Turkiet

Karta

Info

Turkish Daily News Zaman

 Turkiet, sammanfattningar av artiklar om Turkiet som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel

96-21 s 10
"Turkiets ledare undkom mordförsök"
Turkiets president Demirel var när att dödas av en person som ogillade avtalet mellan Turkiet och Israel. En känd islamisk fundamentalist.
 
96-21 s 11
"I Turkiet kommer våren med nya krigsoffensiver"
PKK har mellan 10000 och 15000 aktiva soldater. Kriget kostar Turkiet 7 miljarder US$ per år och aktiverar flera hundra tusen av Turkiets soldater. Kurderna utgör 15-20 % av befolkningen men identiteten är svag förutom i sydöstra Turkiet.
PKK:s främsta sponsor är Syrien. PKK har sin skyddade bas i Irak.
 
96-24 s 13
"Turkiets islamister försöker bilda regering"
Den tre månader gamla koalitionsregeringen mellan premiärminister Yilmaz och förre, Tansu Ciller har spruckit. Nu kräver välfärdspartiet, som är största parti, att få bila regering.
 
96-27 s 10
"Islamisterna tar makten i Turkiet"
Välfärdspartiets Erbakan blir premiärminister i koalitionen med Tansu Cillers Den rätta vägens parti.
 
96-27 s 10-11
"Turkiet äventyrar alliansen mot Saddam"
Den halvautonoma kurdiska enklaven i norra Irak skyddas av en USA-ledd koalitionsstyrka. Den leds av KDP, Kurdistans demokratiska parti som är mycket irriterade på de Ankara-ledda raider in på deras område som vidtas mot PKK-läger.
 
96-32 s 5-6
"Den politiska verkligheten överskuggar Erbakans visioner"
Det är inte mycket den tidigare islamiska aktivisten förmår förändra på kort sikt i Turkiet. Militären och hans koalitionspartnern Ciller sätter gränserna.
Dock har redan alla statstjänstemän fått en löneökning på 50 %. Har infört en censur av TV-reportage om hungerstrejkande fångar.
 
96-32 s 6-7
"Inga förändringar av Turkiets hårdföra statsskick"
Författaren och kompositören Zülfü Livaneli skriver om fängelse och tortyr i sitt hemland.
Om hungerstrejken i fängelserna. Som är fulla av tortyr och grymheter precis som 1971 på militärjuntans tid.
 
96-51/52 s 6
"Den turkiska skutan tar in vatten"
Mycket negativt uppdagas sedan det islamistiska välfärdspartiet tog makten för tre månader sedan. Korruption, regeringen inblandad i knarkhandel, kurdisk milis blandad med organiserad brottslighet.
 
97-06 s 9-11
"Det är något ruttet i Turkiet"
Politiker på högsta nivå är inblandade i den organiserade brottsligheten. Höga politiker tillsammans med verkliga skurkar i samma bil råkade ut för en olycka. Tansu Cillers förmögenhet har femdubblats sedan 1993 då hon först tog makten. Hon är nu Erbakans utrikesminister. Hennes namn är i dag i väst ett skällsord.
 
97-15 s 15-17
"Turkiet står vid ett vägskäl"
Militären har placerat en Atatürkstaty i den fundamentalistiska stadsdelen i Ankara för att understryka att det moderna Turkiet ska vara ett sekulärt land. Det ska ses som en varning från militären till det muslimska välfärdspartiet som har makten i parlamentet under Erbakans ledning. Välfärdspartiet anses ha "en islamistisk ideologi, en populistisk retorik och en stalinistisk organisation, ett garanterat framgångsrecept". En annan framgång för partiet bygger på dess välgörenhet bland de fattiga som anses stödjas av Iran och Saudiarabien.
(När man läser denna långa och informationsrika artikel från Der Spiegel, fruktar man ett nytt "Algeriet")
 
97-15 s 18
"Misstankarna surrar om Ciller"
Tansu lierade sig i fjol med välfärdspartiet. Gjorde hon det för att slippa en undersökning om hennes privata ekonomi? Hon och hennes make är multimiljonärer i USA.
 
97-23 s 15-16
"Livet i skuggan av Atatürk"
Den turkiska armén har signalerat till regeringen att Turkiet inte lämpar sig för premiärministerns version av islamistisk politik. Kemalismen slår fast att Turkiet är en sekulär, enhetlig stat med ett enda språk och en enda flagga. Armén vill skydda denna grundpelare i demokratin i Turkiet. problemet är att landet förfaller, arbetslöshet, inflation och låga inkomster.
 
97-23 s 17-18
"Ciller tar över tillsvidare"
Efter 11 månader som Turkiets första islamistiska ledare tvingas Erbakan nu erkänna att hans koalitionsregering håller på att falla sönder. Han säger att Ciller i juni ska ta över posten som premiärminister och sedan ska nyval hållas.
 
97-23 s 18-19
"Kriget mellan Turkiet och kurderna går inte att vinna"
Armén genomför den ena offensiven efter den andra och förklarar sig som segrare i kriget mot separatismen men de har svårigheter. Den geografiska topografin stöder gerillan. Turkiets grannar vill gärna att Turkiet ska fortsätta att vara kurdernas måltavla. Dessutom väcker arméns hårda framfar nya sympatisörer för kurderna.
 
97-26 s 22
Mesut Yilmaz har av presidenten fått i uppdrag att bilda en ny regering.
 
97-31 s 15-17
"Turkiet står ensamt"
Ett land som skulle kunna bli platsen för ett möte mellan demokrati och islam riskerar att bli ett ingenmansland dem emellan. Detta kan förhindras.
Just nu har Yilmaz lyckats få i hop en regeringskoalition utan varken Cillers parti eller Erbakans islamistiska Välfärdsparti. Då behövde inte generalerna ingripa för att försvara Kemal Atatürks sekulära stat. De har tillsammans med presidenten makten i det s k nationella säkerhetsrådet.
(En mycket märkvärdig artikel i the Economist som tycks skyla över den stora risken det innebär att islam kan ta över makten i ett europeiskt land. Som jag ser det gör militären stora insatser för att försvara det sekulära samhället en insats motsvarande den USA gjorde för att försöka stoppa kommunismens framfart i Vietnam, och lika förtalad medan det varare som hedrad efteråt)
 
97-33 s 5
"Vi har gjort en hel del"
Intervju ned Turkiets nye premiärminister Yilmaz som har sina egna krav.
Den förra regimen under Erbakan tillsatte tusentals militanta muslimer på statliga nyckelposter. Nu är militären nöjd, deras främsta uppgift är att bekämpa fundamentalismen.
 
97-34 s 15
"Turkiet häver undantagstillstånd"
Sedan 10 år råder undantagstillstånd i nio provinser i sydöstra Turkiet, kurdområdena. Nu ska detta upphävas och militärens betydelse ska minskas.
97-39 s 6-8
"Turkiet har valt en ny mjukare EU-strategi"
Premiärminister Yilmaz erkänner nu Turkiets brister och vill skapa en en stratgi för att först på sikt kunna bli EU-medlem.
 
97-40 s 6-7
"Känslan av isolering förenar Israel och Turkiet"
Turkiet är en viktig vän till Israel eftersom det är ett av regionens största muslimska länder.
 
97-40 s 7
"Turkiet bojkottar Natoövning"
P g a den långvariga konflikten med Grekland deltar inte Turkiet i övningen i Egeiska havet som är gemensam för 8 länder och som varar i tre veckor.
 
97-43 s 9
"Turkiet och kurderna"
Regeringen försöker låtsas som om de kurdiska separatisterna är besegrade och det kurdiska området håller på att normaliseras. Man vill få affärsmän och investerare att satsa på sydöstra delen av Turkiet. Kriget är slut. Verkligheten är emellertid en annan.
 
97-45 s 11-12
"Turkiet får plåster på såren"
EUs ministrar besöker landet. Turkiet ska också bjudas in till en årlig Europakonferens för alla ansökarländer.
 97-45 s 9-10
"En lösning på Cypernkrisen finns inom räckhåll"
EU, Nato, USA och FN borde delta direkt i förhandlingar mellan Turkiet och Grekland. Den lyckosamma förhandlingsordningen 4 +2 som ledde till Tysklands återförening. Cypernfrågan måste ställas högst på dagordningen.
 
98-08 s 7-9
"Istanbul är en flaskhals för flyktingar"
De söker dig bort från krig och fattigdom. Deras paradis heter Europa, men i Istanbul däms flyktingströmmen upp - tiotusentals flyktingar väntar på att kunna ta språnget till väst. Många köper sig en osäker plats av smugglare.
 
98-08 s 8
"Yttrandefriheten i Turkiet är minimal"
Ledande politiker åtalas för att hota Turkiets nationella enhet. Rena stalinistiska metoder mot oliktänkande.
 
98-10 s 13
"Islamisterna vill bilda nytt parti"
Sedan Välfärdspartiet förbjöds (eftersom det hotade den turkiska republikens sekulära bas och landets författning. Partiets hemsida på Internet har stängst) har mer än 100 representanter i parlamentet anslutit sig till det nya "Dygdepartiet". Ledaren Alptekin förnekar dock att det är en efterföljare. Välfärdspartiets förre ledare Erbakan, f d premiärminister hotas av åtal och långvarigt fängelsestraff.
 
98-11 s 7
"Turkiet beskyller EU för diskriminering"
Turkiets premiärminister Yilmaz säger att den tyska regeringen för en Lebensraumpolitik. Landet vägrar att delta i veckans EU-konferens. De känner sig utestängda från EU.
 
98-27 s 3-4
"Turkiets premiärminister för en hård kamp mot tiden"
Premiärminister Mesut Yilmaz försöker köpa sig tid för att genomföra reformer och stärka det egna partiets chanser i kommande val. Vid årsskiftet ska han avgå för att låta en interimsregeringen utlysa nyval. Det är han tvungen till eftersom hans koalitionspartner, socialdemokraterna, annars lämnar regeringen.
 
98-27 s 4-5
"När militärmakt och religion kolliderar"
Moskéernas kupoler dominerar i Istanbuls stadsbild men regimen är och ska förbli sekulär. Allt sedan Mustafa Kemals, Atatürks, dagar efter andra världskriget. De flesta turkar känner vördnad för Atatürk och accepterar arméns roll som beskyddare av hans ideologi. Men många av den unga generationen av vilka många är företagare och muslimer menar att det i grund och botten handlar inte om en religiös utan om en ekonomisk rivalitet.
 
98-29 s 10
"Turkiet får beröm men inga lån"
Budgetunderskottet väntas fortsätta öka och nå 8 % av BNP (motsvarar för Sveriges del ett årligt budgetunderskott på ca 150 miljarder kronor - Hur kan Turkiet förvänta sig att bli medlem i EU? Inflationen är årligen 90-100 %. Många turkar slutar arbeta i 40-årsåldern och får pension! Yilmaz är så impopulär att han kanske kan besegra inflationen.
 
98-34 10-12
"PKK-gerillan är försvagad men fortfarande farlig"
Den turkiska armén håller den turkiska gerillan i schack i landets förhärjade sydöstra del, men regeringen riskerar att förlorar det diplomatiska kriget. För tjugo år sedan startade Abdillah Öcalan PKK för att skapa en oberoende kurdiskt stat. Han var muslim och marxist. Sedan dess har 30000 personer dödats. Idag är gerillan svagare än på länge. Öcalan har bott i Syrien sedan 1989. Även andra länder erbjuder tillflyktsorter för PKK (Sverige?).
PKK har pengar. Genom att smuggla flyktingar till västeuropa och genom narkotikasmuggling
98-43 7-8
"Turkiet laddar upp vid gränsen till Syrien"
Regeringen och arméledningen i Ankara sprider väldig oro i regionen genom sia hot mot Syrien. Den turkiska militären är uppenbarligen fast besluten att beröva de kurdiska partisanerna i PKK deras sista tillflykt. "Det måste bli ett slut på PKK-gerillans härjningar". Turkiet kräver att Syrien lämnar ut PKK-ledaren Öcalan. Annars kan det bli krig.
 
98-43 8
"Det värsta är kanske över"
Egyptens president Nubarak har gjort en stor insats som medlare mellan Syrien och Turkiet, men det finns fortfarande orosmoln.
 
98-47 3
"PKK-ledaren stör det diplomatiska lugnet i Europa"
Turkiet fruktar att PKK-ledaren Abdullah Öcalan vinner sympati för sin sak i Europas länder.
För en vecka sedan greps kurdledaren på Roms flygplats. Turkiet och Italien grälar om utlämningen. Italiens Grön och kommunisterna sympatiserar med Ökalan.
 
98-47 4-5
"Orkar PKK föra kampen vidare utan Öcalan?"
Gripandet av den legendariska kurdledaren Abdullah Öcalan markerar kanske början till slutet för det kurdiska arbetarpartiet och kanske också början på en internationell dragkamp om dess ledare. Ökalan åkte till Italien från Moskva med de italienska myndigheternas goda minne. Han har styrt PKK med en järnhand värdig Stalins.
98-48 s 3-5
"Ankara känner sig sviket av Västeuropas länder"
Striden om Öcalan bekräftar Turkiets misstankar om att det aldrig blivit riktigt accepterat och aldrig kommer att passa in i Europa.
"Muslimska män i fredagsbön och en herde som vaktar getter i Anatoliens berg - det finns mycket som skiljer Turkiets från väst". Det muslimska Turkiet är övertygat om att EU är "en kristen klubb". Dagens Turkiet är som två separata länder. Ett modernt och ett islamistiskt.
 
98-48 s 5
"Öcalan orsakar internationell huvudvärk"
Premiärminister Yilmaz anklagas för korruption i samband med en bankprivatisering. Samtidigt orsakar "gripandet" av Öcalan aktiviteter i USA och Tyskland.

99-02 s 13
"Turkiet protesterar mot att Öcalan tilläts lämna Italien"
Kurdledaren antas vara i Moskva, men officiell bekräftelse saknas.

99-08 s 8-11
"Internationellt agentspel lurade Öcalan i en fälla"
berättelsen om jakten på PKK-ledaren Abdullah Öcalan är som hämtad ur en agentroman. Sedan Öcalan kommit till Italen sedan han utvisats från Syrien, försvann han plötsligt. En vän, en grekisk pensionär, ville hjälpa honom och smugglade honom in i Grekland. Men den grekiska polisen satte honom på ett plan till Nairobi i Kenya. Där fanns mängder av säkerhetsfolk sedan bombattentatet mot den amerikanska ambassaden. Han upptäcktes, rapport gick till Turkiet och han lurades i flygplan till Turkiet.

99-08 s 8-9
"Kurdernas sentida historia"
Historien för detta icke-arabiska folk som talar ett språk besläktat med persiskan. De flesta kurder är sunnimuslimer. 1978 grundade Öcalan PKK. 1984 inleder PKK den väpnade kampen.

99-08 s 10
"Blanda er inte i våra affärer – tack!
Turkiet behöver ingen hjälp. De vill också att EU-landet Grekland ska näpsas för sina försök i lönndom att hjälpa Öcalan.

99-08 s 11
"Öcalan har inte gynnat kurdernas sak"
Att Öcalan blev kurdernas revolutionsledare är deras största tragedi! Han är dogmatisk och tyrannisk. Han har dödat eller låtit tortera de flesta av de som tillsammans med honom bildade PKK 1978. Han har uppmuntrat mytbildningen (som sin enda nuvarande like har han Kim i Nordkorea) och han har troligen aldrig själv deltagit i någon strid utan haft det bekvämt i Syrien (tills för några månader sedan).

99-16 s 8
"Det våras för nationalismen"
Resultatet av valen i Turkiet antyder att nationalismen är på frammarsch samtidigt som de religiösa partiernas popularitet har minskat markant. Mest röster fick Ecevits parti. Den islamistiska anständighetspartiet kom först på 3:e plats. Men behåller makten i Ankara och Istanbul. Ultranationalistiska aktionspartiet gick framåt.

99-18/19 s 9
"Turkiet vänder sig inåt"
Europas avvisande hållning har drivit Turkiet i en nationalistisk riktning.
Medan Turkiet fortsätter att leta efter en politisk identitet som speglar både dess österländska rötter och västerländska förhoppningar vinner det extremt konservativa nationella aktionspartiet allt starkare stöd från de islamistiska väljarna.
Alliansen mellan Ecevits DSP och det konservativa MHF kan ge Turkiet den mest stabila regering landet haft på fyra år. Och kanske EU snart måste acceptera landet som det är.

99-22 s 8
"Rättegången mot Öcalan har börjat"
Rättegången tilldrar sig enorm internationell uppmärksamhet och blir en prövosten för det turkiska rättssystemet. Han kommer troligen att bli dömd till döden, liksom redan hänt med hans närmaste man Semdin Sakik, men parlamentet måste godkänna dödsdomarna som inte verkställts på 15 år. Säkerheten vid rättegången är rigorös och detta oroar hans försvarare.

99-30 s 6-7
"Är kurdfrågan närmare en lösning?"
Under 15 år har Ankara retat upp en hel generation kurder och fått dem emot sig. Nu har parlamentet chansen att få med dem. Enligt Öcalan handlar det bara om att "ge kurderna deras språk och värdighet tillbaka, så blir ni kvitt upproret" (är det faktiskt någon som tror på detta?)

99-34 s 3
"Turkarna kritiserar sin regering"
Det turkiska folket har alltid haft stor respekt för sina regeringar. Nu efter att ha sett hur långsamt och veligt som regeringen reagerat på den stora jordbävningskatastrofen, så har många förlorat sin respekt för den härskande eliten.

99-35 s 12-13
"Efter skalvet har Turkiet fått en ny politisk dagordning"
Kurdfrågan och många andra viktiga frågor har hamnat i bakgrunden för den ödesdigra jordbävningen för några veckor sedan. Medkänsla och tålamod från kurderna sida kan dock komma att göra kurdfrågan mindre infekterad, vilket skulle underlätta försöken att finna en för alla godtagbar lösning.

99-36 s 4
"En ny början för Turkiet och EU"
Arbetet med att röja upp efter katastrofen pågår fortfarande. 4 + 30 miljoner euro har EU hittills skänkt för i första hand bostäder. Grekland har också tagit tillbaka sina veton mot att Turkiet får lån från EU.

99-36 s 5
"Grekland ändrar sig"
Grekland motsätter sig inte längre att Turkiet blir EU-medlem.

99-37 s 4
"Turkiet har fått en ny fiende"
När Greklands blockad mot Turkiets EU-kandidatur försvann ställde i stället Sveriges utrikesminister mycket hårda villkor. Detta "speglar det starka stödet för de mänskliga rättigheter i Sverige och i riksdagen i Stockholm" skriver man i Financial Times. Jag undrar om det är så eller om det handlar om påtryckningar från PKKs ledning i Stockholm. Sverige har ju länge varit ett starkt fäste för PKK.

99-37 s 4-5
God chans att lösa kurdfrågan nu"
Många ledande turkar ser PKKs reträtt som det bästa tillfället någonsin att göra slut på inbördeskriget. PKK har reducerat sina krav från självständighet, via autonomi till en rad kulturella rättigheter. De militära enheterna ska retirera in i Irak.

99-38 s 9-10
"Turkiet har upptäckt att världen är en vän"
Den ödesdigra jordbävningen i Turkiet visar sig kanske bli början till slutet på landets isolering. Turkiet har sedan länge haft en djup misstro mot alla utlänningar. Denna rädsla har i skolan uppmuntrats av en selektiv historieundervisning. Nu börjar man inse betydelsen av det multietniska samhället och man har intagit en mjukare hållning till kurderna.

99-47 s 16-17
"Knappa vattenresurser bäddar för kontroverser"
Syrien, Turkiet och Irak har svårt att samsas om vatten resurserna. Turkiets planer på att bygga ut ett avancerat konstbevattningssystem med vatten från floderna Eufrat och Tigris oroar nu grannländerna nedströms, Syrien och Irak. Det är tydligt att Turkiet har en verklig grund för sin maktposition i området. Landet kan utöva påtryckningar som bl a lett till att stödet för kurderna har minskat i dessa länder. Landet har också den tekniska förmågan att öka denna makt. Vattnet är för Turkiet vad oljan är för arabstaterna. Snart har vi nog Turkiet inom EU! (Vad än Anna Lind, lierad med kurdterroristerna, tycker!!).

2000-5 s 23
"Polisen har hittat ännu fler offer"
Det finns en väpnad hizbollahgrupp i den kurdiska delen av Turkiet som vill skapa en islamisk stat (= några få vill ha den absoluta makten över andra och bedriva terror). Redan har de dödat 42 personer. (Leve Islam!! Låt oss alla konvertera. ;-))

2000-13 s 5-6
"Kampen om Turkiets själ fortsätter"
Debattens vågor går höga om reformer och EU-medlemskap. När Turkiets äntligen tilläts bli officiell EU-kandidat för ett halvår sedan betraktades detta som den största händelsen sedan landet grundades. Men nu anser mäktiga krafter att Turkiets pris att betala är för högt. De nationalistiska impulserna är stora och högljudda.

2000-18 s 10
"Turkiet väljer president"
En tredje valomgång i parlamentet för att välja den reformvänlige Ahmet Sezer. De militära ledarna är inte särskilt förtjusta och det islamska dygdepartiet är öppet emot sedan han inte gjort paus för bön!

2000-46 9
"Turkarna förtjänar mer demokrati"
Mörka moln vilar fortfarande över Turkiet, men man anar en och annan ljusglimt"
Sema Piskinsut är ordförande för parlamentets människorättskommission och har arbetat mycket aktivt för att avslöja tortyr i turkiska fängelser. Nu har premiärminister Ecevit avsatt henne från sin post.
De 12 miljonerna kurder har inte fått det bättre.
Å andra sidan ska dödsstraffet snart avskaffas. Antalet oförklarliga dödsfall i fångenskap har upphört sedan Öcalan för ett år sedan uppmanade sina anhängare att lägga ner vapnen.

2000-49 7-8
"Pulsådern Bosporen är en dödsfälla"
Den gigantiska fartygstrafiken går genom hjärtat på en stad med 11 miljoner invånare. Under de senaste åren har de postkommunistiska ekonomierna utmed Svarta havet och Donau - och uppsvinget för f d USSRs oljefält - kraftigt ökat trafiken genom Bosporen. Det sker ständigt kollisioner, eldsvådor och grundstötningar. Eller vill Turkiet överdriva riskerna i Bosporen i avsikt att gynna investeringar i en oljeledning som ska kringgå Bosporen? En farled som Turkiet enligt internationella regler inte har nämnvärd kontroll över.

2000-51 s 7
"Turkiet sparkar bakut"
Turkiet vill få medbestämmanderätt i EUs militära beslut trots att landet inte är medlem i EU. Därför blockerar de EUs planer på en snabbinsatsstyrka genom att vägra denna att använda NATO-utrustning i en framtida krigsinsats. Landet befarar att insatsstyrkan kan komma att sättas in i Cypern.

2001-05 s 5
"Turkiet blockerar EUs militära planer"
Turkiet tänker blockera USAs förslag att EU-styrkan automatiskt ska få tillgång till Natos placeringsfaciliteter när den förbereder operationer. I botten på protesterna ligger det faktum att Turkiets gamla rival Grekland är medlem av EU.

2001-10 s 7-9
"Turkiet har hamnat snett igen"
Turkiet har hamnat i sin andra finansiella kris på tre månader, men det som hotas denna gång är de politiska reformerna och Turkiets förhoppningar om att någon gång i framtiden bli medlem i Europeiska Unionen.

2001-10 s 8-9
"Hur räddar man Turkiet"
Politiska ledare som är besatta av att ha och ta makten måste lära sig att samarbeta och föra en rationell politik. Gräl mellan presidenten Sezer och premiärministern Ecevit resulterade i tre dagars marknadsoro, som i sin tur slog regeringens ekonomiska plan i stycken. Ett anfall mot den turkiska valutan kostade statskassan hundratals miljoner dollar. Räntorna steg till mer än 5000 %. Den aktuella krisen är den största i republikens historia.
Turkiet saknar ett normalt politiskt system, som stirrar sig blint på ledarna som är oumtvistade kungar.

2001-13 s 6-7
"Turkiets reformprogram möttes med skarp kritik"
Den turkiska regeringens reformprogram, som är ett led i landets EU-kandidatur, kritiseras i turkiska media för brist på politisk vilja. De föreslagna reformerna motsvarar knappast EUs krav vilket får många att befara att Turkiets medlemskap ligger mycket långt fram i tiden. På de sociala och ekonomiska områdena är reformförslaget omfattande men inte på det politiska. Särskilt viktiga områden som kurdfrågan och arméns roll i det politiska livet berörs knappt.

2001-13 s 7
"Kurderna är inte nöjda"
Med det reformprogram som den turkiska regeringen presenterade. De vill att deras språk erkänns som likvärdigt.

2001-22 s 6-9
"Turkiet väntar på ett under"
Ett bekymrat Europa riktar sin blick mot landet vid Bosporen. Den ekonomiska kraschen utgör ett allvarligt hot mot den labila jämvikten i Ankaras maktstruktur. Det ledande skiktet står inför politisk bankrutt. Nu vill armén städa upp.
I februari i år brast drömmen om att "det 21:a århundradet skulle bli turkarnas århundrade". Efter en finanskris tilläts valutan flyta fritt och över en natt förlorade folket 30 % av sitt välstånd. Sedan dess rullar vågen av bankrutter, nedläggelser och uppsägningar över landet. Premiärminister Ecevit är illa ute. En korruptionsskandal i hans regering var den utlösande faktorn.
Men hela systemet är fel. Under de senaste tio åren har skattepengar motsvarande 1800 miljarder svenska kronor gått förlorade p g a misshushållning. Myndigheterna är oantastliga, Storebror övervakar allt, högskolan, religionen, rättsväsendet, radio och TV. Armén har högt anseende, "äcklad av parlamentarisk obeslutsamhet" har armén etablerat en stat i staten.

2001-28 s 13-14
"Dumt att bannlysa dygdepartiet"
Bannlysningen av Turkiets islamistiska parti signalerar att landets generaler fortsätter att blanda sig i politiken.
Efter att ha utrett frågan i hela två år beslöt Turkiets författningsdomstol att det islamska dygdepartiet, som är den största oppositionsgruppen i parlamentet, strider mot Turkiets sekulära konstitution och därför ska bannlysas med omedelbar effekt. Bara två av de 102 ledamöter som representerar partiet i parlamentet sparkas ut de övriga får sitta kvar som politiskt oberoende. Generalerna som misstänks ha utövat påtryckningar på domstolen förnekar detta men menar att Turkiet är ett mycket bättre land än de flesta av dess muslimska grannländer. Detta tack vare att det politiska islam nu har utrotats.

2001-30 s 21
"Turkar och armenier försöker försonas"
Förhållandet mellan Turkiet och Armenien har varit minst sagt svalt i nästan hundra år. Nu görs försök att överbrygga hat och motsättningar. Den djupa klyftan länderna emellan har sina rötter i det Ottomanska imperiet. Enligt många källor dödade ottomanerna drygt en miljon armenier mellan 1915 och 1923 i ett försök att eliminera den armeniska befolkningen i det som idag är Turkiet. En av de största utmaningarna för den nya försoningskommissionen blir därför att övertyga armenier och turkar om att de en gång för alltid måste acceptera varandras tolkningar av det som då hände.

2001-33 s 17-18
"Turkiet är en farlig marknad"
Med goda kontakter och manipulerade balansräkningar lockade en turkisk familjeklan, familjen Uzan västliga investerare till Bosporen. Två av offren var mobiltelefonjättarna Motorola och Nokia. Grunden för Uzans makt är familjens närhet till president Özal i början av 1990-talet. Detta ledde bl a till uppbyggandet av privata TV-kanaler. I likhet med andra det turkiska storkapitalets klaner använder man TV-kanaler och tidningar för att kunna dölja, avskärma och genomför a andra förehavanden. Ingen annan är dock så skrupelfri som familjen Uzan som ursprungligen kommer som en turkisk minoritet från Balkan

2001-37 s 8-10
"Turkarnas favorit tror på seger"
Turkiets popiläraste politiker, Erdogan, tänker erövra regeringsmakten. Han måste dock tona ner sitt förflutna för att visa att han inte drömmer om en islamisk stat. Islamism är nämligen det värsta den turkiska militären vet. Islamisterna i Turkiet har fått en ny ledare vars parti, rättvise- och utvecklingspartiet, för närvarande har stöd av 30 % av väljarna. Frågan är bara om han får lov att kandidera i valet till premiärminister 2003.

2001-39 s 3-4
"Turkcyprioterna börjar förlora tron på Turkiet"
Den unga generationen turkcyprioter har tröttnat på isoleringen från omvärlden. Alltfler söker sig till öns södra del eller längre bort. Många vill bli medlemmar i EU. Det turkiska banksystemets kollaps och devalveringen av den turkiska valutan har resulterat i att många står på ruinens brant. Den turkcypriotiske ledaren Rauf Denktash beskylls för att se mera till Turkiets intressen än turkcyprioternas. Han använder många repressiva metoder för att bevara sin makt.

2001-39 s 4
"Den delade ön"
1960 blev Cypern fritt från Storbritannien. Tanken är att öns greker och turkar ska dela makten med ärkebiskop Makarios president. Det blir i stället långvariga strider mellan befolkningsgrupperna. 1974 gör grekcyprioterna en kupp för att införliva ön med Cypern. Turkiet invaderar och besätter den norra delen av ön. 1983 utropas den turkiska republiken Norra Cypern. Den erkänns enbart av Turkiet. 2001 är Cypern ett av de två länder som uppfyller EU:s krav på medlemskap.

2001-41 s 5
"Det ser bra ut på papperet"
Turkiet författning moderniseras och reformeras men tvivlen består.
Parlamentet har godkänt ett författningstillägg som bl a innebär att det kurdiska språket får användas friare, att mannen inte är familjens överhuvud, att dödsstraffet elimineras för andra brott än terror och krigsbrott. Vad det kommer att betyda i praktiken är ännu ovisst.

2002-03 s 6-8
"Etablissemanget vill till varje pris avvärja en avvikelse från Atatürks utstakade väg".
Dragkampen mellan religion och sekularism intensifieras i Turkiet.
Muslimen Erdogan var en tid en populär borgmästare i Istanbul Turkiet. Hans ambition att ge religionen en starkare roll i det politiska livet stred emellertid mot det sekulära Turkiets absoluta förbud mot att blanda religion och politik. Han opponerade mot Turkiets medlemskap i både EU och Nato. Han tvingades att avgå och fängslades t o m kortvarigt. Nu gör han comeback i spetsen för att nytt parti och han förefaller ha större chanser att vinna de allmänna valen 2004 än vad någon annan islamisk politiker haft.
Efter den 11 september har Turkiet blivit en viktig pusselbit i koalitionen mot Al-Kaida och terrorismen. Turkiet är sedan länge NATOs enda muslimska medlemsland och t o m allierad med Israel.

2002-03 s 8
"Erdogans rättigheter begränsas"
Turkiets högsta domstol har ålagt Erdogan mycket hårda restriktioner i fråga om hans politiska aktiviteter. Den slår fast att domen för uppvigling (han uppmanade till muslimsk revolution vilket världens 1,5 miljarder muslimer enligt honom krävde) mot Erdogan 1999 diskvalificerar honom som grundare av det nya partiet.

2002-12 s 9
"Vad vill Turkiet? Och vad vill EU?
EU har länge varit ambivalent beträffande Turkiets kandidatur för medlemskap. Ambivalensen har på senare tid förstärkts även i Turkiet. Ju längre EU tvekar ju mer börjar turkarna tvivla på om de vill vara med i EU. En högt uppsatt turkisk general vill att Turkiet söker andra alternativ som Iran och Ryssland.

2002-17 s 3-8
"EU riskerar att gå miste om Turkiet"
EU borde ta sig en funderare på sin attityd mot Turkiet. En urladdning kommer allt närmare. Grundproblemet är att EU behandlar Turkiet som om det vore ett fattigt östeuropeiskt land som är mer eller mindre tvingat att gå i Bryssels ledband. Europa förutsätter att Turkiet inväntar tidpunkten för medlemskap med tålamod och pliktskyldigast genomför de sociala och politiska förändringar som herrarna anser lämpliga. Turkiet har förberett sig för att bli ett fullvärdigt europeiskt land sedan det ottomanska rikets fall. Men Turkiet har, till skillnad från de andra kandidatländerna i Europa, andra vägar att gå.

2002-29 s 22-23
"Politiskt kaos hotar stoppa Turkiets försök till EU-inträde"
Det var meningen att det här året skulle bli en vändpunkt för Turkiet, när riskabla ekonomiska regler och ambitiösa reformprogram skulle läka den djupa ekonomiska krisen och ge landet medlemskap i EU. I stället har man fått en "politisk jordbävning" som hotar att skapa en stor konjunkturnedgång och lägga landets planer på EU-medlemskap på is.

2002-32 s 14
"Turkiet redo för EU"
Men trots nya reformer har både EU och Turkiet reservationer.
Efter en natts överläggningar godkände det turkiska parlamentet ett reformpaket som bl a förbättrar kurdernas ställning i landet , avskaffat dödsstraffet och häver den tidigare begränsningen av yttrandefriheten. Men Turkiets ställföreträdande premiärminister Devlet Bahceli, ledare för nationalisterna i parlamentet, meddelade att han ska be Turkiets högsta domstol att kullkasta förändringarna. Turkarna är inte övertygade om att EU skulle acceptera att ha ett muslimskt land som ett av unionens största medlemsländer och acceptera att ha gränser till Irak, Iran och Syrien.

2002-44 s 8
"Erdogan kämpar i ständig motvind"
Om några dagar är det allmänna val i Turkiet. Det s k rättvise- och utvecklingspartiet, AK, förväntas få flest röster. Partiet bildades av Recep Erdogan, f d borgmästare i istanbul för ett år sedan. Själv får han inte sitta i parlamentet eftersom han dömts för och avtjänat straff för "muslimsk" uppvigling. Riksåklagaren försöker få AK olagligförklarat.

2002-44 s 8-9
"En ny komet i turkisk politik"
Mångmiljonären Cem Uzan som är åtalad för ett flertal fall av bedrägeri och svindleri för fram sitt "Ungdomsparti". Det har chans att få över 10 % av rösterna, den gräns som finns för att få plats i parlamentet. Han är starkt nationalistiskt och vill gärna knäppa USA och Västeuropa på näsan.

2002-44 s 8-9
"Får kurderna en röst i parlamentet?"
Kurderna är långtifrån nöjda, men nu kan de åtminstone rösta på ett parti som för deras talan. Dehap är den enda prokurdiska grupp som deltar i valet. Valparoller som hyllar PKK-ledaren Abdullah Öcalan förekommer rikligt på Dehabs valmöten.

2002-45 s 12-13
"Turkarna röstade bort hela etablissemanget"
Ett parti med rötter i islam vann en övertygande seger vilket väcker farhågor om att landets sekulära styre är i farozonen. De turkiska väljarna gav ett tydligt underbetyg till den sittande regeringen. Inget av de tre partierna fick över 10 % av rösterna. I stället fick Erdogans Rättvise- och Utvecklingsparti 34 % och det republikanska folkpartiet 19 %. De förra får 364 av parlamentets 550 platser.

2002-45 s 12-13
"EU står först på dagordningen"
Erdogans Rättvise- och Utvecklingsparti har lovat att prioritera landets anslutning till EU.

2002-45 s 14-16
"Demokrati på turkiska"
Turkiets generaler stiger inte åt sidan - inte ens för EU - eftersom de försvarar inte bara landet utan också staten. EU kräver att Turkiet ska bli en fungerande demokrati med en "transparent" politisk process, dvs det får inte finnas krafter i kulisserna som godkänner vissa politiker och underkänner andra. I Turkiet uppfattar alla, från eliten till mannen på gatan, armén som en garant för stabilitet och modernitet. Det är armén och dess mäktiga "Nationella säkjerhetsrådet" som håller ihop landet som annars lätt kunde slitas sönder av etniska och religiösa motsättningar. Turkiets starka militär passar också dess andra allierade, USA, eftersom den behövs som stöd i kriget mot Irak.

2002-48 s 8
"Turkiet kan bli brobyggare"
Om Turkiet får bli medlem i EU skulle det skicka positiva signaler till den islamska världen och förhindra en framtida civilisationskrock säger ledaren för Turkiets nya regeringsparti, Tayyip Erdogan. "Turkiskt medlemskap är bästa exemplet på att islam och demokrati fungerar ihop". (Jag tror faktiskt att han har rätt. Turkiet i EU skulle kunna ta loven av den fundamentalistiska kritik av västvärlden som många muslimer tror på).

2003-10 s 10
"Turkiskt nej till amerikanska trupper"
Med mycket svag majoritet röstade det turkiska parlamentet nej till amerikanska trupper. Skälet var den turkiska befolkningens krav på att Turkiet håller sig utanför kriget. Man minns ännu den ekonomiska katastrofen efter Gulfkriget 1991. Men Turkiets regering som gärna tar emot de utlovade miljarderna dollar från USA vill ha en andra omröstning i frågan om stationering av amerikanska trupper i Turkiet inför en invasion av Irak.

2003-11 s 4
"Grönt ljus för Erdogan som premiärminister"
F d bannlyst politiker blir Turkiets formelle ledare. Turkiets tidigare bannlyste ledare Tayyip Erdogan utropades i söndags till segrare i ett fyllnadsval vilket gör det möjligt för honom att bli landets premiärminister. Erdogans ansedde kollega Abdullah Gul väntas nu avgå för att låta Erdogan bilda en ny regering. Möjligen kommer Erdogan att ånyo ta upp frågan om amerikanska soldater i det nya parlamentet. Erdogan vill gärna ha det amerikanska kompensationspaketet som i pengar motsvarar 24 miljarder euro i billiga garantilån från USA.

2003-11 s 14
"Vart tog Öcalan vägen?"
Kommer våldet mellan turkar och kurder att blossa upp igen om krigstrummor börjar ljuda? Den livstidsdömde Öcalan har helt isolerats. Turkiet vill inte att han via släktingar och advokater ska kunna fortsätta att styra sina anhängare som fortfarande slaviskt lyder honom. Det separatistiska PKK har hotat att återuppliva våldskampanjen i hela Turkiet om inte isoleringen bryts.

2003-17 s 5
”USAs inblandning kan äventyra Turkiets medlemskap i EU”
Varnar EUs utvidgningskommissionär Günter Verheugen som säger att amerikanska påtryckningar bara försämrar Turkiets sak. Samtidigt hävdar andra att USAs engagemang i Turkiets sak påtagligt har svalnat p g a Turkiets motstånd mot att hjälpa USA i kriget mot Irak.

2003-23 s 12
"Turkiets militärer varnar för kupp"
Chefen för Turkiets krigsmakt varnade i förra veckan landets regering för att militären fortfarande kan ingripa i landets styre om regeringen inte respekterar Turkiets sekulära författning. Militären ser sig som den sekulära författningens beskyddare. AKP, som erövrade regeringsmakten i november i fjol, är officiellt ett sekulärt parti, men i partiet finns många företrädare för bannlysta islamiska partier.

2003-25 s 14-15
"USA och Turkiet på kollisionskurs"
Under förberedelserna för krig mot Irak uppstod en spricka i alliansen mellan USA och Turkiet som har visat sig svår att överbrygga. För några månader sedan röstade det turkiska parlamentet nej till att låta USA använda och flyga över turkiskt territotium. Nu har de båda länderna börjat bråka om Turkiets relationer till Iran och Syrien.

2003-25 s 16-17
"Ankara sänder svårtolkade signaler"
Turkiets generaler kritiserar Europa och USA. Har de tröttnat på västmakterna? Turkiets väg mot EU betyder att arméns roll i det politiska livet upphör och kanske de nu försöker höja rösten i debatten för att motarbeta denna minskning av inflytande.

2003-29 s 6-7
"Det är Glasnost i luften"
Påtryckningar från EU och från Turkiets egna invånare kan leda till att Turkiet inom kort får yttrandefrihet. Turkiets regering presenterade i förra veckan ett ambitiöst reformpaket som för första gången i landets historia erkänner den grundläggande rätten till yttrandefrihet. Men "det kan vara lätt att ändra lagen, men det är inte lika lätt att ändra attityderna" säger den reformsinnade justitieministern, Cemil Celik. Nyligen greps t ex greps flera skådespelare i Istanbul efter en föreställning eftersom scenen var smyckad i färgerna, röd, gul och grön som är den kurdiska flaggans färger.
Bryssel kommer att bevaka händelseutvecklingen i Turkiet. I oktober väntas en avgörande granskningsrapport.

2003-32 s 6
"Turkiet flirtar med EU"
Det turkiska parlamentet beslutade förra veckan att begränsa militärens inflytande i politiken. Detta för att öka landets chanser att komma med i EU. Turkiet vill starta förhandlingar om medlemskap i slutet av nästa år och reformen är den senaste i en rad förändringar i syfte att stärka demokratin för att uppfylla EUs krav. Militären knuffade bort ett islamistiskt parti från makten 1997 och använder sitt inflytande över politiken genom Nationella Säkerhetsrådet, ett forum som består av civila och militära ledare.

2003-37 s 7-9
"Den stilla revolutionen"
Turkiets premiärminister Erdogan vänder upp och ned på sitt land. Han försöker vinna USAs gunst och arbetar hårt för att Turkiet ska uppfylla kriterierna för medlemskap i EU vilket faktiskt bekymrar Ankaras motståndare i Bryssel. Upp emot 10000 turkiska soldater kommer under hösten att ansluta sig till styrkorna i Irak. Men ännu viktigare för Erdogan är medlemskapet i EU. 70 % av turkarna vill gå med även om landet inte ännu är moget. Ekonomin är bräcklig, klyftan mellan städerna i väst och landsbygden i öst är avgrundsdjup och dessutom har Erdogan misslyckats med att lösa Cypernfrågan.

2003-43 s 4-5
"Turkiska soldater är inte välkomna i Irak"
Ingen folkgrupp i Irak tycker att turkiska soldater har i deras land att göra. Premiärminister Erdogan har lyckas på det turkiska parlamentet att godkänna att landet skickar 10000 soldater till Irak. Erdogan vill bättra på landets anseende hos dess störste hjälpare och välgörare, USA, dessutom vill han hindra att Iraks kurder utropar ett oberoende hemland vilket kunde få Turkiets kurder att göra samma anspråk. Iraks kurder ogillar starkt förslaget men det gör också landets shia- och sunnimuslimska araber och t om Iraks turkmenska minoritet.

2003-46 s 6
"Cypern kan sätta krokben för Turkiet"
Turkiet vill gärna inleda medlemsförhandlingar med EU men detta allvarligt förhindras om Cypernfrågan inte blir löst nästa år. Före den 1 maj 2004 bör grek- och turkcyprioter ha hittat en lösning. Turkiets status som medlemsland hänger också på vilka reformer som landet genomför fram till i oktober nästa år.

2003-47 s 7
"Terrorn står på Europas tröskel"
Två synagogor i Istanbul utsattes i lördags för dödliga attentat. Experterna misstänker att välorganiserade, professionella terrorister ligger bakom attentaten. I lördags krävde bombdåd 23 människoliv i Istanbul. De var troligen organiserade av al-Qaida. De flesta av de dödade var muslimer - oskyldiga förbipasserande och anställda i intilliggande butiker. Israel och Turkiet har på senare tid etablerat ett nära militärt samarbete.

2003-48 s 7-8
"Terroristerna försöker riva bron mellan islam och väst"
Turkiet intar en särställning, eftersom det försöker kombinera muslimsk tro med värderingar och livsstil, som inspireras av väst. Turkiet är av stor vikt för amerikanernas ambitioner att sprida västerländska värderingar i det stamdominerade och teokratiska Mellanöstern. Turkiet var det första muslimska land som erkände Israel och de har idag ett mycket nära samarbete. Turkiet är ett mönsterland i Nato och har stora ambitioner att bli EU-medlem. Detta gör Turkiet misstänkt i arabvärlden. Många unga muslimer drogs tidigare till "religionskrigen" i Bosnien, Iran, Tjetejenien och Afghanistan för att slåss på den muslimska sidan. Där drogs de till al-Qaidas värderingar och omstörtande planer. Många turkar ifrågasätter idag om premiärminister Erdogans konservativa, islamska parti har vilja och förmåga att bekämpa den radikala islamismen i landet.

2003-48 s 8-9
"Turkiet - terrorkrigets nya front"
Den turkiska regeringens nya linje mot en militant, underjordisk rörelse väcker hård kritik efter bombattentaten. Tre av de fyra misstänkta för bombattackerna mot judiska synagoger i Istanbul kom från bergstaden Bingol, 160 mil från Istanbul i östra Turkiet. Dessa ungdomar som blev Turkiets värsta massmördare var välkända som militanta islamister och hade bl a vistats i Pakistan för "religiös utbildning". De använde 4 lastbilar för att transportera bomberna som dödade 58 människor och skadade 750.

2003-50 s 5
"Jakten på misstänkta fortsätter"
En turkisk domstol har åtalat ytterligare tre personer i samband med en rad självmordsbombningar i Istanbul. En domstol förhörde dem och väckte åtal för "medlemskap i olaglig organisation och medverkan i organisationens verksamhet". Mer än 160 personer har förhörts i samband med bombdåden mot två synagogor i Istanbul den 15 november och det brittiska konsulatet och en bank 5 dagar senare. 61 människor, inklusive 4 självmordsbombare dödades i attentaten.

2004-01/2 s 8
"Den europeiska oenigheten"
Frågan om Turkiets medlemskap i EU kommer sannolikt att öka klyftorna i EU. Är splittring unionens ofrånkomliga öde? Den 14 december röstade nästan hälften av Cyperns turkiska minoritet på EU-skeptiska kandidater i parlamentsvalet. Resultatet av turkcyprioternas parlamentsval dödar hoppet om en återförening av Cypern före inträdet i EU den 1 maj i år. Konflikten kommer att bli en del av EU.
EU kan inte heller enas om hur man ser på Turkiets eventuella medlemskap. Den romerskt katolska delen vill inte ha in ett muslimskt land och Tyskland oroar sig för den starka röst som Turkiets skulle få på grund av sin storlek.

2004-4 s 5
"Turkiet står i centrum för den europeiska debatten"
Turkiets ambitioner att bli medlem i EU tvingar unionen att definiera sig själv. Är det en kristen klubb eller en geopolitisk sammanslutning? EU har lovat att i sommar besluta om Turkiet ska få förhandla om fullvärdigt medlemskap. Majoriteten av Turkiets 70 miljoner människor är muslimer och EUs övervägande kristna invånare är redan idag oroliga för invandringen från muslimska länder. USA har länge försökt övertala européerna att ta emot Turkiet. Tyska CDUs ledare Angela Merkel menar att EUs politiker ska vara ärliga och tala om att Turkiets chanser är små. Turkiska regeringsföreträdare varnar för att ett oåterkalleligt nej från EU skulle vara det värsta som kunde hända eftersom detta skulle hindra Turkiet från att reformera sitt land.

2004-09 s 6-7
"Erdogans lyckade offensiv"
För bara ett år sedan var Turkiet en marginell spelare men nu spelar det en nyckelroll i hela regionen. Nu har premiärminister Erdogan lyckats bli vän och viktig allierad med George Bush, de muslimska ledarnas förtrogne och på hemmaplan har hans parti drivit igenom många människorättslagar. Syftet med den diplomatiska offensiven är att 1. Få igång förhandlingarna om Cypern innan dess grekiska del blir EU-medlem den 1.5. 2. Övertyga USA om att kurdernas vilja att etablera en autonom federal stat måste motarbetas. Huvudmålet är dock att få ett ja från EU och att återupprätta goda relationer med USA.

2004-09 s 7-9
"Besatt av Europa"
Turkiets premiärminister Tayyip Erdogan satsar allt på sitt lands medlemskap i Europeiska Unionen. Tack vare omfattande reformer och pågående förhandlingar om Cypern kan det hända att målet ryckt närmare. Ankara samlar poäng inför den 12 december när EU förväntas presentera en tidsplan för Turkiets medlemskapsförhandlingar. Då har det gått 41 år sedan den europeiska gemenskapen och Turkiet undertecknade associeringsavtalet. "Europa har alltid varit en vision för turkarna men nu är de besatta av tanken på medlemskap. Mycket har gjorts sedan landet fick kandidatstatus 1999. Dödsstraffet har avskaffats, undantagstillståndet hävts, antiterroristlagen har skärpts, militärens makt har beskurits, kurdiska språkkurser har införts. Det viktigaste återstående hindret är Cypernfrågan.

2004-09 s 9
"Turkiets moskéer predikar om kvinnors rätt att leva"
Familjens heder räcker inte som försvar. Direktoratet för religiösa ärenden i Turkiet vars uppgift är att styra det religiösa livet och säga till prästerna vad de ska predika har nu uppdragit åt dessa att i moskéerna informera de "troende" att s k hedersmord - män som dödar kvinnliga släktingar som inte lyder männen - inte bara är olagligt utan också ett brott mot Gud.
I Turkiet får kvinnor inte bära sjal i offentliga byggnader, som skolor, universitet och offentliga arbetsplatser. Erdogan har inte bråttom att ge kvinnorna denna rätt som många kvinnor kräver.

2004-11 s 3
"Turkarnas ambivalens inför Cypern"
Samtidigt som förhandlingarna om ett återförenat Cypern fortgår, hyser de turkiska medborgarna på fastlandet ambivalenta känslor inför en möjlig återförening. Å ena sidan hyser de sympati för sina turkisktalande bröder någon mil från landets sydkust , å andra sidan frågar de sig vilket pris en återförening skulle kräva av Turkiet. Turkarna upplever ett slags otacksamhet från den lilla enklaven för de många liv som räddades då Turkiet 1974 stoppade de grekcypriotiska nationalisternas invasion.

2004-18 s 6
"Stor besvikelse i Bryssel"
EU kommer att belöna turkcyprioterna för att de röstade ja (65 %) till FNs återföreningsplan, som dock förkastas av grekcyprioterna i lördagens folkomröstning. Utrikesministermötet beslöt att häva det ekonomiska embargot, godkänna ett hjälppaket på 260 miljoner euro och tillåta tullfri export av frukt och grönsaker. Valresultatet stärker sannolikt Turkiets chanser att få inleda medlemskapsförhandlingar senare i år. Grekcyprioternas nej (76 %) i sin separata folkomröstning kastar emellertid en lång svart skugga över EUs utvidgning den 1 maj. Bara halva Cypern blir medlem.

2004-19 s 6
"Polis avslöjade konspiration"
Turkiska säkerhetsstyrkor sprängde i måndags en terroristkonspiration, som hade nästa månads NATO-toppmöte i Istanbul som mål. Minst 24 personer greps. De hör till gruppen Ansar al-Islam, som är en våldsam fundamentalistisk organisation med bas i norra Irak.

2004-20 s 12-13
"De nya medlemmarna ger Turkiet ljummet stöd"
EUs nya medlemmar stöder Turkiets ambitioner att komma in i unionen men de tycker inte att det brådskar. De ansluter sig till Frankrikes president Jacques Chirac som menar att Turkiet inte är moget för medlemskap på flera år. De nya öststaterna vill hellre får med Bulgarien och Rumänien 2007 och sedan Kroatien och hellre Ukraina än Turkiet. Ukraina har kristna rötter och därför ett mer lämpligt medlemsland än Turkiet.

2004-20 s 12-13
"Redo för Europa?"
Turkiet i EU skulle för alltid förändra Europas "kristna klubb". Just därför kommer Turkiet kanske aldrig med i EU. I ett nytt befolkningsbaserat röstsystem skulle Turkiet få lika många röster i ministerrådet som EUs 18 minsta länder tillsammans. Turkiets medlemskap skulle innebära en omdefiniering av Europas kulturella och politiska självbild. Många européer är rädda förökad arbetskraftsinvandring men det är just behovet av arbetskraft som gör att EU behöver Turkiet lika mycket som Turkiet behöver EU.

2004-31/32 s 7
"Bush uppmanar EU att godkänna Turkiet"
Han stöder helhjärtat Turkiets önskan att bli medlem i EU. Detta skulle gynna demokratiseringsprocessen i Mellanöstern. Turkiet som är en sekulär demokratisk stat med en muslimsk majoritet skulle kunna bli en förebild för regionen och en viktig medlare mellan Europa och Mellanöstern. Av EUs medlemsstater är det främst Frankrike som reagerar negativt på vad Chirac kallar att "Bush inte ska lägga näsan i blöt" och lägga sig i interna europeiska frågor.

2004-31/32 s 8
"Erdogan hoppfull om turkiskt EU-inträde"
Turkiets premiärminister Erdogan menar att man nu har kommit över det sista diplomatiska hindret inför landets EU-ansökan efter ett tredagsbesök i Frankrike. Chirac stöder nu Turkiets EU-kandidatur. Turkiska flygbolaget Turkish Airlines har skrivit ett kontrakt med Frankrike om att köpa 36 flygplan från Airbus. Ordern är värd 1,2 miljarder euro. Detta erbjudande kunde Chirac inte motstå. Innan EU-toppmötet i december ska EU-kommissionen sammanställa en rapport där man rekommenderar eller avråder Bryssel från att påbörja formella förhandlingar med Turkiet.

2004-35 s 3
"Strävan efter balans i det sekulära Turkiet"
Emine Erdogan, premiärministerns hustru, vill bevisa att fromhet och modernitet kan finnas sida vid sida. Turkisk lag förbjuder islamiska huvudbonader i myndighetsbyggnader och privata och allmänna skolor. Emine bär ofta huvudduk liksom över hälften av landets kvinnor. "Erdogan visar det sanna Turkiet".

2004-36 s 5
"Europas mest omaka par"
Är Greklands och Turkiets regeringschefer i färd med att starta en ny era? Den ortodoxt kristna Kostas Karamanlis och den varmt troende muslimen Recep Erdogan med ett förflutet i det politiska Islam tycks ha funnit varandra. De hör båda hemma lite till höger om mitten på den politiska skalan. Båda har de gjort politisk revolution. Karamanlis bröt de grekiska socialisternas 23-åriga dominans. Erdogan besegrade utbredd misstänksamhet mot hans islamistiska parti. Karamanlis kan komma att hamna i en besvärlig sits gentemot sina väljare eftersom dessa inte delar hans turkvänliga hållning.

2004-38 s 4-5
"Myten om det USA-vänliga Turkiet"
Det är inte alldeles självklart att Turkiets medlemskap i EU skulle gagna USA. Före december måste EU bestämma om Turkiet ska få förhandla om medlemskap. Frågan är känslig och EUs ledare vill inte få påtryckningar från USA. USA tror att Turkiet skulle bli en stark USA vänlig EU-medlem. Marshallfonden har gjort en stor undersökning vad gäller attityd mot USA i 9 EU-länder plus Turkiet. Den visar att turkarna hyser större motvilja mot USA än t ex fransmännen. De är också mer fientligt sinnade mot Israel. Åsikterna anses spegla de starka känslor som finns bland alla muslimer efter de senaste två årens händelser i Palestina och Irak. USA vill att Turkiet ska bli en "brandvägg mot terrorismen" och en "demokratisk modell för den muslimska världen".

2004-38 s 6
"Tummen upp och tummen ner för Turkiet"
EU-kommissionens utvidgningskommissionär Günther Verheugen har återvänt efter en rundresa i Turkiet. Han säger att allt ser bra ut på papperet men om man ser hur det ser ut i verkligheten får man en annan bild. Han anser sig inte kunna ge klartecken för Turkiet utifrån den information han fått.

2004-38 s 6-7
"Fischler höjer ett varande finger"
EU bör p g a tvivlen på Turkiets demokratiska reformer och religiösa identitet ha "en plan B" som alternativ till att erbjuda förhandlingar om medlemskap, säger jordbrukskommissionären Franz Fischler. Risk finns för ett fundamentalistiskt bakslag och därför behövs ett "speciellt partnerskap". Ett förslag om att straffbelägga otrohet från den turkiske premiärministern Erdogan har fått debatten om Turkiets lämplighet att blossa upp igen.

2004-40 6-7
"Sarkozy kräver folkomröstning om Turkiet"
Turkiet kommer inte med i EU förrän om tidigast 15 år och i så fall sker det inte förrän Frankrike har haft en folkomröstning i frågan säger den franske finansministern, Nicolas Sarkozy. Han är mycket skeptisk till Turkiet som medlem i EU, inte för att landet är muslimskt utan för att det är så stort, det har lika många invånare som alla de 10 nya medlemsländerna sammanlagt.

2004-40 8-12
"Det går nog inte att säga nej"
Många europeiska regeringar ogillar tanken på Turkiet som medlemsland i EU, men de kommer ändå att gå med på att börja förhandla med Turkiet om medlemskap. Däremot kan det ta mycket lång tid innan Turkiet kan bli en medlemsstat eller att något land (eller EU-parlamentet) till slut lägger in veto. De främsta argumenten mot medlemskap för Turkiet är att landet är så stort och att det har en växande befolkning. Vidare att landet är fattigt och att en ojämförbart stor andel ägnar sig åt jordbruk. Andra menar att Turkiet inte ligger i Europa. Dern största haken för all är Islam. Den 11 september, Irak och kriget mot terrorismen har väckt frågan om EU gör rätt i att inkludera ett muslimskt land.

2004-40 9
"Det sista hindret ska undanröjas"
Efter sitt senaste möte med Turkiets premiärminister Recep Erdogan säger EUs utvidgningskommissionär Günter Verheugen att hans rapport om Turkiet som offentliggörs den 6 oktober innehåller en rekommendation om att EU bestämmer ett datum för när förhandlingarna om Turkiets medlemskap ska börja. Ett beslut i frågan ska ske vid EUs toppmöte i december.

2004-45 s 7-8
"Efter kanske, kanske måste det bli ett ja!"
Under alla år som EU har tvekat har Turkiet demokratiserats av sig själv tack vare hårt tryck inifrån. Författaren till artikeln menar att "det vore både ett svek mot Turkiets demokrater och en förfärlig signal till regionen och hela den muslimska världen att avbryta processen. Det skulle tolkas som en skymf mot islam och en ny offensiv i "civilisationskriget". Dessutom menar han att "nästan alla kurder i Turkiet ser medlemskapet i EU som sin bästa chans att få sin identitet respekterad och accepterad". (Men skulle inte detta medlemskap snarare bekräfta att också kurder är turkar och EU-medborgare och inte tillhör någon blivande drömnation "Kurdistan").

2004-45 s 8-9
"Generalerna släpper taget"
Den turkiska militären verkar beredd att låta politikerna sköta politiken på egen hand. I förra veckan var det första gången sedan militärkuppen 1980 som en civil ledare höll i ordförandeklubban när Turkiets nationella säkerhetsråd sammanträdde. Det turkiska säkerhetsrådet som består av ministrar och höga militärer har haft stort inflytande över både den turkiska inrikes- och utrikespolitiken. men har i takt med de nya författningstilläggen reducerats till rådgivande i nationella säkerhetsfrågor.

2004-49 s 9-10
"Kohandel i EU"
Turkiets EU-förhandlingar kan hänga på Kroatiens vilja att hitta och lämna ut misstänkta krigsförbrytare. Flera länder vill inte börja förhandla med Kroatien p g a landets ovilja att lämna ut misstänkta krigsförbrytare. Tyskland och särskilt Österrike däremot vill ha med Kroatien och kan tänkas blockera medlemsförhandlingar med Turkiet om inte Kroatien också får vara med.

2004-51 s 4-5
"Turkiet hyser gott hopp om ja från EU"
Premiärminister Erdogan lovar att fortsätta demokratiseringen. Troligen kommer EUs ledare att säga ja till Turkiet i dag fredag, men medlemskapet kan vara avlägset. Turkiet vägrar att erkänna den cypriotiska regeringen - en EU-medlem - och det finns en utbredd skepsis i EU mot att inkludera ett stort, fattigt och muslimskt land. Ledaren för CSU i Tyskland, Edmund Stoiber, har svurit på att göra allt han kan för att stoppa Turkiet och CDUs ledare Angela Merkel föreslår "priviligierat partnerskap". Majoriteten av befolkningen i Österrike, Finland, Frankrike, Tyskland och Luxemburg är emot. 9 av 25 länders regeringar är för, bl a Sveriges. I Tyskland pågår en mycket polariserad invandringsdebatt. Grunden är den höga arbetslösheten och rädsla för islamisk extremism och terrorism.

2004-51 s 6-7
"En lång väntan står för dörren"
I Turkiets storstäder har moderniteten slagit rot men i landets sydliga gränstrakter härskar fattigdom och resignation. Människorna ägnar sig mest åt att sälja tobak, bröd och andra produkter till syrierna på andra sidan gränsen som är ännu fattigare. Många tror att lyckan kommer med EU-medlemskap. Då ska alla bli rika.

2004-52 s 3-4
"EU vill, men vill turkarna?"
Många turkar befarar att de får betala med sin själ för medlemskapet i EU. Landet måste utsätta sig för en mikroskopisk granskning vilket inte är lätt för landets medborgare som ser sig leva i en stormakt likvärdig med Frankrike och Tyskland. Stoltheten får sig en törn. Många är också rädda för att bli europeiserade och förlora den kultur man menar är typisk för Turkiet.

2005-10 s 6
"Grekland antar en ny försvarsdoktrin"
För första gången på över 30 år har Aten inte utnämnt Turkiet som det största hotet mot landets säkerhet. I Greklands nya säkerhetsdoktrin är det i stället terrorismen, den illegala vapenhandeln och risken för nya oroligheter på Balkan, som definieras som de viktigaste hoten. Den nordliga gränsen måste därför förstärkas samtidigt som den förutser ett närmande mellan Grekland och Turkiet. Aten uttalar ett stöd för Turkiets ambitioner att bli medlem i EU.

2005-10 s 6-7
"Fnurra på tråden mellan Ankara och Washington"
En politisk thriller, "Metallstorm", om ett fiktivt krig mellan USA och Turkiet toppar sedan några veckor bästsäljarlistan i Turkiet. Samtidigt förekommer det mängder av cyniska eller mycket kritiska artiklar om Turkiet i den amerikanska pressen. Den regeringstrogna tidningen Yeni Safak har i en artikel hävdat att amerikanska soldater har använt kemiska medel och våldfört sig på kvinnor och barn i Falluja. Washington anser att man missbedömt den turkiska regeringen som egentligen är "en grupp traditionella islamister med liberal parfym". Förhållandet mellan de båda NATO-länderna är sämre än på mycket länge. En viktig orsak till Turkiets förändring är naturligtvis att kurderna i norra Irak fått ökad makt och inflytande.

2005-10 s 8
"Turkiet äventyrar förhandlingarna med EU"
Turkiet vill förhandla om medlemskap i EU, men då måste det först erkänna Cypern, varnar Bryssel. I fjolårets intensiva överläggningar med EUs ledare gick Turkiet med på att i tysthet erkänna Cypern och lovade att underteckna ett protokoll som utvidgade Turkiets existerande tullunion med EU till de tio länder som blev medlemmar i maj, inklusive Cypern. Men Ankara har ännu inte undertecknat protokollet.

2005-16 s 11-12
"Turkiet öppnar ett mörkt kapitel"
Den armeniska tragedin 1915 har varit tabu i Turkiet, men nu börjar man kunna tala om den. Enligt traditionen hyste den sydostliga delen av Turkiet ett välmående, kristet armeniskt samhälle fram till första världskriget. Under kriget mördades 1,5 miljoner armenier systematiskt i ett folkmord, enligt armenierna själva, som utfördes av de ottomanska turkarna. I dag förbereder armenier över hela världen sig för att hedra minnet av massakern som började den 24 april för 90 år sedan. Turkarna påstår att detta inte är sant. Däremot dog flera hundra tusen armenier av hunger och sjukdomar under massdeportationen till Syrien av armenier som hade kollaborerat med de invaderande ryska styrkorna i östra Turkiet. En del kurder ifrågasätter denna versionen och erkänner att deras förfäder anslöt sig till slakten efter att ha fått löften om armeniernas mark - och en plats i himlen som tack för att de dödade otrogna.
I mars inrättade premiärminister Erdogan tillsammans med oppositionsledaren Baykal en opartisk kommission med företrädare från båda sidor i folkmordsdebatten. Hrant Dink som ger ut veckotidningen Agos som läses av många av Turkiets 60000 armenier menar att det är bättre att Turkiet försöker normalisera relationer med grannlandet Armenien än att ägna sig åt meningslösa diskussioner om statistik och terminologi över snart sekelgamla händelser! 2005-16 s 12
"Ett första steg mot försoning"
Armenierna planerar att utropa 24 april till en minnesdag av våldsamheternas början. Turkiet oroar sig för att frågan kan försvåra förhandlingarna om medlemskap i EU. Den turkiska statens arkiv publicerade i söndags en lista över drygt 523000 turkar som enligt myndigheten dödades av armenier i Turkiet från 1910 till 1922. Turkiets premiärminister, Erdogan, har i ett brev till Armeniens president Kotsjarian föreslagit bildandet av en historiekommission.

2005-20 s 8-9
"Vägen till EU är lång och svår"
Många hinder återstår innan Turkiet kan bli medlem i EU. Den 3 oktober ska medlemskapsförhandlingarna börja. Innan dess måste Turkiet stadfästa den nya strafflagen och underteckna ett protokoll som de facto innebär ett officiellt erkännande av den grepcypriotiska regeringen. Turkiets eventuella medlemskap är ett viktigt vapen för nejsidan i både Nederländerna och Frankrike. Bli det nej i folkomröstningen måste nästan regeringarna i dessa länder stoppa eller åtminstone skjuta upp förhandlingarna med Turkiet.

2005-20 s 10
"Turkiet tänker följa Europadomstolens rekommendationer"
Turkiet lovar att följa Europadomstolens utlåtande om att rättegången 1999 mot PKK-ledaren Abdullah Öcalan var orättvis. Den turkiska regeringens löfte väcker möjligen vrede på hemmaplan men det gynnar Turkiets förhoppningar om medlemskap i EU. Öcalan var ledare för Kurdiska arbetarpartiet, PKK. Gruppen som av Turkiet och USA klassas som terroristorganisation ledde en 15 år lång kamp för kurdiskt autonomi i en konflikt som kostade 37000 människoliv.

2005-20 s 10-12
"Freden hänger på en tråd i Turkiet"
Armén går till attack mot kurdiska rebeller, som återvänder från Irak. När Öcalan togs tillfånga 1999 lamslogs PKK. Gruppen utlyste vapenvila och flydde till norra Irak. PKK kombinerade kurdiska ambitioner med marxistisk dogm, som kompletterades med en brutal personkult, uppmuntrad av ledaren Abdullah Öcalan. Nu finns det kanske 6000 PKK rebeller i Irak och 2000 i Turkiet. Inbördeskriget på 1980- och 1990-talet lever i färskt minne i Turkiet och tanken på nya strider väcker stor oro.

2005-20 s 12
"Turkiet försöker avskaffa en brutal sed"
I Turkiet pågår en nationell kampanj för att få slut på s k hedersmord, när en kvinna dödas av sin man eller någon manlig släkting för uppträdande som uppfattas som en skymf mot familjens heder. Mäns som begår samma sedlighetsbrott åtalas inte alls. En ny brottsbalk som ratificerades i september 2004, eliminerade "skyddet av familjens heder" som en förmildrande omständighet i mordfall. Den införde också strängare straff för hedersmord.

2005-21 s 5
"Tyskt valresultat väcker oro i Turkiet"
Turkarna befarar att maktskiftet i Tyskland kommer att blockera deras medlemskap i EU. CDU är uttalat negativa till turkiskt EU-medlemskap vilket de kommer att ta upp i valkampanjen till hösten. De föredrar ett "privilegierat partnerskap" för Turkiet framför ett fullt medlemskap.

2005-27 s 14
"Hårda bud för Ankara"
Turkiet får det tuffaste inträdesprovet av alla kandidatländer. Det finns många hinder som Turkiets bekymmersamma relationer med Cypern och Armenien och ekonomiska hinder som exempelvis handeln med läkemedel och skydd för intellektuell egendom. Flera av kommissionärerna underströk att "privilegierat partnerskap" kanske vore ett bättre alternativ. I Tyskland vill CDU inte alls ha med Turkiet som medlem och troligen innehar CDU regeringsmakten nästa år.

2005-27 s 14-15
"Kurdfrågan är långt ifrån löst"
I sydöstra Turkiet har det på senare tid förekommit flera sammanstötningar mellan turkiska regeringssoldater och rebeller tillhörande den förbjudna kurdiska organisationen PKK. Den turkiska allmänheten har på TV kunnat se hur kurdiska demonstranter kastat sten mot polisen och hur denna svarat med skottlossning. Det väpnade våldet hotar att störta denna fattiga del av Turkiet i kaos. Sedan PKKs ledare Öcalan greps 1999 har det varit relativt fredligt klimat. Men för 2 månader sedan ersatte Öcalan ambitionen att bygga ett demokratiskt Turkiet med ett koncept om "en statslös kurdisk konfederation", i vilken Irans, Syriens, Turkiets och Iraks kurder skulle knytas samman. Turkiet ser med förfäran att ett hundratal PKK-rebeller har återvänt till Turkiet, främst från Irak.

2005-36 s 24-25
"Gräset är grönare i Firtinadalen"
En isolerad dal i Turkiet står inför två alternativ: att förbli en orörd oas eller att förstöras av turism.

2005-36 s 25-27
"Turkarna klarar sig hur som helst"
Mycket har förändrats i Turkiet. Reformer som EU har krävt har omformat Turkiets politiska och sociala landskap. Turkiet har drivit en omfattande kampanj för att "ansluta sig till Europa" och den är drivkraften bakom ekonomiska reformer som gjort inflationen ensiffrig för första gången på 30 år, sänkt arbetslösheten och fått upp tillväxten till 9 %.
Istanbul som i flera decennier har försökt bli västerländskt, gläds åt att forma sin egen, mycket speciella, moderna identitet. Istanbul är utan tvivel en av världens "coolaste" städ just nu oavsett om den är europeisk eller inte.

2005-39 15
"Ett tabu föll"
En konferens på temat om folkmordet på armenier i början av förra seklet (1915-23). En del turkiska nationalister protesterade mot konferensen genom att kasta ägg och tomater på deltagarna. Tidigare har man inte ens fått diskutera påståendet om att ottomanska styrkor bar ansvaret för folkmordet men nu har Tysklands regering tvingats överträda detta tabu med risk för att annars anklagas av EU för brott mot yttrandefriheten.

2005-41 s 11
"Alla turkar vill inte att Turkiet ska gå med i EU"
De senaste två månaderna har turkiska nationalister och deras sympatisörer i rättsväsen och byråkrati gjort sitt bästa för att sabotera Turkiets ansträngningar att framställa sig som en moderna europeisk nation. I förra månaden väckte åklagare ett åtal mot Turkiets ledande författare, Orhan Pamuk, som i en schweizisk tidning sagt att "en miljon armenier dödades 1915". Har man inte rätt att uttrycka sina tankar fritt i vår land?" undrar Pamuk. Två tredjedelar av turkarna vill fortfarande gå med i EU men det är färre än de 73 % som stödde medlemskapet för ett år sedan.

2005-41 s 12-13
"Från slagfältet till den politiska arenan"
Utmaningen som Turkiets kurder står inför är hur de ska flytta frågan från slagfältet till den politiska arenan. PKK, som är mer armé än parti, betraktas som en terrororganisation av Turkiet, USA och EU därför att den angriper civila mål. Det parti som håller på att bildas, Rörelsen för ett demokratiskt samhälle, knyter fasta band till den fängslade Abdullah Öcalan och PKK. Öcalan som organiserade PKK enligt marxistisk modell var en brutal stridsman som lät döda många rivaler men själv höll han sig undan striden och ledde terrorattackerna från Syrien där han omgav sig med kvinnliga livvakter. PKK-gerillan började återvända till Turkiet från Irak i fjol. Anledningen måste väl vara att den inte var särskilt välkommen i Irak för att inte säga frukta att gripas där av amerikansk militär. Många kurder beklagar att deras politiker inte förmår att bryta med PKK. De menar att dessa väpnade terrorister hindrar demokratiseringen av kurdisk politik.

2005-41 s 13
"Lycka till, säger Armenien"
Invånarna i Armeniens huvudstad, Jerevan, antar att Turkiet genom medlemskap i EU kommer att ändra sig på för Armenien två positiva sätt. Sitt sätt att se på historien och sättet de bemöter sina grannar på. Ända sedan 1933 har myndigheterna i Ankara hållit den turkisk-armeniska gränsen stängd i solidaritet med Azerbajdzjan, därför att en del av det azeriska territoriet ockuperas av Armenien. De tror också att Turkiets officiella syn på det folkmord som armenierna menar att deras landsmän utsattes 1915 för av ottomanerna kommer att ändras.

2006-1/2 s 24
"Lite för mycket av det goda"
På den turkiska landsbygden lever gamla traditioner kvar i strid med lagen. I en by i närheten av staden Diyarbakir som ligger vid floden Tigris i sydöstra Turkiet finns en man, Abdul, som har två fruar och 13 barn. Han säger att det är hans plikt att få den kurdiska befolkningen att växa. Ortens iman bekräftar att Koranen tillåter en man att ha upp till fyra fruar. Redan för mer än 70 år sedan förbjöd Kemal Atatürk polygami som ett led i hans ambition att höja kvinnans status. Praxisen med månggifte är speciellt vanlig i kurdiska regioner, där stamstrukturen fortfarande styr invånarnas liv och där status och makt mäts i antal.

2006-3 s 4
"Karriären är inte slut än"
Turkiets premiärminister, Recep Tayyip, vill nästa år kandidera till presidentposten. Presidentämbetet är mäktigt. Statschefen bestämmer över tillsättningen av alla höga ämbeten som till exempel generalstabschef, författningsdomare och universitetskansler.

2006-5 s 6
"Cypern är på tapeten igen"
Turkiet vill undanröja ett av hindren på vägen in i EU. Den turkiske utrikesministern Abdullah Gul har lagt fram ett förslag som innebär att alla restriktioner för handel och bistånd till Cypern ska elimineras och att alla inblandade parter - Turkiet, Grekland och grek- och turkcyprioter - ska förhandla om öns framtid under FNs överinseende. Ankara har insett att Cypernfrågan skulle kunna förhala eller blockera Turkiets medlemskapsförhandlingar.

2006-6 s 13
"Falsk propaganda"
Ett nytt förbund av turkiska nationalister, försöker sprida sin propaganda till Västeuropa. Förbundet har tagit sitt namn, Talat-Pascha, efter en av huvudpersonerna bakom den turkiska förföljelsen av armenierna. Kampanjen inleds den 18 mars i Berlin och då ska alla övertygas om att den osmanska regeringen aldrig begick massmord på en miljon armenier i Anatolien 1915.

2006-8 s 10-12
"Allahs vilja, Atatürks påbud"
I kampen mot det politiska islam håller Turkiet benhårt fast vid en sekulär kurs. Det regerande religiöst konservativa AKP-partiet, under premiärminister Erdogan, har inte lyckats infria vallöftet om att häva förbudet mot huvudduk. I dag är det förbjudet i offentliga institutioner att bära religiösa symboler som huvuddukar, turbaner eller långa skägg av det slag som islamistiska män brukar bära. Detta är Turkiets sätt att skydda det sekulära statsskicket mot det politiska Islam och risken för att detta känsliga ämne splittrar nationen.

2006-14 s 8
"Oro bland Turkiets kurder"
I Turkiets sydöstra del var det sjätte dagen i följd med demonstrationer och sammanstötningar mellan allmänhet och kravallpolis. Sammanlagt har nio människor dödats under sammanstötningarna.

2006-15 s 10
"Fortsatta konflikter mellan Turkiets olika folkgrupper"
Under veckoslutet trappades våldet i sydöstra Turkiet upp igen. Oroligheterna de senaste veckorna speglar Turkiets svårigheter med att komma till rätta med den kurdiska minoriteten och dess krav. Kurdiska "rebeller" attackerade en arméenhet varvid fem soldater dödades. Turkiska soldater hämnade med att i en strid döda sex "rebeller". "Rebellerna" svarade med att utlösa en mina under ett pansarfordon varvid 12 turkiska soldater dödades.

2006-17 s 8
"Kurdisk intifada?"
Det fortsatta våldet i Turkiets kurdiska områden och ett flertal bombattentat i Istanbul vållar stora bekymmer för den turkiska regeringen. Man befarar att det förbjudna PKK försöker lansera en intifada av palestinsk modell.

2006-18 s 12-13
"Farligt gränsområde"
Turkiet går till attack i norra Irak. 200000 turkiska soldater, understödda av stridsvagnar och helikoptrar har samlats nära gränsen till Irak. Avsikten är att förhindra att kurdiska PKK tar sig in i Turkiet från sina baser i Kandilbergen i Irak. Men i förra veckan gick turkiska elitsoldater in över gränsen när de förföljde PKK-rebeller, menar UD i Bagdad. Turkiets avsikt kan vara att en gång för alla krossa PKK, även om kriget i så fall måste föras på irakiskt territorium. I Irak har shiitiska milismän tagit sig in i den oljerika staden Kirkuk som kurderna gör anspråk på och i Iran angrep nyligen 10000 soldater PKK-allierade rebeller som motsätter sig regimen i Iran.

2006-22 s 6-7
"Början på slutet?"
Mordet för en tid sedan på en respekterad domare varslar om en sekulär, antiislamisk rörelse, som orsakar den turkiska regeringen stora bekymmer. 40000 människor samlades för att begrava domaren Mustafa Ozbilgin som dödades av en 28 årig jurist under en förhandling. Mördaren ville hämnas för ett domstolsbeslut i höstas att huvudduk ska vara förbjudet i och runt allmänna skolor. Han sköt elva skott och skadade många utöver domaren. Det var en attack mot den sekulära republiken, deklarerade landets president Ahmet Sezer som anklagade Turkiets styrande parti, "Rättvisa och utveckling" (AKP) för att förstöra statsskicket. Detta är en direkt utmaning mot premiärminister Tayyip Erdogan. Även generalstabschefen, Hilmi Ozkok, ansluter sig till angreppet. Spänningen mellan sekularister och islamister kommer förmodligen att hårdna. I kulissen finns dessutom konflikten med kurderna i detta triangeldrama. Och utanför väntar EUs långgående krav.

2006-22 s 8-9
"Elva skott mot staten"
När en turkisk islamist för en tid sedan attackerade en av landets högsta domare utlöste detta en maktkamp mellan sekulära krafter och den turkiska regeringen. Många befarar att en djup kris stundar. Nu är det åter turbulens i det turkiska samhället. Plötsligt råder det åter fiendskap mellan de politiska lägren. På ena sidan står den världsliga ordningens försvare, kemalisterna i polisen, rättsväsendet och militären och på den andra står den moderat islamistiska regeringen med Tayyip Erdogan i spetsen. Huvudduken har blivit en symbol för konflikten mellan religiösa och sekulära krafter. Varken elever, lärare, läkare eller offentligt anställda får bära huvudduk.

2006-24 s 8
"Ett första hinder är övervunnet"
Turkiets förhandlingar om medlemskap i EU tog ett kliv framåt i måndags efter det att EUs utrikesministrar hade löst en dispyt med Cypern angående Ankaras relationer med den grekiska delen av ön. EU har accepterat Cyperns krav att Turkiet ska uppmanas att normalisera relationerna med grekcyprioterna. Det betyder bland annat att Turkiet förväntas öppna sina hamnar och flygplatser för grekcypriotiska fartyg och flygplan.

2006-26 s 7
"Fredstrevare mellan Turkiet och Armenien"
Ankara står under hård press från EU att öppna gränsen mot Armenien och ta upp frågan om folkmord. Ankara har vägrat att upprätta diplomatiska förbindelser med Jerevan, Armeniens huvudstad, sedan den förre sovjetrepubliken blev självständig 1991. Orsaken är att Armenien försöker få det internationella samfundet att fördöma dödandet av armenier 1915-1917 som folkmord. 1993 stängde Turkiet gränsen mot Armenien för att visa solidaritet med Azerbajdzjan, som var i krig mot Armenien över enklaven Nagorno-Karabach. Den stängda gränsen har slagit hårt ekonomiskt mot det fattiga Armenien.

2006-26 s 7
"Turkiet häver ännu ett tabu"
Det har gått nästan 70 år sedan grundaren av det moderna Turkiet dog, men Kemal Atatürk ses fortfarande som nästan en Gud av miljontals turkar. Den som förolämpar Atatürk riskerar tre års fängelse. Detta måste ändras någon gång på Turkiets väg in i EU. En ny biografi om Atatürks fru, Latife Ussaki, har skrivits av journalisten Calislar. Denna bok har en helt annan bild av Atatürks äktenskap än den traditionella och kan komma att ändra hans image.

2006-29 s 11-12
"Förtroendet för Turkiet vacklar"
Internationella investerare börjar dra öronen åt sig. Deras misstänksamhet orsakas av osäkerheten om vart de nya marknaderna är på väg politiskt och socialt. Efter tre långa år av jubel över landets häpnadsväckande återhämtning efter finanskrisen 2001 börjar marknadens aktörer åter igen fråga sig om Turkiets ekonomi är ett vårdfall. Man oroar sig för tilltagande inflation, ett budgetunderskott på 7 % av BNP och en annalkande politisk instabilitet. En intensiv maktkamp pågår mellan det styrande AKP och Turkiets traditionella, sekulära etablissemang som har sitt starkaste fäste i armén.

2006-35 s 6
"Ny terrorvåg skakar Turkiet"
Kurdisk separatistgrupp varnar turister för att komma till Turkiet. Kurdiska frihetsfalkarna har tagit på sig fyra av de fem senaste bombattentaten. De betraktas som en avdelning inom PKK. Bombattentaten är ett hårt slag mot den turkiska turistnäringen.

2006-37 s 10
"Turkiets förhandling med EU är i farozonen"
Bryssel försöker förhindra ett totalt avbräck i Turkiets 43-åriga kamp för att bli medlem i EU, genom att skjuta upp en av de mest kontroversiella frågorna till efter de turkiska valen nästa år. Problemet är att Cypern inte erkänns av Turkiet och därför kommer Cypern att använda sin vetorätt inom EU för att stoppa Turkiets medlemskap. EU har gett Turkiet en tidsfrist till årets slut för att öppna sina hamnar och flygplatser för Cypern. Olli Rehn som är utvidgningskommissionär vill nu hänskjuta frågan till EU-domstolen för att vinna tid.

2006-39 s 6
"Turkiet har det minst sagt motigt"
Motståndet i EU mot fortsatt utvidgning växer. Nu är det inte bara medborgarna utan också en del ledare som är öppet skeptiska. De båda franska presidentkandidaterna anser att "privilegierat partnerskap" är tillräckligt i Turkiets fall. Flera ledare i Österrike som står inför kommande val hävdar att Turkiets kulturella och geografiska bakgrund gör landet kompatibelt med Europa. Förbundskansler Merkel i Tyskland uttrycker också tvivel på Turkiets lämplighet.

2006-40 s 11
"Besvärlig partner"
När Amerika funderar på problemet Iran dyker ofta Turkiet upp i kalkylerna. I veckan tar president Bush emot Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan i Vita huset. Relationerna mellan Washington och Ankara är något frostiga sedan Erdogan inte gav USA tillstånd att använda NATO-medlemmen Turkiet som utgångspunkt för invasion av Irak.

2006-43 s 5-6
"Ett trassligt förhållande"
En litterär och en politisk händelse hjälptes åt att spegla de ibland obekväma relationerna mellan Turkiet och EU. Den litterära var att författaren Orhan Pamuk som klagat på att Turkiet vägrar erkänna att 1,5 miljoner armenier massakrerades 1925 blev Turkiets första nobelpristagare. Den politiska händelsen var att den franska nationalförsamlingen godkände en lag som gör det brottsligt att förneka att de ottomanska turkarna begick folkmord mot armenier. I Frankrike där det bor en halv miljon etniska armenier är motståndet mot att inkludera Turkiet i EU stort. Turkiet är för stort, för fattigt och för muslimskt och det var den främsta anledningen till att både Frankrike och Holland röstade nej till EUs nya författning i fjol.

2006-45 s 8-10
"Turkiet har svårt att hitta balansen"
Bekymren hopar sig i Ankara och en ny EU-rapport om Turkiet kan mycket väl dämpa turkarnas entusiasm för EU-medlemskap ännu mer. Drömmen om medlemskap slocknar och islams inflytande ökar. Ett år efter det medlemsförhandlingarna med EU inletts har Turkiet blivit alltmer europafientligt, västfientligt och nationalistiskt.
Turkiet blir alltmer islamiserat i takt med att det uppstått en allt rikare religiös medelklass som vill njuta av sitt välstånd inom ramen för sin religions regler. I Turkiet har det dykt upp badhotell som vänder sig till gäster som förmodas hålla sig väl med Gud och följa Koranens föreskrifter. Männen badar för sig själv i en lyxig pool medan kvinnorna får hålla till i en annan pool som är väl avskärmad från manliga ögon. Andra saker är värre, "vanliga" människor trakasseras och misshandlas för att de inte följer sharia-reglerna även om dessa inte har stöd alls i turkisk lag. Denna tvärtom skyddar religiöst förmynderi i enlighet med arvet efter det moderna Turkiets grundare Kemal Atatürk. Islamistiska radiostationer hetsar mot kristna och judar. Strikt sekulära turkar som hittills har utgjort landets elit känner sig hotade av en smygande islamisering. Kommer Turkiet att bli ett nytt Iran under premiärminister Tayyip Erdogan? Artikeln i der Spiegel.

2006-45 s 9
"Låsta positioner"
Europeiska unionen ställde i förra veckan in ett viktigt möte med Cyperns och Turkiets utrikesministrar. Mötet skulle ha ägt rum i söndags och måndags i Helsingfors och syftet var att avvärja en kollaps i Turkiets förhandlingar om medlemskap i EU. Detta är ytterligare ett bakslag för Turkiet som började förhandla om medlemskap i oktober förra året. Sedan dess har motståndet mot att inkludera ett stort, fattigt, muslimskt land vuxit i EU framför allt i Frankrike och Tyskland. Att Turkiet förhalar grundläggande politiska reformer och vägrar att erkänna EU-landet Cypern förstärker motståndet. EU kräver att regeringen i Ankara öppnar sina hamnar och flygplatser för cypriotiska fartyg och flygplan.

2006-47 s 11
"Ultimatum till Turkiet"
Senast nästa vecka måste Turkiet öppna sina flygplatser och hamnar för flygplan och fartyg från Cypern. Det är ett krav från EU för att tidtabellen i förhandlingarna med kandidatlandet Turkiet. EU vill också försöka undvika att Cypernfrågan blir den dominerande vid toppmötet i Finland i december.

2006-48 s 11
"Kontroversiellt påvebesök"
20000 människor deltog i söndags i en demonstration i protest mot påven Benediktus besök i Turkiet denna vecka. Påven besökte bland annat en plats i västra Turkiet där jungfru Maria påstås ha bott en tid. Han träffade också patriarken Bartolomeus som är den grekisk-ortodoxa kyrkans överhuvud och har säte i Istanbul.

2006-50 s 10-12
"Vem tappade Turkiet?"
Benedictus XVI stod barfota bredvid muftin av Istanbul under den stora domen i det forna Konstantinopels berömda blå moské och höll sina händer upplyfta i den traditionella muslimska gesten för bön och underkastelse. Exakt vad påvens bön handlade om är en hemlighet mellan honom och hans skapare, men förmodligen gällde det försoning mellan kristna och muslimer, en fråga som redan har kommit att karaktärisera hans ämbete och hans era.
Owens Matthews skriver från Ankara i Newsweek om en "tragedi av omåttliga proportioner" om Turkiet inte blir medlem av EU. Cypern har hotat med att lägga sitt veto mot Turkiets medlemskap och den franske presidentkandidaten Sarkozy anser att "Turkiets plats är inte i EU". Matthews menar att det finns så många aktuella och hotande problem i Turkiet som EU måste hjälpa till med att lösa. Turkiet kan komma att behandla den kurdiska minoriteten sämre och annektera norra delen av Cypern om de vägras bli EU-medlemmar. Muslimer som flyttat till Europa kommer inte heller att vilja integreras i de europeiska samhället, menar Matthews.

2006-50 s 13
"Pamuk vill bli EU-medborgare"
Nobelpristagaren i litteratur, Orhan Pamuk, anser att medlemskap i EU skulle göra EU mer multikulturellt och vara bra för den demokratiska utvecklingen i Turkiet. Orhan tog emot Nobelpriset, motsvarande 1,4 miljoner dollar, i söndags i Stockholm.

2007-04 s 4-5
"Kulturutbyte bäddar för politiskt töväder"
Grannfolken turkar och greker börjar upptäcka att de har mycket gemensamt. Allt är inte glömt och förlåtet men det märks tydligt i grekernas vardagsliv att det har börjat töa mellan Grekland och Turkiet. Grekerna har via mat, mode och resor upptäckt att det finns mycket som förenar de båda länderna. Kulturbarriären krymper snabbare än de politiska motsättningar som fortfarande splittrar de två länderna.

2007-06 s 11
"Pamuk känner sig hotad"
Nobelpristagaren i litteratur, Orhan Pamuk, ställde in ett besök i Tyskland av rädsla för attentat. Turkiska extremister hade hotat honom bland annat nationalisten Hamal som var den som hetsade den 17-årige Ogün Samast att mörda den turkisk-armeniske journalisten Hrant Dink. Dink har i likhet med Pamuk åtalats för uttalanden om folkmordet på armenierna i det Ottomanska riket.

2007-09 s 10-12
"Erdogan attackeras från alla håll"
En våldsvåg sveper fram genom Turkiet; måltavlan är den moderna västinriktade eliten som utmanas av tilltagande ultranationalism. Sedan Hrank Dink, redaktör för Turkiets största armeniska tidning sköts till döds tas alla hot på allvar. Nobelpristagaren Orhan Pamuk har gått i självvald exil i USA. Även Turkiets styrande AK-parti är utsatt. Alltfler vänder sig mot premiärminister Recep Erdogan och hans europeiska agenda. Nationalisterna irriteras av att Erdogan, som en eftergift åt EU, givit landets 13 miljoner kurder större kulturell frihet. När EU i december suspenderade förhandlingarna med Turkiet på grund av en dispyt om Cypern, upplevde många turkar detta som "ett slag i ansiktet" efter att ha gjort så många uppoffringar för EUs skull. I höst blir det allmänna val och Erdogans parti är på tillbakagång. Han har en svår balansgång att gå mellan nationalister, EU-anhängare och landets armé.

2007-09 s 15
"Turkiet bygger viktiga relationer till Kaukasien"
Ankara är i färd med att stärka samarbetet Georgien och Azerbajdzjan när det gäller transporter av olja och gas från fyndigheterna i Kaspiska havet. Nu har de tre länderna också börjat bygga en gränsöverskridande järnväg som på sikt ska knyta regionen till Kina också. Turkiet vill på detta sätt förverkliga sin roll som en bro mellan Europa och Asien.

2007-15 s 25-28
"Istanbul: Minareter och minikjolar, Asien och Europa"
Istanbul är Turkiets motor. Den blomstrande turkiska ekonomin lockar utländska investerare, och Istanbul är ekonomins motor. Istanbul svarar för mer än en femtedel av bruttonationalprodukten. Staden är en dynamisk metropol, som har hittat en ny identitet. Eliten vårdar det osmanska förflutna och vänder besviken Europa ryggen. Den nya eliten upptäcker det gamla Istanbul på nytt, dess skönhet och dess historiska arv. Men det finns också fattiga delar som växer alltmer. Där bor de som inte har lyckats: kurder, romer och flyktingar från Irak, Asien och Västafrika. Den som inte lyckas kravla sig ur fattigdomen försörjer sig som gatuhandlare i 12-14 timmar varje dag eller som daglönare, ficktjuvar, narkotikahandlare och prostituerade.
I jakten på bättre livskvalitet och bostadsstandard, något som centrala Istanbul inte längre kan erbjuda, har många välbeställda invånare sökt sig utanför staden i riktning mot Svarta havet, där det byggs nya, lyxiga bostadsområden innanför höga murar.
Staden pendlar mellan kosmopolitism och nationalism, mellan minnen och minnesförlust. Istanbul är en stad på två kontinenter, en stad mellan Europa och Asien.

2007-17 s 10
"Erdogan avstår"
Turkiets utrikesminister Abdullah Gül blir landets nye president sedan regeringschefen Erdogan avstått från att kandidera. I Turkiet är det parlamentet som utser president och det regerande AKP har egen majoritet vilket betyder att valet av Gül är säkert. Många turkar misstänkte att Erdogan har en hemlig, islamisk agenda, något som passar illa i det strikt sekulära Turkiet.

2007-18 s 3-4
"Den fromma medelklassen tar ton"
Valet av ny president i Turkiet har riktat uppmärksamheten mot sekulära turkars oro för att jämlikheten mellan könen, möjligheten att dricka alkohol och bruket av minikjol kan vara hotade. Den nuvarande presidenten är en sekulär jurist. Högsta domstolen har förklarat valet av Abdullah Gül, vars fru bär muslimsk sjal, som ny president för ogiltigt. Han tillhör liksom premiärministern Erdogan AK-partiet vars väljare tillhör landets religiösa konservativa mittfåra. Militära ledare har sagt sig komma att vägra besöka presidentpalatset om en kvinna med sjal är first lady där. Sekulära turkar befarar att de frommas konservativa syn på världen kommer att leda till en omtolkning av reglerna och minskad tolerans mot den sekulära livsstilen.

2007-19 s 11
"Direktvald president?"
Det turkiska parlamentet gav i måndags preliminärt grönt ljus till ett författningstillägg som innebär att presidenten i fortsättningen kan bli folkvald. Åtgärden är ett försök att dämpa motsättningarna mellan den turkiska regeringen och landets sekularister. Det sekulära etablissemanget fruktar att regeringspartiet, AK, eftersträvar presidentposten, i form av nuvarande utrikesministern Abdullah Gül, för att kunna introducera ett islamistiskt program.

2007-23 s 11
"Turkiskt anfall"
Turkisk militär tros ha attackerat ett gränsområde i norra Irak i ett försök att komma åt kurdiska rebeller som motarbetar den turkiska regimen. Anfallet bekräftas av källor i PKK, Kurdiska arbetarpartiet, en rebellgrupp som länge kämpat för ett kurdiskt hemland i Turkiet.

Turkiet, Terrorism
2007-24 s 12
"Nytt bombattentat"
En bomb exploderade utanför en klädbutik i Istanbul i söndags. 14 personer skadades. De kurdiska rebellernas attacker på senare till har ökat spänningen i Turkiet markant. De turkiska myndigheterna beskyllde PKK för dådet men gruppen förnekade inblandning.

2007-24 s 16-17
"Turkiet skramlar med sina vapen"
För många i Turkiet har de kurdiska separatisternas krig varit en livslång mardröm.
Turkiet har den senaste tiden förstärkt sin militär längs gränsen mot Irak till en högre nivå än på flera år. Styrkemarkeringen varslar om Turkiets ambitioner att utrota de turkiska separatister som gömmer sig i norra Irak. I förra veckan dödade militanta kurder sju soldater. Tre skogvaktare dödades av en landmina. Detta sätter USA i ett svårt läge. Kurderna är USAs mest pålitliga partners i Irak och Turkiet låter USA använda en flygbas som är mycket viktig för USAs verksamhet i Irak. Turkiet har inte trängt in på irakiskt område sedan den amerikanska invasionen 2003. Det har inte funnits så mycket militär vid den irakiska gränsen på 10 år som nu.

2007-28 s 8-11
"Striden om mittens väljare"
Två månader efter det misslyckade presidentvalet i Turkiet förbereder sig landet för parlamentsval den 22 juli. Orsaken till valet är att Erdogans parti AKP inte lyckas få sin kandidat Abdullah Gühl vald till president. Premiärminister Erdogan räknar nu med seger och hoppas på en två tredjedels majoritet som tillåter hans parti att utse Turkiets president. Han har bemödat sig om att ge sitt parti en ny image och han har faktiskt lyckats locka liberaler, vänstersympatisörer och till och med politiska motståndare till sitt läger. Han vill att partiet ska bli en modell för den muslimska världen och visa att religion och västerländsk demokrati går att förena. Oppositionen, det svaga Republikanska folkpartiet påstår att AKPs mål är att "upprätta en islamisk republik". Ett allvarligare hinder för AKPs önskan att får en stark majoritet i parlamentet kan Nationella rörelsen (MHP) bli om det passerar tioprocentströskeln och kommer in i parlamentet. Det är framför allt den senaste vågen av attacker från militanta kurder som stärker nationalisterna.

2007-29/30 s 11
"Kvinnornas val i Turkiet"
Det turkiska regeringspartiet beskylls för att vilja undergräva den sekulära, moderna staten, men faktum är att inget parti sedan Atatürks dagar har gjort mer än det nuvarande regeringspartiet för att modernisera landet. Äkta män är inte längre formella familjöverhuvuden och hustrur måste inte längre ha tillåtelse för att förvärvsarbeta. Nya lagar kriminaliserar våldtäkt inom äktenskapet och slopar strafflindring för så kallade hedersmord.

2007-32 s 8
"Allmänt missnöje i Turkiet"
18 medlemmar i det prokurdiska Demokratiska samhällspartiet, DTB, invaldes i parlamentet. Det är första gången sedan tidigt 1990-tal som öppet nationalistiska kurder representeras i parlamentet som har 550 ledamöter. Deras närvaro har retat upp det nationalistiska MHP, som tog 71 platser och vars valkampanj bland annat lovade att avrätta den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan. En ny president måste vara utsedd senast i september. Gül kandiderar åter till posten uppbackad av AKP islamistiska kvarlevor. Erdogan har problem. Godkänner han Gül flyttar han regeringen tillbaka på kollisionskurs med armén som säger sig vägra retirera. Om Erdogan böjer sig för arméns krav riskerar han splittring i sitt eget parti AKP.

2007-35 s 8
"Turkiet har fått en ny president"
Turkiets utrikesminister, Abdullah Gül, som är praktiserande muslim och före detta islamist, svor i tisdags eden som president i denna hårdnackat sekulära republik. Händelsen betraktas som mycket betydelsefull för Turkiet. Han valdes med enkel majoritet av parlamenten. Valet markerar en seger för de styrande muslimska demokraterna över militären och den byråkratiska eliten. Presidenten har en position med långtgående vetobefogenheter. Nu kommer det in bönemattor för första gången i presidentpalatset.

2007-41 s 10
"Ankara överväger militär intervention i norra Irak"
Den turkiska regeringen har givit vika för generalernas påtryckningar och gett grönt ljus för militären att gå in i norra Irak för att attackera den separatistiska, kurdiska PKK-gerillan som håller till i Quandilbergen i gränstrakterna mellan Turkiet, Irak och Iran. PKK har dödat 15 turkiska soldater och 12 civila i sydöstra Turkiet de senaste två veckorna vilket är det högsta dödstalet på flera år.

2007-41 s 11-12
"Folkmordet på armenierna stör internationellt umgänge"
Försöken att få Amerika att definiera det ottomanska imperiets massaker på hundratusentals armenier i förra seklets början som ett folkmord stöter på motstånd från olika håll. Det är framför allt en amerikansk demokratisk kongressledamot, Adam B Schiff som driver frågan i USA. Resolutionsförslaget i det amerikanska representanthuset sätter etiketten "folkmord" på massakerna på armenier för mer än 90 år sedan under det ottomanska imperiet. Republikanerna och Bushs administration försöker hindra en omröstning.

2007-42 s 4
"Spänningen stiger vid irakiska gränsen"
Turkiet begär grönt ljus för attacker i norra Irak. Regeringen lämnade i veckan in en begäran till parlamentet om ett ettårigt tillstånd att genomföra militära operationer i Irak. Målet är den kurdiska separatistgerillan som har baser i norra Irak varifrån den angriper Turkiets integritet och dess medborgare. PKK-rebeller har fört gerillakrig mot den turkiska regeringen i 23 år.

Turkiet
2007-42 s 5-6
"I huvudet på turkarna" hela artikeln
Traumatiska händelser kan urholka ett folks identitetskänsla. Varför reagerar turkarna så hett på frågan om det armeniska folkmordet? Den turkiska staten och det turkiska samhället har ett förflutet som bara är ett åttiotal år gammalt och svårt att göra upp med och som man därför hellre begraver än visar upp. Turkarna vill ha kvar bilden av landets fantastiska och fläckfria historia.

2007-43 s 11-12
"Irak hörsammar världens krav"
Iraks premiärminister, Nouri al-Maliki, gav i början av veckan order om att den turkkurdiska separatistgruppen PKKs aktiviteter i Irak skulle stoppas. Han betraktar PKK som en "ondskefull terroristorganisation" som han förbjuder att verka på irakisk mark. Malikis beslut var ett försök att hindra turkisk militär från att tränga in över gränsen. I Turkiet skriver tidningarna om de senaste morden på tolv unga värnpliktiga män som dödades i ett bakhåll. Detta har väckt allmänhetens avsky för PKK och hämndbegär.

2007-43 s 12-14
"Den andra turkiska fronten" hela artikeln
Alla känner till PKK, Turkiet och faran av en väpnad konflikt i norra Irak. Till saken hör också att det finns en irankurdisk gerillagrupp som också gömmer sig i Irak men som anfaller inne i Iran. Denna grupp, PJAK, Partiet för fritt liv i Kurdistan, har ett visst mått av samröre med den turkkurdiska gruppen PKK. De har samma mål, att med våld försöka skapa nya autonoma områden och vinna rättigheter för kurderna i Irak och Iran. De är alla lojala med PKK-ledaren Özalan. Kurderna är sunnimuslimer och har sina rötter i marxistiska rörelser och förespråkar vad de kallar "vetenskaplig socialism". De gömmer sig i bergen där de lever ytterst spartanskt. Den östra delen av det irakiska Kurdistan styrs av PUK som betraktar Iran som en viktig handelspartner. PUK leds av Iraks president, Jalal Talabani. I augusti blev det en militär sammanstötning mellan PJAK gerillan trängde ini Irak och anfölls av Peshmerga, som är PUKs väpnade styrkor. Kurder mot kurder alltså i väpnad kamp starkare är inte blodsbanden.

2007-45 s 10-14
"Det handlar om Turkiet, inte om väst"
Anledningen till att Turkiet riskerar sina relationer med USA och Europa är mycket enkel, landet riktar blickarna mot öster. Sarkozy i Frankrike och Merkel i Tyskland har klart uttalat sin motvilja mot Turkiets EU-medlemskap. Många turkar upplever att de länge och tydligen förgäves gjort stora förändringar i sitt land för att tillmötesgå EU-kommissionen. Ett växande antal turkar är kritiska mot amerikansk kultur och amerikanska värderingar.
Turkiet har tydligt börjat närma sig Syrien och gör stora affärer med Iran. Turkiet har länge velat rensa upp i Qandilbergen vid den irakiska gränsen där PKK gerillan har sitt fäste och varifrån den gör raider och dödar turkiska soldater. Iran hjälper till genom att lämna information om PJAK, den kurdiska gerillan i Iran. Det är inte ideologi utan pragmatism som styr Turkiets utrikespolitik.

2007-45 s 13
"USA vill hindra storoffensiv"
USA lovar att hjälpa Turkiet i konflikten med de kurdiska rebellerna i norra Irak. Samtidigt kräver dock USAs utrikesminister, Condoleezza Rice, att regeringen i Ankara agerar återhållsamt. Turkiet får inte vidta några åtgärder som hotar att destabilisera läget i norra Irak.

2007-45 s 13
"PKK-krisen har lättat något"  Hela artikeln
PKK har släppt åtta turkiska soldater som tillfångatogs två veckor tidigare. Detta lättade på stämningen vid Erdogan och Bushs möte i måndags. Vidare har den irakiska regeringen förklarat att de ska intensifiera sina försök att stänga PKK-baser utmed den turkiska gränsen.

2008-07 s 3-5
"Turkiets premiärminister godtar inte ett nej"
Det spelar ingen roll vad vissa EU-ledare eller turkiska nationalister och islamister tycker - Turkiet är sakta men säkert på väg västerut. Recep Erdogan tog makten i Turkiet 2002 med löfte om att han och hans parti AKP skulle föra Turkiet in i EU. Hans övertygelse är att Turkiet ska vara "en bro mellan kulturer" som ska avvärja en "global civilisationskrock". Stärkt av förra sommarens övertygande valseger har han satt i gång en total genomgång av landets politiska system. Han vill använda "Europa som hjälp att röja upp här hemma". Det finns ett antal testpunkter som måste rättas till som lagen som förbjuder förolämpningen av turkiskheten och att det inte finns religionsfrihet för andra än muslimer.

2008-10 s 17
"Faran är inte över"
Turkiet kanske invaderar norra Irak igen. "De har fler läxor att lära", sa general Yasar Buyukanit på en presskonferens om Turkiets offensiv mot Kurdiska arbetarpartiet, PKK. Han uppgav att minst 240 rebeller dödats av de 300 som spårats till Zapreregionen nära den turkiska gränsen. Det är där PKK planerar de väpnade attackerna mot Turkiet. Operationen var en reaktion på ett PKK-bakhåll i oktober när 12 turkiska soldater dödades.

2008-12 s 7
"Regeringspartiet riskerar rättegång"
Statsåklagaren har lämnat en anhållan till Turkiets högsta domstol om att det styrande Rättvise- och utvecklingspartiet, AK-partiet ska stängas och att bannlysa 71 partiföreträdare, inklusive premiärministern och presidenten, från politisk verksamhet i fem år. Statsåklagaren hävdar att partiet försöker bygga en islamisk stat i Turkiet.

2008-12 s 21-22
"Nu kommer gulenisterna"
En turkisk rörelse, som verkar med förnuftig än de flesta av dess konkurrenter, försöker bli erkänd som världens största muslimska nätverk. Den vise mannen Fethullah Gulen har blivit en av världens mest betydelsefulla muslimer, inte bara i sitt hemland Turkiet utan också på ett mer lågmält sätt i Centralasien, Indokina, Indonesien och Afrika. Gulens tro på vetenskap, dialog mellan olika religioner och pluralistisk demokrati har väckt beundran och respekt även i icke-muslimska kretsar. Gulenisterna är speciellt aktiv på utbildningsområdet. De påstår sig ha grundat fler än 500 lärosäten i 90 länder. I sitt hemland Turkiet betraktas Gulenrörelsen som en motvikt till ultranationalismen.

Fethullah Gülens hemsida.
Läs om gulenismen i Dagen.
Gülen har en sajt på svenska.
Nämns i en artikel om "Terrorns politiska ansikte" i SvD i mars 2005.
Läs mer i originalartikeln i Economis eller direkt här.

2008-14 s 10
"Högsta domstolen granskar politiskt explosivt fall"
Farhågor hos den sekulära eliten om att Turkiet håller på att bli en religiös stat har resulterat i en anmälan hos landets högsta domstol som tar upp ärendet. Den ska undersöka om det finns anledning att upplösa landets regeringsparti och bannlysa dess politiska ledare. Detta är mycket illavarslande för regeringspartiet. Partiet beskylls för att föra in islam i politiken. Sekulära turkar fruktar att deras land ska bli en religiös stat som känner sig mer hemma i Mellanöstern än i Europa.

2008-15 s 8-10
"Kampen om Turkiets själ"
Rättsväsendet är berett att bannlysa regeringen även om det måste ske till priset av ekonomisk instabilitet och försämrade relationer med väst. Chefsåklagaren Abdurrahman Yalcinkaya vid appellationsdomstolen i Ankara har väckt åtal mot det styrande Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) för att försvar Turkiets strikt sekulära stat mot det som han beskriver som AKPs smygande islamism. Om författningsdomstolen går på Yalcinkayas linje kommer AKP och dess ledare att försvinna från den politiska scenen. I grunden finns konflikten om vem som styr Turkiet. Är det den gamla republikanska eliten eller är det nya, demokratiskt valda AKP, som vill föra Islam närmare den politiska mittfåran? Där finns också en konflikt om huruvida det turkiska folket är moget att välja sina ledare och sin politik. Vad Erdogan kan göra är att använda sin parlamentariska majoritet för att ändra lagen så att författningsdomstolens auktoritet begränsas. AKP kontrollerar 60 % av rösterna. Detta är dock inte tillräckligt för att ändra författningen utan stöd av andra partier. Vad AKP däremot kan göra är att utlysa en folkomröstning.

2008-16 s 8
"Borgmästarna fick böter"
En domstol har dömt 53 borgmästare från Turkiets kurddominerade sydostliga provinser till böter därför att de har hjälpt rebeller genom att skicka en skriftlig vädjan till den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen, om att han inte ska lägga ner den kurdiska satellitstationen ROJ TV som sänder från Danmark. De turkiska myndigheterna anser att stationen har koppling till den militanta organisationen PKK.

2008-20 s 19
"Vårt parti har inte sina rötter i religionen"
Intervju med Turkiets premiärminister, Recep Tayyip Erdogan. Trots att han vann en jordskredsseger förra sommaren måste Erdogan kämpa för sitt politiska liv. Turkiets författningsdomstol överväger att åtala Erdogan och ett sjuttiotal av hans partivänner för att de "söker undergräva den sekulära staten". Åklagarna kräver att de misstänkta ska bannlysas i politiken i fem år och att AKP-partiet ska läggas ner. Erdogan menar att Turkiet har visat att en balans mellan Islam, demokrati, sekularism och modernitet är möjlig. AKP motsätter sig alla former av etnisk nationalism och religiös chauvinism. Turkiet är en källa till inspiration för resten av den islamska världen, menar han.

2008-24 s 7
"Erdogan kämpar för politisk överlevnad"
Turkiets hårt ansatte premiärminister, Recep Tayyip Erdogan, försöker hålla sig kvar vid makten genom att dämpa motsättningarna i striden mot Turkiets sekulära etablissemang som försöker bannlysa hans parti och avsätta honom. Krocken mellan de islamistiska lägret och det sekulära lägret verkar oundviklig efter Högsta Domstolens beslut att ogiltigförklara regeringens hävande av förbud mot huvudduk på universitetet. Det mångåriga förbudet mot huvudduk hävdes av parlamentet i februari vilket välkomnades av landets religiösa konservativa.

2008-27 s 6
"Det jäser i Turkiet"
Ett läckt dokument avslöjar arméns kampanj mot det regerande partiet. Den4 mars tog Osman Paksut, författningsdomstolens näst högste domare i hemlighet kontakt med landsstyrkornas befälhavare, general Ilker Basbug. Den sekulära oppositionen hade dä just bett högsta domstolen ogiltigförklara en lag som drivits genom av Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) och som gav kvinnor rätt att bära huvudduk på universiteten. Hemligheten avslöjades i den lilla dagstidningen Taraf. Den har tidigare publicerat en rad reportage som speglar arméns försök att undergräva AKP-regeringen.

2008-29 s 3-4
"AKP väntar på domen"
Är Turkiets styrande parti ett hot mot den sekulära staten eller en moderniserande kraft? Landets författningsdomstol undersöker om AKP-partiet och dess ledare ska bannlysas från politiken. Sekulära turkar upprörs av regeringens krav på att islam ska ha en mer framträdande roll i samhällslivet. De fruktar att det bli som i Iran, de många förbudens land, där allting är otillåtet. Det gamla gardet är nu i färd med att försöka störta AKP, som anklagas för att i smyg försöka införa sharialag. AKP har emellertid folket bakom sig, partiet har regerat sedan 2002 och vann en jordskredsseger i förra sommarens val.

2008-29 s 4-5
"Komplotten mot Turkiet"
Skribenten, Mustafa Akyol, som är redaktör för tidningen Turkish Daily News protesterar starkt mot att författningsdomstolen i augusti ska eventuellt fälla en dom över AKP och bannlysa partiet och dess främsta företrädare. Det skulle vara ett hårt slag mot turkisk demokrati och landets EU-drömmar, menar han. Författningsdomstolen bestämde 1989 att "samhället ska skyddas mot tankar och bedömningar som inte bygger på vetenskap och förnuft".

2008-31 s 6-7
"Kan bombdådet rädda Erdogans regering?"
Attentatet i Istanbul drabbade Turkiet vid en känslig tidpunkt. Inom kort kommer dom att falla i målet om att förbjuda regeringspartiet. Premiärminister Erdogan kan oavsiktligt dra fördel av blodsdådet - om domarna fokuserar på nationell samling.
I måndags morse, ett fåtal timmar efter massakern i Güngören där minst 17 människor dog började författningsdomstolens avgörande sittning. Var det PKK, som regeringen hävdar, eller de sekulära ultranationalisterna och antiislamisterna i nätverket Ergenekom som ville destabilisera landet?

Bakgrund
2008-31 s 7
Försöken att förbjuda AKP utlöstes i februari av ett författningstillägg, som sedan dess har ogiltigförklarats, vilket innebar att förbudet mot att bära huvudduk på landets universitet hävdes. Det sekulära etablissemanget ser huvudduken som ett tecken på politisk islam. Många andra antisekulära åtgärder har genomförts. Lokala myndigheter har förbjudit restauranger att servera alkoholhaltiga drycker, det har funnits förslag om att införa halalslakt och lärare pekar på en kraftig ökning av religiös undervisning. På sjukhusen har kvinnliga troende läkare vägrat behandla manliga patienter och äkta män förbjudit sina kvinnor att besöka manliga läkare. Icke-muslimer utsätts för "grannpåtryckningar" om att fasta och bära huvudduk.

2008-33 s 20
"Kampanj för att tillåta huvudduk stoppas"
Turkiets ledande parti har stoppat sina försök att häva ett förbud för kvinnor att bära huvudduk vid landets universitet. Kravet på att kvinnor skulle lov att ha huvudduk på offentliga institutioner väckte högljudda protester hos dem som hävdar nationens sekulära principer och det nästan tvingade regeringen att avgå. Nu ska universiteten i Turkiet även i fortsättningar vara fria från religiösa symboler.

2008-36 s 10-11
"Turkiet väntar och ser"
Ett stort Natoland väntar på sin roll i Kaukasus. Sedan 1993 har Turkiet inte haft några formella band med Armenien. 1993 stängde Turkiet gränsen därför att Armenien ockuperat ett litet stycke av Azerbajdzjan i kriget om Nagorno-Karabach. Nu har emellertid kriget i Georgien väckt tvivel på klokheten i att bevara gränsen stängd. Nu har Armeniens president Serzh Sarkisian bjudit in Turkiets president Abdullah Gül till en kvalificeringsmatch till fotbolls-VM mellan Turkiet och Armenien den 6 september. Om Azerbajdzjan försonas med Armenien skulle Azerbajdzjan få en alternativ exportrutt för sin olja, nu sedan den andra bombats i kriget. Turkiets etniska och religiösa band till sina azeriska kusiner är viktiga men om Turkiet och Armenien kunde bli vänner innan det amerikanska presidentvalet så kanske det kan hindra en eventuell resolution i den amerikanska kongressen som pekar ut de osmanska turkarnas slakt av armenier som folkmord.

2008-43 s 8
"Misstänkta omstörtare ställs inför rätta"  hela artikeln
86 personer som anses tillhöra en hemlig, ultranationalistisk grupp kallad Ergenekon, åtalas för att använda våld för att skapa kaos i samhället och undergräva allmänhetens förtroende för regeringen och för att förbereda en statskupp. Premiärminister Erdogan beskylls för att utnyttja rättsfallet för att tysta kritiker som hävdar att hans parti har en dold, islamistisk agenda. Fallet skakar det turkiska samhället, därför att offentlig kritik av militären är mycket ovanlig i Turkiet. Militären förnekar inblandning i konspirationen och de officerare som har åtalats är pensionerade.

2008-47 s 9-10
"Atatürk kunde le"
Turkiets hjälte kliver ner från piedestalen och visar sin mänskliga sida. Atatürk, krigshjälten som blev statsman och försvarade Turkiet under det ottomanska rikets delning är föremål för världens kanske långvarigaste personkult. Hans porträtt hänger i varje liten testuga, i alla kontor och i alla klassrum. Att förolämpa hans minne är ett brott enligt turkisk lag. Förra månaden kom en dokumentärfilm, Mustafa, som speglade människan Atatürk. Helgonförklaringen av Atatürk är kärnan till många av Turkiets problem. Turkiet har en enorm förnekelsekapacitet. Två exempel är folkmordet på armenier i början av 1900-talet och landets stora kurdiska minoritet.

2009-01/2 s 6
"Ännu ett steg mot demokrati"
Turkiet har fått sin första kurdiska tv-kanal. TRT 6. Nu sänds program i den statliga televisionen på kurdiska, ett språk som tidigare var förbjudet att prata ens, och bestraffades. Kanalens utbud inkluderar filmer, tvåloperor och soffprogram och kommer att sända program på tre kurdiska dialekter. De turkiska myndigheterna hoppas att TRT 6 ska locka kurdiska tittare från den populära kanalen ROJ TV med säte i Danmark som enligt regeringen är språkrör för det förbjudna Kurdiska Arbetarpartiet, PKK. De tolv miljonerna kurder i Turkiet har också tillgång till kanaler som sänder från norra Irak.

2009-04 s 5
"Turkiets premiärminister tar tag i EU-frågan igen"  hela artikeln
Turkiets premiärminister besökte i söndags Bryssel för att återuppväcka sitt lands ambitioner att bli medlem i EU. Turkiets medlemskapsprocess har skadats av bland annat situationen på Cypern, den politiska splittringen i Turkiet och minskad entusiasm i EU för fortsatt utvidgning. År 2009 blir avgörande för Turkiets medlemskapschanser. Om Turkiet inte öppnar sina hamnar för grekcypriotisk trafik kanske sista chansen har gått.

2009-06 s 5-6
"Konspirationshärva som heter duga"
Ytterligare ett antal misstänkta har gripits i det så kallade Ergenekonfallet i Turkiet, vilket väcker nya frågor om relationerna mellan regering och armé. Tidigare har 86 personer ställts inför rätta anklagade för att ha planerat mord på ett antal högt uppsatta personer och sprida kaos och provocera en militärkupp i Turkiet. Nu har ytterligare 39 personer, varav fem aktiva arméofficerare, gripits i en gryningsräd. Kritiker anser att det handlar om en konspiration av Turkiets islamistiska regering för att misskreditera armén. De övertygat sekulära generalerna har aldrig dolt att de ogillar premiärminister Recep Erdogan.
Det växande bevisberget är emellertid pinsamt för arméledningen. Det avslöjar också motsättningar inom de väpnade styrkorna, en falang är EU och USA vänlig medan den andra föredrar närmare band till Ryssland och Iran.

2009-08 s 5-7
"Vilken väg väljer Turkiet?  hela artikeln
Turkiets premiärminister, Recep Tayyip Erdogan, uppträdde minst sagt självsäkert på Världsekonomiskt forum i Davos för några veckor sedan, och han hyllades av hela den muslimska världen. Frågan är vad det betyder för närmandet mellan Ankara och västmakterna. Araber och iranier trodde inte sina öron när de hörde en turkisk regeringschef uttala sig mer radikalt och kritiskt om Israel än de flesta av hans muslimska ämbetskolleger. Erdogan kan riskera handeln med Israel som är värd över två miljarder dollar per år och särskilt de aktuella obemannade israeltillverkade spionflygplanen. Ankaras hittills enda triumfkort gentemot väst är Nabuccoledningen genom vilken naturgas från Kaspiska havet ska transporteras till Västeuropa via Turkiet. Vad har Erdogan i sikte? Vill han ha en starkare roll i den muslimska världen?

2009-11 s 12-13
"Dags att sätta punkt för folkmordsdebatten"
Det har aldrig funnits så goda förutsättningar för armenier och turkar att bli vänner som just nu. Därför vore det illa om den amerikanska lägger sig i frågan om folkmordet genom att anta en resolution som skulle väcka stor vrede i Turkiet. De hittills frusna relationerna mellan Armenien och Turkiet visar tecken på att tina och det kanske är det första steget mot en försoning mellan de turkiska och armeniska folken. Armenien har koncentrerat sig på konkreta frågor som att öppna gränsen mellan Armenien och Turkiet, en livsviktig fråga för båda länderna. I bakgrunden finns dock den armeniska diasporans känsloladdade insisterande på att ett folkmord ägt rum och kanske behövs Erdogans förslag att etablera en gemensam historiekommission.

2009-12 s 8
"Erdogan tror på valseger"
Om Turkiets regeringsparti vinner valen 29 mars är det till stor del tack vare premiärminister Recep Erdogans popularitet. Han har fört en mycket aktiv valkampanj i flera veckor och överallt möts han av flaggviftande anhängare som är redo att ge hans AKP-parti nytt mandat efter ett år när partiet med nöd och näppe undkom en bannlysning på grund av misstankar om att det försöker undergräva landets sekulära system.

2009-14 s 15
"Erdogans parti backade något"
I Turkiets kommunval i söndags blev det seger (39 %) för det sittande regeringspartiet, AKP, med premiärminister Recep Erdogan i spetsen. Men partiet backade ändå jämfört med i de allmänna valen 2007. På andra plats kom det sekulära Republikanska folkpartiet med 20 % av rösterna.

Turkiet, USA
2009-15 s 3
"Alla gillade Obama"  hela artikeln
President Barack Obama gjorde gott intryck på både sekulära och religiösa turkar genom arr bland annat understryka landets betydelse som en bro mellan öst och väst. I världens ögon är Turkiet ett muslimskt land medan Turkiets gamla styrande elit ser sig som strikt sekulär. Under de senaste åren emellertid har alltmer politisk makt koncentrerats hos en ny elit som tycker att religionen är viktig. I sitt tal till det turkiska parlamentet vände sig Obama på ett elegant sätt till de båda eliterna. I sitt tal fångade Obama Turkiets speciella karaktär som både västerländskt och österländskt. Många turkar kände sig stolta över att Obama valde Turkiet som första muslimska land att besöka.

2009-15 s 4-5
"Dags att begrava gamla spöken"
Turkiets premiärminister behöver ett stort politiskt mod för att reformera sitt land och föra det närmare Europa. De senaste åren har Recep Erdogan mer ägnat åt Turkiets Mellanöstern-politik och åt kritik av Israels invasion i Gaza än att integrera Turkiet i Europa. Detta brådskar emellertid, motståndet mot Turkiets medlemskap i EU växer och hemma kommer hans mångåriga politiska medvind knappast att vara för evigt. Frågan är om han har den politiska viljan att driva på de reformer som krävs för ett medlemskap.

2009-18 s 10
"Islossningen fortsätter"
Armenien och Turkiet närmar sig varandra. Turkiet presenterar en vägkarta för etablering av diplomatiska relationer efter många års tvist om folkmordet på armenier. Armenien och Turkiet kom i förra veckan överens om att etablera diplomatiska relationer ett viktigt steg sedan år av långa och bittra gräl om Turkiets vägran att erkänna det armeniska folkmordet. Islossningen började med fotbollsmatchen mellan Turkiet och Armenien förra året i kvalificeringen inför VM, då Armeniens president Serge Sarkisian bjöd in sin turkiske kollega Abdullah Gül till Jerevan.

2009-21 s 8
"Nya angrepp på regeringen"
En turkisk domstol har bestämt att president Abdullah Gül bör ställas inför rätta för ett tio år gammalt bedrägerifall. Beslutet kan leda till att missämjan mellan regeringen och landet sekularister fördjupas ytterligare. Det styrande AK-partiet har länge mött hårt motstånd från militären, domare och många akademiker.

2009-26 s 4-5
"Erdogan tampas med bångstyriga generaler"
Nya bevis för regimfientliga konspirationer och kupplaner i den turkiska armén. Det senaste är en plan som gick ut på att störta det ledande Rättvise- och utvecklingspartiet, AK-partiet, och misstänkliggöra Turkiets största och mest inflytelserika islamska brödraskap som leds av en moderat predikant vid namn Fetullah Gulen.
(2008-12 s 21-22)
En kopia av planen har publicerats av den liberala dagstidningen Taraf den 12 juni. Planen talar om att placera vapen hemma hos medlemmar av Gulens rörelse i avsikt att visa att dessa är "terrorister" med koppling till separatistiska kurdiska PKK-rebeller.
Skumraskaffärer av detta slag är inte precis ovanliga i Turkiet. Armén som tagit makten direkt vid tre tillfällen använde liknande attack för att avsätta Turkiets första islamistiskt ledda regeringe 1997Det är allmänt känt att tilltron mellan armén, regeringen och säkerhetstjänsten är näst intill obefintlig. . Regeringen har nu vänt sig till allmänna åklagaren och kräver en fullständig brottsutredning av det misstänkta kuppförsöket. Utmaningen för Erdogan är att övertyga generalerna om att de måste lyda honom och inte tvärt om.

2009-32 s 4-5
"Fredsförberedelser i Turkiet?"
Det spekuleras vilt kring regeringens "Kurdiska initiativ" och om detta kommer att räcka till för att få ett slut på den långvariga konflikten. Erdogan vill bilägga den konflikt som krävt 40000 människoliv sedan 1984. Programmet ska innefatta en allmän amnesti för fängslade PKK-medlemmar, utökade politiska, ekonomiska språkliga och utbildningsrelaterade rättigheter såväl som återinförande av förbjudna kurdiska namn i städerna i Anatolien. Erdogan möter starkt motstånd från den konservativa, sekulära oppositionen, både civil och militär som anklagar honom för att i hemlighet driva en religiös dagordning.

2009-33 s 10
"Turkiet och Ryssland i stor energiuppgörelse"
Avtalet gör Turkiet till ett regionalt nav för bränsleleveranser samtidigt som Ryssland bibehåller sitt monopol på naturgasleveranser från Asien till Europa. Putin är stark i kampen om dominansen över de europeiska pipeline-systemen och nu erbjuder han speciella avtal och kärnkraftssamarbete som en framgångsrik taktik. Putins agerande är den direkt följd på det avtal som de europeiska regeringarna nyligen tecknade med Turkiet kring den väststödda
Nabucco-rörledningen och som var ett hot mot Moskvas monopol på naturgasleveranser till Europa.

2009-37 s 3
"Stäng inte ut Turkiet!"
Den "Oberoende kommissionen för Turkiet" som leds av Finlands före detta president Martti Ahtisaari, hävdar att EUs trovärdighet skadas om Turkiet inte bemöts med samma välvilja som andra kandidatländer. De menar att Turkiet gjort mycket för att efterkomma EUs krav som att öka kurdernas kulturella friheter och senast ett närmande mellan Turkiet och Armenien med diplomatiskt erkännande och öppna gränser på väg.

2009-46 s 5-7
"Vänner är bra att ha"
Frustration över det tröga samarbetet med EU uppmuntrar Turkiet att reparera trasiga relationer med de arabiska grannländerna. Turkiets Mellanösternoffensiv är så omfattande och påtaglig att det mest liknar en invasion. Exporten till Mellanöstern och Nordafrika har ökat sju gånger under de senaste sju åren. Turkiets betydelse som transitland för energi från öst till väst när Nabucco ledningen som ska transportera olja från Azerbajdzjan och kanske också Iran och Irak blir klar. Turkiet har erövrat hundratals infrastrukturprojekt i irakiska Kurdistan och har slutit många frihandelspakter med de arabiska grannländerna. Turkiets framgångar beror också på att det råder ett regionalt maktvakuum. Egypten och Irak har inget stort inflytande längre. Och att många araber betraktar Turkiet som en modern motvikt till Iran och ett fönster mot väst. För Syrien, som är diplomatiskt isolerat och ekonomiskt underutvecklat, är de ändrade relationerna en lättnad. Men det har också lätt till försämrade relationer mellan Turkiet och Israel.

2009-47 s 9-10
"2000-talet kan bli Turkiets århundrade"  hela artikeln
Ankara gör anspråk på en huvudroll i Mellanöstern. I sin besvikelse över motståndet mot Turkiets inträde i EU har regeringen vänt sig österut mot den muslimska världen. Turkiet har erövrat arabernas (och kanske till och med kurdernas) förtroende och Turkiet ses som en förebild för flera länder. Det finns främst två faktorer som underlättar Turkiets ambition att bli en regional stormakt. Ankaras diplomatiska inviter står i stark kontrast till det mer aggressiva Iran, vars metod är att stödja väpnade organisationer som Hizbollah och Hamas. Dessutom finns det ett regionalt maktvakuum där Egypten och Saudiarabien är försvagade.

2009-47 s 10-11
"Hopp om rättvisa i den turkiska staten"
Den kurdiske PKK-ledaren, Abdullah Öcalan, sitter inte längre isolerad. Hans förbättrade omständigheter i fängelset understryker Turkiets reformvilja och tolkas som en välvillig gest till den kurdiska minoriteten. Fem fångar har placerats tillsammans med honom på fängelseön i Marmarasjön utanför Istanbul. Öcalan har suttit fången ön Imrali sedan 15 februari 1999. Öcalan grundade PKK 1978 med väpnad kamp mot två fiender på agendan, den turkiska staten och de kurdiska storgodsägarna. Målet var en kommunistisk revolution och bildandet av en självständig kurdisk stat. PKK blev snabbt en massrörelse. Detta trots att PKKs ideologi är totalt odemokratisk och frihetsfientlig. Den är motsatsen till modern och upplyst. Den andas snarare orientalisk despotism. PKK klassas som terrororganisation av inte bara Turkiet utan också av USA och EU.
Abdullah Öcalans avbrutna isolering är en symbolisk gest som pekar på en öppnare politik mot kurderna sedan Recep Tayyip Erdogan odh hans parti AKP tog makten i Turkiet 2003.
Artikel i Neue Zürcher Zeitung "Türkei beendet Öcalans Isolationshaft", eller läs den här.

2009-48 s 13
"Vem är på tråden?"
En segdragen kamp mellan Turkiets styrande parti och det gamla militära gardet har lett till anklagelser om landsförräderi, telefonavlyssningar, rättsliga processer och ännu djupare klyftor. Det blev stor uppståndelse i Turkiet när Istanbuls chefsåklagare, Aykur Cengiz Engin, upptäckte att hans telefonsamtal spelades in. Ytterligare cirka 55 domare avlyssnades på order av justitiedepartementet lett av premiärminister Erdogans AK-parti. Även journalister och politiker har avlyssnats misstänkta för att vara involverade med kuppkonspiratörerna i det så kallade Ergenekon-fallet. Det handlar om en förveckling i den långa maktkampen mellan å ena sidan Erdogan och hans islamistiska parti och å den andra det gamla gardet lett av generaler som sakta men säkert förlorar makt och inflytande.

2009-50 s 6-8
"Turkarnas triumf"
Turkiet är den överraskande vinnaren på västmakternas misstag och missöden i Mellanöstern. I ekonomiska termer ligger Turkiet jämsides med Iran i rollen som Iraks största handelspartner medan USA ligger långt efter. Turkiet har ingen rival. Landets barske premiärminister Erdogan framhäver Turkiets oberoende i den del av världen som länge har dominerats av USA. Turkiets allierade i Nato är är oroade över de försämrade relationerna mellan Turkiet och Israel. Washington fruktar att Ankaras nya attityd är förtäckt islamistisk ideologi. Turkiets känslor för Europa har svalnat. Turkiets ekonomi har mer än fördubblats det senaste decenniet och förvandlat landet till en regional stormakt som riktar sig mer mot närliggande länder. Ankare kallas ofta in som medlare mellan grannstaterna. Turkiska diplomater är mycket skickliga konfliktlösare.

2009-50 s 8-10
"Turkisk mastodonträttegång luktar unket"
Många, både turkar och andra undrar vad Ergenekon är? För antikens turkar var det en mytisk dalgång. Ordets aktuella innebörd, som har kopplats till den mest explosiva rättegången i Turkiets historia är mycket diffus. Fallet speglar de djupa motsättningar som finns mellan landets sekulära etablissemang - inklusive intellektuella, domare och näringslivet - och det styrande, muslimskt inspirerade partiet som stärkt sitt grepp om landet sedan det tog makten 2002. Det handlar om Turkiets framtid som en mer islamisk stat och en mer sekulär stat. Oppositionen menar att Ergenekon fått det turkiska rättsväsendet att rasa samman.

2009-50 s 20
"Nytt försök trots bättre klimat"
Sju turkiska soldater dödades i måndags i ett bakhåll. Det är det dödligaste våldet på tio år i regionen som ligger i landets nordliga del. En statlig nyhetsbyrå antydde att den separatistiska kurdiska rebellgruppen PKK kan vara involverad.

2010-01 s 13
"Krossade förhoppningar"
Nya hinder har rests för freden mellan Turkiet och dess kurdiska invånare. Det regerande AK-partiet har presenterat långtgående reformer för att förbättra situationen för landets runt 14 miljoner kurder. Då arrangerar PKK ett bakhåll och dödar sju turkiska soldater i ett turknationalistiskt fäste i nordöstra Turkiet. Tidigare den 11 december beslöt författningsdomstolen enhälligt att bannlysa det största kurdiska partiet, Demokratiska Samhällspartiet (DTP), med argumentet att det förordade terrorism. 37 av partiet parlamentariker avgick i syfte att omgruppera sig under ett annat namn. Erdogans inviter till den kurdiska minoriteten skrämmer terroristerna som växer och frodas under statens förtryck. Mest skrämd är den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalan som fruktar att bli förpassad "ut i marginalen". Nu har han beslutat att spela ett blodigt spel och alla "vanliga" kurder får betala priset.

2010-03 s 9
"Försoning på gång"
Israels försvarsminister Barak besökte flera ministrar i den turkiska regeringen vilket ses som ett försök att förbättra relationerna länderna emellan. Den turkiska regeringen deklarerade att dispyten med Israel var överstökad. Israel hade dessförinnan bett om ursäkt för förolämpningen mot Turkiets ambassadör som tvingats vänta länge och ingen velat ta i hand.

2010-05 s 16
"Militärens makt begränsas ytterligare"
Turkiets premiärminister Erdogan har reagerat på kritik från Bryssel och planerar att inskränka militärens makt ännu mer. Det så kallade Emasyaprotokollet från 1997 har upphävts. Detta gav armén befogenhet att ingripa i landets styre under vissa omständigheter i samband med inrikespolitisk kris.

2010-08 s 4
"Generaler grips i Turkiet"
Tre av landets högsta före detta generaler anklagade för att ha planerat att störta landets regering. De sattes i husarrest i sina hem i Ankara och Istanbul. Totalt har mer än 40 personer gripits. Det handlar om en misstänkt konspiration från sekulära ultranationalisters sida vilka anklagas för att ha arbetat fram planer på attacker på civila mål för att bana vägen för en militärkupp. En första rättegång mot de gripna startade för två år sedan. Fallet kallas allmänt för Ergenekon.

2010-12 s 9
"Turkiet ställer villkor"
Turkiet kallade hem sin ambassadör från Washington i januari sedan representanthusets utrikesutskott hade antagit en resolution som betecknar dödandet i början av 1900-talet av 1,5 miljoner armenier och andra minoriteter som folkmord. Turkiet kräver dels att den amerikanska regeringen och kongressen måste avstå från att bedöma skeenden i i Turkiets historia och dels att den ska gå med på "en utvecklings av USAs och Turkiets strategiska allians" för att skicka tillbaka ambassadören. Som Natoland och nära allierad till USA är Turkiet viktigt för USAs verksamhet i Afghanistan och Irak.

2010-13 s 8
"Merkel kom med fredsbudskap"
Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, ansträngde sig för att lätta på stämningen under sitt besök i Turkiet. Hon klargjorde dock att hon föredrar att erbjuda Turkiet ett privilegierat partnerskap framför ett fullvärdigt medlemskap i EU. Turkarna kräver bland annat att Tysklands visumtvång för turkar ska avskaffas. Merkel vill i stället att Turkiet ska stödja västmakternas kampanj mot Irans atomprogram.

2010-15 s 14-15
"Militärens makt minskar"
Alltsedan den turkiska republiken grundades för 87 år sedan har militären betraktats som den sekulära demokratins obestridda beskyddare. Den har ingripit när det har ansetts vara nödvändigt att hålla religionen utanför politiken i denna övervägande muslimska nation. Nu hat militärens obestridliga auktoritet reducerats som en följd av att många officerare beskylls för att tillhöra en underjordisk organisation kallad Ergenekon med mål att störta president Erdogan. Denna driver nu på för att ändra författningen så att officerarnas åtalsimmunitet förändras. 58 % av landets invånare vill ha en civil författning. Länge har militären betraktats som regimens väktare och den sekulära statens beskyddare och militären har fortfarande många anhängare i Turkiet. Många turkar misstänker att Erdogan vill förvandla Turkiet till en islamisk stat.

Turkiet, Armenien
2010-15 s 16-18
"Demonerna från det förflutna ger sig inte"
Nu i april är det 95 år sedan folkmordet mot armenierna inleddes. Vad som drev mördarna och varför även Tyskland teg inför det som då hände har framkommit i en ovanlig tv-dokumentär. 1933 skildrade den österrikiske författaren Franz Werfel i romanen "Musa Daghs fyrtio dagar" de armeniska bybornas motstånd mot turkiska gendarmer i juli 1915. Werfels bok och minnesmärket Cizernakaberd vid Jerevan är nog det enda som minner om folkmordet på armenierna vars sista överlevande nu själva närmar sig döden. Mellan 800 000 och 1,5 miljoner människor dödades mellan 1915 och 1918 i de östra delarna av det nuvarande Turkiet eller omkom under dödsmarscher genom öknen i norra Syrien. Turkiet på vars territorium förbrytelsen skedde förnekar än idag det osmanska ledarskapets illgärningar. Premiärminister Erdogan domderar att Turkiet aldrig kommer att erkänna något folkmord.

2010-17 s 7-8
"Mitt emellan öst och väst"
Intervju med Turkiets president, Abdullah Gül. Han är en kontroversiell person. När han av det regerande AK-partiet nominerades till president väckte detta starkt motstånd från sekulära turkar. Sedan flera månader vimlar det av misstankar och anklagelser om nationalistiska komplotter och islamistiska konspirationer i Turkiet. Gül menar emellertid att risken för militära interventioner är historia. "Inget sådant är möjligt idag". Ett skäl är Turkiets förhandlingar med EU om medlemskap. "Statens och religionens affärer är separerade".

2010-20 s 19
"Tre ledare och en överenskommelse"
Irans president, Mahmoud Ahmadinejad. Gav plötsligt vika i striden om det iranska atomprogrammet, och Brasiliens statschef, Luiz Inácio Lula da Silva, och Turkiets premiärminister, Tayyip Recep Erdogan, var de framgångsrika medlarna. På ett sammanträde på 17 timmar uppnådde de mer än vad FN lyckats med på många månader. Iran gick med på att lagra låganrikat uran i Turkiet. Men Lulas och Erdogans kupp var högst egennyttig. Både Brasilien och Turkiet tillgodoser geostrategiska intressen och gynnas av goda relationer med Teheran. Brasilien har ett eget atomprogram som är förbluffande likt det iranska.

2010-21 s 15
"En turkisk Pyrrhusseger?"
Förra året sade president Barack Obama att USA och Turkiet "måste samarbeta för att bemöta vår tids utmaningar". Men de båda allierade länderna kan inte gå mer i otakt än vad de gör just nu. Turkiet tog hjälp av Brasilien och förhandlade separat med Iran samtidigt som USA försökte få säkerhetsrådet att enas om nya sanktioner mot Iran. Detta är en följd av Turkiets växande självförtroende i rollen som regional stormakt. En roll som Turkiet har valt sedan förhandlingarna om att blir medlem i EU gått i stå. Men det kan bli en Pyrrhusseger för turkarna. De beundras i tredje världen för att de vågar sätta sig upp mot amerikanerna, men vad de gör är att de förstör förhållandet till USA.

2010-23 s 8-9
"Har Turkiet tröttnat på Väst?"
Utrikespolitiken väcker oro både hemma och i Väst. Turkiets islamiskt orienterade regeringe svarar nej på den frågan. Med växande ekonomi och allt mer självsäkra ledare håller Natolandet Turkiet på att etablera sig som en regional stormakt med en mer oberoende utrikespolitik, menar bedömarna. Turkiets handel med grannländerna ökade mer än tjugo gånger mellan 1991 och 2008. Turkiet är idag ett av världens 20 ledande industriländer. Men EU är dock landets största marknad och Turkiet har spelat en viktig roll i Natos operationer i Afghanistan.

2010-25 s 14
"Väpnade strider krävde många liv"
Turkiska krigsflygplan attackerade under veckoslutet misstänkta kurdiska rebellställningar i norra Irak efter det att rebeller hade angripit en militär postering, vilket i sin tur ledde till en rad sammanstötningar, mellan soldater och rebeller. Nio soldater och tolv rebeller dödades i striderna.

2010-27 s 10-11
"Vem behöver vem?"
frågan om Turkiet behöver EU mer än EU behöver Turkiet aktualiseras av Turkiets mycket positiva ekonomiska utveckling. I dag är Turkiet en snabbt växande ekonomisk makt men en imponerande samling konkurrenskraftiga företag. Under årets första kvartal växte landets BNP med 11,4 procent. Bara Kina var bättre. Turkiet är närmare att uppfylla euro-kriterierna än många av de länder som redan har euro.

2010-27 s 13
"Många döda i Turkiet"
Nya våldsamma sammanstötningar mellan säkerhetsstyrkor och medlemmar i det förbjudna PKK utbröt i veckan. 15 människor dödades varav 12 kurder och tre turkar.

Turkiet, Israel
2010-27 s 14
"Turkiet låter sig inte blidkas"
Turkiets utrikesminister säger att israelerna måste antingen be om ursäkt eller acceptera en internationell utredning om den dödliga räden mot fartyget Mavi Marmara. Turkiet har ställt in en planerad gemensam militärövning och förbjudit israeliskt militärflyg att använda turkiskt luftrum. Natolandet Turkiet som är en sekulär men muslimsk stat var en gång Israels närmaste allierade i Mellanöstern.

2010-37 s 3-4
"Erdogans reformer godkändes"
Ett tydligt ja i folkomröstningen - 58 procent för - om ändringar i den turkiska författningen ger den sittande regeringen medvind inför de allmänna valen nästa år. Resultatet innebär att Recep Tayyip Erdogans regering berövar den västligt inspirerade eliten makt och inflytande. Folkomröstningen var också en förtroendeomröstning om Recep Tayyip Erdogans regering. Kritiker fruktar att de ideologiska motsättningarna i detta djupt polariserade land skärps. Valdeltagandet var högt, 37 procent.

2010-37 s 5-6
"Orientens hjälte"
Turkiets premiärminister har blivit en hjälte i Mellanöstern därför att han vågar sätt sig upp mot västmakterna. Men ingen ska tro att det är islam som driver henne. Detta medför en oro i väst för att Erdogan vänder Turkiets traditionella västerländska allianser ryggen och i stället allierar sig med Amerikafientliga maktspelare i Mellanöstern. Först slog han sig samman med Brasiliens president i ett försök att blockera FNs sanktioner mot Irans atomprogram och sedan sponsrade Turkiet en hjälpkonvoj frö att bryta israels blockad av Gaza. Mest fruktar väst Erdogans vänskap med personer som Mahmoud Ahmadinejad.

2010-41 s 15
"Fred i sikte"
Efter 36 år och fler än 40 000 döda verkar det som om ett av världens blodigaste och längsta uppror, de turkiska kurdernas separatistiska kamp, snart kan vara över. Erdogans regering förhandlar med Abdullah Öcalan, PKKs fängslade ledare. Militanta kurder har äntligen insett att de har förlorat slaget om självständighet både politiskt och militärt. En svår fråga är kurdernas krav på ett visst mått av lokal autonomi.

2010-44 s 19
"Självmordsbombare slog till i Istanbul"
En självmordsbombare skadade i söndags ett trettiotal människor i ett attentat mot polisen i ett ab de centrala Istanbuls mest livliga områden. Den enda som dog i attentatet var terroristen. Söndagen var den sista dagen i PKKs två månader långa, ensidigt utropade vapenvila, men också andra militanta grupper har tidigare utfört bombattentat i Istanbul. Troligen var poliser i en mobil polisstation målet för attacken.

2010-45 s 10
"Yttrandefrihet är ett orubbligt krav"
Turkiet måste förbättra yttrande- och pressfriheten om de vill vara med i EU, varnar EG-kommissionen i sin årsrapport om kandidatländerna. Bland de exempel som kommissionen fördömer är en bot på flera miljarder dollar som en regeringskritisk mediegrupp har dömts till att betala samt fängslandet av fler än hundra journalister som har yttrat sig kritiskt mot staten.

2010-49 s 12-13
"Turkiet omprövar det förflutna"
30 år efter den senaste militärkuppen försöker turkarna göra upp med gamla spöken för att kunna gå framåt. Ingen historisk episod i modern tid är mer känsloladdad - eller politiskt laddad - för moderna turkar än arvet från kuppen 1980. Det sekulära Republikanska folkpartiet (CPH), hemmahörande i vänstermittenfältet, stöder militären. Den senaste författningsreformen har äntligen givit turkarna rätten att ställa arméns historiska arv inför rätta. Den efter den 12 september, exakt 30 år efter kuppen, dagen då författningsreformen godkändes i en folkomröstning, lämnade anhöriga till kuppmännens offer i hundratals stämningar mot kuppledare. Men den verkliga kontroversen handlar om huruvida Turkiets väljare är tillräckligt mogna för att hantera demokratin eller om de måste skyddas av dem som värnar om statens sekulära identitet. Det blir allt svårare att hävda att armén är en progressiv kraft.

2011-10 s 8
"Turkiet anklagas för att tysta kritiker"
Hundratals personer står redan inför rätta anklagade för konspiration mot det styrande Rättvise- och utvecklingspartiet (AK). Nya gripanden av sex journalister ökar farhågorna om att de två brottsutredningarna om ett nätverk kallat Ergenekon och en misstänkt militär konspiration kallad Släggan utnyttjas för att tysta kritik mot AK-partiet inför valen. Ergenekonutredningen blir alltmer ifrågasatt. Två av de gripna har varit skarpt kritiska mot Erdogan och det mäktiga religiösa broderskap som leds av predikanten Fethullah Gulen vars anhängare ofta sympatiserar med regeringen och tros ha inflytande på polisen. Turkiet har en brokig historia när det gäller press- och yttrandefrihet.

2011-11 s 12-13
"Erdogan leker på Merkels gård"
Turkiets premiärminister, Recep Erdogan, utvidgar valkampanjen till Tyskland. Tyska politiker är upprörda men många turkiska invandrare är begeistrade. Erdogan har en välsmord, högeffektiv valapparat till sitt förfogande. Han är populist och i ett anförande i Düsseldorf krävde han att turkiska, inte tyska skulle vara förstaspråk för alla skolbarn med turkiska föräldrar. Mellan 1,1 och 1,3 miljoner röstberättigade turkar lever i Tyskland.

2011-18 s 9
"Rakt på sak"
Den turkiske premiärministern Recep Tayyip Erdogan uppmanar den libyske ledaren, Muammar Gaddafi, att "avgå omedelbart". Ordvalet avslöjar att Erdogan nu har givit upp försöken att övertala Gaddafi med mjuka påtryckningar.

2011-19 s 6-7
"Turkiet försöker rädda det som räddas kan"
Oroligheterna i arabvärlden kan omintetgöra år av diplomatiskt slit och äventyra Turkiets nya maktställning. Tumultet som sveper fram genom arabvärlden är en utmaning för Turkiets allt viktigare ekonomiska roll och ökade politiska inflytande i regionen och försvårar Turkiets försök att förvekliga visionen om ekonomisk integration i en region vars stabilitet hotas. Syrien kan visa sig vara den svåraste nöten att knäcka. I Irak förlorade den koalition som Turkiet hjälpte till att skapa, Iraqiya, ledd av Ayad Allawi och i Libyen kommer turkarna att stödja oppositionen.

2011-23 s 8-12
"Turkiet har förvandlats till en regional stormakt"
Valet 12 juni ställer en muslimsk demokrati i rampljuset. Även om det inte råder någon tvekan om vem som vinner, kan valet få stor betydelse för Turkiets framtid. Premiärminister Recep Tayyip har lett den turkiska regeringen i åtta år och under denna tid har Natolandet Turkiet som länkar samman Europa och Asien förvandlats till en av regionens mäktigaste länder både politiskt och ekonomiskt. BNP per capita har fördubblats sedan AK-partiet tog makten. Gamla allianser med USA och andra västmakter håller i sig men parallellt har Erdogan utvidgat det turkiska kontaktnätet till andra länder. Erdogan är idol för många i arabvärlden bland annat för att han vågar sätta sig upp mot USA och därför att han kritiserar Israel.
Turkiets allra största bekymmer är de omkring 14 miljoner kurder som bor i landets fattiga sydöstra del. De har dock fått mer frihet och autonomi sedan 2002 än vad de någonsin haft i Turkiet tidigare.

2011-24 s 20
"Erdogan vann, men han är inte riktigt nöjd"
På premiärminister Recep Tayyip Erdogans program för AK-partiets tredje mandatperiod står en ny författning. Eftersom det islamisk konservativa AK-partiet inte fick två tredjedels majoritet i parlamentet kommer Erdogan att bjuda in oppositionen till förhandlingar om den nya konstitutionen. AK-partiet får 326 av totalt 550 i parlamentet. Det sekulära partiet CHP blev största oppositionsparti med 25,9 % vilket ger 135 mandat. Högernationalistiska MHP fick 53 mandat och det kurdiska partiet BDP 36 mandat (plus 16). Planen är att skriva författningen i så brett politiskt samförstånd som möjligt. Erdogan ser den nya författningen som ytterligare en milstolpe på Turkiets väg in i EU.

2011-25 s 31
"Hemligt möte"
Officiellt är Abdullah Öcalan Turkiets fiende nr 1, men den turkiska regeringen har hemliga överläggningar med ledaren för det förbjudna PKK. Orsaken är förmodligen att det kurddominerade BDP-partiet gick starkt framåt i valet och fick nästan dubbelt så många mandat i parlamentet. Partiet eftersträvar "demokratisk autonomi" för de kurdiska områdena i sydöst samt fred mellan staten och PKK.

2011-26 s 10-11
"Mellanösterns nästa stora dilemma"
Turkiet spänner sina muskler, och man kan nästan skönja ett nytt ottomanskt imperium. En gång var ottomanerna Islams fanbärare efter erövringen 1453 av Konstantinopel (Istanbul). Suleiman den store utropade sig som "Sultanernas Sultan…. Det första världskriget blev emellertid ödesdigert för imperiet.
För ett decennium sedan diskuterades flitigt Turkiets medlemskap i EU men sedan 2003 när Recep Tayyip Erdogan valde till premiärminister har mycket förändrats. Det finns goda skäl att misstänka att han drömmer om att förvandla Turkiet till ett land som Suleiman den store skulle ha gillat. Erdogans ambition tycks vara att återgå till tiden före Atatürk, när Turkiet var inte bara militant muslimskt utan också en regional stormakt.

2011-29/30 s 14
"Cypernfrågan ställer till det igen"
Inga förhandlingar med EU under den period som Cypern (det vill säga den del som kontrolleras av grekcyprioterna och som är medlem i EU) innehar ordförandeskapet i EU-rådet. Så lyder den turkiske premiärministern Recep Tayyip Erdogans populistiska budskap. Det tyska partiet CSU som deltar i regeringskoalitionen föreslår att EU avbryter alla medlemskapsförhandlingar i sex månader och slopar allt ekonomiskt stöd till Turkiet hela nästa år. "Den som vägrar att tala med en medlemsstat förolämpar hela EU".

2011-32 s 16-17
"Erdogan utmanövrerar turkiska militärledningen"
I den ständigt pågående maktkampen mellan Turkiets premiärminister och landets sekularistiska militär ser Erdogan ut att ha vunnit sin största seger hittills.
Ledaren för generalstaben, Isik Kosaner avgick nyligen med tre andra av landets högsta generaler. Ny arméchef blir Erdogans handplockade Necdet Özel. Militären har avsatt fyra regeringar sedan 1960. Nu tycks det vara den civila regimen som har makten.
Landets budgetunderskott har nått rekordnivåer och Erdogan vill skära ner på den allmänna värnplikten.

2011-33/34 s 4
"Turkiet kräver slut på Syriens blodbad"
Turkiets utrikeminister har krävt att den syriska regeringen stoppar den blodiga hanteringen av den fem månader gamla proteströrelsen."Omedelbart och ovillkorligt!" var Ahmet Davutoglus uttalande då han nyligen besökte Damaskus. Hittills har Syrien blankt struntat i alla fördömanden. Bara några dagar senare sände Syrien in militär och säkerhetstrupper till hamnstaden Latakia, den tredje staden som anfallits.

2011-37 s 20-21
"Erdogans doktrin"
Israel har goda skäl att frukta den turkiske premiärministerns regionala ambitioner.
Parallellt med de omskakande händelserna i arabvärlden har Turkiets premiärminister Erdogan fört en intensiv diplomati för att fylla det maktvakuum som uppstod i regionen när de dominerande ledarna som Mubarak och Gaddafi försvann. Erdogan har i veckan besökt Egypten, Libyen och Tunisien för att knyta personliga kontakter med de nya ledarna. Till Kairo kom han bara några dagar efter attackerna mot den israeliska ambassaden där. "Vi tillåter inte att man trampar på vår heter", rasade han senast. Hans mål är att rädda hela Mellanöstern från fattigdom och diktatur. Han gynnas av att konfrontera Israel.

Turkiet
2011-39 s 16-18
"Turkiet har vind i seglen"
I den trassliga härvan av uppror och revolutioner träder Turkiet fram som en enande kraft. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan är förmodligen den populäraste ledaren i hela Mellanöstern. Han, men inte Barack Obama, har otvetydigt lyckats ställa sig bakom förändringens förespråkare i de arabiska upproren och revolutionerna. Turkiet erbjuder en vision om något som kan uppstå ur det tumult som kullkastat gamla antaganden och sanningar. För en region som var mäkta trött på sina impotenta ledare ochderas eftergivenhet gentemot USA och Israel framstår Erdogan som oberoende och stark.
Turkiets utrikesminister Ahmet Davutoglu talar stolt om att en axel mellan Egypten och Turkiet, två av regionens folkrikaste och militärt starkaste länder, kommer att ligga till grund för en ny regional ordning i vilken Israel förvisas till marginalen tills det har slutit fred med sina grannar.
Utöver alliansen med Egypten sluter Turkiet upp bakom revolterna, inte minst den i Syrien. Kanske en vision om en tidig version av Europeiska unionen för Mellanöstern: ekonomisk integration och politisk koordination. Kanske också visst mått av militärt samarbete.
relationerna mellan Israel och Turkiet bröt samman när israeliska soldater dödade nio människor ombord på ett turkiskt fartyg som förra året försökte bryta Israels blockad mot Gaza. Syriens och Turkiet ledare talar inte längre med varandra.
"In Riddle of Mideast Upheaval, Turkey Offers Itself as an Answer".
Läs också:
http://www.turkishnews.com/en/content/2011/09/21/turkey-predicts-alliance-with-egypt-as-regional-anchors/

2011-43 s 7
"Turkiet skakas av en kraftig jordbävning"
I ruinerna fanns några få överlevande och många tecken på dåliga byggmetoder.
Fortfarande hittas överlevande i ruinerna efter söndagens jordskalv i östra Turkiet. Drygt 2260 byggnader rasade helt eller förstördes. Minst 460 personer dödades. Många kritiserar byggnormerna i området.

2011-43 s 7
"Våldsam hämnd"
Efter det förbjudna arbetarpartiet PKKs attack mot orterna Cukurca och Yüksekova nära gränsen till Irak då 24 turkiska soldater dödades och 18 skadades råder åter öppet krig mellan PKK och den turkiska regeringen. Statschefen, Abdullah Gül, har utlovat "våldsam hämnd". För första gången sedan 2008 har Turkiet bombat PKK-ställningar i norra Irak och också skickat marktrupper över gränsen. Många anser att de nya våldsdåden beror på inbördes fraktionsstrider i PKK. Alla håller inte med den fängslade PKK-ledaren Abdullah Öcalans förslag om en politisk lösning.

2011-44 s 12-13
"Gästarbetarna är inte gäster längre"
Det är exakt 50 år sedan Turkiet började exportera arbetskraft till Tyskland. Många gästarbetare stannade kvar i Tyskland, där 2,5 miljoner invånare har turkisk bakgrund. Arrangemanget varade från 1961 till 1973 då den tyska ekonomin mattades av. Några familjer har bott i Tyskland i tre generationer. Vissa stadsdelar i tyska städer, till exempel Kreuzberg, är övervägande turkiska och detta underblåser debatten om integration.

2011-46 s 12-13
"Inbördeskriget är tillbaka"
Turkiets premiärminister lovade fred med de kurdiska separatisterna, men därav blev ingenting. Ett år senare är våldet mellan regimen och separatisterna värre än någonsin.
Den onda cirkeln med attacker och vedergällningsattacker är smärtsamt välbekant. I oktober dödade PKK 24 turkiska soldater i en rad samordnade bakhåll.
Stridsflygplan, helikoptrar och elitsoldater strömmar ut över Turkiets sydliga gräns och slår till mot PKKs baser i bergen i norra Irak.
Den turkiska regeringens historiska försök att förbättra relationerna med landets ca 20 miljoner kurder har misslyckats. 2010 hölls hemliga överläggningar om villkoren för en permanent vapenvila med PKK-ledaren Abdullah Öcalan som sedan 1999 sitter fängslad på en ö i Marmarasjön. Det nya "Kurdiska samhällsförbundet" påminner om Röda khmerernas ökända "bykommunism" i Kambodja.

2011-49 s 11-13
"Europas dragningskraft minskar"
Samtidigt som EU skakas av kriser går det väldigt bra för Turkiet, vars ekonomiska och politiska ställning blir allt starkare. Turkiet kastar blickarna åt öster i stället för väster och ställer den besvärliga samvetsfrågan: Bör Turkiet avvisa Europa innan Europa avvisar Turkiet? Vem behöver vem egentligen?
Det faktum att Cypern står på tur som ordförande i EU andra halvan 2012 gör inte saken bättre Under denna period kommer medlemsförhandlingarna att avbrytas helt.

2011-51/52 s 47
"Kriget mot PKK fortsätter"
Turkisk militär uppges i början av veckan ha dödat ett tjugotal kurder tillhörande den förbjudna organisationen PKK. Turkiska soldater, understödda av flygvapnet ska ha gått till attack mot de separatistiska rebellerna.
PKK kämpar sedan 1984 för Kurdistans självständighet.

2012-04 s 31
"Folkmordslag orsakar diplomatisk kris"
Det franska överhuset antog i början av veckan en lag som gör det brottsligt att förneka att massmordet på armenier 1915 var ett folkmord. I Frankrike är det redan förbjudet att förneka förintelsen. Den som bryter mot den nya lagen riskerar upp emot ett års fängelse och 45000 euro i böter.
Ankara reagerade skarpt på den nya franska lagen. Turkiets ambassadör i Paris har kallats hem och allt militärt och politiskt samarbete mellan de två länderna har avbrutits.

2012-05 s 30
"Lagen stoppas tillsvidare"
Det omstridda franska lagförslaget om att förbjuda förnekelse av folkmordet på Armenier 1915-1917 stoppas tills vidare sedan en grupp ledamöter i den franska senaten har anmält lagförslaget till författningsdomstolen för granskning.
Turkiet förnekar att det var ett folkmord och hävdar att de dödade, upp till 1,5 miljoner människor, föll offer för krigshandlingar och att folk dödades på båda sidor.

2012-09 s 14-15
"Erdogans regim ser förrädare överallt"
Åklagare för krig mot misstänka konspiratörer i Turkiet, där de styrande riskerar att få betala dyrt för jakten på regimens fiender.
I Erdogans Turkiet, precis som i Putins Ryssland, har den styrande klickens politiska motståndare jagats av åklagare och polis och suttit månader eller år i fängelse utan rättegång,
Reportrar utan gränsers senaste yttrandefrihetsindex placerade Turkiet på 184:e plats efter Ryssland på 142:a, och Europeiska människorättsdomstolen fann att Turkiet gjorde sig skyldigt till 174 brott förra året medan Rysslands syndaregister stannade vid 133.
Vad gick snett i Turkiet? Erdogan kom till makten för tio år sedan efter en jordskredsseger, Polisens utredare anklagade en skum grupp som kallades för Ergenekon och som sades vara en ultranationalistisk konspiration mellan militära officerare, som påstods planera en kupp. I den senaste arresteringsvågen, som riktades mot misstänkta sympatisörer till det olagliga Kurdiska arbetarpartiet (PKK), fångades runt 3 500 kurdiska politiker och aktivister in. Fram till nu har 249 högt uppsatta militärer fängslats, däribland 35 generaler och till och med den förre chefen för generalstaben.

2012-13 s 9-11
"Friheten är bedräglig i Erdogans Turkiet"
I Turkiet verkar det nästan som om regimen har drabbats av paranoia. Över hundra journalister sitter i fängelse plus ca 6 000 kurdiska politiker och aktivister för något de har sagt eller skrivit. Det är mer än i Kina eller Iran. Den turkiska regeringens kritiker blir ofta mycket godtyckligt misstänkta för terrorism. Journalisterna anklagas för att tillhöra en ultranationalistisk hemlig organisation kallad Ergenekon. Gruppens existens har emellertid ännu inte bevisats.
En gripen, känd journalist, Ahmet Sik, arbetade med en bok om den inflytelserika islamiske predikanten Fethullah Gülen. Denne har förvandlat sin rörelse till en av Turkiets mäktigaste institutioner med målet att påsikt få absolut makt. Framför allt har polisväsendet infiltrerats systematiskt. Boken heter "Imamens armé" och gillas inte särskilt av Gülen som lever i exil i USA.
"Det är premiärministern som bestämmer vem som är journalist och vem som är terrorist".

2012-13 s 30
"Ambassaden är stängd"
Turkiet stängde tidigare i veckan sin ambassad i Damaskus på grund av det allt oroligare läget och tilltagande våldshandlingar. All turkisk ambassadpersonal har lämnat den syriska huvudstaden. Enligt källor nära den turkiska regeringen är beslutet att stänga ambassaden "en stark politisk signal" till Bashar al-Assads regering.

2012-19 s 11-15
"Tio saker du inte visste om Turkiet"
Turkiet har inte haft någon färgglad revolution, men förändringarna där är lika omvälvande som de i Central- och Östeuropas länder för mer än 20 år sedan. Turkiet har de senaste åren varit Europas snabbast växande ekonomi. Halva befolkningen är under 29 år.
Turkiet är nästan lika urbant som Frankrike, 70 % mot 77 %. Politiken är sekulär men religionen spelar fortfarande en roll. Det är ekonomin som gäller, den är grunden för AKPs framgångar. Atatürk befriade Turkiets kvinnor från slöjan, polygama äktenskap och ersatte Koranlagen med europeisk civillag, men glömde informera männen. Turkiet ligger långt efter i den internationella jämlikhetsligan. Främst på grund av fysiskt och sexuellt våld. Istanbul är världens största kurdiska stad. Turkiska medier verkan med ena handen bakbunden. Många bildar en ohelig allians med regeringen. 15 % av landets militära officerare står inför rätta.
Det finns olika sorters islam. I skolan lärs sunnismens principer ut. Men 15 % av turkarna är aliviter, en variant av shiismen.

2012-25 s 30
"Kurdiska i turkiska skolor"
Den turkiska regeringen vill stärka kurdernas ställning genom att tillåta undervisning på deras språk i skolorna. Enligt premiärminister Recep Tayyip Erdogan är det ett historiskt steg. Hittills har undervisning på kurdiska varit förbjuden därför att detta ansågs kunna bidra till en splittring av landet.

2012-26 s 10-11
"Erdogan har inga höga tankar om kvinnan"
Turkiets premiärminister Erdogan tror inte på jämlikhet. Hans långsiktiga mål är att fostra en ny generation konservativa muslimer. Nu demonstrerar landets
kvinnor mot förslaget att inskränka rätten till abort. Sedan flera veckor tillbaka demonstrerar tusentals kvinnor mot premiärminister Recep Tayyip Erdogans regering, som har deklarerat att man vill skärpa lagar gällande abort och kejsarsnitt. Debatten om kvinnans roll har blossat upp, och det är inte första gången.
Det råder inga tvivel om att Turkiets premiärminister är en övertygat konservativ man. Hans kvinnobild är traditionell, hans syn på familjen är patriarkalisk. Han vill uppfostra "en religiös generation". Hans

2012-41 s 10-11
"Erdogan söker en politisk lösning på kriget mot kurdiska rebeller"
Kriget rasar åter mellan den turkiska armén och landets kurdiska rebeller. Striderna har i år skördat fler offer än på mycket länge. Turkiets regeringschef, Recep Tayyip Erdogan, har i dagarna presenterat ett nytt förslag på en lösning av konflikten.
I början av 2012 bröt PKK i Turkiet ett ihåligt vapenstillestånd. PKK nöjer sig inte med de reformer som den turkiska regeringen hittills genomfört. "Den väpnade kampen" ska ändra på detta menar PKK-ledaren Murat Karayilan. I juli påbörjades en anfallsvåg som inte skådats sedan PKK-ledaren Öcalan greps för många år sedan. Striderna har krävt 100-tals liv.
Den kurdiska frågan försvåras ytterligare av att kurderna i Syrien ur spillrorna av den syriska regimen försöker bygga upp en egen autonomi.

2012-42 s 12-13
"Kriget knackar på Turkiet dörr"
Männen står vid vägkanten och ser kriget komma allt närmare deras hem och ute på åkrarna i denna bördiga del av sydvästra Turkiet plockar arbetare bomull och paprika under ackompanjemang av bombexplosioner från andra sidan gränsen i Syrien.
Turkiet och Syrien delar en slingrande gräns som är drygt 80 mil lång där byar på många ställen vuxit ihop över skiljelinjen. På den turkiska sidan om gränsen, där det lantliga lugnet fortsätter som vanligt, har invånarna i mer än ett och ett halvt år varit ögonvittnen till det otäcka som händer i grannlandet.
Spänningen vid gränsen kom till tydligt uttryck förra fredagen, när Turkiet skickade upp två stridsflygplan efter rapporter om att syriska helikoptrar höll på att attackera Azmerin, vilket väckte farhågor om ännu ett syriskt intrång på turkiskt territorium. Längs gränsen finns en pyrande förbittring över de tiotusentals flyktingar, ekonomiska besvär och etniska motsättningar som den syriska konflikten medför. Grannsämjan sätts på prov. "Sjukhusen är fulla av araber". Befolkningen får vänta länge på ambulanstransport eftersom dessa behövs för flyktingtransport. Flyktingar stjäl böndernas druv- och körsbärsskörd.

Turkiet, Porträtt
2012-44 s 12-13
"Turkiets nya sultan eller en islamistisk demokrat?"
Recep Tayyip Erdogans resa från en tuff och hängiven muslimsk uppfostran i en arbetarklassfamilj i Kasimpasa utanför Istanbul har varit lång. Efter studier vid en Islamisk skola och Marmara universitet blev han professionell fotbollsspelare innan han började med politik. Han valdes till Istanbuls borgmästare 1994 och blev ledare för neo-islamistiska välfärdspartiet. Det resulterade i att han fängslades en kortare tid eftersom han anklagades för att ha försökt skada Turkiets sekulära ordning.
2001, sedan hans välfärdsparti förbjudits, hjälpte Erdogan till med att grunda AKP som lovade nya jobb, bättre service och rättvisa åt Turkiets lantbrukare. AKP blev det största partiet vid valet 2002.
2003 blev han premiärminister, sedan ett förbud som hindrade honom att utföra uppdrag i regeringen hävdes. Hans styre fick en besvärlig start men med en blandning av tuffhet och måttfullhet överlevde han och hans inflytande.
Hans politiska bundsförvant, den forna utrikesministern Abdulla Gül tillsattes som president. Oppositionspartierna tystades. Till och med den en gång så mäktiga militären neutraliserades som politisk maktfaktor.
Eftersom Erdogan inte får ställa upp i ett val en fjärde gång tror man att han kommer att försöka bli president 2014. För detta krävs att Abdulla Gül avgår och eventuellt tillträder som en maktlös premiärminister likande den överenskommelse som gjordes mellan Medvedev och Putin i Ryssland.

Turkiet
2012-44 s 12-13
"Turkiets nya sultan eller en islamistisk demokrat?"
Gilla eller avsky honom. Både anhängare och motståndare är överens om att Recep Tayyip Erdogan dominerar Turkiets politiska scen. Inbördeskriget i Syrien har inneburit ett hårt slag mot hans utrikespolitik. Han underskattade Assads betydelse. Ju längre kriget pågår i Syrien ju värre för Erdogan.
Ett annat problem han har är kurdfrågan, ett problem han lovade att lösa men nu är det mer akut än någonsin. Attackerna från PKK har ökat.
Erdogan vill fostra en ny generation unga som är hängivna muslimer. Hans parti AKP har kopplingar till Fethulla Gülen rörelsen en inflytelserik iman liksom till Muslimska Brödraskapet och Hamas i Gaza. Kritikerna håller fast vid att hans plan är att omvandla Turkiet från ett sekulärt samhälle till en islamisk stat.
Det finns också stora frågetecken som rör Erdogans hälsa. Han genomgick en bukoperation förra året. Men fortfarande är han den mäktigaste politikern i Turkiet sedan landets grundare, Atatürk.

2012-46 s 16-17
"Turkiet överväger missiler nära Syrien"
Turkiet vill skapa en flygfri zon till skydd för flyktingar och ge rebellsoldaterna ett stycke syriskt territorium där de inte behöver frukta förödande flyganfall från de syriska styrkorna genom att sätta upp Patriotmissiler längs gränsen i söder mot Syrien.
Säkra zoner skulle hindra syriska bombplan från att flyga över områden i norr medan i söder skulle missilbatteriet placeras i Jordanien och täcka området runt den syriska staden Dara'a.
I Doha, Quatar samlades företrädare för Syriens splittrade och ineffektiva politiska opposition. Initiativet kom efter utrikesminister Hillary Clinton kritik nyligen mot Syriska Nationalrådet.

2012-50 s 14-15
"Goda affär trots politisk osämja"
Ryssland har blivit Turkiets främsta ekonomiska samarbetspartner något som främjar Ryssland i första hand. Mycket utgörs av rysk naturgas till Turkiet. Ryssland kommer också att påbörja bygget av Turkiets första kärnkraftverk. Ryssland är den största marknaden för turkiska leverantörer och Turkiet det populäraste resmålet för ryska turister.
På den politiska fronten har årtionden av fientlighet under det kalla kriget förbytts mot en mer avslappnad och pragmatisk relation. Till exempel förblev Turkiet strikt neutralt under Rysslands krig mot Georgien.

2013-03 s 10-11
"Turkiet och IT-boomen"
Turkiet översköljs av IT-företag. Men med en befolkning på 75 miljoner där hälften är under 30 år är marknaden fortfrande inte mättad. Ungefär 44 % använder idag Internet, mot bara 14 % 2006. Vanligtvis utgår de turkiska Internetföretagen från utländska affärsmodeller och anpassar dem till den turkiska marknaden.

2013-07 s 12-13
"Erdogan har kuvat militären"
Föreställ dig ett land med NATOs näst största armé, som har Irak, Iran och Syrien till grannar och som omges av Egeiska havet, Svarta havet och Medelhavet - men som inte har någon som för befäl över örlogsflottan. Mer än hälften av Turkiets amiraler sitter i fängelse tillsammans med hundratals generaler och andra officerare som alla anklagas för att ha konspirerat för att avskaffa Turkiets vagt islamistiska regering. Den rad av rättsfall som kallas Ergenekonhar snöpt Turkiets en gång så allsmäktiga militärmakt. Kritiker pekar ut den mäktiga muslimska grupp som leds av Fethullah Gullen, en präst som lever i exil i USA, den ansvarige för fängslandet av militärerna.
Men trots alla bakslag så har generalerna fortfarande avsevärd makt. Försvarsbudgeten är i stort sett immun mot civil kontroll. Generalstabschefen är inte underställd försvarsdepartementet och en lag som tillåter armén att ingripa i politiken finns kvar.

2013-22 s 18-19
"Kurdiska vakter mister jobben när Turkiet och PKK sluter fred"
Paramilitärer hånas av landsmän och riskerar att förlora sitt levebröd och kanske också livet om Ankara låter dem klara sig själva när kriget är slut.
50 000 personer står på regeringens lönelista som "byvaktssystem", bestående av kurdiska paramilitärer som alltsedan 30 år tillbaka bevakade kurdiska bosättningar i sydöstra Turkiet.
Många ses som förrädare och opportunister.

2013-22 s 30
"Nya alkohollagar splittrar turkarna"
Spänningen ökar mellan Turkiets religiösa och sekulära krafter sedan regeringen vill införa stränga alkohollagar.
Alkoholreklam förbjuds och det blir också förbjudet att sälja alkohol mellan 22 och 08.
Samtidigt ska alkoholproducenter tvingas sätta varningstexter på sina förpackningar och affärerna får inte ha alkoholen synlig.
De sekulära turkarna är mycket upprörda och anser att regeringen faller platt inför islamister och religiöst konservativa. Men regeringschefen Erdogan hävdar att Turkiet bara uppgraderar sin lagstiftning till EU-standard med hänsyn till ett framtida EU-medlemskap.

2013-24 s 4-5
Atatürk, den sekuläre reformatören, har blivit en symbol för det unga Turkiet som trotsar det som de uppfattar som Erdogans reaktionära återgång till det Ottomanska imperiets förflutna. Ungdomarna framhåller i stället Mustafa Kemal Atatürk, den turkiska republikens grundare. Och vill atty Turkiet ska bli en progressiv, sekulariserad europeisk nation och inte ett mer eller mindreuttalat religiöst land, en sorts muslimsk version av kristen demokrati. Turkiets premiärminister Erdogan som är en trogen muslim vill glömma Atatürk.

2013-24 s 18-19
"Har den turkiska modellen spelat ut sin roll"
Turkiet har under de senaste åren betecknats som modell för arabvärlden. Proteströrelsen visar dock tydligt landets brister. De skulle kunna utgöra en impuls till ytterligare demokratisering.
Alla besökare från de muslimska länderna är fascinerade av Turkiet. Många ser Turkiet som en framgångsrik blandning av egen kultur och europeisk ordning. Nu har protesterna skadat den positiva bilden. I ett slag tycks den turkiska modellen, kopplingen mellan islam och demokrati ha kollapsat.
Anhängare till Muslimska Brödraskapet i Nordafrika anklagar den turkiska proteströrelsen för att de vill vrida klockan tillbaka. Deras motståndare uppfattar det tvärtom att Erdogan vill smygislamisera landet.

2013-24 s 19
"Fler rättigheter"
Demonstranterna i Istanbul är av flera olika slag. Vid sidan av inbitna turkiska nationalister står kurder som vill ha autonomi. Den alavitiska minoriteten demonstrerar tillsammans med troende sunniter, pajasfigurer samsas med herrar i kostym.
De flesta förkastar den överhetsstat som Turkiet i många avseende fortfarande är. De vill ha ett socialt och politiskt liberalare samhälle.

2013-31 s 20
"Ankara talar med de syriska kurderna"
Turkiet byter taktik och börjar prata med kurderna
En företrädare, Salih Muslim, från det tongivande kurdiska partiet i norra Syrien, PYD, har besökt Turkiet. Turkiet vill öppna en dialog för att förhindra att de syriska kurderna bildar en autonom region. Gränsen mellan Syrien och Turkiet som är 90 mil gång bebos av kurder i majoritet. Detta skulle nämligen stärka PKK i Turkiet. PYD är systerparti till PKK. Mellan de båda finns en historia av nära band och släktskap.
De turkiska kurderna anklagar Ankara för att stödja Nusra rebellerna mot PYD-soldater i Syrien.

2013-32 s 31
"Viktiga domslut i Turkiet och Ungern"
Det föll flera viktiga domar i veckan i Turkiet och Ungern. I Turkiet dömdes en lång rad av höga officerare, politiker och journalister för att de påstås ha planerat att störta regeringen. Den forna arméchefen Ilker Basbug fick livstids fängelse. Tre medlemmar av parlamenten fick långa fängelsestraff och 20 journalister finns med bland de 200 som dömdes.
Domarna har redan drabbats av hård kritik De betecknas som helt politiska.

Turkiet, Saudiarabien
2013-34 s 12-13
"Kollisionskurs mellan Turkiet och Saudiarabien"
Saudiarabien och Turkiet har tagit ställning för motsatta sidor i Egypten. Därmed fördjupas avgrunden mellan de båda regionalmakterna. Turkiet har inställt en planerad militärövning, båda länderna har kallat hem sina ambassadörer och turkiska textilföretag har ställt in sin produktion i Egypten. Förenade arabemiraten, Bahrain, Kuwait och Jordanien har gett Saudiarabien sitt fulla stöd. Quatar håller sig neutral i frågan.
Under arabiska revolutionernas tredje år glider Mellanöstern in i nästa fas.

2013-35 s 14-15
"Maktkamp splittrar Turkiets ledande parti"
Turkiets premiärminister Erdogan har slagit ner oppositionen på gatorna. Nu står han inför en ännu svårare fiende. Han utmanas av personer i sitt eget parti. Det kan betyda slutet för den form av politisk islam som den hittills utformats i Turkiet.
Medlemmar av och anhängare till Erdogans konservativa, islamistiska Rättvise- och utvecklingsparti (AKP) har länge avstått från att uttrycka någon kritik. Nu har de emellertid vänt sig mot honom och hans medtävlare inom partiet använder vårens oroligheter som en möjlighet att distansera sig från honom.
Det mest anmärkningsvärda med denna kritik är ursprunget - både det dagliga regeringsorganet Zaman och det konservativa islamistiska journalist- och författarförbundet står nära den turkiske predikanten Fethullah Gülen som tros ha ett enormt inflytande i regeringen. Gülens anhängare har upprättat skolor i 140 länder, liksom banker, medier och sjukhus. Han är mycket populär bland fattiga men hans rörelse kritiseras också för hjärntvätt och att det handlar om en sekt, vars intressen snarare är åtkomst till höga poster och privilegier än om ideologi.

2013-36 s 16-17
"Istanbuls basar i sönderfall"
Den århundraden gamla inomhusmarknaden - en av de största turistattraktionerna i Istanbul, som drar till sig tusentals människor varje dag - hotar att falla sönder och är i starkt behov av uppdatering. Basarledningen menar 135 affärer har tagit bort och 926 har försvagat väggar för att få mer utrymme för sina varor. Flera ansvariga affärsmän hotas av straff. Problemet är den invecklade ägarsituationen. En del av lokalerna tillhör affärsmän, en del ägs av staden och många andra av staten eller stiftelser. Det är världens största inomhusbasar, med 4000 butiker utmed 64 gator och gångar och att mellan 20000 och 25000 personer jobbar där.

2013-40 s 10
"Turkiska demonstranter plågas fortfarande av tårgasen"
Nästan 40 % av de demonstranter i Turkiet som undersökts av medicinska team klagar över efterverkningar sedan de exponerats för tårgas som säkerhetsstyrkorna använde för att stoppa vårens protester mot regeringen. I en rapport som just släppts sägs att Turkiets säkerhetstrupper använde sig av tårgas i stor omfattning mot fredliga demonstranter. Och att de attackerade medicinska nödstationer under demonstrationerna.

Samhälle, Tyskland, Turkiet
2013-43 s 10-11
"Turkiska barn tas olagligt från sina föräldrar"
Kritiken riktas framför allt mot Tyskland, Belgien och Nederländerna. Människorättsaktivister i Ankara anklagar europeiska länder för att beröva turkiska invandrarbarn deras kultur. De sägs ofta olagligt skiljas från sina föräldrar och placeras på barnhem.
I ovanligt skarpa ordalag ger turkiska politiker luft åt sin upprördhet. I flera europeiska länder ska "tusentals turkiska barn" illegalt ha tagits från sina familjer, enligt en rapport från turkiska parlamentets människorättskommission. I hela Europa ska omkring 5 000 barn och unga ha drabbats.
Det är framför allt Tyskland, Belgien och Nederländerna som angrips enligt tidningen "Today´s Zaman". Familjerättsadvokater tillmäter i regel uppgifter från myndigheterna större trovärdighet än utsagor från föräldrarna, skriver de turkiska politikerna. Det blir tydligt eftersom domsluten i de allra flesta fall går emot föräldrarna. Godtyckligt hävdar man som grundtes att allt sker för barnens bästa.
Turkiet hävdar att barnen omhändertagits på grund av påstådd misshandel, ekonomiska problem eller andra "felaktiga anklagelser" vilket lett till "splittring inom familjen" och till att barnen assimilerats till den europeiska kulturen. Barnen i Tyskland har blivit främlingar inför den turkiska kulturen.
Belgien anklagas främst för att ha placerat barn från turkiska familjer hos homosexuella par.

Turkiet, Syrien
2013-46 s 22-23
"Krig runt hörnet är lönsamt i Antakya"
Antakya är en gränsstad till Syrien. Många av kunderna i staden är långskäggiga jihadister, mestadels sunniextremister som dragit in i striderna för att bekämpa den shiitiska regeringen i Syriens alltmer muslimskt sekteristiska inbördeskrig. Jihadisterna tar sig in i Turkiet via Istanbul, landar på Antakyas flygplats och slinker in i Syrien - men inte förrän de först har shoppat. Pengarna de handlar för kommer till stor del från Saudiarabien och Quatar, som tros finansiera många av de utländska krigarna som slåss för att störta president Bashar Al-Assad.
Många handlare i Antakya hoppas att kriget ska vara länge!

2013-49 s 26-27
"Antisemitismen växer - igen"
Judarna känner sig som andra klassens medborgare i Turkiet. Så fort det hettar till i Palestina konflikten börjar hoten och presidenten gör antisemitiska uttalanden. Och även judar på gatan attackeras.
Med ökande fruktan följer religiösa minoriteter i Turkiet hur det ena området efter det andra i Syrien i dag tas över av muslimska extremister. Ett annat hot är den turkiske regeringschefen Erdogans politik och hans inställning till Israel. Judarna i Turkiet måste försvara sig för påståenden om att ha dubbla lojaliteter.

2014-1/2 s 11
"Presidentval i Turkiet"
Sedan protesterna i Geziparken våldsamt slagits ned ör den turkiske premiärministern Recep Tayyip Erdogan politiskt stukad. Ingen bra tidpunkt för ett supervalår. Först kommer kommunvalen i mars då Erdogans AK-parti fruktar att förlora sina partier i rådhuset i Istanbul och i huvudstaden Ankara. Detta kan ge en skjuts för oppositionen inför presidentvalet i juni. Erdogan är ute efter presidentposten som nu hans partivän Abdullah Gül nu innehar. Kanske blir det så samtidigt som Gül i stället blir premiärminister.

Tyskland, Turkiet, Kurdistan
2014-08 s 4-6
"Vem mördade de kurdiska aktivisterna?"
Nya misstankar ger politiska spänningar mellan Tyskland och Turkiet. Var det Turkiets underrättelsetjänst som beordrade morden på tre aktivister i Kurdistans arbetarparti, PKK, i Paris förra året. Sakine Cansiz, Fidan Dogan och Leyla Söylemez mördade på Kurdiska informationskontoret.
I Paris sker en mordutredning på tre kvinnliga PKK-aktivister i Paris i januari i år. Anklagad är Ömer Güney. I Tyskland har har samarbetet i ärenden som rör kurder lagts på is tills vidare. Ingen vill vara ansvarig för att förmedla information till MIT, Turkiets säkerhetsorganisation, som kan leda till en avrättning.

2014-10 s 15-16
"Med fingrarna i syltburken"
Maktkampen mellan statsminister Erdogan och Fetullah Gülen, en iman som bor i USA, och som tidigare var Erdogans allierade, skakar Turkiet. Kompromettering, konspiration och korruption är de tre orden som präglar det politiska spelet inför de val som snart börjar. Erdogan har suttit vid makten alltför länge. Det nya AKP som bildades ur spillrorna av två förbjudna islamistiska partier, och som förvandlades till en muslimsk version av kristdemokrater har försatt den sekulära eliten ur spel, som hade styrt sedan republiken skapades av Mustafa Kemal Atatürk.
Erdogans syn på sig själv som att han och nationen är samma sak sammanfattar problemet.

Kina, Ryssland, Turkiet
2014-30-31 s 9-11
"Det är vi värda!"
Hur och varför ädla ideologier samexisterar med skenande korruption.
Att många av maktens män runt världen är korrupta är något som de flesta medborgare förstår, men så länge de förser folket med ökat välstånd är man villig att acceptera sakerna tillstånd. I vissa fall ser man ledarnas sätt att berika sig själv på ett olagligt sätt som en sorts provision för hårt och lyckosamt arbete. De politiska ledarna själva försöker dölja sina brott. Detta görs med ideologisk propaganda, att proklamera extrem moralism; Putins messianska ryska nationalism, Erdogans islamism och de kinesiska ledarnas framgång kräver offer av folket. Det är förnedrande att leva i ett korrumperat land men tanken på ett särskilt nationellt uppdrag eller öde kan trösta.
Ryssarna har blivit förförda till att glömma, om än tillfälligt, Putis korruption i utbyte mor ersättning för deras komplex och förlorade drömmar - särskilt genom annekteringen av Krim, en nyckel i Putins försök att återupprätta Rysslands storhet.
När Turkiets premiärminister Erdogan konfronterades med bevis för att hans ministrar var inblandade i korruption, rensade han ut i polis- och domstolsväsendet i stället för i regeringen: inte ett självklart moraliskt handlande.
De kinesiska ledarna lyckas röra sig obehindrat mellan extrem moralism och extrem korruption.

USA, Turkiet, Kurdistan, Spioneri
2014-37 s 21-24
"Turkiet är både partner och måltavla"
USA hjälper Turkiet att spionera på PKK, och spionerar själv på Turkiet.
Dokument från visselblåsaren Edward Snowden avslöjar att NSA i USA och GCHQ i Storbritannien har bedrivit ett storskaligt spioneri mot Turkiet. De visar också att USA haft ett nära samarbete med Ankara i kampen mot kurdiska separatister.
Under en tid levererade NSA till och med positionsdata för PKK-ledarnas mobiltelefoner på timbasis till sin turkiska partner.

Turkiet, Terrorism
2014-40 s 18-19
"Erdogans dilemma"
Under påtryckningar från västvärlden går Turkiet tveksamt med på att inta en hårdare inställning gentemot extremisterna i IS. De egna säkerhetsintressena står i vägen.
Ett angrepp mot islamisterna skulle kunna gynna Kurdistans turkisk-kurdiska arbetarpari (PKK) vars ledning uppmanat de turkiska kurderna att bistå de "bröder och systrar" som ansätts av IS i Syrien. En oönskad bieffekt för Ankara vore att PKK nu skulle kunna framställa sig som en god hjälp mot IS-terrorn och därigenom vinna anseende både militärt och symboliskt. Det skulle dessutom tillåta PKK - som av turkiska regeringen, EU och Amerika klassats som en terrorgrupp - att uppträda mer självmedvetet i den än så länge ganska för bräckliga processen för ett närmande till Ankara.
Indirekt förebrår amerikanerna det väsentligen sunnitiska Turkiet för att ha gynnat IS fanatikernas frammarsch.

2015-1-2 s 7-8
"Barnen ska lära sig osmanska"
Recep Tayip Erdogan har upptäckt ännu en brist hos torkarna: de kan ingen osmanska. Det ska det nu bli ändring på.
Presidenten spinner på de nyväckta nostalgiska drömmarna om flydda tiders glansdagar då det osmanska riket var en stormakt.
Han restaurerar gamla palats och demonterar de reformer som Kemal Ataturk genomförde för att modernisera Turkiet. Det långtgående upphävandet av förbudet mot huvuduk och förstärkningen av religiösa utbildningdplatser, imam-hatip-skolorna och finansieringen av sunnitiska föreningar är en del av detta.
"Erdogan vill föra tillbaka till medeltiden!" dundrar oppositionen.

2015-1-2 s 9
"Framtiden ligger i det förflutna"
President Erdogans visioner och ambitioner. Ska Erdogan lyckas bli dagens "gårdagens" sultan? Kommer Turkiet att bli en diktatur i Mellanösternstil?
Det kan vara en överdrift men Erdogan har verkligen storslagna ambitioner. Samtidigt som han står inför flera allvarliga utmaningar under 2015. Det första är att behålla sitt grepp om AK - Rättvise- och utvecklingspartiet - som kom till makten 2002. Där finns många tecken på en inre splittring, rivaliserande grupper för eller emot presidenten. En annan stötesten är korruptionen. En växande grupp inom AK känner obehag inför de mutanklagelser som riktas mot Erdogan och hans inre cirkel. En tredje huvudvärk är den sviktande ekonomin. De sjunkande oljepriserna och två miljoner flyktingar från Syrien gör inte saken bättre.
Mer hoppfullt är Erdogans relationer med kurderna.

2015-3 s 5
"Erdogan och det framtida enväldet"
I junis val hoppas presidenten Erdogan kunna uppnå en majoritet för sitt härskande parti AKP, "Rättvisa och Utveckling", med mist 330 av de 550 riksdagsplatserna. Han måste komma över denna tröskel för att det ska bli möjligt att genomdriva de konstitutionella förändringar som behövs för att förvandla Turkiet till det presidentsystem han önskar.

Turkiet, Afrika, Handel
2015-6 s 27-28
"Turkisk frammarsch i Afrika"
Det är inte bara Kina som sätter sin stämpel på Afrika. Även Turkiet börjar uppträda som viktigt givarland på kontinenten för att vinna den intensiva kapplöpningen om kontinentens marknader. Ingenting blir det så tydligt som krislandet Somalia.
Turkiet väntar inte på stabila förhållanden i Somalia utan gör allt för att skapa dem. Det är bara turkiska specialister som vågar arbeta i Somalia; deras bistånd är "som en naturkraft", berättar Somalias president Hassan Sheikh Mohamud, hänfört.
Sedan år 2008 har Ankara öppnat ambassader i 27 afrikanska länder och är nu representat i 39 stater på den afrikanska kontinenten. Turkiets handelvolym gentemot Afrika tiodubblades under de senaste tio åren till 23 miljarder dollar. Prognosen till 2018 är 50 miljarder. Turkiet intar i Afrika andra platsen efter kinesiska uppdragstagare.

Turkiet, Historia
2015-8 s 30-31
"Erdogan vill bygga en moské på Kuba"
Turkiets president Erdogan tror att muslimerna upptäckte Amerika och att Columbus såg en moské på Kuba, och därför vill han nu bygga en ny moské -helst i Havana.
På Kuba bor 1500 muslimer, de flesta utländska studenter.
Men Erdogan grundar sitt resonemang på en tydlig feltolkning av historien. Erdogan citedrar historikern Youssef Mrouehs omtvistade arbete som i sin uppsats från 1996 hänvisade till en moské som Columbus såg längs den kubanska kusten.

Turkiet
2015-11 s 20
"President Erdogan är rädd för att bli förgiftad"
Turkiets president, Recep Erdogan, använder en modern variant av den gamla självbevarelsedriftens taktik, historiskt flitigt använd av kungar och faraoner; att låta maten testas innan den ätes. Men till skillnad från sina föregångare använder han sig inte av slavar som provsmakare, utan testerna görs i laboratorier. Fem experter är i tjänst 14 timmar varje dag för att analysera innehållet i presidentens måltider, och de skickas sedan vidare till ett andra laboratoriun utanför Ankara för dubbelkontroll.
Erdogans läkare av slöjade förra veckan att minst ett av de tusen rummer i presidentens extravaganta palats i huvudstaden Ankara är inrättat som ett speciellt laboratorium för livsmedelstester där man kan hitta radioaktiva substanser eller bakterier som skulle kunna användas vid ett mordförsök på presidenten.
Fem experter är i tjänst 14 timmar varje dag för att analyser innehållet i Erdogans måltider.

Turkiet, Vatikanen, Armenien, Historia
2015-17 s 27-28
"Påven i sammansvärjning mot Turkiet"
Den turkiska presidenten Erdogan är mycket missnöjd med att påven uttalat att armenierna utsattes för folkmord. Han varnar nu påven för att "upprepa detta misstag".
Man beräknar att så många som 1,5 miljoner armenier dödades systematiskt eller försvann under första världskriget. EU uppmanar också att Erdogan ska benämna detta krigsbrott för ett folkmord. Presidenten svarade med att "uppmaningen gick in genom ena örat och ut ur det andra".
Massakrerna ägde rum mitt under den bredare konflikten i första värlskriget som ledde till att det ottomanska riket upphävdes.
(Osmanska riket deltog i Första världskriget på de förlorande Centralmakternas sida. I skuggan av världskriget begickmyndigheterna 1915 med stöd av muslimsk lokalbefolkning ett folkmord på över 1 miljon armenier (som var kristna) och 100 000-tals övriga kristna, framför allt greker. Därmed försvann en mångtusenårig armenisk kultur i på den turkiska halvön, dvs Anatolien eller Mindre Asien utanför Kaukasus. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Osmanska_rikets_historia).

2015-23 s 10
"Ska president Erdogan lyckas få full kontroll över riksdagen?
På söndag går Turkiets invånare till valurnorna. President Erdogan och hans parti AKP förväntas vinna, men om de lyckas få en så stor valseger att Erdogan får kontroll över Turkiets riksdag är en öppen fråga.
AKP har fått en mäktig konkurrent i uppstickaren HDP, Folkets demokratiska parti. HDP inriktar sig främst på att förbättra villkoren för arbetare, kvinnor och kurder. HDP leds av den karismatiske Selahattin Demirtas som främst vill vinna fred och självständighet för kurderna i sydöstra Turkiet. Genom att betona och fokusera på arbetarnas, kvinnornas och minoriteternas rättigheter har HDP breddat sin väljarbas.

2015-24 s 16
"Tioprocentspärren - bakgrund och konsekvenser"
Valet i söndags handlade i grunden om Erdogans parti AKP skulle få 330 mandat eller mer, ett mål som partiet i valet 2002 med råge nådde genom att att ta 34 % av rösterna tack vare just tioprocentspärren.
Men stärkt av de nästan 10 % som den turkiske kandidaten tidigare fått i presidentvalatt stället beslöt det kurdiska HDP att ställa upp med en partilista i parlamentsvalet. Och det lyckades, HDP fick 13 %. Erdogan kan nu av skriva sina planer på att "putinisera" Turkiet. Han uppnådde inte den tvåtredjedels majoritet han behövde.

Turkiet
2015-25 s 13-14
"17 saker som Turkiets president Erdogan har sagt om journalister"
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har alltid hyst en hatkärlek till nyhetsmedier, men under de senaste åren verkar relationen ha övergått i rent hat. Här är några citat från den turkiska valkampanjen.

2015-32 25-27
"Erdogan är kapabel att sätta landet i lågor"
Säger Selahattin Demirtas, den kurdiske oppositionspolitikern för HDP i en intervju i der Spiegel
Demirtas, 42 år, vice ordförande i HDP,ses allmänt som segrare i valet i början av juni. Hans demokratiska folkparti (HDP) fick 13 procent av rösterna och blev första kurdiska parti som vunnit en plats i Turkiets parlament. Han berövade regeringspartiet AKP sin absoluta majoritet. Men ännu har ingen ny regering bildats. Och nu har Erdogan börjat ett krig mot Kurdistans arbetarparti PKK, menar Demirtas. Men innan dess avrättade PKK två turkiska poliser, vilket Demirtas beklagar. Han hävdar att HDP inte är PKKs politiska arm. PKK styrs av den livstidsdömde Abdullah Öcalan.

2015-43 24-25
"Turkiet var ett föregångsland. Vad var det som gick fel?"
En kommentar av Natalie Nougayrède, ledarskribent för the Guardian. Tidigare chefredaktör för Le Monde.
Det är svårt att föreställa sig en nation som i fredstid har geomhått så många förvandlingar under en generation. Turkiet har varit medlem av Nato sedan 1952 och accepterades som kandidat för EU-medlemskap år 1999, men i början av 1990-talet återupptäckte Turkiet sin östra dimension.
Turkiet återupptäckte sina traditionella islamska rötter inför en växande anatolisk medelklsss som ville ta sig ur den stränga sekularism som var ett arv från Atatürk. Det gav upphov till det moderata islamistiska AK-partiet - som fortfarande hänger kvar vid makten.
"Vi har gått från kaserner till en supermarket".
Vad var det som sedan gick fel? Erdogans besatthet, förvirrad västlig politik, ryska militära styrkor i Turkiets grannskapoch vidgade kulturella klyftor?

Media, Turkiet, Samhälle
2015-47 14-15
"Därför misslyckades twitter-revolutionen"
Har västliga medier under senare år gjort en felaktig tolkning av den globala vågen av folkliga protester - spontana, ledarlösa och icke våldsamma .
Det verkar så. Ta bara den oväntade segern för regeringspartiet, AKP, i Turkiets parlamentsval härom veckan. För två år sedan fascinerades väst av de folkliga protesterna i Gezi-parken i Istanbul och i parlamentsvalet i juni lyckades HDP ta sig in i parlamentet.
Men nu har Recep Erdogan återtagit makten och suddat ut proteströrelsen.
Var man än ser sig om i världen verkar nycket litet av vad statsvetaren Francis Fukuyama kallat "den globala medelklassens revolution" ha hållit i sig. Och i de mest tragiska fallen har den "arabiska våren" resulterat i den värsta av världar; ett auktoritärt återuppvaknande i Egypten och inbördeskrig och kollaps i Syrien, Libyen och Jemen.
Det är "stabilitetspartiet" snarare än "hoppets nätverk" som kommit efter den arabiska våren.

Ryssland, Turkiet, Historia
2015-49 10-11
"Man har bråkat i århundraden"
Relationerna mellan Ryssland och Turkiet är spända. Moskvas stöd till Bashar al-Assads regim i Syrien har förgrymmat Turkiet som i åratal krävt hans avgång. Rysslands kränkning av turkiskt luftrum fick Turkiet att skjuta ned ett ryskt stridsplan längs den turkisk-syriska gränsen.
Men konflikten mellan Ryssland och Turkiet är långtifrån ny, och dess konsekvenser har varit långtgående och vittomfattande. Under 1700- och 1800-talen utkämpade det expansionistiska ryska imperiet och osmanerna en lång rad krig. Den politiska ledningen i båda imperierna såg sig själva som civilisationens banérförare - osmanerna som islams högsäte, ryssarna som den ortodoxa kyrkans försvarare.

Turkiet, Qatar
2016-02 21
"Ankara gör militär entré i Gulfen"
Turkiet ligger i startgroparna för att bygga sin första stora militärbas i Mellanöstern. Det blir ett samarbete mellan Turkiet och Qatar.
I Qatar liksom i Turkiet sätter sunnimuslimerna tonen. Båda länderna betraktar Irans aspirationer med misstänksamhet och båda vidtog kraftfulla åtgärder för att störta den syriske diktatorn Assad. Turkiet och Qatar är dessutom båda vänner till Muslimska Brödraskapet.
Hur ställer sig Saudiarabien till överenskommelsen? Riyadh motarbetar ju sedan flera år aktivt det Muslimska Brödraskapet. Sedan kung Abdullahs död har hans efterträdaee kung Salman antagit en mer återhållsam inställning till Muslimska Brödraskapet. Saudiarabiens största fiende är nu Iran. Därför har kung Salman gett sitt godtycke till samarbetet. Däremot har Förenade Arabemiraten uttryckt sitt starka missnöje med projektet.

Turkiet, Ryssland
2016-07 4-5
"Turkiets situation är farlig och till viss del självförvållad"
Turkiets nuvarande situation är en strategisk mardröm. Bomber exploderar i städerna, fiender inkräktar på gränserna och landets allianspartners tycks nonchalera deras krav.
Så sent som för fyra år sedan såg Turkiet ut att bli en av den arabiska vårens största segrerare, en nation på uppåygående som hyllades som modell av västvärlden och omfamnades av en region som sökte nya ledare och nya styrelseformer.
Men efter de misslyckade arabiska revolterna, skiftet i det geopolitiska landskapet och utvecklingen av det syriska kriget har allt gått upp i rök. "Det finns risk för ett krig mellan Turkiet och Ryssland", sedan nedskjutningen av ett ryskt flygplan i november 2015.

EU, Turkiet, Flyktingpolitik
2016-10 4-5
"Kontroller, eftergifter och bytesaffärer"
EUs ledare slöt iförra veckan ett avtal med Turkiet i försöken att lösa den kris, som har uppstått på grund av den största flyktingströmmen i Europa sedan andra världskriget.
Vad kommer nu att hända med flyktingarna? Och vad får Turkiet som tack för sitt samarbete? Här följer avtalets viktigaste pubnkter.
Alla migranter som kommer till Grekland via Turkiet på irreguljära vägar kommer att skickas tillbaka till Turkiet.
Turkiet placerar myndighetspersoner på de grekiska öarna för att underlätta migranternas återvändo. EU betalar alla kostnader för detta.
För varja syrisk migrant som skickas tillbaka till Turkiet kommer EU att direkt ta emot en annan syrier från Turkiet.
EU kommer att slopa visumtvång för de flesta turkiska medborgare fr o m juni 2016.

EU, Turkiet, Flyktingpolitik
2016-10 6
"Flyktingavtalet mellan EU och Turkiet är ett omoraliskt köpslående"
Detta menar Markus Becker, Bryssel i der Spiegel.
Flyktinguppgörelsen mellan EU och Turkiet markerar slutet på ett misslyckat experiment att solidariskt lösa flyktingkrisen. Nu handlar det om att använda pengar och en dos cynism.
Nu är det bara syrier som släpps igenom och bara 18 000 personer har rätt att komma. Sedan är det slut, den västra Balkanrutten är stängd, de för närvarande 2,7 miljoner flyktingarna blir kvar i Turkiet som får 3 miljarder euro för sitt uppehälle (ca 10000 Skr per person) och i framtiden sannolikt ännu mer.

2016-13 14-15
"Omvänt när Erdogan försökte stoppa satir på Internet"
Om Turkiets president Recep Tayyip Erdogan had e hoppats att hans möte med Tysklands ambassadör skulle få ett tyskt satirprogram där man drev med honom avlägsnat från internet, då hade han fel. Tvärtom utlöste Erdogans ingripande en svallvåg av intresse för ett videoavsnitt som lockade 3 miljoner tittare - tio gånger mer än annars. Det var ett videoavsnitt i komediprogrammet "extra3" som bestod av en sång spm gjorde narr av den turkiske presidenten som en ömhudad auktoritär person som slår till mot journalister, nyhetsmedier och oppositionella vars åsikter han inte gillar.
Att förolämpa presidenten är brottsligt enligt turkisk lag.

2016-18 8-9
"Vad hände med den turkiska modellen"
För ungefär 5 år sedan talade alla om "den turkiska modellen". Både västerlänningar och många i den muslimska världen lyfte fram Turkiet som ett lysande exempel på att det går att förena islam och demokrati. Recep Tayyip Erdogan, som var premiärminister då och nu är president, hyllades som en reformsinnad man i färd med att göra sitt land friare, fredligare och rikare. Men nu har den liberala retoriken ersatts av auktoritärt styre, fredsprocessen med de kurdiska nationaliteterna har kraschat, pressfriheten krymper och antalet terroristattacker ökar.
Tuurkiets stridslystna, splittrande och cyniska politiska kultur har utgjort en god (dålig) jordmån för Erdogans Rättvise- och Utvecklingsparti (AKP) som grundades 2001.

Turkiet, Flyktingpolitik
2016-26 12-14
"Smugglare "hjälper" flyktingar tillbaka till Turkiet"
Stängningen av Balkanrutten har gjort att tiotusentals flyktingar har fastnat i Grekland, utan någon möjlighet att ta sig vidare. Smugglare som en gång tjänat pengar på att smuggla flyktingar till Europa erbjuder nu en ny tjänst: retur till Turkiet.
Att flyktingarna återvänder är ett bevis på att den europeiska asylpolitiken har misslyckats. Många av de som försöker återvända är män från Syrien som tagit sig till Tyskland med drömmen att få med hela släkten.
De flesta flyktingar som hamnat i Grekland vill inte ansöka om asyl där. Det ekonomiska läget i Grekland gör att flyktingarnas tillvaro blir svår. Där finns inte arbete som i Turkiet.

Ryssland, Turkiet
2016-26 22-23
"Turkiets försök att bli sams med Ryssland, liksom med Israel alldeles nyligen, är en del av Ankaras satsning på att stärka sina relationer med så många som det går, i en region som skakas av det syriska inbördeskriget och shiitiska Irans ökade inflytande. Turkiet behöver reparera sina skadade relationer för att stärka den nationella säkerheten.
Kriget i Syrien har skapat en fristad för en terrorgrupp som upprepade gånger attackerat "mjuka" mål i Turkiet och hundratusentals syriska flyktingar har strömmat in i Turkiet.
Samtidigt har Iran befriats från flera år av ekonomiska sanktioner och internationell isolering och försöker nu att återställa sitt regionala ledarskap genom att pressa tillbaka sunnimuslimerna i Saudiarabien. Teheran har aktivt backat Bashar al-Assads regim i det syriska kriget och stödjer grupper i Jemen som strider mot saudierna.
Turkiets främsta motiv till försoning med Ryssland är att hindra Iran från att utvidga sitt inflytande i Mellanöstern.

Turkiet, Flyktingpolitek
2016-27 18-19
"Turkiets djärva plan för syriska flyktingar: Göra dem till medborgare"
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har nyligen varit på turné i de södra delarna nära den syriska gränsen och nu annonserar han en ny plan för att hantera den enorma mängden flyktingar i landet. De uppgår nu till 2,7 miljoner.
"Vi ska hjälpa våra syriska vänner och erbjuda dem en chans, om de vill det, att bli turkiska medborgare". "Turkiet är också ert hemland", sa han till en grupp flyktingar.
Han vill behålla en del av de mer kvalificerade syrierna som har hög utbildning och är i arbetför ålder. Systemet påminner om det poäng-baserade systemet för invandring som finns i länder som Kanada och Australien, där man belönar sökande med hög utbildning och kompetens inom önskvärda sektorer, till exempel IT och medicin. "Vi ska dra nytta av deras kompetens".

2016-28 4-5
"Turkiet var ett oväntat offer för en lika oväntad kupp"
Om kuppförsöket i Turkiet kom som en överraskning så finns det goda skäl: Händelsen går emot årtionden av forskning om hur, när och varför kupper sker.
Fredagskvällens kuppförsök tycks avvika kraftigt från de vanliga mönstren. Och statsvetare som studerar kupper säger att Turkiet inte borde ha löpt någon risk.
Det finns en matematisk modell som lägger ihop data för att förutsäga ett lands risknivå. Enligt denna var Turkiets risknivå "mycket osannolik" (2,5 %). Länder med hög risk tenderar att ha hög barnadödlighet, utbredd fattigdom och dåligt fungerande ekonomier. Eller att det pågår väpnade konflikter i grannländerna. En annan faktor är "elitsplittring". En splittring mellan politiker, företagsledare, generaler, domare och så vidare. Men tecken på en sådan finns inte i Turkiet.
Det är fortfarande oklart vad som föranledde försöket, som vem leddet och varför dessa trodde att de hade en tillräcklig chans till framgång för att riskera sina liv.

EU, Turkiet
2016-32 4-7
"Europa inter en mjuk attityd gentemor Erdogan"
I kölvattnet av det misslyckade kuppförsöket har Turkiets president slagit till hårt mot motståndarna. Men Tysklands förbundskansler Angela Merkel fortsätter att uppman till en fortsatt stark anknytning till landet. Det ka vara det enda sättet att bevara flyktingavtalet som är så avgörande för EU.
Erdogans utrikesminister Mevlut Cavusoglu sa att Flyktingavtalet mellan Turkiet och EU kommer att överges om Bryssel inte lättar på visumreglerna för turkar före oktober. Men Ankara behöver europeiskt kapital och europeiska turister.
Bland medlemsländerna i EU finns det en motvilja mot att skärpa konflikten.

Turkiet
2016-32 12-15
"Erdogans jakt på Gülenrörelsen"
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har inlett en häxjakt på personer som misstänks stödja en framstående islamisk predikant. Men låg Fethullah Gülens anhängare verkligen bakom det senaste kuppförsöket?
En gång i tiden var Erdogan och Gülen vänner. Men idag kallar Erdogan honom "terroristledare" och fascist. Regeringen har än så länge misslyckats med att lägga fram bevis på att Gülen faktiskt låg bakom det blodiga upproret. Gülens anhängare framställer sig själva som moderata och toleranta. De har öppnat skolor, universitet, sjukhus och mediaorganisationer i mer än 140 länder.

Turkiet, EU
2016-33 6-7
"Hög tid för plan B"
Europa måste undvika utressning från Erdogan. En artikel av Mathieu von Rohr i der Spiegel.
Turkiets utrikesminister varnar för att Ankara bryter avtalet om inte EU avskaffar visumkravet för turkiska medborgare inom bara några få månader. Men EU kräver en reform av de turkiska antiterrorlagarna.
Det är oklart huruvida Turkiet kommer att hålla fast vid sitt ultimatum. Det är inte särskilt klokt ens ur turkiskt perspektiv. Tyskland är beroende av Europa för sin ekonomiska utveckling.
Och det var stängningen av Balkanrutten och inte avtalet med Turkiet som i första hand stoppade floden av migranter på väg norrut. Flyktingavtalet med Turkiet hade i första hand enbart symbolisk betydelse. Men ändå EU behöver en "plan B" utan Erdogan. T ex måste EU använda europeiska pengar för att bygga flyktingläger i Grekland och Italien.

Syrien, Turkiet, Terrorism
2016-35 20-23
"Turkiets inblandning belyser snabbt förändrade allianser"
Turkiets avancemang i norra Syrien markerar en vändpunkt i den syriska konlikten. Deras främsta mål var Islamiska Staten, men i och med att stormakterna omprövar sina allianser i regionen, är det kurderna som har mest att förlora.
Den turkiska armén tog sig in i norra Syrien och fördrev IS från Jarabulus, som tidigare varit dess bastion vid gränsen. Nästan alla flydde. Det tog bara några timmar. Detta utgör en vändpunkt i Syrienkriget. Turkarna fördrev trupper från den kurdiskt kontrollerade SDF-milisen. Det blev en dubbel framgång. Och en verklig förlust för kurderna. Som håller på att förlora sina tidigare goda relationer med både USA och Ryssland.
Händelserna följer det mönster som verkar gälla de flesta ländernas inblandning i Syrien. Alla parter utkämpar sitt eget krig. Turkarna vill bekämpa kurderna. Amerikanerna är bara intresserad av att besegra Islamiska Staten. Kurderna försöker att etablera en egen stat. Och ryssarnas primära motiv är att visa för omvärlden att Ryssland återigen är en global stormakt.

2016-37 20-24
"Vi kommer inte att bli som Somalia"
Intervju premiärminister Fayez al-Sarraj av der Spiegel.
Sedan mars i år har Fayez al-Sarraj varit premiärminister i Libyen, ett land som har slitits sönder av inbördeskrig. Nu har han till uppgift att överbrygga landets politiska splittring och leda kampen mot IS och nätverk av människosmugglare som transporterar tiotusentals migranter till Europa.
Hur gick det fel? År 2011 genomfördes en enad och segerrik kamp mot Gaddafis trupper. Det var Libyens timme noll. Men sedan delades rebellerna in i olika läger - islamister och icke-islamister - vilket satte fart på gamla stamfejder. Gaddafis tidigare gamla soldater anslöt sig till icke-islamister, som Khalifa Haftare armé, den mäktiga generalen i östra delen av Libyen. IS anslöt sig till islamisterna. Idag är landet uppdelat mellan öst och väst och otaliga miliser. Det finns två regeringar - en i Tripoli och en i Bayda i östra Libyen.
Medan regeringsstrukturerna faller sönder har Libyen blivit den viktigaste uppsamlingsplatsen för resan till Europa ett nav för både människosmugglare och flyktingar.
Den största människosmugglaren i Libyen bor i Sabratha. Man tror att han smugglat en tredjedel av alla migranter som kommer till Europa eller omkring 50 000 per år.

Turkiet, USA
2016-39 4-7
"Efter den misslyckade kuppen hotas Turkiets relationer med väst"
Åt vilket håll går Turkiet? Det råder ett spänt förhållande med USA efter den misslyckade kuppen, men många anse att Turkiet inte har några andra realistiska möjligheter än att närma sig västvärlden för sin egen säkerhets skull. De nya kontakterna med Ryssland ska mer ses som ett sätt att ge Washington ett tjuvnyp, tror man.
Två månader efter en militärkupp har den turkiska regeringen överlämnat sitt första bevis till Washington på att en äldre man som bor på landsbygden i Pennsylvania varit hjärnan bakom kuppförsöket. Turkiet kräver att Fethullah Gülen, en turkisk imam, skickas hem till Turkiet för att åtalas. Om så ej sker kommer förmodligen USAs relationer med Turkiet att slå nya bottenrekord. Men objektivt sett så har Turkiet ingen annanstans att vända sig till.

2016-42 20-21
"Att lära sig att leva utan frihet"
(Kommentar i The Washington Post av Asli Aydintasbas, journalist som skriver för tidningen Cumhuriyet i Istanbul, samt gästande skribent på Washington Posts Global Forum))
Efter kuppen perioden håller på att bli en mardröm i Turkiet. Det misslyckade kuppförsöket har utlöst en hittills aldrig skådad nivå av maktfullkomlighet i Turkiet, med omfattande nerslag mot oliktänkande och attacker mot yttrandefriheten. Regeringen har infört undantagslagar vilket innebär att man kan kringgå parlamentet. Nu styrs landet med hjälp av dekret och frihetsberövande som utan rättslig prövan kan pågå i upp till 30 dagar. Mer än 100 journalister har fängslats.

Syrien, Turkiet, Ryssland
2016-50 15-17
"Dödens fält vid gränsen mellan Syrien och Turkiet"
President Assad och Ryssland förstör Aleppo, och tiotusentals syrier har lämnat staden för att söka trygghet i Turkiet. Diktatorn Bashar al-Assad har med Rysslands och Irans hjälp intensifierat bombkriget mot Syriens civilbefolkning. Men Turkiet har under stark press från Europa stängt sin gräns mot Syrien. Många av dem som ändå försöker ta sig över gränsen överlever inte.
En tre meter hög cementbarriär löper flera hundra meter och hindrar flyktingar att ta sig in i Turkiet.
Angela Merkel litar på att Erdogan håller flyktingarna borta från Europa - det verkar inte spela någon roll hur han gör det.

Turkiet, Kurder,
2016-50 22-23
"De kurdiska kvinnornas landvinningar är hotade"
Jämlikhetens högborg riskerar att drunkna i ett patriarkaliskt hav.
I en region där patriarket brukar vara regel har det kurdiska samhället länge framstått som ett undantag. Ett exempel på detta är att en kurdisk kvinna som misshandlats av sin man har rätt att begära att mannens lön utbetalas till henne konto.
Det finns emellertid ett stort problem med denna kurdiska egenhet i Turkiet nämligen att den i praktiken har olagligförklarats som ett led i den turkiska regeringens kraftfulla åtgärder mot politiska motståndare efter det misslyckade kuppförsöket i somras.

Turkiet
2016-51 8-10
"Hyllad företagare fick se turkiska staten ta över sitt livsverk"
Häxjakten på företagare avskräcker nya investare att satsa i Turkiet.
Kuppförsöket mot president Erdogan utlöste en rikstäckande jakt på misstänkta sympatisörer till den landsflyktige Fethullah Gülen som anklagades för kuppförsöket i somras. Klimatet av rädsla som skapats av den blodiga kuppen har avskräckt investerare, försvagat konsumenternas efterfrågan och brutit leveranskedjor. Turkiets BNP krympte för första gången på sju år under det tredje kvartalet med 1,8 %.
En våg av terroristattacker från kurdiska separatister, senast de dubbla bombningarna i Istanbul som tog 44 liv, har ökat spänningarna ytterligare.

Turkiet, Ryssland, terrorism
2016-51 14-15
"Erdogan står inför en kris efter mordet på ryska ambassadören"
Både turkiska och ryska tjänstemän kallar mordet på den ryska ambassadören Andrey Karlov på en konstutställning i Ankara för en "terroristattack". Karlov sköts i ryggen av en beväpnad man som fortsatte att skrika jihadistiska slagord, enligt rapporter.
Turkiet krävde tidigare alo-Assads avgång men har blivit tvungen att justera sin position. Al-Assad-regimen vägrar att lämna sin plats och syrisk-kurdiska fraktioner har tänt gnistor hos Turkiets otåliga kurdiska minoritet. Erdogam står inför en besvärlig geopolitisk situation. Turkiets relationer med västvärlden är dåliga, och han kommer att bli tvungen att göra eftergifter till Ryssland efter mordet på den ryska ambassadören. Kanske tvingas Turkiet att verka till att göra det möjligt för al-Assads allierade i Moskva och Teheran att forma Syriens framtid.

Turkiet
2017-01 8-9
"Förutom spridningseffekterna från krigen i Syrien och Irak står Turkiet också inför en ökad konflikt med PKK"
Konflikten mellan den turkiska staten och militanta i PKK fortsätter att förvärras efter kollapsen av en vapenvila i juli 2015. Sedan dess har PKK-konflikten råkat in i en av de dödligaste perioderna under dess tre decennier långa historia. Ett PKK-länkat bombattentat dödade 45 personer i närheten av ett fotbollsstadion i Istanbul i december. I Ankara finns också en växande oro över kurdiska framgångar i Syrien och Irak. Erdogan fortsätter med sina tillslag mot den politiska oppositionen och har rensat ut mer än 100 000 tjänstemän.
Integrationen av 2,7 miljoner syriska flyktingar innebär stora utmaningar både för staten och de mottagande kommunerna.

Turkiet
2017-03 6-9
"Utrensningar har försvagat och skapat oro inom militären"
Massuppsägningar efter förra sommarens misslyckade kupp har skapat oreda och oro inom den turkiska militären. En försvagad armé och förlusten av många höga officerare i Turkiet är ett problem även för Nato. Erdogan har bedrivit en oresonlig jakt på misstänkta konspiratörer. Han har avskedat nästan 100 000 offentliganställda och 47 distriktguvernörer och alla universitetsrektor har tvingats avgå.
Många av de officerare som sitter i fängelse hade viktiga funktioner och det kommer att ta generationer för krigsmakten att hämta sig från förlusten av erfarenhet och kunskap.
Turkiets självbild har fått sig en rejäl knäck till följd av krigsmaktens försvagning.

Turkiet, Grekland
2017-05 13
"Turkiet och Grekland har åter satt fart på ett gammalt gräl om suveräniteten över ett par obebodda egeiska öar. Befälhavaren för de turkiska väpnade styrkorna, Hulusi Akar, hade rört sig i närheten av öarna.
Analytiker säger att konflikten riskerar att försvåra andra diplomatiska tvistefrågor mellan de två länderna.
Analytiker hävdar att Turkiets senaste intrång var ett svar på beslutet från Greklands högsta domstol att blockera utlämningen av åtta turkiska piloter som anklagas för att ha deltagit i det misslyckade kuppförsöket i juli förra året mot den turkiska regeringen. De varnar också för att tvisten riskerar att komplicera förhandlingarna om Cyperns återförening. Fallet kan också leda till att migrationsavtalet mellan Turkiet och Grekland sägs upp.

Turkiet
2017-06 18-19
"Förvåning över att Trump Towers Istanbul har kopplingar till Trump"
Gallerian är uppkallad efter honom. Hans namn pryder trafikskyltar vid den närliggande tunnelbanestationen. Namnet uppenbarar sig även på tvillingskraporna som köpcentrumet är beläget under. Men många av restaurangbesökarna, kunderna och besöksägarna här i Trump Towers Istanbul kan inte riktigt tro på byggnadslpmplexet - som är ibland de högsta i en av världens största muslimska städer - har något att göra med presidenten Donald Trump. Men Trump äger inte byggnaderna. Han har sålt rätten att använda sitt namn till ägaren Dogan Holdning för en stor summa pengar.
I juni 2016 krävde Turkiets president Erdogan att tornen skulle byta namn i protest mot Trumps islamofobiska kommentarer under sin presidentkampanj.

Turkiet, Kultur, Porträtt
2017-09 30
"Asli Erdogan, nyligen släppt ur fängelset, 49 år, fysikern som blev författare, har alltid varit mer omtalad i de europeiska litterära kretsarna än i de turkiska. Nu försöker hon att foga ihop bitarna av sitt liv, efter att ha blivit fängslad under president Recep Tayyip Erdogan (som inte är släkt med författaren) och den islamiska regeringen i Turkiets senaste tillslag mot yttrandefriheten.

Turkiet, Flyktingpolitik
2017-11 20-21
"Turkiets utspel om migrationsavtal med EU kan visa sig vara ett tomt hot"
När Turkiet och Europa för ett år sedan kom överens om att begränsa migrationen till Grekland, var detta ett tråkigt besked för den syrisk-palestinska människosmugglaren Abu Samir, ett täcknamn han använder. Mot slutet av 2015 hade den för detta målaren från Aleppo fått en betydande roll i migrationen av syrianer till Europa - en av de största i historien. Han sålde resor till tusentals syrianer till Grekland och kunde vissa dagar tjäna uppemo 4000 dollar. Men hans affärsverksamhet har nu kollapsat till följd av avtalet mella Turkiet och Europeiska Unionen. Abu Samirs problem är två: För få flyktingar och för många gränsvakter.
2015 var det jämförelsevis enkelt för syrianer att nå Turkiet från Syrien, Jordanien och Libanon. Då var gränsen mellan Turkiet och Syrien lättare att passera och syrier i Amman och Beirut kunde flyga till Turkiet utan att behöva ansöka om visum.
Men förhållandena för flyktingar i Grekland är nu värre jämfört med 2015 och den humanitära korridoren för att ta sig från Grekland till Tyskland med buss och tåg stängdes i mars 2016. Tusentals asylsökande fastnade i Grekland där de lever under eländiga förhållanden. Det sänder ett budskap till migranter: "Kom inte hit!"
Abu Samir är ändå hoppfull. Han tror att hans lukrativa affärsverksamhet snart är igång igen.

https://www.nytimes.com/2017/03/14/world/europe/turkey-migrant-deal-european-union.html?_r=0

" A Threat on Migration That May Prove to Be Empty"

Turkiet
2017-12 14-15
"Jihadisten som fann Jesus"
Från heligt krig till fredliga möten i exil.
När 22 kristna flyktingar nyligen samlades en söndagseftermiddag i en källarlokal i Istanbul märkte det tydligt att det intehandlade om ett vanligt bönemöte. Flera i fruppen hade muslimska namn. En hette Jihad, en annan Abdelrahman, och där fanns även två Mohammed. Det märkligaste av allt var, att de lite skämtsamt kallade värden för mötet - för irhabi, som betyder terrorist. Även om han heter Bashir Mohammad.
För knappt fyra år sedan kämpade han vid fronten i det syriska inbördeskriget för Nusrafronten. Men då mötte han Jesus och blev omvänd.
Bashir Mohammads historia började i Afrin i den kurdiska delen av norra Syrien.

Turkiet
2017-15 14-17
"Den turkiska regeringen för ett skoningslöst krig mot alla fiender"
Nervositeten är kännbar på Turkiets nyhetsredaktioner. Medarbetare riskerar att gripas vilken stund som helst.
Turkiet har inlett en plötslig och alarmerande myndighetsattack mot en av Turkiets allra äldsta tidningar, dagstidningen Cumhuriyet.
Nu drygt fyra månader senare, sitter elva av Cumhuriyets medarbetare fortfarande inlåsta. I förra veckan väcktes formellt åtal mot dem och deras fängslade kolleger, som misstänks för en massa olika brott, inklusive publicering av propaganda för terroristorganisationer.
Åklagarna har riktat den mesta vreden mot medier som regeringen associerar med den turkiska statens två värsta fiender: Kurdistans arbetarparti (PKK) och ett nätverk som är lojalt motden turkiske predikanten Fethullah Gulen som lever i exil i USA och som beskylls för att ha legat bakom den misslyckade kuppen.

Turkiet
2017-15 18-19
"Erdogans knappa seger - bästa resultatet enligt oppositionen"
Med 51 % av rösterna godkände turkarna att landets parlamentariska system, inklusive premiärministerposten, skrotas, samtidigt som presidenten ges utökad makt.
Erdogans kritiker säger att författningstilläggen kommer att leda till ett enmansstyre och en de facto-diktatur. När det nya systemet införs i samband med nästa val 2019, kommer det att bli den största politiska förändringen i Turkiet sedan republiken grundades efter första världskriget. Erdogan fick dock inte den framgång han hoppats på. Segern var klart svagare än väntat. Och han tappade mark bland sina egna väljare.

Turkiet
2017-16 4-5
"Erdogans nya befogenheter kommer inte att hjälpa Turkiet"
Efter den knappa segern i folkomröstningen den 16 april om att utöka presidentens befogenheter hälsade den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan sina anhängare med ett brinnande tal. Det var riktat mot kritiker utomlands som ifrågasatte valresultatets giltighet.
Före valet påstod Erdogan att ett "ja" till att ändra 18 paragrafer i konstitutionen skulle ge honom den makt som behövdes för att få den svaga ekonomin tillbaka på rätt spår och ta itu med en rad diplomatiska utmaningar. Men resultatet kommer snarare att förvärra de problemen eftersom det skrämmer bort utländska investerare och komplicerar relationerna med Europa. Turister flyr den politiska turbulensen, investerarna ryggar och förbindelserna med EU - Turkiets största handelspartner - sjunker till nya bottennivåer.

Turkiet
2017-28 10-11
"Fortfarande många frågetecken"
Den misslyckade statskuppen i Turkiet som avvärjdes för att år sedan har haft en djupgående inverkan på livet i Turkiet. I stället för att få bort president Recep Erdogans regering har Erdogan stärkt sitt grepp om landet.
Eus underrättelsetjänst tror inte att Gülen personligen beordrat kuppen. Den turkiska oppositionen menar att regeringen tillåtit kuppen eller till och med uppmuntrat den för att rättfärdiga de efterföljande hårda åtgärderna.

Tyskland, Turkiet
2017-29 4-5
"Är det dags att utmana Erdogan?"
Det senaste gripandet av den tyska människoaktivisten Peter Steudtnar markerar en vändpunkt i relationerna mellan Tyskland och Turkiet. Tysklands socialdemokratiska parti vill skärpa sanktionerna, men Angela Merkel säger nej. Hon vill rädda flyktingavtalet som EU ingått med Ankara.
Det godtyckliga gripandet, terroranklagelserna mot tyska företag och Erdogans häftiga utspel mot "förrädare" markerar en vändpunkt i relationerna mellan Tyskland och Turkiet.
"Turkiet överger de europeiska värderingarna", säger SPDs Sigmar Daniel, den tyske utrikesministern, som tror att frågan kan bli en bra kampanjfråga för partiet inför det nationella valet i september.
EU-kommissionen ser ingen anledning att rädda Merkels avtal med Turkiet. EU är inte längre lika sårbart för utpressning från Turkiets när det gäller flyktingfrågan.

Turkiet, Tyskland
2017-31 4-6
"Tyskland beter sig irrationellt"
Intervju med Turkiets vice premiärminister Mehmet Simsek.
Turkiets vice premiärminister Mehmet Simsek lyfter i en intervju med Der Spiegel fram den långvariga vänskapen mellan Tyskland och Turkiet, kämpar med sin allt spändare relation. Han säger också att det är Ankares skyldighet att utplåna terroristiska element från Turkiet.
den 50-årige medlemmen av Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) som tidigare var finansminister, är en av få moderata politiker i president Recep Tayyip Erdogans parti. Han växte upp under enkla förhållanden i ett kurdiskt område i sydöstra Turkiet.
"Tyskland har gått igenom en mörk period. Men nu ligger det värsta bakom oss. Jag kan försäkra näringslivet om att Turkiet fortfarande är ett öppet, liberalt och företagsvänligt land".
"Gülen-rörelsens medlemmar har infiltrerat staten under många år. Det är vårt ansvar att rensa ut Gülen terrorister från den turkiska staten. Vi skyddar staten mot en kriminell organisation" (??).

Tyskland, samhälle
2017-37 12-13
"Merkel är en förebild men en usel feminist"
När Angela Merkel valdes till Tysklands förbundskanseler år 2005mvar Kristin Auf der Masch bara 9 år gammal, därför har hon svårt att komma ihåg en tid då Tyskland leddes av en man.
Fördomarna mot arbetande kvinnor är fortfarande djupt rotade, speciellt mot arbetande mödrar. Det finns nästan inga kvinnliga förebilder som visar unga kvinnor att det ärmöjligt att ha både familj och karriär.
När Berlinmurenföll 1989 låg andelen sysselsatte kvinnor iöst pånära 90 %, i väst var siffran 55 %. Idag arbetar mer än 70 % av de tyska kvinnorna,men bara 12 % av de med barn under tre år.
Många äldre tyska kvinnor associerar begreppet feminister som "lesbiska kvinnor i MC-kläder som är väldigt, väldigt arga och hatar män". Det hjälpertill att förklara varför Merkel hittills har vägrat att kalla sig själv feminist.

Syrien, Turkiet, Ryssland
2018-01 18-19
"Assad måste bort"
Turkiets ledare har skrotat sin mjuka hållning gentemot Syriens president Bashar -al-Assad. Detta genom att fördöma honom och beskriva honom som en terroristisk massmördare som inte har någon plats i landets framtid. Al-Assad har synbarligen blivit allt säkrare på att han har vunnit kriget och att han kommer att fortsätta vara landets ledare under den närmaste framtiden.
Ryssland och Iran, som hela tiden backat upp al-Assad, kommer att tillåta representanter från ett halvautonomt kurdiskt område i nordöstra Syrien att delta i samtal om Syrien i januari. Erdogan vill förhindra kurderna från att behålla detta område.
Det syriska kriget har tärt på Turkiet, som hyser över tre miljoner flyktingar och som drabbats av dödliga attacker utförda av IS och kurdiska grupper.

Turkiet
2018-07 16-17
"Ilska och rädsla längs den turkiska gränsen när kriget återvänder"
Vid middagstid ekar dagens tredje explosion genom den här lilla turkiska gränsstaden. Det får fåglarna att sprida sig över skyn och på gatorna råder en nervös stillhet.
Turkiets sedan länge väntade offensiv rör sig framåt mot kurdiska miliser på andra sidan gränsen i norra Syrien och gränsstäder som Reyhanli har hamnat i frontlinjen mellan regionens rivaliserande styrkor.
Den sjuåriga konflikten i Syrien hargett ett tillllfälle för landets kurdiska separatister, det så kallade Folkets försvarsenheter, eller YPG, att med hjälp av amerikanskt stöd etablera sig som en stor territoriell aktörsom har övertagit stora områden.

sidans topp