Kärnvapen & Nedrustning   

96-24 s 17
"Kina godkänner avtal om provstopp"
Dock med förbehållet att man om 10 år åter kan diskutera "fredliga" sprängningar. Nu är alla kärnvapenmakterna överens. Om två år kan ett sådant avtal ha ratificerats och vunnit laga kraft.

96-27 s 23
"Provstopp betyder inte att bomberna försvinner"
Nej nu blir det en utmaning för de statsfinansierade forskarna världen över att skydda oss i en provfri värld. Bl a kommer laservapnet att utforskas närmare.

96-27 s 23
"Vägen till provstopp"
1963 började man med "partiella provstopp" som stoppade prov på jordytan och under vattnet. 1974 begränsades storleken på de underjordiska bomberna.

96-27 s 24
"Skräckscenariot kan bli verklighet"
Rysslands radioaktiva kärnvapenmaterial kan lätt hamna i händerna på internationella terrorister och brottslingar.
 
97-07 s 15
"Rysk affär väcker oro i väst"
Enligt en överenskommelse 1992 får atomteknologi säljas till andra än formellt erkända atomvapenländer. Ryssland vill förbättra sin statsbudget genom att sälja två kärnreaktorer till Indien.
 
97-28 s 5
"Kärnvapenhotet finns kvar"
Rysslands kärnkraftskontrollanter arbetar i motvind och deras system ligger i spillror.
Vid produktionsförbundet Impuls strejkar forskarna efter 8 månader utan lön.
"Det har aldrig funnits så många kärnvapen under så instabila förhållanden som nu".
Det finns risk för "oavsiktlig" kärnvapenuppskjutning.
 
97-42 s 14
"Fredspris sätter press på USA"
Jody Williams, samordnare i kampanjen mot landminor, fick priset. Detta sätter press på USA att underteckna ett avtal om förbud.
 
98-19 s 20
"Att rensa upp i dödens fält"
En ny metod kan bli viktig när det gäller att ta bort de 110 miljoner landminor som ligger i marken. Man upphettar marken med mikrovågor. Det som inte innehåller vatten, t ex en plasttrampmina avtecknar sig därför i infrarött ljus.
 
98-22 s 20-21
"Vem vill köpa ett gevär?"
Gevär och pistoler flyttar från en krigszon till en annan men nu börjar regeringarna vidta åtgärder för att begränsa både den legal och den illegala handeln med handeldvapen.
G 8 vill stoppa den illegala handeln.
Kalashnikoven, särskilt AK 47-an reas nu över hela världen. Handeln för 5-10 miljarder dollar per år. Främst i Afrika, Afghanistan och Balkan.
 
98-23 s 11-12
"Kärnvapenhotet lever"
Pakistans och Indien styrkedemonstrerar utan att världen har kunnat förhindra det. Världen - både kärnvapenmakter och andra - måste emellertid försöka övertala de båda länderna att sätta stopp för den farliga kapprustningen och visa dem att kärnvapenalternativet kostar mer än det smakar.
Bakom ligger den hindunationalistiska rörelsens makttillträde i Indien. Indien provspränger och Pakistan sätter kärnladdningar på sina missiler, vilka kan nå många indiska storstäder. Centrum för bråket mellan de två länderna är Kashmir.
 
98-26 s 20-21
"Kapprustningen i Ostasien avtar"
Dålig ekonomi bromsar många länders möjligheter att verkställa långtgående upprustningsplaner
Precis innan Thailands valuta kollapsade hade landet köpt ett hangarfartyg från Spanien för 300 miljoner dollar ett exempel på den ökade kapprustningen. Östasien blev ett Mecka för vapenhandlare som hade det svårt efter USSRs kollaps. Detta ledde också till mycket mutor och korruption (som alltid när någon handlar med andras pengar).
Inget land kan idag utpekas som någon reell fiende till något annat land i Ostasien.
Det är instabiliteten och osäkerheten som är den största fienden. Vad händer t ex i Nordkorea i framtiden med stora potentiella flyktingströmmar? Kanske USA drar undan sina 100000 soldater i regionen?

99-08 s 25 – 27
"Rysk atomroulett"
Moskva vill importera kärnbränsleavfall från väst. Det skulle göra den ryska kärnkraftsindustrin till ett lättfångat byte för en rad olika intressegrupper samtidigt som slarv och lättsinne skulle kunna bli ett hot mot grannländernas säkerhet.
Flera allvarliga incidenter har under det senaste halvåret äventyrat säkerheten. Förvaringen av atomavfall är livsfarlig.

99-09 s 24
"Provstoppsavtalet dröjer"
1996 skrev Bill Clinton som förste man på fördraget om provstopp för kärnvapen. Men det kommer att bli svårt för honom att få senaten att ratificera avtalet.

99-10 17-20
"Kampen mot minor kräver tid, tålamod och pengar"
Kampen mot landminor går långsamt, bl a beroende på oenigheten mellan engagerade grupper och organisationer. För drygt ett år sedan undertecknade 127 stater ett historiskt förbud mot landminor i Ottawa. Den amerikanska kampanjens ledare Jody William fick Nobels fredspris och prinsessan Diana agerade aktivt för offren för landminor. Mycket pengar lovades men det har inte hänt mycket i praktiken. Ett skäl är oenigheten mellan de olika organisationerna. De är bra på "att snacka bort" minorna men inte på praktiska åtgärder. Nu går mycket energi ut på att strida om vem som ska ha mest pengar (och det är väl det som all s k välgörenhet handlar om, att samla in pengar från många till något behjärtansvärt ändamål, och att använda så mycket pengar som möjligt för egen vinning eller bekvämlighets skull!)

99-16 s 22-24
"Biologiska vapen"
Förrädiska, smygande och extremt dödliga. Ken Allibek, f d toppvetenskapsman i det sovjetiska programmet för biologiska stridsmedel, berättar om mjältbrandsbakteriers dödsbringande verkan och om den totala frånvaron av skrupler. Han förklarar också varför han slutligen hoppade av. Han lockades som unga av chansen att tjäna mycket pengar. Han var helt utan moraliska skrupler. Han drevs av kommunistpropagandan mot ärkefienden USA som också sades ha biologiska vapen.

99-16 s 23
"Han kontrollerade koppor, pest och ebola"
Vid 37 års ålder var Kanatjan Alibekov chef för Sovjetunionens Biopreparat med 32 000 anställda. Uppgiften var att förvandla dödliga mikroorganismer till vapen.

99-16 s 24
"USA varnar för bruk av kemiska vapen"
Serbien hotas med stark vedergällning om landet använder icke-konventionella vapen.

99-42 s 112
"USA sa nej till provstoppsavtalet"
Det uteblivna ratificeringen av det internationella provstoppsavtalet var ett svårt bakslag för USAs president Clinton, som undertecknade avtalet redan 1996. Republikanerna vann omröstningen i senaten med 55-45. 2/3 majoritet för förslaget hade krävts. Samtidigt är 80 % av amerikanska folket för ett förbud mot kärnvapenförsök. Blir detta den stora valfrågan i presidentvalet?

99-42 s 13-15
"Var ligger nästa Tjernobyl?"
Narkotikamissbrukare vid kontrollerna och oförklarliga cancerepidemier möter besökaren vid tidigare hemliga kärnkraftsanläggningar bakom den forna järnridån. 2 miljarder dollar för ökad säkerhet har redan betalats av väst. Men man kan bara göra dem säkra genom att stänga dem helt och hållet. Världens 7 farligaste kärnkraftverk ligger alla i forna USSR!

2000-21/22 s 10
”Nedrustning eller bara vackra ord”
”De fem stora” har avgivit ett symboliskt löfte att göra sig av med sina kärnvapen. Det finns ingen överenskommer tidtabell och inga konkreta förslag till åtgärder. 187 stater har förhandlat i New York i en månad (troligen är inte resultatet av dessa alls värt de stora kostnader som förhandlingarna lett till. Kanske någon FN-åtgärd i t ex Sierra Leone hade inneburit större minskning av mänskligt lidande?).

2004-03 s 17-18
"Despoten och hans demoner"
Överste Ghadaffi i Libyen vill plötsligt bli rumsren och därför överger han ambitionerna att bygga kärnvapen och andra förbjudna saker. Ett - noll till Bushs och hans lag. Han vill ha världssamfundets acceptans och därför ingår han utan att blinka en pakt med djävulen, dvs Washington. Han har t o m blivit angivare av f d allierade genom att lämna ut information om spridning och tillverkning av massförstörelsevapen. Washington anser att Ghadaffis kursändring är en seger för deras nya hårdare attityd till spridningen av massförstörelsevapen och att det var invasionen av Irak som till sist fick Ghadaffi att ta sitt förnuft till fånga. Spåren leder till den pakistanska kärnvapenindustrins fader, A Q Khan.

2004-06 s 14
"Doktor Khan har avskedats"
Pakistan drar åt snara runt kärnvapenexperten Abdul Khan som har sålt hemligheter till Iran och Libyen. Khan som är den pakistanska atombombens upphovsman anses vara huvudpersonen i en internationell kärnvapenskonspiration. Han har nu avskedats från sin post dom rådgivare till regeringen.

2004-23 s 8-9
"Den forna supermaktens livsfarliga arv"
Oskyddade gamla vapendepåer i de forna sovjetrepublikerna hotar både människor och miljö. Armébaserna har förfallit till ammunitionstippar som utgör hundratals relativt oskyddade vapenlager runt om i det forna Sovjetunionen. De finns särskilt i de 14 f d sovjetrepublikerna. Risk finns att terrorister tränger sig in och stjäl vapen men rostiga bomber och rostig ammunition utgör också ett hot mot miljön och mot människorna som bor i närheten av depåerna. Flera allvarliga explosioner har också skett.

2004-39 s 24
"Vapen för miljarder"
USA och Ryssland dominerar vapenmarknaden, men trots omfattande legal och illegal handel minskar den globala vapenhandeln i omfattning i tre år på rad. USA står för 57 % av vapenexporten, Ryssland för 17 % med Tyskland på tredje plats. Köparna finns i allmänhet i u-länderna.

2005-32 s 12-13
"I enda syfte att terrorisera"
Bomben i Hiroshima var inte bara vansinne. Det var en del av en krigföring som går ut på att döda så många civila som möjligt.

2006-25 s 3-7
"Halveringstiden är mycket, mycket lång"
Världens fem officiella kärnvapenstater har ambitioner att skrota sina vapen. Varför gör de inte det? De fem officiellt erkända kärnvapenmakterna - USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina - är alla juridiskt bundna enligt icke-spridningsavtalet (NPT) att i god tro förhandla om "effektiva åtgärder för att snarast avbryta kapprustningen och avveckla kärnvapenarsenalerna". Enligt Internationella Domstolen i Haag är kärnvapen moraliskt oförsvarliga. Tecknare av NPT men som inte har kärnvapen har gått med på att avstå från att skaffa sig sådana i utbyte mot hjälp att utveckla kärnenergi för fredliga ändamål.
Israel, Pakistan och Indien har kärnvapen men är inte med i NPT. Misstänkta för att ha kärnvapenprogram är Iran och Nordkorea. Misstänkta men utan bevis är Algeriet, Saudiarabien och Syrien.
NPTs återkommande femårsrapporter är en nedslående läsning. Nedrustarna kritiserar kärnvapenmakterna, främst USA. Men kärnvapenarsenalerna har krympt dramatiskt sedan kalla krigets slut 1989.

2006-43 s 9
"Vapen, inte stater är det verkliga hotet"
Internationella atomenergibyråns chef, Mohamed ElBaradei sammanträdde i måndags med USAs utrikesminister Condoleezza Rice i Washington. Innan han därefter avreste till Wien gav han en intervju om nödvändigheten av att stoppa kärnvapenspridningen. ElBaradei pekar på den ringa budgeten, 120 miljoner dollar, som ett hinder för IAEAs verksamhet. Han säger att det inte är IAEAs uppgift att tolka intentioner, som huruvida Iran tänker utveckla kärnvapen och menar att både Iran och Nordkorea är länder som känner sig otrygga. De ser att stormakter och supermakter förlitar sig på kärnvapen och då ligger frestelsen nära att göra detsamma.

2008-25 s 12-14
"Vakthund, inte brandspruta"
Intervju med Mohamed ElBaradei, chef för IAEA som berättar om hur han ser på det växande hotet mot världsfreden i form av kärnvapenupprustning och kärnvapen i fel händer och om sin roll som medlare mellan två olika läger. Han menar att arabvärlden är i ett sorgligare tillstånd än någonsin förr. Där finns inge solidaritet, inga gemensamma mål, knappat något regionalt samarbete - bara misstro. Inkompetens och korrumperade ledare är orsak till att många stater i Mellanöstern raglar från den ena krisen till den andra. Han menar också att Iran inte alls behöver skaffa sig kärnvapen. Det räcker med att göra trovärdigt att landet har kapaciteten, att grannländerna tror på detta.

2008-25 s 15-16
"Digital vapensmuggling oroar"
Ritningar på avancerade kärnvapen har hittats i datorer tillhörande världens mest ökända smugglingsliga i Schweiz. De inkluderar tidigare okända ritningar på en kompakt stridsspets som skulle kunna passa Irans ballistiska missiler med medellång räckvidd. Avslöjandet kom efter en schweizisk utredning om två ingenjörer som misstänks för medverkan i den ökände pakistanske metallurgen Abdul Khans nätverk. Kopior på ritningarna kan ha gjorts och ingen vet var de finns. I Pakistan betraktas Abdul Khan som en nationalhjälte.

2008-47 s 26-28
"Vad hände med nollvisionen?"
Den lockande tanken på en värld helt fri från kärnvapen börjar bli aktuell igen. Målet att befria världen från kärnvapen är värt att sträva efter även om det aldrig nås. Barack Obama har lovat att göra avskaffandet av kärnvapen överallt till "ett viktigt element" i Amerikas atompolitik. Världens fem erkända atomvapenländer, USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike, känner pressen. 184 länder har lovat att inte tillverka egna bomber. År 2010 är utvärdering av Ickespridningsavtalets (NPT) effektivitet. Iran och Nordkorea har brutit och tänjt på avtalets regler. Indien, Pakistan och Israel har skaffat kärnvapen utanför avtalet. I energibristens dagar sneglar alltfler på kärnkraft med risker för också bombtillverkning.
2009 kommer det amerikanska försvarsdepartementen med en ny rapport som förmodas berätta mest om världens atomframtid.

2008-50 s 7
"Bort med kärnvapnen!"
Före detta ledande statsmän och nedrustningsexperter enades i början av veckan att tillsammans med bland annat den brittiske miljardären Richard Branson och drottning Noor av Jordanien bilda en organisation, Global Zero, som ska arbeta för avveckling av alla världens kärnvapen inom 25 år.

2008-50 s 22
"Internationellt avtal om klusterbomber"  hela artikeln
Drygt hundra stater undertecknar i Oslo avtal om förbud för klusterbomber. "En milstolpe i folkrättens historia". De största tillverkarna och användarna av de lömska bomberna har vägrat att skriva på: USA, Ryssland och Kina. Klusterbomber exploderar i luften och når marken som ett stort antal småbomber. De exploderar inte och minerar marken för decennier framåt. Klusterbomber har nyligen kommit till användning i Georgien och Afghanistan och även i Kosovo, Irak och Libanon. Nästan alla offer är civila. Avtalet måste ratificeras av 30 länder innan det träder i kraft.

Nedrustning
2009-20 s 26-27
"Lättare sagt än gjort"  hela artikeln
Att skrota all världens kärnvapen har sina problem, men de kan övervinnas. Barack Obama har gjort kärnvapenavveckling till en prioritet i amerikansk försvarspolitik. Det har uppkommit nya kärnvapenhot, som gör hela kärnvapenekvationen mer hotfull och explosiv än under det kalla kriget. Hotet om kärnvapenkrig har minskat men risken för en kärnvapenattack har ökat. Terrorister skulle inte dra sig för att använda kärnvapen och för deras eventuella måltavla skulle det vara svårt att slå tillbaka mot en diffus, statslös grupp. Att montera ner Amerikas avskräckningskapacitet förefaller oklokt eller till och med självdestruktivt. Hur kan man reducera arsenalen utan att den förlorar sin avskräckningspotential.

2009-22 s 20-23
"Andra har misslyckats inte jag"    hela artikeln
Intervju med IAEAs chef Mohammed ElBaradei, som berättar om sin tid på sin post, den bittra kontroversen med Bushs regering och hotet från de nya kärnvapenländerna. Han har varit IAEAs generaldirektör i elva år och i november går han i pension. Han erkänner att faran för kärnvapenkrig idag är större än då han tillträdde. I Pakistan kan kärnvapen hamna i händerna på talibanerna, Nordkorea har utfört ytterligare kärnvapenprov och i Iran är president Ahmadinejad stolt över att snart kunna fullborda det nukleära kretsloppet. Men det är andra länder som gjort fel, inte IAEA, menar ElBaradei. Han är glad för att Barack Obama vill fördubbla IAEAs budget inom fyra år. Han finner upprörande att EU vill frysa budgeten. Mohammed ElBaradei är mycket kritisk mot Bushregeringens behandling av Iran. Han talar om "arrogansen att behandla ett land som Iran som om det vore en åsna" att tro sig "kunna tvinga Teheran till underkastelse med en tjock påk".

2009-38 s 14-18
"Att leva med bomben"
Nästa vecka, den 24 september, kommer president Barack Obama att sammankalla 14 av världens ledare för ett speciellt sammanträde i FNs säkerhetsråd i New York. Det som ska avhandlas är frågan hur man befriar världen från kärnvapen. Detta toppmöte är senaste steget i den amerikanska administrationens kampanj för att eliminera kärnvapen, en fråga som Obama betonade redan i valkampanjen inför presidentvalet och som han inkluderade på dagordningen formellt i ett tal i Prag i våras. USAs försök att hindra Irans utveckling av kärnvapen och att få Nordkorea att skrota sitt vapenprogram ingår i denna kampanj.
Jonathan Tepperman, New York, framför i en lång artikel i Newsweek sitt tvivel på att det bästa för att undvika krig är att eliminera kärnvapen. Han menar att utgångspunkten att atomvapen alltid är "det allvarligaste hotet" är felaktig. Bomben gör oss säkrare i stället. Men få politiker och strateger är beredda att ens ta det under övervägande. Kärnvapen har inte använts på snart 65 år och inget kärnvapenkrig eller något krig alls har ägt rum mellan två länder som har kärnvapen. Orsaken till detta är att alla länder i grunden är rationella. "varför slåss när man inte kan vinna och riskerar att förlora allt?" Man kan säga att Tepperman bygger sin teori på "kärnvapenfreden" och "avskräckningseffekten".
Det bästa exemplet på senare tid är Indien och Pakistan som utkämpade tre blodiga krig efter självständigheten och sedan skaffade kärnvapen. Sedan dess har länderna inte utkämpat något regelrätt krig. Ledarna på båda sidor tänker likadant som ryssar och amerikaner 1962 under Kubakrisen. Och varför ska man förmoda att Kim Jong Il i Nordkorea och Mahmoud Ahmadinejad i Iran är mer galna än Stalin och Mao Zedong på sin tid.

2009-40 s 14
"Vem har de farligaste vapnen?"
De senaste uppgifterna om hur många kärnvapen det finns i världen visar att det fortfarande finns 23574 stycken. Det nedrustningsavtal som just nu förhandlas mellan USA och Ryssland omfattar inte merparten av ländernas befintliga arsenal. Det finns en skillnad mellan utplacerade, reserv- och tillbakadragna stridsspetsar. Det nya avtalet handlar om utplacerade stridsspetsar som är installerade i uppskjutningsklara robotar eller i bomber som lätt lastas ombord på flygplan.

2009-51 s 17-18
"Viktigt avtal är nästan i hamn"
Presidenterna Obama och Medvedev utnyttjar förhoppningsvis klimatmötet i Köpenhamn för att sluta ett annat viktigt avtal. De närmar sig ett genombrott avseende ett nytt avtal om en reducering av kärnvapenarsenalerna och de raketer, ubåtar och flygplan, som används för att bära dem. Avtalet kan komma att ersätta det existerande Start-avtalet (som gick ut den 5 december) redan i slutet av denna vecka. När avtalet undertecknats ska det sedan ratificeras av den amerikanska senaten och den ryska duman, vilket kan ta månader.

2010-14 s 11-13
"Kärnvapen har spelat ut sin roll"
President Barack Obama gav tidigare i veckan besked om en omfattande förändring av USAs kärnvapenstrategi. Villkoren för när USA kan använda kärnvapen kommer att bli mycket hårdare. Presidenten sa också att strategin kommer att göra undantag för "särlingar som Iran och Nordkorea" som har brutit mot eller avfärdat det viktigaste ickespridningsavtalet.
Obamas mål är att föra kärnvapen onödiga och att motivera andra länder att överge alla ambitioner att skaffa kärnvapen. USA lovar i klarspråk att inte använda kärnvapen mot länder som inte har kärnvapen och som efterlever ickespridningsavtalet. Denna vecka tar Obama emot 47 stats- och regeringschefer i Washington för ett toppmöte om nukleär säkerhet. Det är det största mötet i sitt slag med en amerikansk president som värd sedan FN grundades för 65 år sedan. Obama önskar att FN utfärdar en ny resolution om sanktioner, "som biter" mot Iran.

2010-14 s 13
"Oroväckande vapenaffär"
Rysslands premiärminister, Vladimir Putin, satte häromdagen siffror på den planerade vapenaffären med Venezuela: vapen för drygt fem miljarder dollar. USA oroas av vapenaffären, eftersom den innebär möjlig vapenspridning i hela regionen. Bara sedan 2005 har Chávez köpt helikoptrar och automatgevär av Ryssland för omkring fyra miljarder dollar. Chávez är starkt kritisk mot USAs militära närvaro i grannlandet Colombia.

2010-15 s 20-22
"En tryggare värld stod på dagordningen"
Toppmötet om nukleär säkerhet är det första stora internationella mötet där världens ledare diskuterar hur man ska förhindra att terroristgrupper som al-Qaida får tag i kärnladdat material. Obama lovade i sin kampanj inför presidentvalet att låsa in "allt löst material" under in mandatperiod.
36 statschefer och delegationer från ytterligare tio länder var i början av veckan samlade i Washington. Varken Iran eller Nordkorea var inbjudna.
I nästa månad ska 200 FN-länder diskutera en eventuell förstärkning av ickespridningsavtalet.
Obama träffade också Malaysias premiärminister för att kräva striktare export- och importkontroller för att förhindra att landet används som transitpunkt för smugglat nukleärt material och kärnteknologi.
En majoritet av amerikanerna tror inte att toppmötet påverkade terroristers möjligheter att komma över kärnladdat material.

2010-18 s 19-20
"USA försökeravvärja kapprustning i Mellanöstern"
I måndags började en månadslång FN-konferens, som syftar till att stärka ickespridningsavtalet. Sedan undertecknarna av ickespridningsavtalet (NPT) samlades senast i New York för fem år sedan har många av världens oljerika länder börjat fundera på att skaffa sig kärnkraft. Anledningen är att oljan som gjorde dem rika kommer att ta slut någon gång. Risk finns att flera kommer att lockas att använda sin kärnbränsleteknik för att utveckla egna kärnvapen. Den amerikanska regeringen försöker därför övertala länderna i Mellanöstern att köpa bränsle från internationella leverantörer i stället för att själva anrika uran till reaktorbränsle. Iran och ytterligare några andra länder vill i stället tvinga Israel att redogöra för sin arsenal och underteckna ickespridningsavtalet. Egypten vill göra Mellanöstern till en kärnvapenfri zon. Ett skäl är att landet fruktar att ett kärnkraftverk annars riskerar att bombas.

2010-27 s 28-30
"En mardrömsaffär"
Kinas planerade försäljning av kärnreaktorer till Pakistan intensifierar rivaliteten mellan Pakistan och Indien, men det är bara en av flera olyckliga konsekvenser. Kina planerar att sälja två civila kärnreaktorer till Pakistan - ja, egentligen handlar det om en gåva, eftersom Pakistan är bankrutt. Om den kinesiska reaktoraffären blir av kommer den att få enormt skadliga följder förutom att affären skulle underblåsa den redan farliga kapprustningen mellan Pakistan och Indien. Satellitbilder visar att Pakistan är i färd med att expandera kapaciteten att producera plutonium och uran för vapen. Kinas bästa argument är att George W Bushs Amerika tänjde på reglerna för Indiens skull. Affären mellan Kina och Pakistan påverkar också försöken att stoppa Iran.

2010-36 s 14
"Allt är som vanligt"
IAEA beskyller Iran för att hindra inspektioner av landets kärnanläggningar. Iran har vägrat två inspektörer tillträde till iranska atomanläggningar. Många länder misstänker sedan länge att Iran försöker utveckla kärnvapen under täckmantel av att producera kärnenergi.

Kärnvapen, Nedrustning
2012-23 s 13
"Nedrustningen kom tydligen av sig"
Alla de fem lagliga kärnvapenländerna har antingen placerat ut nya vapensystem eller kungjort planer på att göra det. Inget av dem har uppvisat mer än "retorisk beredskap" att nedrusta, enligt årets rapport från Sipri i Stockholm.
I början av 2012 har åtta länder, USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Israel sammanlagt 4400 fungerande kärnvapen. Nästan 2000 av dess är redo att användas direkt.

2012-48 s 28-29
"Trots Fukushima satsar Indien stort på kärnkraft"
Den japanska reaktorkatastrofen i mars 2011 har bara tillfälligt förstummat den indiska regeringen. Nu forceras planerna på att utvidga kärnenergin och det sker under stort motstånd. 2050 förväntas Indien tillgodose en fjärdedel av el-behovet med kärnenergi. Indien med sina 1,2 miljarder invånare är i desperat behov av energi. Men hur ska Indien, ett land under utveckling, kunna bemästra en teknologi som till och med visa sig vara för mycket för ett perfektionistiskt och industrialiserat land som Japan att hålla under kontroll? Hur ska man kunna klara av att ta hand om kärnavfall?

Kärnvapen, USA, Tyskland
2013-47 s 16-17
"Kärnvapen i Europa"
USA moderniserar sina atombomber på ett mera omfattande vis än man tidigare medgett. Den nya varianten ska ersätta alla de nuvarande atomflygbomberna och även de strategiska vapnen i stort format - och de ska placeras också i Tyskland. Men bryter inte Barack Obama mot nedrustningsavtalen när USA nu utvecklar och förfinar de gamla?

Iran, Kärnvapen
2014-45 s 25-26
"Diplomatiska vändningar"
Ett avtal om Irans kärnkraftsprogram är inte inom synhåll ännu.
Iranierna vill utnyttja västs väntan att efter år av dödläge ta tillfället i akt att göra eftergifter som upphäver sanktionerna. Dessutom hoppas man att väst veknar eftersom man är angelägen om ett samarbete för att bekämpa IS, som blivit en gemensam fiende.
Om Iran kan få lite handlingsutrymme när det gäller urananrikning kan man bli mer samarbetsvillig i denna fråga. Men väst tänker förmodligen inte alls acceptera status quo.
P5+1-samtalet med Iran (de fem permanenta medlemmarna i FNs säkerhetsråd och Tyskland) pekar inte alls i den riktningen.

Syrien, Kärnvapen
2015-4 s 20-23
"Syrien försöker tillverka kärnvapen!"
Under flera år trodde man att Israel genom sin räd mot Kibar-anläggningen 2007 hade förstört Syriens kärnvapenkapacitet. Det var fel. Allmänheten fick vid denna tidpunkt inte veta vad som egentligen skett. Nya underrättelser tyder på att Bashar al-Assad fortfarande försöker att tillverka en atombomb. Han har byggt en ny kärnanläggning på hemlig ort.
Och det verkar som om han får hjälp från Nordkorea och Iran. Det är en extremt oroande nyhet. Även om Syrien untertecknat fördraget om icke-spridning av kärnvapen.

FN, Nato, Kärnvapen
2015-11 s 12-14
"Kärnvapenspöket är tillbaka"
Krigshotet är större än under kalla kriget.
Ukrainakrisen har dramatiskt försämrat relationerna mellan Nato och Ryssland. Samarbetet om kärnvapensäkerhet har upphört och man saknar en "röd telefon".
Den direktlinje mellan Nato och den ryska militärens generalstab som sattes upp i februari 2013 upphörde i samband med Ukraina-krisen. Den ömsesidiga samarbetsviljan är ett minne blott. Ryssland ägnar sig åt hybridkrigföring, från propaganda till cyberkrigföring, och finansierar separatisternas hemliga militära operationer.
"Under det kalla kriget skapade vi mekanismer för säkerhet. Ett stort antal fördrag och överenskommelser hjälpte oss att undvika en stor och allvarlig militär sammandrabbning", säger den förre ryske utrikesministerna Ivanov. "Nu är krigshotet större än under kalla kriget."
På säkerhetskonferensen i München varnade säkerhetsexperter för att de upptrappade spänningarna kan bli dödliga. Det finns taktiska kärnvapen i hela Europa.

Iran, USA, Kärnenergi
2015-15 s 11
"Iranavtalet ger fördel Obama"
För Richard Nixon var det Kina och för Reaganvar det Reykjavik. Lausanne kan bli Barack Obamas historiska ögonblick. Det kommer att ta flera år, möjligen ett decennium , innan vi får ett tysligt svar på den frågan. Förra torsdagens avtal kan skjutas i sank av många orsaker innan den slutliga tidsfristen går med Iran. ut i juni. Men om Barack lyckas så går han till historien som en mycket skicklig diplomat som normaliserat relationerna med Iran. Obama har stöd av Europa, Ryssland, Kina, Indien med flera länder. Avtalet är tydligt: Iran måste minska antalet urancentrifuger, konvertera en av sina tvåanrikningsverksamheter till forskningsändamål, stänga sin plutoniumanläggning och underkasta sig störande inspektioner dygnet runt. I genhäld kommer sanktionerna att tas bort successivt.
Ingentiing i avtalet kräver att Iran ska sluta stödja Hizbollah, Bashar al-Assads regim eller Houthi rebellerna i Jemen.

FN, Nato, USA, Ryssland, Kärnvapen
2015-26 s 4-7
"Ett nytt kallt krig"
Amerikanska kärnvapen kan snart återvända till Europa.
Det har gått mer än tre decennier sedan d omfattande fredsdemonstrationerna intog Hofgarten i Bonn i början på 1980-talet. Då tågade omkring en halv miljon demonstranter in i stadens centrum, en kilometerlång samling människor strömmade genom stadens gator. Det var den största uppslutningen i Förbundsrepubliken Tysklands historia.
Washington talar åter igen om att stationera kärnvapen i Europa. Ryssland skruvar upp retoriken och européerna är bekymrade över att hamna mitt i ett nytt kallt krig.
Berlin oroar sig över att Europas återigen kan komma att bli skådeplats för en ny konfrontation mellan öst och väst. För Tysklands regering är möjligheterna till en eventuell kärnvapen upprustning en mardröm.
De västallierade har problem med att reda ut om Moskva verkligen har brutit med INF-avtalet vilket Ryssland kraftigt förnekar.
INF-avtalet (officiellt: Avtalet mellan USA och Sovjetunionen om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar) är ett avtal slutet 8 december 1987 i Washington D.C., verkställt 1991, mellan Sovjetunionen och USA om kärnvapennedrustning genom att avskaffa medeldistansrobotar. INF står för Intermediate-Range Nuclear Forces. Avtalet ses ibland som början till slutet på kalla kriget.

Nordkorea, kärnvapen
2015-51 22
"Vi har utvecklat en vätebomb"
"Vår nation har idag lyckats bli en mäktig kärnvapenstat, med kärn- och vätebomber som kraftfullt kan bevaka nationens suveränitet och folets värdighet", heter det enligt de senaste rapporterna. Vätebomber, så kallade termonukleära vapen innebär en kärnklyvning som utlöser en fusion, med en mycket större explosiv effekt än ett vanligt kärnvapen.
Avslöjandet antas ha som avsikt att tvinga USA tillbaka till förhandlingsbordet. Samtalen mellan USA och Nordkorea har legat nere sedan 2012.

USA, kärnvapen
2016-02 27-30
"Spelar storleken någon roll för freden?"
"Less is more" anser Pentagon som planerar att bygga små kärnvapen som både skulle kunna avskräcka fienderna och minimera riskeena för att döda civila. Världen skulle bli en tryggare plats att leva på. Denna inställning har skapat en debatt i Washington. Kan det inte tvärtom vara så att det är lättare att trycka på avtryckaren när vapnet är litet och inte känns så farligt? Bygg-det-mindre inställningen har lett till en filosofisk konflikt bland personer i Washington som tänker på det otänkbara. Att den högre precisionen kan fresta till användning redan i ett första skede och inte bara som en motattack.
Det kan infria president Obamas löfte om att inte utveckla nya kärnvapen.

Nordkorea, Kärnvapen
2017-32 14-15
"Att behålla makten är viktigare för Kim Jong Un än ett kärnvapenkrig"
Det Kim Jong Un främst vill är att förbättra sina missiler och kärnvapen för att behålla kontrollen över landet.
Ingen är intresserad av krig - framför allt inte de 25 miljoner sydkoreander som bor inom skotthåll för Nordkoreas konventionella artilleri - men kombinationen av två upprörda ledare, Trump och Kim, med tillgång till kärnvapen har skapat en situation där allt verkar möjligt.

Israel, Iran, Kärnvapen
2017-37 14-15
"Netanyahu kräver att kärnenergiavtalet med Iran omarbetas eller upphävs.
Det iranska kärnenergiavtalet är "dåligt" och måste omarbetas eller upphävas, säger Israels premiärminister Benjamin Netanyahu inför sitt besök i USA, där han förväntas träffa president Donald Trump och driva på för förändringar.
Framför allt vänder sig regeringen mot att restriktionerna som införts påIrans kärnenergiprogram är tidsbegränsade.
Israel följer nervöst hur Iran och dess proxystyrkaHizbollah bygger upp en närvaro i grannlandet Syrien där de strider på den syriska presidenten Bashar al-Assads sida.

Iran, Kärnvapen
2017-41 22-23
"Europa stöder inte USAs Iran-politik"
Europas ledare varnade i förra veckan för att president Donald Trumps beslut att skrota atomavtalet med Iran kan komma att undergräva fortsatta internationella ansträngningar att begränsa Teherans förmåga att bygga ut sitt kärnprogram. Samtidigt vidtar Europa åtgärder för atthålla liv i avtalet trots USAs tveksamhet.

Kärnvapen, USA
2018-02 18-19
"Under Trump är hotet om kärnvapenkrig det nya normala"
Under sitt första år som president har Donald Trump splittrat de försiktiga och historiegrundade sättet vi tidigare använde när vi diskuterade kärnvapen. Hans kommwntarer har fått analytiker att undra om Trump förstår de katastrofala konsekvenserna en aktivering av någon av de så kallade "knapparna" skulle innebära.
En Gallupundersökning i september 2017 fann att den amerikanska befolkningens stöd för att angripa Nordkorea var extraordinärtstort.

Kärnvapen, USA
2018-02 20-21
"Kärnvapenknappen är ingen knapp"
President Donald Trump och Nordkoreas ledare Kim Jong-Un utbyter hot om sina "kärnvapenknappars" storlek, läge och potential.
det finns bara ett problem: Det finns ingen knapp. Alla kärnvapenländer har sina egna system för att inleda ett kärnvapenanfall, men de flesta grundar sig på att regeringschefen bekräftar sin identitet för att auktorisera attacken. Det finns däremot en portfölj, en 20 kg tung väska, kallad "kärnvapenfotbollen". Den innehåller en instruktionsguide för att genomföra en kärnvapenattack, en radiosändare och en kodautentiserare. Den följer med presidenten vart han än går.

USA, Nordkorea, Kärnvapen
2018-03 12-14
"USAs underrättelsegemenskap förutsåg inte Nordkoreas kärnvapenframsteg"
När Donald Trump tillträtt som president informerades den nya administrationen av amerikanska underrättelsetjänster att det fortfarande fanns gott om tid - uppemot fyra år att bromsa eller stoppa Nordkoreas utveckling av en robot med kapacitet att träffa en amerikansk stad med en kärnvapenstridsspets. Man trodde att Kim inte skulle ha förmåga att träffa USA förrän 2020 eller kanske 2022. Men det tog bara några månader innan de hoppfulla bedömningarna tycktes fullkomligt utdaterade.
Kim kunde snabbt visa att landet kunde nå först Guam, sedan den amerikanska västkusten och sedan Washington. Och den 1 september sprängde Nordkorea framgångsrikt sin första vätebomb.

Nordkorea, USA, Kärnvapen
2018-06 16-17
"USA kan förstöra 'det mesta' avNordkoreas kärnvapeninfrastruktur"
Den amerikanska militären är övertygad om att den i ett gynnsamt scenario skulle kunna förstöra "det mesta" av Nordkorealedaren Kim Jong-uns infrastruktur som bär upp hans kärnvapenprogram, säger den amerikanske toppgeneralen Paul Selva.

USA, Kärnkraft, Saudiarabien
2018-09 16-18
"Trump vill bygga kärnkraft i den saudiska öknen"
Saudierna har världens största oljereserver. Är den planerade kärnkraften i första hand ett sätt att frigöra mera olja för export eller ett försök att bygga upp en motvikt till rivalen Iran?
USA vill, hur som helst, vara med i leken.
I mars någon gång kommer Saudiarabien att offentliggöra resultatet av en internationell kapplöpning. Förstapris är ett kontrakt värt många miljarder dollar för att bygga kärnkraftsreaktorer i ett ödsligt ökenområde vid Persiska viken. Reaktorerna är för Saudiarabiens kronprins, Mohammed bin Salman, en fråga om internationell prestige och makt, ett steg mot att matcha den shiitiska rivalen Irans atomprogram och samtidigt tillgodose en del kungarikets egen energibehov.