Tempus 2007 v 48

Tidskriften

tidigare veckor:  01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29/30 31 32 33 34 35  36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47

Leka krig

Ett nytt krigsspel i Spanien, baserat på inbördeskriget, väcker anstöt i Spanien. Spelets försvarare hävdar att den unga generationen äntligen får en chans att bekanta sig med Spaniens 1900-talshistoria.

VICTORIA BURNETT
Madrid
Ett nytt videospel, som uppmanar spelarna att ändra händelseförloppet i Spaniens blodiga inbördeskrig, har väckt stor uppståndelse i ett land, som brukar undvika att dra upp det förflutna och absolut inte leker med det.

”Krigets skuggor” kallar sig för det första videospelet baserat på inbördeskriget 1936-1939, som bröt ut sedan högerkrafter lojala mot Francisco Franco hade iscensatt en kupp mot den valda republikanska regeringen. Spelet introducerades på marknaden i förra veckan mitt under en pågående, bitter debatt om hur man skall göra upp med det förflutna. Debatten satte i gång på grund av en ny lag som medger skadestånd till inbördeskrigets offer och som bannlyser monument till Francos minne.
Spelet hade väckt hård kritik redan innan det fanns i butikerna från båda sidor i det politiska spektrumet, eftersom det anses trivialisera ett krig vars sår inte har läkt ännu.

Krönikören Manuel Contreras i den konservativa tidningen ABC skriver i en ledare att spelet ”underblåser politiska motsättningar och förstärker klyftan mellan de två Spanien”. Han tillägger: ”Det trivialiserar inbördeskrigets drama och förringar fasorna”.
Carlota Leret, vars far, Virgilio Leret, avrättades i början av kriget av styrkor lojala mot Franco, påpekar att spelet ”verkligen inte hjälper till att återuppbygga det historiska minnet utan bara banaliserar död, tyranni och våld”.
Lerets far, som i spelet nämns som ett avrättat offer efter det att Francos styrkor hade erövrat den nordafrikanska bas, som Leret förde befäl över. I en intervju i den liberala tidningen El País, konstaterar Leret att ”Det är inte en händelse som ligger begravd i det förflutna, utan inbördeskriget är fortfarande ett levande minne hos många spanjorer”.

I ”Kriget skuggor” kan spelarna välja att ansluta sig till antingen de nationalistiska eller de republikanska styrkorna och ändra utgången av krigets avgörande händelser, som exempelvis slaget vid Ebro, som var ett försök att tränga tillbaka nationalisterna. Historikerna anser att detta var händelsen som fick den republikanska armén att bryta samman. Spelarna tilldeleas begränsade mängder bränsle och guld och manövrerar 50 olika militära enheter, inklusive italienska, sovjetiska och tyska soldater, som kämpade vid spanjorernas sida i ett krig, som blev ett förebud till andra världskriget.

Socialantropologen Francisco Ferrándiz vid spanska Nationalforskningsrådet, anser att spelet är ett logiskt om än ej önskvärt tillskott till ”minnesindustrin”, som består av teaterpjäser, filmer, böcker och artiklar om kriget. Intresset för kriget är speciellt stort bland unga spanjorer, som inte upplevde det personligen och som vill bryta den traditionella oviljan att tala om det förflutna. ”Vi lever i en minnesboom”, säger Ferrándiz. ”Spelet översätter inbördeskriget till tekniskt språk, som tilltalar den unga generationen”.
Francisco Pérez, chef för företaget som producerade spelet, hävdar att det gör ett kapitel av den spanska historien tillgängligt för många unga spanjorer, som bara har fått knapphändig information i skolan. Spelet inkluderar dokumentära bilder från kriget från BBC och från två katalanska arkiv samt en kortfattad redogörelse för det verkliga händelseförloppet.
Pérez påpekar att spelets konstruktörer började med projektet 2004, och då visste man inte att inbördeskriget skulle vara föremål för debatt 2007.
Frågan om att klarlägga inbördeskriget och erbjuda kompensation till Francodiktaturens offer har varit en hjärtefråga för premiärminister José Luis Rodriguez Zapateros socialistiska regering.
Pérez erkänner att kontroversen förmodligen kommer att hjälpa upp försäljningen av spelet, som kostade ca en miljon euro att konstruera.
© 2007 TEMPUS/International Herald Tribune