Sealingue
Vrålpop i topp!

London Lions
and the Hockey League That Never Was

Fiffige Felix
Jan Lööfs mästerverk

George, Paul, John och Ringo på svenska

Mer George, Paul, John och Ringo på svenska

Marxology
Marx gratia Marxes

Memorabili Mikuhlini
Blogg

Mode á la MoDo

Amerika-brevet

Tintin i svenska tidningar

Alternativa Tintin-titlar

Tintin på teater

En mer ordagrann översättning vore Tintin i sovjeternas land (jmf engelskans Tintin in the Land of the Soviets)

Episoden publicerades 1939 i den portugisiska tidningen O Papagaio under namnet Tim-Tim em Angola, dvs en anpassning till portugisiska koloniala förhållanden. Även i Frankrike undvek man kopplingen till Belgiska Kongo genom att episoden i den franska tidningen Coeurs Vaillants (1941-42) kallades Tintin et Milou dans le brousse (ungefär Tintin och Milou i buschen). Två översatta albumtitlar som inte heller nämner Kongo är nederländska Kuifje in Afrika och finska Tintti Afrikassa.

När äventyret publicerades för första gången i Petit Vingtième var det med titeln Les aventures de Tintin, reporter à Chicago, dvs Reportern Tintins äventyr i Chicago (en titel som förresten hade varit adekvat även för Nelvanas nerkortade TV-version från tidigt 1990-tal). Även den schweiziska tidningen L'Echo Illustré valde samma infallsvinkel när man 1950-52 publicerade episoden under namnet Tintin contre les gangsters. Franska Coeurs Vaillants fokuserade 1943-44 på äventyrets andra del genom namnet Tintin chez les Indiens (Tintin hos indianerna). Portugisiska tidningen O Papagaio publicerade episoden 1936, då med det förtydligande namnet Tim-tim na América no Norte (Tintin i Nordamerika). 1976-77 framfördes en teater-version av Tintin i Amerika på Unicorn Theatre Company i London, kallad Tintin's Great American Adventure (Tintins stora amerikanska äventyr).

Ursprungstitel i Petit Vingtième var Tintin en Orient (Tintin i Orienten) medan franska Coeurs Vaillants 1934-35 hade det mer "avvaktande" namnet Tintin et Milou en route vers l'Orient, dvs Tintin och Milou på väg mot Orienten.

Kallades i Petit Vingtième för Tintin en Extrême-Orient (Tintin i Bortre Orienten). Den schweiziska tidningen L'Echo Illustré publicerade episoden 1954-55 med titeln Tintin et Milou au pays du Celeste Empire (Tintin och Milou i det himmelska kejsardömet), en märklig titel eftersom Kina blev republik redan 1912. I en kinesisk utgåva från 1988 kallas äventyret Tintin i det gamla Shanghai.

Tintin et Milou chez les Arumbayas (Tintin och Milou hos Arumbayas) var en alternativ titel som användes både av Coeurs Vaillants (1937-38) och i den belgiska diabildsutgåvan Les Beaux Film (1946). Den tyska albumtiteln Der Arumbaya-Fetisch är inne på samma spår.

Arbetsnamnet var Les Faux-Monnayeurs, dvs Falskmyntarna. Coeurs Vaillants använde 1938-39 två alternativa titlar, nämligen Le mystère de l'avion gris (Mysteriet med det grå flygplanet) och Sur la piste du mystère (I spåret på ett mysterium). En alternativ svensk titel, Tintin i Skottland, användes 1950 i tidningen 25:an. 1973 publicerade den amerikanska tidningen Children's Digest episoden, då med det bombastiska namnet The Castle of Doom (Undergångens slott)!

Originalpubliceringen i Petit Vingtième skedde under namnet Tintin en Syldavie (Tintin i Syldavien). Även albumet skulle ursprungligen ha denna titel, men sen kom Hergé på namnet Le Sceptre d'Ottokar IV (Ottokar den fjärdes spira). Hergés redaktör tyckte dock att denna titel var för krånglig och icke-kommersiell så kompromissen Le Sceptre d'Ottokar uppstod.

Arbetsnamnet lär ha varit Le Crabe Rouge (Den röda krabban), analogt med Blå Lotus och Den svarta ön. Publicerades 1942 i portugisiska O Papagaio som Tim-Tim no deserto (Tintin i öknen) och kort därefter (1942-43) i schweiziska L'Echo Illustré som Tintin au Maroc (Tintin i Marocko).

Den engelska albumtiteln är The Shooting Star, dvs Den fallande stjärnan (eller kanske Stjärnfallet)

Publicerades 1944-45 i schweiziska L'Echo Illustré under namnet Tintin et la Licorne (Tintin och Enhörningen). Svenska 25:an översatte inte fartygsnamnet i sin publicering 1954-55 utan kallade äventyret för Licornias hemlighet. Två andra svenska varianter stod Aftonbladet för 1973 när man inledningsvis alternerade mellan titlarna Enhörningens gåta och Enhörningens mysterium.

Den portugisiska tidningen Diabrete publicerade detta äventyr 1950-51 under namnet O tesoiro do cavaleiro da Rosa (Den röde riddarens skatt). Den första finska albumutgåvan från tidigt 60-tal hade titeln Merirosvon aarre (Sjörövarens skatt), vilket även är det finska namnet på filmen Tintin i piraternas våld.

Episoden publicerades 1962 av Dagens nyheter under titeln De sju glaskulorna.

Här är det den svenska titeln som är en liten avvikelse eftersom de flesta andra språk använder varianter på originaltiteln Tintin i det svarta guldets land (exempelvis tyska Im Reiche des Schwarzen Goldes och engelska Land of Black Gold). I och med sin nya utgåva har även Danmark gått från det tidigare Det sorte guld till Landet med det sorte guld. Andra varianter förekom i Frankrike 1945 när de båda tidningarna Message aux Coeurs Vaillants och La voix de l'ouest kallade äventyret för Tintin et Milou au Pays de L'Or liquide (Tintin och Milou i det flytande guldets land). Den belgiska diabildsutgåvan Les Beaux Film från 1946 använde namnet Tintin en Palestine (Tintin i Palestina).

Här råder en komplicerad härva av olika namn! När äventyret ursprungligen publicerades i serietidningen Tintin var det som en helhet under namnet On a marché sur la Lune (Man har gått på månen). Det var först vid albumutgåvorna som första delen fick namnet Objectif Lune (Operation månen). Med diverse varianter har man på ett ungefär följt denna namngivning i de flesta länder. Första delen heter exempelvis på tyska Reiseziel Mond och på engelska Destination Moon (vilket i båda fallen betyder Destination månen), medan den nederländska utgåvan heter Raket naar de Maan (Raket till månen). Andra delen heter på dessa tre språk Schritte auf dem Mond (Steg på månen), Explorers on the Moon (Upptäcksresande på månen) samt Mannen op de Maan (Människor på månen). Titlarna i Danmark var ursprungligen Månen tur-retur, 1. del och Månen tur-retur, 2. del, men i och med de nya översättningarna och utgåvorna övergick man där till Mission til Månen respektive De første skridt på Månen. I Sverige behölls Månen tur och retur som övergripande namn efter nyordningen men undertitlarna Destination månen och De första stegen på månen tillkom. Den portugisiska tidningen Cavaleiro andante publicerade dubbeläventyret i mitten av 50-talet under den övergripande titeln Tim-Tim na lua, dvs Tintin på månen, och så kallades även den svenska jubileumsutgåvan med båda delarna som utkom 2019 med anledning av 50-årsjubileet av människans första steg på månen den 20 juli 1969.

Ännu en titel där det är den svenska som avviker. En ordagrann översättning av originaltiteln är Affären Kalkyl, och de flesta språk använder varianter på den (beroende på vad Kalkyl heter på respektive språk), exempelvis engelska The Calculus Affair, tyska Der Fall Bienlein och nederländska De Zaak Zonnebloem. Fast vi är inte ensamma om att uppmärksamma det hemliga vapnet. Detsamma gjorde portugisiska Cavaleiro Andante när man 1957 publicerade O caso da arma secreta (Fallet med det hemliga vapnet). Den nutida albumutgåvan heter dock O caso Girassol (Fallet Kalkyl). Utgåvan på afrikaans (Sydafrika) heter Die geheime wapen medan den ursprungliga danska versionen var Det hemmelige våben. Nyutgåvan kallas dock Tournesol-mysteriet. Även i Sverige har det funnits funderingar på en annan titel och redan när albumet gavs ut första gången 1968 förekom "arbetsnamnet" Kalkyls hemliga vapen.

Några titelvarianter är Os mercadores de ébano (Handelsmän i ebenholts i portugisiska Cavaleiro Andante 1959-60), The Red Sea Sharks (Röda havets hajar), engelsk albumtitel) samt Kol i lasten (i svenska Arbetet 1976-77).

Under arbetet med detta äventyr övervägde Hergé att uppkalla det efter det berg invid vilket Tintin hittade Tchang och yetins grotta, dvs Le Museau du Yack (Jakens mule). Hergé hade dock flera förslag på vad berget skulle kallas och funderade även på namn som syftade på nosen på en ko eller en björn, därav namnvarianterna Le Museau de la Vache och Le museau de l'Ours. Några tidningsvarianter är Tim im geheimnisvollen Tibet (Tintin i det hemlighetsfulla Tibet från tyska Berliner Morgenpost 1964-66), Äventyr i Tibet (svenska Pelle Svanslös 1971) och Peligro en el Tibet (Farofyllt i Tibet, brasilianska Billiken 1973). Nämnas bör även den kinesiska utgåvan som tänkte kallas Tintin i kinesiska Tibet. Denna politiska markering stoppades dock av de belgiska rättighetsinnehavarna.

En ordagrann översättning av titeln på denna första spelfilm med Tintin skulle bli Tintin och mysteriet med Gyllene Skinnet. Den något missvisande svenska titeln tillkom vid nypremiären 1972, för 10 år tidigare hade den det utmärkta namnet Tintin och guldskatten. Även det korta och intetsägande Tintin förekom vid biovisningar på 60-talet. Den danska titeln Tintin på skattejagt är tydlig med vad filmen handlar om, liksom finska Tintti ja merirosvon aarre (Tintin och sjörövarens skatt). Största problemet där är att den första finska utgåvan av Rackham den rödes skatt också hade den titeln.

Hergés arbetsnamn på denna historia var det fyndiga Le Capitaine et le Rossignol (Kaptenen och Näktergalen). I den tyska albumtiteln Die Juwelen der Sängerin (Sångerskans juveler) nämns Castafiore inte vid namn medan hon i den nederländska versionen De Juwelen van Bianca Castafiore fått med även förnamnet. Fram till den danska nyutgåvan häromåret (då det blev Castafiores juveler även där) hade albumet det beskrivande namnet Det gådefulde juveltyveri (Den gåtfulla juvelstölden)

Den enda namnvariant jag sett är det något längre svenska bionamnet Tintin och mysteriet med de blå apelsinerna.

I vissa språk är hänvisningen till Sydney utelämnad, exempelvis de engelska och nederländska albumutgåvorna (kallade Flight 714 resp. Vlucht 714) och det finns även en franskspråkig utgåva avsedd för Sydostasien kallad Vol 714 pour Saïgon! I sin publicering 1972 kallade den brasilianska tidningen Billiken äventyret för Raptados in la Isla (Bortförda till en ö).

Tintin och hajarnas sjö skulle ha varit en mer ordagrann översättning, jämförbar med engelskans Tintin and the Lake of Sharks. På sistnämnda språk har DVD-utgåvan dock fått namnet The Mystery at Shark Lake, dvs Mysteriet vid Hajsjön.

Den svenska titeln sticker faktiskt ur lite eftersom de flesta översättningar tar fasta på originalets "picaros" (exempevis danskarnas Tintin og picaroerne) och inte på gerillor i allmänhet. Ett annat undantag är dock brasilianska albumutgåvan Tintim e os tímpanos. Hergés arbetsnamn på historien var Tintin et les Bigotudos eftersom tidiga versioner av berättelsen visade Alcazars gerilla som mustaschprydda (spanska bigotudo) herrar.