tillbakadragandet i Irak är också en stor diplomatisk tillgång. Spanien stöder också Turkiets ansökan om medlemskap i EU. Spaniens premiärminister är dessutom ensam socialist i en region där högern tycks stärka sin ställning.

2008-37 s 26-28
"Spanien kan inte begrava sin mörka historia för evigt"
Frågan vad som hände med tusentals människor som avrättades i Spanien under inbördeskriget och general Franco, har varit obesvarad i flera decennier. Men nu har utgrävningen av massgravar gjort det möjligt för efterlevande att begrava sina kära. Samtidigt belyses landets mörka historia ännu en gång. Tidigare föredrog det officiella Spanien att låtsas att de illegala avrättningarna aldrig inträffade men nu gör Förbundet för det historiska minnets bevarande (ARHM) nästen varje veckoslut någon utgrävning av gravar som ortsbefolkningen känt till men varit rädda att avslöja. Det hände för över 70 år sedan men många har inte bearbetat sorgen förrän nu. Många är glada nu när de vågar berätta och äntligen sätta punkt. Den berömde spanske domaren Baltasar Garzón har engagerat sig i kampanjen. Tidigare har han utrett diktatorers brott i andra länder som i Argentina och Chile. Över 100 000 personer kan ha försvunnit i den "spanska förintelsen".
Redan 1977, två år efter Francos död infördes en amnestilag, som innebär att ingen kan ställas till svars för brott begångna under Francos regim.

2008-39 s 9
"Självutnämnd Robin Hood gäckar bankväsendet"
Den spanske skurken Enric Duran lurade 39 banker att låna honom en halv miljon euro. Han kallar sig Robin Bank i en gratistidning som heter Kris och som han och hans vänner sprider i 200 000 exemplar. Han sägs nu har flytt utomlands sedan pengarna skänkts till olika aktivistoperationer.

Artikel i The Guardian.

2008-39 s 11
"Det kostar att skiljas"
Efter 15 år av kraftig tillväxt som underblåstes av en jättelik byggboom, befinner sig Spanien nu i ekonomisk kris. Pengar eller snarare bristen på pengar tvingar ett växande antal olyckliga spanska par att fortsätta att leva ihop. En undersökning visar att en del medelklasspar som separerar får avsevärt sämre levnadsstandard. De tvingas leva på studenters nivå.

2008-47 s 6
"ETA försvagades ytterligare"
Den baskiska separatiströrelsen ETAs militära chef greps i början av veckan i sydvästra Frankrike. Nära gränsen till Spanien. Han misstänks för att ha dödat två spanska civilgardister i december 2007.

2009-03 s 3-4
"Den katolska kyrkan tar strid mot sekularismen"
Spanien är Vatikanens front i kriget mellan kyrkan och stat. Landet har 90 % katolsk befolkning och en rikhistoria. Men motståndet är starkt. Sedan 2004 har premiärminister Zapatero legaliserat samkönade äktenskap och snabbskilsmässa och hans regering arbetar med att lätta på reglerna för abort och dödshjälp. Det som står på spel är huruvida Spanien kommer att ansluta sig till resten av Europa eller stå fast som katolicismens sista starka fäste? Spaniens betydelse för Vatikanen förklaras delvis med att landet är språngbräda till Latinamerika med över 300 000 katoliker. 2011 är Madrid värdstad för Vatikanens Världsungdomsdag, hur blir det med finansieringen från regeringens sida?

2009-09 s 6
"Som en judaskyss"
Korruption och inre strider undergräver Spaniens förr så stolta Folkparti (PP). PP är involverat i en rad minst sagt pinsamma skandaler. Partiledaren Mariano Rajoys ledarskap är starkt ifrågasatt. Tidningarna pratar om mutor och förmåner till lokala och regionala partifunktionärer. Som en Judaskyss, så betecknar den spanska folkpartiets (PP) grundare Manuel Fraga den behandling som partiet fått både från egna och utomstående.

2009-10 s 4-5
"Baskien byter spår"
Väljarna i den baskiska regionen i norra Spanien satte i söndags punkt för 29 år av nationalistiskt styre i regionen. Inget enskilt parti fick majoritet men nederlaget för Baskiens nationalistparti, lett av den nuvarande regionale regeringschefen, Juan Jose Ibarretxe kan ge det socialistiska partiet regeringsmakten. Premiärminister Zapateros medgörlighet när det gäller utökad autonomi för de olika regionerna tros ha tilltalat de baskiska väljarna. I Galicien besegrade folkpartiet, PP, socialisterna.

Spanien, Finanskrisen
2009-17 s 4-5
"Deflationsspöket lurar i kulissen"  hela artikeln
Fallande priser i framför allt Spanien väcker farhågor om deflation lite varstans. I Spanien har priserna gått ner överallt men det leder sällan till en ökad försäljning bara ännu mindre intäkter. Arbetslösheten kan snart tangera 20 % och kombinationen stigande arbetslöshet och sjunkande priser kanske innebär att Spanien redan befinner sig i det första stadiet av deflation. Och detta är inte ett unikt spanskt bekymmer. Luxemburg, Portugal och Irland rapporterar också prissänkningar.

2009-19 s 11
"Ny era i Baskien"
Den baskiske socialistledaren, Patxi Lopez, valdes i början av veckan till Baskiens förste icke-nationalistiska president. I sitt installationstal lovade han att föra en outtröttlig kamp mot den väpnade separatistgruppen ETA. Omröstningen satte punkt för nästan 30 år med Ibarretxes Nationalistparti i regeringsställning.

2009-20 s 10-11
"Spanien har Europas högsta arbetslöshet"
17,4 % är arbetslösa i Spanien idag och EU-kommission tror att den stiger till 20,5 % nästa år. Den varnar också för att det kommer att ta längre tid för Spanien att hämta sig än för andra länder. Till detta kommer Spaniens egen kris , när en modell, som bygger på billig arbetskraft och en svindlande fastighetsmarknad, plötsligt hamnar på obestånd. Den personliga krisen slår till en början inte så hårt då Spanien är lyckligt lottat med starka sociala nätverk - underbyggda av den svarta ekonomin - som bidrar till att förhindra sociala oroligheter.

2009-33 s 8
"Alla är vinnare i "Alice i Zapateroland"
En extra pott på 11 miljarder euro kommer att delas ut till landets regioner som ett ytterligare steg för att flytta makten från centrum till landets 17 regioner. Det är en fortsättning på Kataloniens status som autonom region vilket genomfördes av socialisterna 2006. Detta leder till ett ökat budgetunderskott, som redan närmar sig 12 %, med en procentenhet, och gör det ännu svårare att uppnå en sund ekonomi. Men socialistpartiet behöver röster från de små regionala nationalistiska och separatistiska partierna.

2009-40 s 8-9
"Zapatero tar över Reinfeldt"
Spaniens premiärminister, José Luis Rodriguez Zapatero, hyllades förr som den europeiska vänsterns nya ansikte. Men sedan kom den plötsliga recessionen, förvärrad av en sprucken fastighetsbubbla, och fick hans popularitetssiffror att dala i hisnande fart. Men Zapatero är inte den som hänger läpp. I en intervju avslöjar han sina idéer och planer inför det spanska ordförandeskapet i EU, som börjar i januari. Främst kommer ekonomisk återhämtning att prioriteras och därefter implementeringen av Lissabonfördraget. Och att EU bör sluta kommersiella avtal med Latinamerika, Ryssland och Medelhavsregionen.

2009-45 s 21
"Spansk tradition hotas i Katalonien"
Kataloniens regionparlament ska rösta om ett eventuellt förbud mot tjurfäktning. I hela Katalonien pågår en intensiv kampanj mot tjurfäktning, inte bara av djurskyddsskäl utan minst lika mycket för att det är en traditionell spansk tradition. Spanska är det sista katalonierna vill vara.

2009-51 s 13
"Folkomröstning utan konkret värde"
Självständighetsfrågan är alltid aktuell i spanska Katalonien- Hundratusentals katalaner deltog i söndags i en "symbolisk" folkomröstning om självständighet för Spaniens ekonomiskt starkaste region. Frågan gällde om de är för eller emot att Katalonien bildar en oavhängig stat och blir egen medlem i EU. Centralregeringen i Madrid erkände inte folkomröstningen.

2010-02 s 11
"Tjuren är ett stridsäpple"
I december bestämde sig det regionala parlamentet i Katalonien för att förbjuda tjurfäktning. Förbudet kan bli lag i år. Spanjorerna i Madrid ser förbudet mot tjurfäktning som ett sätt att angripa andra spanjorer. Katalansk nationalism är inte att leka med.

2010-04 s 6
"Polisen sprängde ETA-cell"
Polisen grep i veckan fem misstänkta medlemmar av den underjordiska terrororganisationen ETA utanför Bilbao och San Sebastian. De misstänks ligga bakom några extremt lömska dåd under hösten 2008, bland annat i september då en 100-kilosbomb exploderade och skadade elva personer mycket svårt. Gripandet är resultatet av att man har etablerat en ny antiterrorenhet hos den baskiska polisen.

2010-06 s 9
"Rekordinvandring mattas av i krisens spår"
Antalet registrerade invandrare i Spanien har mer än sexfaldigats de senaste tio åren. Förra året fanns omkring 5,6 miljoner icke-spanjorer skrivna i landet morsvarande 12 % av befolkningen, en ökning med 400 000 sedan 2008. I början av 1990-talet befolkades Spanien nästan enbart av spanjorer. Andelen invandrare var mindre än 1 %. Invandrare tog hälften av alla nya jobb mellan 2000 och 2008. Invandringen har blivit ett hett politiskt ämne de senaste veckorna på grund av den allt djupare ekonomiska krisen i Spanien.

2010-08 s 3
"Det nya inbördeskriget"
En utredning om Franco-epokens övergrepp river upp gamla sår i Spaniens politiserade domstolsväsen. I oktober 2008 startade Spaniens mest kontroversielle undersökningsdomare, Baltasar Garzón, en utredning om övergrepp som ska ha begåtts av den forne diktatorn Francos hantlangare. Nu har han själv stämts för att ha överskridit sina befogenheter i sin jakt på Francos spöke. Stämningen kom ursprungligen från en liten fackförening tillhörande extremhögern och nu har det fått stöd av de en gång så mäktiga falangisternas sista kvarlevande rest. Å andra sidan har Carmen Negrìn som är barnbarn till den sedan länge avlidne Juan Negrín, som var den spanska republikens sista premiärminister innan Francos maktövertagande, lämnat in ett krav till domstolen om att domare som tillträtt sina poster innan Francos död 1975 inte ska få döma eller biträda i fallet Garzón. Argumentet för detta är att de "inför Gud svurit trohet" till Franco och den nationella rörelsens principer.

2010-09 s 5
"ETA förlorade ännu en ledare"
Den högste ledaren för den väpnade baskiska separatistgruppen ETA greps förra söndagen i norra Frankrike. Enligt Spaniens inrikesminister var ETA i färd med att förbereda ett terrordåd inne i Spanien. Gripandet av terroristledaren Arronategui och ytterligare två ETA-medlemmar har enormt stor betydelse. Polisen beslagtog skjutvapen, falska id-papper, sprängämnen, pengar, en stulen bil och datorutrustning.

2010-09 s 10
"Spanien anklagar Caracas för delaktighet i mordkomplott"
Den spanska rättvisan beskyller president Hugo Chávez venezolanska regering för att ha stött planer på ett attentat mot den colombianske statschefen Alvaro Uribe. Indicier antyder att Venezuela har samarbetat med colombianska Farcrebeller och den baskiska terrororganisationen ETA, meddelar domaren Eloy Velasco i en rapport.

2010-10 s 30-31
"Konst eller brutal slakt"
Tjurfäktningens vara eller icke vara splittrar Spanien. Den spanska huvudstaden Madrid och rivalen Barcelona står på var sin sida i debatten. I en tydlig provokation mot Barcelona har Madrid upphöjt tjurfäktning till en skyddad konstform. Samtidigt som regionparlamentet i Katalonien debatterar ett totalförbud mot tjurfäktning har det lokala styret i Madrid deklarerat att tjurfäktning ingår i stadens och regionens skyddade kulturarv. "Det är en konstform har varit en del av den spanska och medelhavskulturen sedan urminnes tider" säger chefen för den konservativa regionregeringen i Madrid.
Det handlar om den långa identitetsstriden mellan Spaniens olika och splittrade regioner.

2010-18 s 4
"Spanien bantar byråkratin"
29 av 106 statliga verk slopas för att spara pengar. Den spanska staten har avskaffat 80 generaldirektörsposter och 450 chefsposter. Och ännu fler underchefer ska bort. Alla statliga verk och myndigheter ska minska antalet chefsposter med 10 procent. Den spanska regeringen vill minska statsskulden från 11,2 procent till 3 procent av BNP till 2013.

2010-18 s 7-8
"Timmen T i den spanska ekonomin"
Spanien är ett högt skuldsatt land med skadade inkomstgenererande mekanismer. Spanien är på väg att bli ett "högriskområde". Det stora årliga underskottet är på 100 miljarder euro. Planer som tillkännagavs för en vecka sedan handlade om att spara 16 miljoner euro per år. Industriledare kräver åtstramningsprogram i den offentliga sektorn på kort sikt och därefter långtgående reformer av den rigida arbetsmarknaden.

2010-20 s 7-8
"Spanien gör u-sväng för att sanera ekonomin"
Spaniens premiärminister Zapatero tar nu i ordentligt för att överleva den ekonomiska krisen. Alla offentliganställda får fem procents löneminskning i år och nästa år ska lönerna frysas. Ministrarnas löner sänks, på ett bräde, med 15 procent. Det blir även minskade barnbidrag, minskade anslag till äldrevården och en frysning av vissa pensioner nästa år. Målet är att få ner budgetunderskottet till högst sex procent 2011. Arbetsgivare och ekonomer kräver reformer så att det blir lättare att avskeda personer. Det oppositionella Folkpartiet, PP, anklagar Zapatero för att agera två år för sent. Kreditmarknaderna gillade den spanska regeringens besked om åtstramningar.

2010-23 s 8
"Dåligt stöd för spansk strejk"
Strejken i den offentliga sektorn fick stöd av bara elva procent av arbetstagarna, vilket stärker premiärminister José Zapateros ställning när han försöker tackla eurozonens tredje största budgetunderskott. Zapatero har tvingats sänka löner och frysa pensioner för att övertyga investerare och kollegor ute i Europa om att han kan reducera budgetunderskottet på 11,2 procent av BNP och minska arbetslösheten. Det ska också bli enklare att säga upp folk och mindra generösa avgångsvederlag. "Spanien har inte råd att inte reformera arbetsmarknaden".

2010-24 s 9
"Religionsfritt"
Den spanska regeringen överväger att förbjuda burka i offentliga byggnader. Spanien ansluter sig därmed till andra länder i Europa som hävdar att burkan nedvärderar kvinnor. I Spanien förbereder man en lag som förbjuder alla religiösa symboler, som till exempel krucifix i statliga byggnader inklusive sjukhusen.

2010-25 s 10
"Hårda bud"
Spaniens socialistiske regeringschef, José Luiz Rodríguez Zapatero, överväger att ombilda sin regering i ett försök att erövra finansmarknadernas förtroende. Hans land står inför mycket smärtsamma reformer, som kräver odelat stöd från hela regeringen. Det ryktas att Natos före detta generalsekreterare, Javier Solana, kan bli aktuell som ny regeringsledamot. Om parlamentet inte godkänner regeringens spar- och reformplaner kan det bli aktuellt med nyval.

Spanien
2010-28 s 6-7
"Spanien hoppas på rödgult uppsving"
Äntligen något att prata om förutom krisen. Många spanjorer hoppas att VM-triumfen ska gynna landets ekonomi. En sak är i varje fall säker, och det är att David Villa och Co hjälpte till att bota den allmänna håglösheten. Spanien har roligt igen. 200 000 spanjorer förvandlade centrala Madrid till en jättelik festlokal efter VM-segern. Den rödgula flaggan, jublet, tutandet och vrålandet befriade Spanien från en djup depression. Spanien behöver verkligen ett ekonomiskt uppsving. Spanien var landet som för bara några få år sedan hade en verklig boom men nu har arbetslösheten stigit till över 20 procent och bland ungdomar är den nästan dubbelt så hög.

2010-36 s 10-11
"ETA utlyser vapenvila"
Sinn Fein fixade vapenvilan, säger Gerry Adams, den irländska politikern med anknytning till IRA. Den spanska regeringen tänker inte besvara den baskiska terroristgruppens förslag med motsvarande åtgärd och hävdar att orsaken till ETAs eldupphör är att organisationen är för svag för att genomföra terrordåd. Zapateros regering försökte förhandla med ETA vid förra erbjudandet om eldupphör. Då bröts vapenvilan efter nio månader då två personer dödades av en bomb.

2010-36 s 12
"Fortsatt kärvt på den spanska bostadsmarknaden"
Många i branschen har gått i konkurs och de som finns kvar räknar med att det dröjer ytterligare tre eller fyra år innan marknaden är i balans igen. Det finns nästan 690 000 färdiga, osålda nya byggnader i Spanien. Om man lägger till ej avslutade byggen närmar sig siffran en miljon. Priserna har minskat med 20 procent på tre år.

2010-41 s 4-6
"Rörelsen försöker hitta sin plats i en ny tid"
De spanska socialisterna och fackförbunden har lite svårt att anpassa sig till nya, svårare tider. Generalstrejken i förra månbaden var bara en missnöjesdemonstration och inte ett varsel om kommande oroligheter. Fackförbunden ville bara visa sitt missnöje med åtstramningarna utan att åsamka premiärminister José Zapatero och hans regering någon allvarlig skada. Zapatero som valdes 2004 har för närvarande sitt hittills svagaste väljarstöd. 29 procent väljarstöd mot 43 procent för Folkpartiet. Den socialistiska regeringen förefaller vara på väg att begå självmord.

2010-48 s 6
"Katalonien drar åt höger"
Den spanske regeringschefen José Luis Rodríguez Zapateros socialistiska parti ett svidande nederlag i de katalanska regionvalen i söndags. De katalanska nationalisterna (CiU) ökade från 48 till 62 mandat (av 135). Partiledaren Artur Mas blir ny regeringschef efter socialisten José Montilla. Hans socialistiska parti fick bara 28 mandat mot 37 2006. Det är socialisternas sämsta val någonsin i det katalanska regionparlamentet.
Även flera mindra vänsterpartier förlorade tillsammans många mandat. Vänsterrepublikanerna (ERC) fick bara 10 mandat vilket var mer än en halvering av resultatet för fyra år sedan. Även Ekosocialisterna (ICV) gjorde ett dåligt val.
Det största spanska oppositionspartiet, Folkpartiet (PP) som hittills inte haft någon betydelse i Katalonien, gick starkt framåt i Katalonien och fick 18 mandat i Regionparlamentet.
Artur Mas har som mål att göra regionen helt självstyrande och inte betala något till centralregeringen i Madrid.

2010-51 s 4-5
"Köparens marknad, men ingen köpare"
Spökstäder runt om i Spanien varslar om stora bekymmer för bankerna och i förlängningen för landets ekonomi. Den spanska byggnadsindustrins kollaps syns överallt i landet. Halvfärdiga hus står överallt. Boomen och kollapsen inom den spanska fastighetssektorn är häpnadsväckande. På bara ett decennium steg markpriserna med 500 %. Sedan försvann marknaden nästan över en natt. Många invandrare i byggindustrin åkte hem, arbetslösheten steg till 20 % och nordeuropéerna slutade upp att köpa. Investerarna vågar inte gå in, de tror att priserna kommer att falla ytterligare. Botten är inte nådd ännu. Många av de tomma bostäderna ligger i områden med liten efterfrågan, speciellt längs sydkusten.
Spanien, Terrorism

2011-02 s 3
"Ett land på gränsen till nervös fred"
Terrororganisationen ETA har utropat permanent vapenvila, men frågan är om gruppen menar allvar. Gruppen har försvagats markant och är inte att lita på grund av av sin långa historia av brutna löften och vapenvilor. ETA har under de gångna decenniernas kamp för ett självständigt Baskien dödat fler än 850 människor. Gruppen definieras som en terroristorganisation.

2011-02 s 4
"En hel generation spanjorer i väntan på ingenting"
Den ekonomiska krisen slår speciellt hårt mot de unga i Spanien. Mer än 40 procent av dem är arbetslösa, vilket är ett trist rekord i Europa. De kallas "generation noll" därför att de har noll chans på arbetsmarknaden. De bor hemma, den spanska familjen fungerar fortfarande som ett socialt skyddsnät. Till och med välutbildade akademiker har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Under boomåren var det lätt att få arbeten. En bra murare fick lätt jobb och tjänade bra även med bara sex år i skolan. 200 000 unga spanjorer har utvandrat de senaste tre åren. De är mycket välutbildade.

2011-02 s 5
"Ingen grymhet i TV före klockan 22"
Matadorer och entusiaster rasar när den spanska statstelevisionen förbjuder direktsändning av tjurfäktningar. Nya regler betyder att våld mot djur inte får visas på tv före klockan tio på kvällen, detta för att skydda unga tittare. I Katalonien har redan all tjurfäktning förbjudits. Rasande fans anklagar televisionen för att vända en viktig del av den spanska kulturen ryggen. Ett kulturarv sedan många århundraden menar många.

2011-04 s 3-4
"Bättre sent än aldrig!"
Om den spanska regeringen skyndar sig att reformera ekonomi och arbetsmarknad finns det en chans att stoppa en allvarlig kris, som skulle tvinga landet att söka hjälp utifrån.
Premiärminister Zapateros självförtroende har växt sedan en uppgörelse med Baskiska nationalistpartiet (PNV) betyder att hans minoritetsregering kan överleva fram till valen i början av 2012. Pensionsreformen, pensionsåldern ska stiga till 67 år, ska var klar före denna veckas slut och kollektivavtalet till 18 mars. Fackförbunden, arbetsgivarna och staten har inlett förhandlingar för att försöka reformera kollektivavtalsprocessen. Jämfört med Tyskland minskade Spaniens konkurrenskraft med 33 % under åren 1999-2009.

2011-06 s 6
"Nytt separatistiskt parti"
Baskiska separatister grundade tidigt i veckan ett nytt politiskt parti, som uttryckligen tar avstånd från den väpnade gruppen ETAs våldsamma kampanj. ETAs politiska gren, Batasuna, förbjöds 2003 på grund av att det hörde samman med den miltanta grenen.

2011-10 s 6-7
"Kubanerna känner sig inte välkomna"
Castroregimen frigav i höstas 52 politiska fångar och lät dem lämna landet tillsammans med sina släktingar, ofta kusiner, för att flytta till Spanien. Många kom till Madrid. Där bor nu 40 före detta politiska fångar med 300 släktingar. På deras pass står "oåterkallelig utresa". Nu lever de utan papper i Spanien. Många av exilkubanerna är besvikna på den spanska regeringen som finansierar deras uppehälle. Kubanska utbildningar godkänns till exempel inte. Många funderar på att söka visa till USA. Där får de emellertid inte asylstatus eftersom de kommer från ett fritt EU-land.

2011-14 s 4-5
"Zapatero har fått nog och det har väljarna också"
Det spanska Socialistpartiet halkar efter oppositionen med tvåsiffrig procentandel, vilket har fått den socialistiska premiärministern José Luiz Rodríguez Zapatero att misstänka att Socialistpartiets chanser att behålla makten skulle förbättras markant om han själv avstår från att söka en tredje mandatperiod. En trolig kandidat till posten som efterträdare är inrikesminister Alfredo Rubalcaba. Zapateros popularitet har dalat till en historiskt låg nivå. Folkpartiet, PP, väntas gå starkt framåt i de regionala och lokala valen i maj.

2011-14 s 4-5
"Lite si och så med religionen"
Få spanjorer går i mässan varje vecka, men kyrkan har fortfarande stort inflytande i spanjorernas liv. Tre fjärdedelar av spanjorerna definierar sig som katoliker och bara 2,5 % tillhör någon annan religion. Rörelser som Opus Dei är populära. Bara 15 % av de spanska katolikerna går i mässan varje vecka. Vatikanen har förlorat slaget när det gäller synen på sex och preventivmedel. Men detta har inte hindrat kyrkan, som driver många skolor att blanda sig i politiken.

2011-14 s 5
"Vem hinner ta siesta?"
Siestan är avskaffad och spanjorerna arbetar fler timmar än genomsnittet i Europa. Spanjorerna arbetar längre varje dag än till exempel både holländare och tyskar. Problemet är det som människor gör när de kommer till jobbet. Många sitter bara länge kvar vid skrivbordet eftersom det anses fel att gå hem innan chefen går. Produktiviteten är låg. 41 % missar det dagliga målet. Många företag har lunchstängt i två timmar mitt på dagen.

2011-15 s 10
"Vapengömma avslöjades"
Den spanska polisen hittade nyligen ett stort förråd av sprängmedel, närmare ett ton sprängmedel, tillhörande separatiströrelsen ETA, på en bondgård i Baskien. Två bröder greps och de misstänks till höra ETAs logistiska avdelning.

2011-18 s 6
"Decentralisering på gott och ont"
Regional autonomi gör det svårare för den spanska regeringen att minska budgetunderskottet. I Spanien står 17 regionregeringar för 37 % av de offentliga utgifterna. Det finns gott om fett att banta bort i de regionala administrationerna. Katalonien var i fjol en av de mest slösaktiga regionerna. Katalonien finansminister vägrar att skär ner utgifterna med nödvändiga 20 %. Detta kan göra finansmarknaderna oroliga.

2011-18 s 9
"439 år i fängelse"
En spansk domstol dömde två somaliska män för sjöröveri i samband med kapningen av ett spanskt fiskefartyg. Det långa fängelsestraffet beror på att männen frihetsberövade fartygets 36 besättningsmän. Straffet är elva år per tillfångatagen sjöman. Övriga tio gripna pirater har transporterats till afrikanska länder för att rannsakas där.

2011-19 s 10
"Extremhögern knappar in"
Antalet utlänningar i Spanien är 12 % vilket tre fjärdedelar tycker är "för mycket". I Katalonien bor många invandrare och där ställer Plattform för Katalonien (PxC) upp med 100 kandidater i de lokala valen den 22 maj. I sju kommuner har partiet redan mandat i fullmäktige. "Varken illegala invandrare eller utlänningar med id-handlingar ska ha rätt att söka ekonomiskt stöd", säger partiledaren Josep Anglada.

2011-25 s 10-11
"Folket i Folkpartiet"
Mariano Rajoy är ledare för den spanska högern och blir förmodligen landets nye premiärminister efter valet nästa år. Exakt vad han vill är och förblir något av en gåta. Väljarna for illa åt Socialisterna i kommunvalen i maj, då Folkpartiet (PP) segrade med tio procentenheter. De spanska väljarna hade goda skäl att straffa den socialistiske premiärministern, José Luis Rodríguez Zapatero. Landets förut blomstrande ekonomi har kraschat under hans ledarskap. Rajoy kommer mycket snabbt att driva igenom ett åtstramningspaket och sänka företagsskatten.

2011-28 s 26-27
"Önsketänkande kan inte ändra historien"
Spanien undersöker den fascistiska rörelsens monument, inklusive kvarlevorna efter Franco. Denna vecka är det exakt 75 år sedan det spanska inbördeskriget började. En tre år lång blodig konflikt som krävde 450 000 liv. Kriget och segraren, Francisco Franco, föranleder än idag många heta debatter i Spanien. Inbördeskriget fortsätter att generera en myriad av skrifter som innehåller nya avslöjanden och ger feta rubriker i tidningarna. En särskild strid står om vad som ska hända med Monumentet Valle de los Caidos (De stupades dal", som är Europas största massgrav. Kvarlevorna av 34 000 människor ligger begravda där. Merparten av dem slogs för Franco. Många menar att det är förödmjukande för Francos offer att tvingas fortsätta att via skattsedeln finansiera den fascistiska helgedomen.

2011-31 s 11
"Zapatero tidigarelägger valet i Spanien"
För Spaniens impopuläre premiärminister José Luis Zapatero var det en fråga om vad som vore minst plågsamt - tidigare lagda val i november eller som det var tänkt, i mars 2012. Nu blir det val den 20 november. Zapatero lägger av och vice premiärministern Alfredo Pérez Rubalcaba tar över och leder Socialistpartiet under valrörelsen. I opinionsmätningarna inför leder den konservative Mariano Rajoy med sju procentenheter. Rajoy vill sänka bolagsskatterna för att skapa tillväxt och arbetstillfällen. Han måste också uppnå tuffa sparmål för att hålla budgetunderskottet i schack.

2011-39 s 35
"Nyval i Spanien"
Premiärminister Juan Luis Zapatero har upplöst det spanska parlamentet och utlyst nyval till den 20 november. I opinionsmätningarna har det konservativa Folkpartiet ett stort försprång framför de regerande Socialisterna. Zapatero kommer inte att ställa upp för omval. Han har styrt landet i två mandatperioder.

2011-42 s 5-6
"ETA ger upp kampen för självständighet"
ETA utlyste i januari permanent vapenvila, vilket förmodligen var ett förebud om den deklaration som väntas komma senare denna vecka. Det är en historisk händelse i Spanien när det väpnade baskiska separatistgruppen ETA sätter definitiv punkt för mer än fyra decennier av våld. Personer med kännedom om ETA varbar dock för att gruppens agerande är och förblir oförutsägbart. Organisationen har dödat drygt 800 människor i bombattentat och väpnade attacker runt om i Spanien i 43 år. ETA definieras som terroristgrupp av EU och USA och den har försvagats de senaste tio åren.

2011-45 s 4
"Reformatorn Rajoy är beredd att ta över"
Borgerliga PP går mot en brakseger i det spanska valet, men regerandet blir ingen dans på rosor. Över fem miljoner spanjorer är utan arbete. Tillväxten har bromsat och en andra recession hotar runt hörnet. Rajoy ligger 15 % före Zapateros socialister och kommer att få egen majoritet i parlamentet och därmed möjlighet att driva igenom långtgående reformer. Men att bota Spanien är inte lätt och görs inte i en handvändning.

2011-47 s 10-11
"Spanjorerna valde, som väntat, ny regering"
Rajoy måste infria löftet om att Spanien ska upphöra vara ett problem och i stället bli en del av lösningen.
En hård dom fälldes i söndags mot Socialistpartiet (PSOE), som har regerat landet i åtta år. De PSOE led en brakförlust och ersätts nu av det konservativa Folkpartiet (PP), som får det svåra uppdraget att hjälpa till att snarast lösa den djupa skuldkrisen i Europa. Mariano Rajoys parti erövrade 186 platser av totalt 350 i parlamentets underhus, medan Socialistpartiet rasade till 110 mandat fån 169. Söndagens val var PPs bästa resultat och Socialistpartiets sämsta sedan Spanien återgick till demokratiskt styre på 1970-talet. Den nye spanske premiärministern har en fördel som hans grekiska och italienska kolleger saknar: ett solitt stöd av egen majoritet i ett nyvalt parlament.

Spanien
2011-50 s 31
Kung Juan Carlos svärson synas i sömmarna"
Den förr oantastliga spanska kungafamiljen är involverad i en växande skandal där medlemmar i kung Juan Carlos familj misstänks för att ha tjänat pengar på monarkin. I skandalens centrum finns kungens svärson, Iñaki Men först måste myndigheterna återskapa folkets förtroende., en före detta olympisk handbollsspelare, som blev hertig av Palma i och med giftermålet med Juan Carlos idrottsintresserade dotter, prinsessan Cristina.
http://www.guardian.co.uk/world/2011/dec/08/spanish-royal-family-hit-fraud-scandal

2011-51/52 s 9-10
"En försiktig perfektionist tar över rodret"
Spaniens nye ledare, Mariano Rajoy, är van att sitta på åskådarplats, men nu är det hans tur att försöka styra ett sjunkande skepp i hamn.
Tålamod är en dygd som Rajoy har slipat sedan 2003, när José Maria Aznar, Spaniens förra konservativa premiärminister, handplockade honom till sin efterträdare.
Faktum är att Rajoy, som lyckades ta makten i sitt tredje försök 20 november i år, inte har verkat särskilt pigg på att stå i rampljuset. Han har undvikit intervjuer och ville inte avslöja vilka som ingår i hans regering förrän han i onsdags presenterade den formellt för kung Juan Carlos. Han vill ha en snabb förändring av de kollektiva avtalsförhandlingarna. och arbetsmarknadslagarna som enligt kritikerna medverkar till den höga arbetslösheten på 21 %.
I motsats mot 2004 när novisen Zapatero tog makten kommer Spanien nu att ledas av en veteran som suttit i parlamentet i tre decennier och innehaft flera ministerposter.

2012-04 s 11-12
"Nytt hopp för ett skadat och ärrat land"
I femtio år levde baskerna under terrorhot.
Den baskiska terror- och separatistorganisationen ETA deklarerade permanent eldupphör i höstas, men knappt någon vågade tro att det var sant. Vreden och bitterheten över det förgångna är så djupa att hoppet om försoning sprider sig mycket långsamt. Utpressningsbreven har dock slutat att komma. Det var tidigare ren rutin. Från 1978 till 2010 ökade ETA sin kassa med omkring 115 miljoner euro.
I 51 år härskade rädslan för terrordåd. 800 ETA-fångar sitter i spanska fängelser. Den spanska terroristorganisationen ETA dödade 858 människor under den långa våldskampanjen.

2012-07 s 30
"Pesetan tillbaka i spansk by"
Den europeiska krisen har fått butiker i den spanska byn Villamayor de Santiago att acceptera den gamla valutan, pesetan. Samhället har 3000 invånare och ett torg med kullerstenar. Det här är den plats där en av världslitteraturens mest kända gestalter slogs mot vindmöllor, Don Quijote från La Mancha. Hittills har byborna använt pesetas för över 50 000 svenska kronor. Affärsmännen har insett att många invånare har pesetas i spargrisar och byrålådor medan de har ont om euro. En fjärdedel av samhällets invånare är arbetslösa.
Och människor kommer nu från andra orter för att använda sina pengar, som har varit värdelösa sedan 2000 då Spanien övergick till euron.

2012-08 s 7
"Spaniens arbetsmarknadsreform är mer radikal än den verkar"
Det blir en intern devalvering. Medellönen kommer att sjunka. Arbetsmarknaden avregleras. Uppsägningskostnaderna för företagen minskas drastiskt. Fritt fram för företag att bryta sig loss ur kollektiva avtal. Det blir lättare för folk att byta jobb, vilket ger större flexibilitet på arbetsmarknaden. Nya lagar minskar klyftan mellan de som är "inne" och de som är "utanför".

2012-17 s 6
"Toppar arbetslöshetsligan"
24 % är arbetslösheten i Spanien. Och den kommer att stiga. "2012 blir inget bra år" säger premiärminister Mariano Rajoy. Antalet arbetslös kan vara sex miljoner innan årets slut. Enligt nya lagar kan arbetsgivare, om de kan bevisa tre förlustkvartal i rad, sänka löner och avgångsvederlag utan överenskommelse med facket.

2012-17 s 10
"Det blåser upp till storm"
Spanien har hamnat i eurokrisens epicentrum. Vågen av kritik har överraskat premiärminister Mariano Rajoys regering. Regeringens åtstramnings budget siktar på att minska underskottet med 27 miljarder euro och de regionala regeringarna ska spara ytterligare 16 miljarder euro. Regeringen skyller motståndet på Zapateros socialistiska regering som röstades bort i november 2011. Men nu har Rajoys högerparti egen majoritet fyra år framåt.

2012-21 s 6-7
"Vi är inte Grekland!"
Decentralisering tål att testas. Många andra europeiska länder har ständigt upprepat att "Vi är inte Grekland!" Först Irland och Portugal, som också fick räddningspaket som de gengäldar med strikta åtstramnings och reformprogram. Nu gör Spanien samma sak. Men Spanien börjar bli skrämmande likt Grekland. Mest handlar det om de spanska regionernas stora slöseri. Att lägga ner regionstyret emellertid inte. T ex i Katalonien och Baskien är ekonomin klart bättre än vad Centralregeringen mäktar.

2012-24 s 4-5
"Greklands trångmål fick Spanien att skynda"
Det stora Spanien tvingades till slut begära hjälp för att hålla landets banker flytande, men det var egentligen det lilla Grekland som stjälpte det spanska lasset.
Greklands elva miljoner invånare ska på söndag göra valet mellan ledare som accepterar hjälplånens hårda villkor och ledare som avvisar dem, trots att det kan kosta Greklands medlemskap i valutaunionen.
Bara risken för att de trotsiga krafterna vinner i Grekland förvärrade Spaniens problem.
Den spanska regeringens lånekostnader steg och orsakade en bankrusning i slow motion som försvagade landets finanssystem.
För ögonblicket försöker de europeisk ledarna skydda resten av eurozonen mot vad som än händer i Grekland 17 juni.
I USA är president Barack Obama orolig för att dåliga ekonomiska nyheter från Europa kan hämma den ekonomiska återhämtningen i USA och därmed hans chanser att bli omvald.

2012-31 s 8-9
"Ungdomarna utan hopp"
I Barcelona och Katalonien befinner du dig mitt på arbetslöshetens egen perrong. Här trängs ungdomar och äldre på samma anhalt, mot destinationen ingenting. En fjärdedel av Spaniens unga är arbetslösa. Därtill saknar man hopp inför framtiden. Många emigrerar till forna kolonier för att börja ett nytt liv. Den värst drabbade landselen är Andalusien i söder. I Barcelona, en stad som lever på turism och sitt fotbollslag glider ungdomarna mest bara runt. Bor hemma hos föräldrarna och fördriver tiden med skateboard.

2012-31 s 10-11
"Spaniens restauranger i kamp för att överleva"
Spanien må anses vara hemorten för "gastro chic" ändå så vacklar denna bransch i ett land med den största arbetslösheten i Europa. Människor minskar sin konsumtion. Restaurangernas främsta konkurrent är hemlagad mat. Några av de mest fashionabla restaurangerna har till och med gett upp sina stjärnor hos Michelin och satsar på billigare matalternativ. "Ingen har längre råd att ägna tre timmar för ett mål mat idag".

2012-40 s 30
"Katalonien lämnar Spanien?"
I veckan hölls en folkomröstning i Katalonien om regionens förhållande till Spanien. Omröstningen gäller om man skam söka självständighet eller inte. Spanien skulle uppleva det som stridande mot konstitutionen. Det är knappast troligt att det blir en sådan drastisk splittring men i väntan på valresultatet kan man bara notera att folket i Katalonien liksom andra spanjorer drabbats av Spaniens usla ekonomi.

2012-42 s 10
"Katalonien kräver självständighet"
I dag vill 74 % av katalanerna ha en folkomröstning om självständighet. Om sex veckor gå katalanerna till val. Centralregeringen skyller på undervisningssystemet kontrar med att kräva att spanska införs som språk också i Katalonien. Under Francos tid var katalanskan bannlyst men nu är det vanligaste språket bland regionens 7,6 miljoner invånare och anses var ett viktigt stöd för dess nationalkänsla.

2012-44 s 9
"Baskiska nationalister vann"
De regionala valen ger Spaniens premiärminister ny huvudvärk.
Rayos Partido Popular, PP - "folkpartiet" - vann regionalvalet i Galicien den 21 oktober, men valet i Baskien samma dag gav honom ännu mer huvudvärk: den socialiststyrda regionsregeringen tvingades avgå och det baskiska nationalistpartiet (PNV) blev störst med en tredjedel av rösterna. Partier som accepterar Baskiens status som en del av Spanien fick bara en tredjedel av platserna i det regionala parlamentet. En fjärdedel av rösterna gick till Euskal Herria Bildu, en koalition av separatistgrupper, som nu är regionens näst största politiska kraft och en allvarlig rival till PNV, vars ledare Iñigo Urkullo, nu måste ta ställning till självständighet. Kommer han att följa Artur Mas, Kataloniens ledare och utlysa folkomröstning? Baskerna är mindre intresserade av självständighet än katalanerna.

2012-44 s 10-11
"Demokratiprocessen gör helt om"
Det regerande regionpartiet i Ukraina vann förra söndagens val. President Viktor Janukovitjs parti fick en tredjedel av rösterna medan oppositionella Fosterlandspartiet fick mindre än en fjärdedel och Kommunisterna knappt 15 %. Partiet lett av världsmästaren i boxning, Vitalij Klitsjko fick knappt 14 % och det högerextrema nationalistpartiet Svoboda en bit under 10 %.
Fosterlandspartiet är den fängslade politikern Julia Timosjenkos parti.
Regionpartiet och dess allierade förväntas inte få den två tredjedels majoritet den hoppats på. Då ville den ändra i författningen och slopa direkta val till presidentämbetet. Viktor Janukovitj har tre år kvar på sim ämbetsperiod. Sedan får han inte väljas igen. Han hade hoppats på att kunna utses av parlamentet i fortsättningen. Nu tvingas han kanske göra en Putin-Medvedev-rockad för att inte förlora makten

2012-48 s 12
"Väljarna krånglar till självständighetsplanerna"
Den katalanske presidenten Artur Mas som leder regionens ivrigaste krav på självständighet från Spanien. misslyckades med sitt mål att vidga sitt partis makt. Hans parti Convergéncia i Unío (CíU) försvagades i stället för att stärkas vid valet häromdagen. Från 62 till 50 mandat - målet var 68 mandat. Hans mål var att kunna utlysa en folkomröstning om relationen till Spanien. För detta krävdes 68 platser - av parlamentets 135.
CíU behöver nu bilda en allians med Esquerra- partiet som också är ett separatistparti. Detta vänsterparti blev näst störst med 21 platser. Sedan kom socialistpartiet och folkpartiet som tillsammans fick 39 platser - båda motsätter sig självständighet.
Den största osäkerheten är huruvida ett fritt Katalonien kan vara kvar i EU och behålla euron. 2015.

2013-04 s 10
"Solig prognos - men spanjorerna tvivlar"
Obligationsräntan har sjunkit och tillväxten förväntas tillta senare under 2013 I Spanien. Men spanjorerna genomlider just nu en svidande lång period av rekordhög arbetslöshet på 26,6 %. Den offentliga servicen har minskat samtidigt som reallöner och pensionsnedskärningar gjort folk fattigare. Bara en av sex spanjorer har förtroende för premiärminister Mariano Rajoy. Själv har han tre år kvar på sin mandatperiod.

2013-13 s 8-9
"Från sherry till soppkök"
Jerez de la Frontera i södra Spanien är en stad med en befolkning på 215 000 som gjort sig världskänt för sin sherry och sina flamenco-festivaler - men ökänt i Spanien för sina enorma skulder på en miljon euro (8,3 miljoner kronor).
Man försöker balansera budgeten genom att sänka löner, skära ner på antalet anställda och dra in på offentlig service. Många av de anställda, som polismannen Julian Calvo, får bara betalt stötvis, när staden råkar ha pengar.

2013-16 s 6
"Spanien vill förbättra sitt varumärke - Vi är inte manãna"
Spaniens ekonomiska kris har krossat miljontals arbetstillfällen, skövlat de offentliga finanserna och tvingat tusentals företag i graven. Nu fruktar regeringen att krisen också har skadat den mest ogripbara tillgången nämligen varumärket Spanien, "Marca España".
Spanien har sjunkit från 10e till 19e plats sedan 2009!

2014-17 s 10-11
"Rashästarna säljs som hästkött"
Krisen har gjort Spanien till en av Europas största exportör av hästkött. Det mesta går till länder som Frankrike och Italien där hästkött är en kulinarisk tradition.
Även unga avelsdjur slaktas.
Att äga en häst gav en social ställning som kunde kopplas till besuttna godsägare. Men de nyrika tänkte inte alltid på de kostnader som hästarna innebar på lång sikt. Sedan den ekonomiska bubblan har sprucket tvingas många göra sig av med sina hästar.

2013-20 s 6-8
"Graviditeter till salu"
I Spanien säljer de sina egna ägg för att själva få mat för dagen. Det är snart fem år sedan Mónica Campos började använda sin kropp för att tjäna pengar. Spaniens byggindustri bröt samman och hennes man Eduardo tvingades sluta sälja lyx&SHY;bilar eftersom hans kunder för&SHY;svann. Vid varje donationstillfäller fick hon nära 3000 euro.
Barcelona rankes nu som det främsta målet för par och ensamma kvinnor som vill ha barn. Befruktningsturismen har blicvit en av landets få blomstrande industrier.
Mónica Campos donerade regelbundet sina ägg, flerfaldigt mer än vad som var lagenligt, geom att ljuga för sina läkare. Hennes förmåga tog snabbt slut och hennes hälsa blev lidande.

2013-25 s 4-5
"Krisen får företag att skärpa sig"
"Hunger skärper förståndet" lyder ett spanskt talesätt. Kriser är bra tider för entreprenörer. Spanjorerna har nu accepterat behovet ab grundläggande förändringar. Spaniens handelbalans har svängt till överskott i mars för första gången på minst 50 år! Arbetsmarknadsreformer, låga löneökningar och tydliga produktivitets förbättringar har bidragit till att minska arbetskostnaderna med cirka 8 % sedan 2009.

Spanien, Tyskland, EU
2013-26 s 14-15
"Från varm beundran till frostig irritation"
Spanien vill påskynda bankunionen. Tyskland bromsar. Spanska ämbetsmän kräver att en bankunion kommer till stånd snabbt och vill att Tyskland stimulerar sin ekonomi så att landets import från Spanien ökar.
Från den dag då Rajoys regering installerades 2011 har det gjorts medvetna försök att efterlikna en del av de strategier som fick Tyskland att övervinna en egen lågkonjunktur för 10 år sedan genom en arbetsmarknadsreform och en stark inriktning på exporttillväxt och konkurrensförmåga. Spanien försöker nu också förändra skolsystemet genom att uppmuntra fler tonåringar att välja yrkesutbildning sedan de lämnat skolan.
Vidare har styckekostnaden, eller enhetspriset, vid tillverkning fallit. Konkurrensförmågan har ökat.

2013-27 s 6-7
"Adiós Alemania"
Är Tyskland ett drömland för invandrare? Inte helt. Enligt en OECD-studio lämnar mer än hälften av grekerna och spanjorerna Tyskland inom ett år efter ankomsten.
Baden-Würtenberg lockar unga arbetare från Spanien, plågad av brist på arbetskraft. Små och medelstora företag i södra Tyskland är i desperat behov av arbetskraft. Enligt en ny rapport från OECD stannar bara varannan grek och var tredje spanjor mer än ett år.
Arbetsgivarna vill ha utbildade arbetare som kan tala tyska och stanna länge och bilda familj.
De nya invandrarna är unga och extremt kvalificerade.

2013-29 s 12-13
"Ryssarna räddar de spanska kusterna"
Det har blivit en rysk invasion i den katalanska kuststaden Lloret de Mar, blott en timmes bilväg från Barcelona. Av de 40 000 invånarna är 8 procent redan ryssar. Främst är det klimatet som lockar, men även möjlighet att köpa billiga bostäder.
Rtssarna är visserligen eftertraktade men också besvärliga kunder.. De har noga preciserade önskningar. Flera inflyttade ryssar har upptäckt dessa önskningar som en egen kommersiell möjlighet. Kyrilliska bokstäver präglar affärsskyltningen och restaurangmenyerna på Costa Brava.

2013-31 s 4-5
"Den spanska politikens mäktigaste kvinna"
Politiska bedömare i spanska Madrid tror att Soraya Sáenz de Santamaría blir Spaniens nästa premiärminister. Den 42-åriga juristen har gjort kometkarriär och lyckats hålla sig utanför alla politiska skandaler. Hon har tagit städjobbet och belönats med posten som vice minister. Nu väntas hon ta över efter Mariano Rajoy.
Samtidigt som anklagelser om illegal partifinansiering blir alltmer besvärande för den spanske premiärministern Mariano Rajoy, så har hans 42-åriga vice premiärminister gått fri från anklagelserna
Protesterna var ett svar på den "dubbla bokföring" som partiets före detta skattmästare, Luis Bárcenas gjort sig skyldig till. Hans agerande, som avslöjats av spanska tidningar, har också dragit in Mariano Rajoy, liksom partisekreteraren, andra före detta ministrar och prominenta konservativa politiker i härvan.
Varför har Rajoy till exempel fortsatt att betala ut en hög månadslön till Bárcenas som redan för tre å sedan tvingades lämna sin post?

2013-34 s 10
"ETA alltid närvarande"
Kan en terrororganisation någonsin helt besegras? Efter utvisningen från Norge är ETAs ledarskikt tillbaka. ETA har inte begått något mord i Spanien de senaste fyra åren. I oktober utropade de ett ensidigt permanent eldupphör. Men ETA har fortfarande vapen och sprängmedel, förmodligen nedgrävda i vattentäta containrar i franska skogar.

Spanien, Kina, Tibet
2013-48 s 8
"Folkmordet i Tibet stör relationerna till Kina"
En brottmålsdomstol i Madrid har anhållit fem tidigare kinesiska ledare för deras del i folkmordet i Tibet. Bland annat den förre kinesiske presidenten Jiang Zemin och den tidigare regeringschefen Li Peng. Alla fem riskerar att häktas om de skulle resa till Spanien eller till andra länder som erkänner beslutet. Beijing reagerade kraftigt och förkastade de tibetanska stödgrupper i Spanien som tog initiativ till rättegången.
Den spanska regeringen är allvarligt bekymrad över de följder domstolens beslut skulle kunna få på relationerna till en viktig handelspartner. Spanien behöver kinesiska investerare för att förbättra sin bräckliga ekonomi.

Spanien
2013-50 s 9
"Populär och oerfaren"
Susana Dias är Spaniens mäktigaste socialist.
Med Susana Dias, som sken som en sol på podiet efter att ha tagit ledningen i de spanska socialisternas mäktiga andalusiska gren förra månaden, förväntar sig hennes fans en generations - och genusrevolution i partiet. Segern bekräftade att den energiska 39-åringen, som leder det regionala styret, nu är Spaniens mäktigaste socialist. Hon är den populäraste kandidaten att leda socialisterna i 2015 års val. Socialisterna ligger fortfarande efter Partido Popular som körde bort dem 2011.

Spanien, Israel
2014-08 s 18-19
"Medborgarskap för sefardiska judar"
Spanien vill sona 1400-talets utvisningar. Spaniens utrikesminister Alberto Ruiz-Gallardon kallar de historiska utvisningarna för ett av Spaniens "största historiska misstag. Alla spanska judar antingen utvisades eller tvingades konvertera till kristendomen 1492. Hela den muslimska befolkningen drevs också ur landet. Den största gruppen av dessa så kallade sefardiska judar bor i Israel. Alla som är ättlingar från 1400-talet kan ansöka om spanskt medborgarskap utan att ge upp sitt eget.
"Nu har de en öppen dörr för att ännu en gång bli vad de aldrig borde ha slutat vara - medborgare i Spanien".
Vem kan bevisa att man är sefardisk ättling? Man måste ha intyg utfärdat av Förbundet för judiska gemenskaperna i Spanien eller den rabbinska myndigheten i hemlandet. Detta måste ske inom två år efter det att lagförslagit antagits.
Lockelsen av ett EU-pass med tillgång till bostad, utbildning och välfärd kan vara attraktivt för många sefardiska judar världen över.

Sport, Spanien
2014-22 s 13-14
"Idrottens problem med rasisterna"
Spanska fans visar sina fördomar och sociala media eldar på fientligheten.
Nästan 18 000 personer skrev rasistiska kommentarer på Twitter i en hädisk och antisemitisk hashtag efter Real Madrids förlust i basketfinalen mot Maccabi Tel Aviv.
En undersökning visar att cirka 30 % av vuxna spanjorer hyser fördomar mot judar.
Men det är inte bara judar som drabbas, även färgade och romer är utsatta inom idrotten. Och spanjorerna är långt ifrån ensamma om problemen med rasister på arenorna och de sociala medierna. "De mest hängivna fansen har infiltrerats av Europas nynazister", menar man inom den spanska rörelsen för tolerans.
Under årtiondet före 2008 har Spanien med framgång integrerat omkring 5 miljoner invandrare i arbetskraften - mer än 10 % av befolkningen.

Spanien, Monarki
2014-24 s 8-9
"Ny kung eller ingen kung alls?"
Kung Juan Carlos abdikation har satt fart på kritiken mot kungahuset. Efter nästan fyra decennier med demokrati i Spanien bestämde sig kung Carlos att abdikera (avgå) från kungatronen till förmån för sin son Felipe, 46 år. Genast började spanjorerna fråga sig om man verkligen behöver en monarki. En nagel i ögat är att kungen fortsatt leva "kungligt" medan spanjorerna plågats av den värsta ekonomiska situationen på flera generationer.
Bland dem som stöder en folkomröstning om republik finns Podemos, ett nytt populistiskt parti som vann nästan åtta % i den spanska omröstningen i förra månadens val till Europaparlamentet.

2014-34 s 6
"Politikerna måste börja prata med varandra"
Spanjorerna liknar människor i en diskussion där ingen vill lyssna på den andre för en diskussion mellan havsrudor, fiskar som oftast har glosartade ögon och öppna munnar.
Men med Spaniens traditionella partier i nedgång och katalanska separatister i uppgång kan politiken i Spanien tvingas in i seriösa dialoger.
Den separatistiska katalanska vänstern , ERC, har för avsikt ett genomföra en rådgörande folkomröstning kring självständighet den 9 november.
I resten av Spanien är det politiska etablissemanget splittrat. Rajyos borgerliga folkparti, PP, har inte haft lägre siffror på 25 år. Oppositionen, socialisterna, har ännu sämre. De två partierna har styrt Spanien i 30 år. Ett nytt parti, Podemos, är mer på gång.

Skottland, Storbritannien, Spanien
2014-37 s 4-5
" I Skottland och Katalonien marknadsförs 'Ja till självständighet" som en förändring som inte innebär någon större skillnad'"
En analys inför valen som självständighet.
Nationalisterna i Skottland och Katalonien har länge stött varandra. Om skottarna röstar ja till självständighet så växer möjligheterna att katalanerna gör detsamma. Det finns skillnader mellan de båda i argumenten varför man vill ha självständighet men de delar samma marknadsföringsstrategi; självständigheten kostar inga förändringar. Allt blir som förut.
En självständighet som kontrolleras av Bank of England, har kvar drottningen i Balmoral, behåller pundet i plånboken? EU direktiv som vanligt? Det är en tilltalande idé.

2014-41 s 10-12
"Bron som leder till Ingenstans"
Miljonerna rullar in för att stötta Andalusien, Spaniens fattigast region.
Kastas 500 miljoner euro rätt i sjön? Eller var hamnar de egentligen? det ställs allt fler frågor om EU-bidragens effekter till Andalusien - och om de göder korruptionen. Teofila Martinez Saiz är en populär borgmästare i Andalusiens huvudstad Cadiz, en av Spaniens vackraste städer. Hon har en otrolig förmåga att ordna pengar till olika projekt, men nu börjar man undra om pengarna går till det som de är tänkta för. I somras ledde situationen till att den Europeiska investeringsbankens vicepresident Magdalena Álvarez Arzas fick avgå.

2015-3 s 7
"Ett dramatiskt val"
I det senaste allmänna valet 2011 fick landets två största partier, oppositionens Socialisterna (PSOE) och det styrande Folkpartiet (PP) nästan 75 % av rösterna tillsammans. Det här året blir det väldigt annorlunda, knappt 55 %. Det största hotet kommer från Podemos, en vänsterrörelse som grundades i början av 2014 och som vann åtta procent av rösterna i EU valet i fjol. Nu får partiet röster i nivå med PSOE-PP.
Dessutom höjs rösterna för en katalansk självständighet. Den verkliga valdramatiken inom EU kan i år komma att utspelas i Spanien.

2015-10 s 4-8
Spanien, Samhälle
2015-10 s 4-5
"Sluta ragla runt på gatorna!"
Spanien vill kriminalisera farliga, fulla fotgängare.
Berusade turister som brukar ragla omkring på spanska gator på nätterna bör skärpa sig i sommar. För att få slut på det farliga vinglandet planerar Spaniem att införa alkoholtester (utandningsprov) för fotgängare. Förslagen, tillsammans med andra förslag om förbättrad trafiksäkerhet, skulle ge fotgängarna samma ansvar som bilisterna för hur de rör sig på vägarna.
Att försöka flytta över skulden och skylla på offret är en pågående och mödosam uppgift. Men om man kommer på hur man kan fängsla människor som sms:ar medan de promenerar, så vore det inte helt fel.

Spanien
2015-11 s 25-27
"Spaniens vänsteraktivister på frammarsch"
Det nya vänsterpartiet Podemos kan vinna höstens val.
Podemos har sprungit fram ur proteströrelsen "De upprörda". De kämpar mot maktkartellen inom landets politik och näringsliv, mot korruption och fifflet.
Partiet utlovar insyn och gräsrotsdemokrati, men frågan är om de uppfyller sina egna moraliska krav. Juab Carlos Monedero, en av grundarna till Podemos, har sett till att dra partiet med sina höga moraliska värderingar, in i partiets första ekonomiska skandal genom att skatteplanera för intäkter han erhållit utomlands.

Spanien
2015-15 s 26-29
"Spanien vände krisen till en möjlighet"
I dag framstår den spanska modellen som förebild i Europa.
Efter att under flera år ha varit en av Europas skakigaste ekonomier har Spanien lyckats genom tuffa reformer återfå en ekonomisk tillväxt.
Europeiska centralbanken förutspår att Spanien kommer att räknas till en av de största ekonomiska motorerna i Europa i år. Med en billig euro och låg ränta förväntas den ekonomiska tillväxten öka med 2,3 %. Den spanska regeringen räknar med att en miljon nya arbetstillfällen kommer att skapas. Även Portugal och Irland är goda exempel på hur en ekonomisk kris kris kan vändas till en möjlighet genom att kopiera den tyska ekonomiska modellen. Tack vare smärtsamma reformer även inom en monetär union.

Spanien
2015-27 12
"Spaniens politiska karta färgas röd"
De konservativa förlorar makt i regionen. De måste nu, i liket med socialisterna, göra överenskommelser med de sturska protestpartierna som kämpar för högre sociala avgifter och fler insatser mot korruptionen.
I regional- och kommunvalen i maj i Spanien hävdade sig Partido Popular (PP) på många platser som starkaste kraft men allianser mellan olika vänsterpartier såg till att PP förlorade sex av elva regioner där man styrt. Socialisterna styr nu i sju regioner mot tidigare två. Men för detta krävdes en pakt med protestpartierna. Det "upprörda" partiet Podemos hjälpte socialisterna till makten i sex regioner.
Den liberala nykomlingen Ciudadanos stöder PP i fyra och socialisterna i två regioner.
Samregeringarna kräver nu betydligt större socialutgifter, insatser mot korruption och stopp för privatiseringar, särskilt inom hälsovården.

Spanien, Kultur
2015-33 4-5
"Picassos målning ska hem till Spanien!"
För de spanska myndigheterna är Picassos målning "Ung kvinnas ansikte" från 1906 ett unikt verk, en "nationell konstskatta" och får inte säljas utanför landet.
Ägaren, Jaime Botín, hävdar att tavlan är hans egendom, inte Spaniens. I dag är tavlan beslagtagen av franska tullen.
Beslaget av Picassos tavla följs noga av andra länder som ett exempel på hur ett försök att skydda statliga intressen kan kollidera med deb privata äganderätten. Många länder funderar på att ändra exportreglerna för konstverk som är av nationellt intresse.
Det är den stora efterfrågan från de superrika som lockat ägarna att sälja sina dyrgripar.
Jaime Botín köpte tavlan 1977 i London och förvarade den på en yacht som legat förtöjd längs den spanska Medelhavskusten. Fartyget är registrerad i Storbritannien och ägs av ett Panamaföretag där Jaime Botín är majoritetsaktieägare. Nu ligger båten förtöjd i Korsika. Franska tulltjänstemän har nu beslagtagit tavlan. De påstår att Jaime Botín planerade att flyga tavlan från Korsika till Schweiz för att sälja den.

Spanien, Monarki
2015-39 12-14
"Kan Spaniens monarki räddas?"
Han är ung och vacker med ett släktträd som består av sex årkundraden av kungar och drottningar. Hon är smart och glamourös och utan den minsta droppe av "blått blod". De står som modell för den moderna monarkin. Frågan är om dessa två, den ene ättling till Ferdinand och Isabelle, den andra barnbarn till en taxichaufför, kan rädda den bräckliga spanska monarkin. En medelklassflicka med överklassambitioner. Felipes föräldrar motsatte sig relationen. Hon var "rena motsatsen" till en klassisk spansk drottning - frånskild, världslig, påstridig och en känd journalist. Men det är, av allt att döma, ett lyckligt äktenskap. Som kan bli räddningen för den spanska monarkin som just nu står på ostadig grund.

Spanien, Samhälle
2015-45 4-6
"En ädel konst eller rent djurplågeri?"
Spanien diskuterar tjurfäktningens vara eller inte vara.Tjurfäktningen är för alltid oupplösligt kopplat till religiösa symboler och för förmågan att möta döden, både teatraliskt och stoiskt och därmed avgörande för den lockelse och romantik som omger tjurfäktning.
2015 har varit ett ovanligt blodigt år. Tjurrusningar har orsakat 13 dödsfall och på arenan har flera tjurfäktare fått livshotande skador. Ett växande, samlat motstånd och snabba förändringar i den allmänna opinionen hotar nu fortlevnaden av tjurfäktningarna.

Spanien
2015-51 4-5
"Det gamla och korrupta ska bort!"
En ny generation blåser nytt liv i ett Spanien som förändrats dramatiskt av eurokrisen. De unga föraktar det politiska etablissemanget, såväl de konservativa som socialisterna. Nu tycker de att det är dags för dem att ta över makten.
Kriser och korruptionsskandaler har skadat förtroendet för de etablerade politiska partierna, Partido Popular, ledd av Mariano Rajoy och socialisterna ledda av Pedro Sánchez. Nu attackerar Podemos med Pablo Igledsias och Ciudadanos med Albert Rivera.

Spanien, terrorism
2016-08 4-6
"Yttrandefriheten inskränks i ett Europa som fruktar terror"
Under karnevalen i Madrid i februari spelades det dockteater på ett torg. Scenen visar en polis som försöker fånga en häxa. Dockpolisen höll upp en liten skylt med falska anklagelser mot häxan, med en ordlek som kombinerade terroegruppen al-Qaida och den baskiska separatistgruppen ETA. Arga föräldrar klagade och den verkliga polisen ingrep.
de två dockteaterspelarna greps och kan nu komma att dömas till så mycket som sju år i fängelse, anklagade för att ha hyllat terrorism och hat. Den vidgade tillämpningen av antiterrorlagar på yttranden sträcker sig även utanför Spanien. Även Frankrike har skärpt påföljderna efter attackerna mot satirtidningen Charlie Hebdo.

Spanien, Övrigt
2016-40 4-6
"Barcelonas "superkvarter" intresserar världens stadsplanerare"
Eörsök att föreställa dig att gatorna är till för promenader, korsningar är till för lek och att bilar knappt får köra där. Det må låta som en fotgängares dröm och en bilförares mardröm, men det håller på att bli verklighet i Barcelona, Spaniens näst största stad, en tätbefolkad metropol med 1,6 miljoner invånare vid Medelhavet.
I stadsdelen El Born i Barcelona introducerades det första superkvarteret som del av ett omfattande program som förbättrade stadens transportnät och omvandlade ett förfallet område till en plats där folk strömmar in och ut från restauranger, vinbutiker, hårsalonger och boutiquer.

Spanien, kultur
2016-43 12-13
"Dagens politiska frågor göms undan när spanjorerna visar upp sig på film"
"Spain in a day", som består av hudratals amatörvideor, visar ett land som även under politiska och ekonomiska kriser starkt värnar sina familjevärderingar.
Filmen som har redigerats av Isabel Coixet hade premiär i Spanien den 30 september utgörs av 404 utvalda videoklipp. Att döma av videorna tycks spanjorerna helst vilja bli sedda när de håller sin livskamrat i handen, hjälper en äldre mor att lägga sig i sängen eller diskuterar hur familjens lunch ska tillagas.

Spanien, Teknik, samhälle
2016-51 11
"Spanien kan vrida tillbaka klockan efter 70 år i fel zon"
Det kommer kanske inte som någon överraskning att spanjorerna har en annorlunda syn på tid. En amerikansk turist i Spanien upptäcker snabbt att de lokala invånarna ofta äter middag klockan 21 eller senare en vardagskväll. Efter middagen tar de kanske några drinkar på någon bar eller tittar på TV hemma fram till klockan ett på natten.
Många skyller på landets tidszon, som är en kvarleva från Spaniens facsistiska förflutna. Borde inte Spanien tillhöra samma tidszon som Storbritannien, Irland och Portugal? Enligt en ny rapport hävdas att människors sömnmönster har hamnat i osynk med deras arbetsrutiner som resulterar i lägre produktivitet, ökad frånvaro, stress, arbetslolyckor och skolavhopp.

Spanien, Samhälle
2017-10 4-5
"Den spanske machon är seglivad"
Spaniens kvinnor vinner politisk makt men tvingas samtidigt föra krig mot ingrodd sexism.
Spaniens kvinnor har gjort stora politiska landvinningar de senaste åren samtidigt som upproret mot de traditionella partierna har hjälpt till att rasera många gamla manliga nätverk. Men revolten mot det gamla invanda har, enligt kvinnorna, också blottlagt den djupt ingrodda sexismen och machoismen i det manligt dominerade politiska etablissemanget, som milt uttyckt har haft det svårt att ampassa sig till de förändrade tiderna, vilket har intensifierat motsättningarna mellan både generationer och kön.

Spanien, Kultur
2017-31 16-17
"Spelar död för att tacka för lkivet"
I en liten kyrka i byn Santa Marta de Ribarteme i den spanska regionen Galicien rättar Pilar Domínguez Muñoz till sin klädsel, sätter på sig solglasögon och kliver ner i en kista.
Hon är en av nio personer som deltar i en extraordinär begravningsritual som firas varje år den 29 juli i byn Santa Marta de Ribarteme, som har några 100 invånare och ligger längst upp i Spaniens nordvästligaste hörn. Den 29 juli firas byns viktigaste helgon som är Marta, vars bror Lazarus uppväcktes från det döda när Jesus besökte hans by, allt enligt bibeln.
Begravningsfestivalen besöks av allt fler människor för varje år. En del troende iscensätter sina egna begravningar efter att ha överlevt allvarliga olcykor eller sjukdomar medan andra gör det för att tacka helgonet för att hon har räddat någon närstående.
Arrangemanget erhåller statligt stöd därför att det lockar turister. Men i år tar kyrkan betalt för att hyra ut kistor, 100 Euro per styck.

"Playing Dead for a Day in Gratitude for Being Spared"

"El pueblo donde los vivos se meten en ataúdes para agradecer que no se han muerto"

Spanien, Katalonien
2017-32 22-23
Funderar över riskerna med separation samtidigt som spansk ekonomi tillfrisknar"
Hur enade separatisterna i Katalonien står beror till stor del på hur det är genomförbart ur ekonomisk aspekt.
År 2013 nådde stödet för självständighet en topp på 49%. Men nu är Spaniem på väg att tillfriskna. Arbetslösheten sjunker och ekonomin växer med mer än 3 % på årsbasis. I dag är det bara 35 % som säger att Katalonien borde bli självständigt. Det är den lägsta siffran på fem år. Investerare har vägt in riskenför splittring.

Spanien, Katalonien
2017-39 4-5
"Folkomröstningen i Katalonien. Nu måste ledarna söka en kompromiss!
Den förfärliga situationen i Katalonien är ett resultat av att Kataloniens Carles Puigdemont och Spaniens Mariano Rajoy har tillåtit en eskalering. I stället för dialog har de satsat på konfrontation. Detta måste få ett slut.
Puigdemont och Rajoy måste stoppas för att ställa situationen på sin spets. Nu måste de visa att de är ansvariga politiker. Och slutligen söka en kompromiss, till exempel genom en ny stadga om autonomi för Katalonien. Om de inte klarar av det själva måste EU gå in och medla.

Spanien, Katalonien
2017-43 10-13
"Katalonienkrisen har ej splittrat Spanien, snarare dess media"
Spanien har inte slitits itu, men det har deras medier. Där utspelarsig kampen om den upproriska regionen Katalonien i parallella universum. I Madrid skildras regionens utbrytarförsök som uppvigling, en handling som förtjänar att kuvas. I Katalonien handlar det mer om en strävan efter nsjälvbestämmande från ett folk med särpräglad identitet.
Premiärminister Mariano Rajoy harbland annat sagt att han vill garantera en "sanningsenlig, objektiv och balanserad" nyhetsbevakning i Katalonien.

Spanien, Katalonien
2017-44 4-5
"Fick kalla handen!"
Kataloniens självständighetsaktivister är starkt proeuropiska. Men de har nu fått erfara att Eus ledare inte besvarar deras kärlek. Separatistregionen utropade självständighet från Spanien för att sedan övertas av Madridregeringen och många EUvänliga katalaner säger att är besvikna på att EU inte har gjort nnågot för att försvara dem. De hade så pass höga förhoppningar att deras avsatta ledare Carles Puigdemont valde att fly till Bryssel för att värva stöd.
De katalanska separatisterna räknade med stöd från EU. Men EU har till stor del följt Madrids linje - att det handlar om en inrikeskonflikt och att EU inte har någon rätt att lägga sig i.

Spanien, Katalonien
2017-45 8
"Splittringen i Spanien har djupa historieks rötter"
Spanien består av en samling regioner, som är mer eller mindra fästa vid varandra. Det katalanska parlamentets självständighetsförklaring innebaren upptrappning av en gammal konfrontation mellan Katalonien och den spanska centralregeringen. Spanien har 17 autonoma regioner, vilket gör mlandet till en centraliserad men inte federal stat.
Regionerna kontrollerar en rad olika samhällstjänster, varar de viktigaste är hälsovård och utbildning. Katalonien och Baskien har egna polisväsen.

Spanien, Katalonien
2017-45 10
"Rajoy uppmanar Barcelonaborna att rösta"
När premiärminister Mariano Rajoy besökte Katalonien, efteratthan tagit kontroll över den motspänstiga regionen, uppmanade han katalanerna att gå och rösta i valet den 21 nästa månad, för att besegra självständighetsrörelsen och få regionen att återgå till "normala förhållanden". Han uppmanade också de spanska konsumenterna att inte bojkotta katalanska varor. Sedan början av oktober har 2400 företag flyttat sina juridiska huvudkontor från Katalonien. Aldrig tidigare har företag övergett en del av världen så snabbt, säger Partido Populars ledande kandidat i Katalonien Albiol.

Spanien, Katalonien, Handel, Ekonomi
2017-48 26
"2700 företag har flyttat sina huvudkontor från Katalonien"
Om Kataloniens självständighetsförsök lyckas kommer det att förändra allt för de företag som bedriver sin verksamhet där. Katalonien kommer inte att vara medlem i EU. Kanske inte ens vara med i eurozonen. Regionen kommer att behöva en valuta, regler om invandring och förhandla nya handelsavtal. I teorin skulle självständigheten ha gjort regionen mer välmående. Men folkomröstningen i oktober - Spaniens efterföljande övertagande - har gjort de katalanska företagarna nervösa. Många har bara flytat sina huvudkontor. Men det kan vara det första steget i att flytta personal och produktion.

Spanien, Katalonien
2017-50 22-24
"Dagens konflikter i Katalonien ekar i de gamla fängelsekorridorerna"
Politiska stridigheter är inget främmande för kalalanerna. Den spanska regerings hantering av regionens självständighets initiativ är bara den senaste konflikten i Katalonien.
Dset är värt att komma ihåg att Spanien är ett land där vare sig Franco eller någon annan ledare någonsin har medgett att man hållit politiska fångar. Franco fyllde Modelofängelset med egna politiska motståndare, liksom med homosexuella och vissa artister vars arbete stred mot hans regims katolska lärosatser.
Men Modelofängelset var ibland också en tillflyktsort som skyddade dem mot våldet utanför.

Spanien, Katalonien
2018-04 20
"Katalonienkris försvagar Rajoy och partiet viskarom förändringar"
Den katalanska krisen har visat sig vara en börda för den spanska premiärministern Mariano Rajoy som fick se sitt Partido Popular (PP) bli besegrat i valet i den revolterande regionen för en månad sedan. Partiet upplever även historiskt låga nivåer i opinionsmätningar, till följd av premiärministernas tveksamma försök att hålla självständighetskampen under kontroll. Nu när separatisteran återtar konrollen över det nya katalanska parlamentet har personer i PP börjat diskutera huruvida premiärministerns ämbetsperiod har börjat gå mot sitt slut.

sidans topp