Georgien |
|
 |
|
Info | Georgian Times |
97-44 s 19
"Det är lätt att trivas i Georgien"
Intervju med Elisabeth Haskell som efter många år
som framgångsrik affärskvinna i Washington startade
ett litet hotell i Tbilisi, Georgiens huvudstad. Ett elegant hotell
vid en av stadens kullerstensbelagda bakgator.
98-19 s 7-8
"Den ryska björnen brummar igen"
Ryssland vill trycka på Georgien, Lettland men även
ha synpunkter på Norge som sägs vara ett ombud för
USAs intressen. I Försvaret av fosterlandet hörs särskilt
borgmästaren i Moskva, Luzsjkov. Han jämför Lettland
med Pol Pot!!
98-33 s 14-15
"Det blåser från norra sidan av Kaukasus"
Ledarna i Georgien, Shevardnadze och Azerbadzjan, Aliev, båda
skickliga veteraner från sovjetisk politik, båda var
politbyråmedlemmar, står inför en ny fara - oro
och våld norrifrån. Det är Tjetjenien, våld
och kaos i Dagestan och de muslimska separatisterna i Abchazien.
99-23 s 19
"Stormakterna håller rivaliteten vid liv"
Kapprustning och territoriella tvister gör Kaukasus till
ett farligt område. Det är splittrat i två delar,
ett ryss- (Armenien och Iran) och ett Nato(Turkiet)vänligt.
. I maj utsattses Georgiens president Sjevardnadze för att
mordförsök.
99-43 s 14-15
"Georgien vill gå med i Nato"
Senast 2005 ska detta ske. Redan nu är Georgien med i Europarådet
och WHO. Men en del bedömare tvivlar på att Nato vill
engagera sig i Kaukasus.
2000-9 s 11
"Georgien försöker skydda sig mot kriget"
Ryska styrkor anfaller rebeller med fästen när gränsen
till Georgien. Tjetjenska rebeller tar sin tillflykt till Georgien.
Kriget i Tjetjenien är bara 2 mil avlägset. Gränsen
är omöjlig att stänga.
2000-36 s 8-12
"Skilda världar kolliderar i Kaukasien"
Kaukasiens geografiska läge antyder att det är en rik
och lycklig region. Historien berättar dock om en fattig
och olycklig del av världen. Det är den ryska presidenten
Vladimir
Putins roll att visa om Ryssland har viljan att ändra på
detta förhållande.
Det handlar om de tre självständiga staterna Georgien,
Azerbajdzjan och Armenien, samt flera mer eller mindre självutropade
republiker inom dessa stater som Abkhazien, Ngorno-Karabach, Sydossetien,
Ajarien etc. Flera av de senare stöds främst av Ryssland.
De är alla mycket korrumperade, maffian breder ut sig i några.
Levnadsstandarden är låg och den tekniska efterblivheten
stor.
Det är dock Ryssland som har lösningen i sin hand. Om
Putin hyser en uppriktig önskan om välmående,
starka och oberoende grannar kan han bevisa detta i Kaukasien.
Om han vill fortsätta att spela gårdagens spel att
dominera Rysslands grannländer kommer västmakterna att
försöka hindra honom så gott de kan.
2000-51 s 15
"Det hettar till i vinterkylan"
Det är illa nog med de vanliga ransonerna på sju timmars
elström per dag, och den stundande vintern lovar att bli
ovanligt problematisk för Georgien, som från både
geografisk och politisk synpunkt är den västligaste
av de tre f d sovjetrepublikerna i Kaukasus. Ryssland har infört
visumtvång för georgier som besöker Ryssland vilket
är ett smärtsamt slag mot Georgiens hårt ansträngda
ekonomi, en tiondel av befolkningen arbetar i Ryssland. Ryssland
hävdar att Georgien slussar in tjetjenska rebeller.
De nya visumreglerna gäller inte lika för invånarna
i de av Ryssland stödda utbrytarregionerna Sydossetisn och
Abkhazien vilket försvårar problemet.
2001-20/21 s 13-14
"Georgien försöker frigöra sig från
Ryssland"
Tonen mellan Moskva och Tbilisi är inte särskilt hjärtlig.
Det har flera orsaker bland annat Georgiens vägran att låta
Ryssland föra krig mot Tjetjenien från georgiskt territorium
och Rysslands införande av visumtvång för alla
georgier. Ryssland ogillar även Georgiens nära band
till väst. Motviljan mot Ryssland visas också däri
att Georgien är der enda av de f d sovjetrepublikerna som
inte har en enda kommunist i parlamentet. Irritationsmomenten
är många och varje åtgärd tycks föda
en motåtgärd.
Det verkar som om Putin är fast besluten att inlemma de f
d sovjetrepublikerna i det som ryssarna kallar "nära
utlandet". Moskvas starkaste vapen är energi. Ryssland
förser flera av grannländerna med naturgas till ett
billigt pris, ofta på kredit, så länder som Georgien,
Ukraina och Moldavien har stora "beroendeframkallande"
skulder.
2001-26 s 14-16
"Georgiens ledning tappar kontrollen"
Våld korruption och nya separatistiska tendenser undergräver
centralmakten och skrämmer investerare.
Georgiens president Eduard Sjevardnadze var som sovjetisk utrikesminister
samtida med Reagan, Thatcher och Kohl. Västmakterna tycker
att han bör stiga åt sidan.
De ekonomiska problemen är enorma. Över hälften
av Georgiens ekonomi är svart, 80 % av den förbrukade
bensinen smugglas in. Mycket av skatteinkomsterna lägger
kriminella grupper och korrumperade politiker beslag på.
2001-42 s 10
"Det är oroligt vid Svarta Havet"
Ryssland som redan har händerna fulla i Tjetjenien, fruktar
att en nyoroshärd ska uppstå i Abkhazien. En långvarigkonflikt
mellan Georgien och utbrytarenklaven Abkhazien vid svarta havet
hotar att bryta ut i en öppen konflikt och spridas i Kaukasienområdet.
1994 vann Abkhazien självständighet med hjälp av
Ryssland från Georgien i ett blodigt krig.
2002-03 s 14
"Ryska soldater stannar kvar i Georgien"
Georgiens president Eduard Sjevardnadze han ändrat sig och
vill nu att Rysslands fredsbevarande styrkor ska stanna kvar i
den rebellkontrollerade separatistiska regionen Abkhazien, därför
att risken för att regionens georgiska befolkning utsätts
för blodbad annars.
2002-10 s 8
"Kommer Georgien att bli ett tvistefrö mellan USA och
Ryssland?"
Ett dussintals väpnade män från Afghanistan misstänks
gömma sig i Pankisi i Georgien på gränsen till
Tjetjenien i ett område som under de senaste 2 åren
varit totalt laglöst. USA ska skicka 200 elitsoldater till
området för att träna georgiska soldater att kunna
gripa männen. Ryssland förfasar sig över att ha
amerikanska styrko så nära den egna gränsen.
2002-10 s 9
"Antiterrorkriget underblåser andra konflikter"
Abkhazien vill komma loss från Georgien så fort som
möjligt. Abkhazien fruktar att de amerikanska soldater som
ska hjälpa Georgien kommer att utnyttjas av landet för
att angripa Abkhazien. Landet vill nu ansluta sig till Ryssland.
2002-23 s 11-12
"Imperiets ruiner"
Kommer Georgien någonsin att våga sig fram ur Rysslands
skugga? Under de närmaste månaderna kommer USA att
placera ut 150 militära utbildare i Georgien och skänka
64 miljoner dollar i militärt bistånd. Avsikten är
att hjälpa de georgiska säkerhetsstyrkorna att hindra
smugglare, illegala vapenhandlare och islamiska fundamentalister.
Tjetjenska rebeller och fristyrkor med koppling till Al-Qaida
kan idag röra sig fritt i delar av Georgien. Men Georgien
ser också USAs hjälp som en möjlighet att stärka
oberoendet gentemot USA.
2002-35 s 8
"Kritik mot ryska anfall i Pankisidalen"
Georgiska styrkor har inlett en rad antiterroristoperationer i
Pankisidalen från att hindra tjetjenska rebeller att ta
sig in och ut i området. Washington fördömer ryska
bombningar av dalen.
2002-42 s 7
"Kaukasien är en ständig plåga"
Georgien söker västmakternas stöd när Ryssland
hotar och trakasserar. Problemet det handlar om är Pankisidalen
i östra Georgien där rebeller från den ryska republiken
i Tjetjenien gömmer sig ibland. Med rebellerna har det följt
smuggling och organiserad brottslighet vilket den georgiska armén
inte kunnat stoppa.
2003-15 s 22-24
”Georgien blickar västerut”
I Georgien utkämpas en strid om inflytande och olja i Kaukasien.
I landets norra delar rustar sig Moskvatrogna separatister med
Rysslands hjälp och i söder drillas georgiska elitstyrkor
av amerikanska officerare inför ett möjligt blivande
Nato-medlemskap. Den
norra delen, Sydossetien, vill bryta sig loss och styras av Moskva.
Befolkningen som till stor del består av ryssar anser sig
vara en del av Ryssland.
2003-47 s 13-14
"Belägringen av Sjevardnadze fortsätter"
Georgien har vänt sig mot mannen som satte punkt för
det kalla kriget men sedan inte gav dem någonting. Korruption,
ständiga elevbrott, förlamande fattigdom, låga
löner, anarki i regionerna och bristen på verkligt
ledarskap är vanligt. Nu sitter de f d demokratiförespråkaren
barrikaderad på elfte våningen i sitt regeringskansli.
Utanför demonstrerar hans undersåtar i stora mängder.
Det började efter det att resultatet av parlamentsvalet hade
kungjorts för ett par veckor sedan. Sjevardnadzes parti För
ett nytt Georgien hade fått 20 % fler röster än
övriga partier. Organisationen OSSE fördömde valet
för valfusk. Många anser att Sjevardnadze kommer att
göra allt för att behålla makten.
2003-48 s 14-15
"Den georgiska oppositionens revolt lyckades"
President Sjevardnadze avgick efter ihållande protester
mot korruption och ekonomiskt vanstyre. När han inte såg
att han bara kunde sitta kvar med hjälp av våld valde
han att gå. 2005 gick ändå hans mandat ut. Oppositionsledaren
Nino Burdzjanadze som är parlamentets talman kommer att fungera
som interimspresident fram till de nya valen som ska hållas
inom 45 dagar.
2003-48 s 15
"Trojkan som fällde presidenten"
Chefen för Georgiens nationella säkerhetsråd Tedo
Japaridze var den som slog hål på Sjevardnadzes dröm
att sitta kvar vid makten när han förklarade att parlamentsvalen
hade manipulerats och måste göras om. Eftersom han
är chef för polisen gav detta demonstranterna mod att
tränga in i parlamentet. En annan nyckelperson var Sjevardnadzes
f d skyddsling, Michail Saakasjvili som varit en aktad justitieminister
tills han avgick i protest mot korruptionen. Den tredje är
Oppositionsledaren Nino Burdzjanadze som är parlamentets
talman.
2003-48 s 16
" Sjevardnadze levde högt på gamla meriter"
Han var utrikesminister under Gorbatjov och tillsammans med honom
ledare för perestrojkan. Efter Sovjetunionens upplösning
återvände han till det självständiga Georgien
1992 som höll på att slitas sönder av inbördeskrig
och klanfejder. Han lyckades upprätta nödtorftig sammanhållning
i landet men kunde inte helt lämna de metoder och den politik
han använde under 1970-talet som mot kommunistpartiet lojal
partichef.
2003-49 s 13
"Georgiens nya regering stöter på motstånd"
Vid Svarta Havet finns en autonom region som heter Adzjarien.
Dess ledare Abasjidze, tycker att oppositionens maktövertag
i Georgien var en skamlig "statskupp" mot Sjevardnadze.
Han har därför utlyst undantagstillstånd och delvis
stängt gränsen mot resten av landet Georgien. Michail
Saakasjvili har deklarerat att han kandiderar till presidentposten
i Georgien. Bush har erbjudit Georgien hjälp i dess fortsatta
reformarbete.
2003-49 s 14-15
"Georgien och stormakterna"
Georgien har stor strategisk betydelse för både Washington
och Moskva. För Ryssland är det av vitalt intresse att
ha inflytande i denna forna koloni som gränsar till det krigshärjade
Tjetjenien. Washingtons huvudsakliga intresse är en oljeledning
som 2005 ska transportera azerbajdzjansk olja från Kaspiska
Havet via Georgien till Turkiet. Båda länderna vill
till varje pris undvika kaos i Georgien.
2004-01/2 s 7
"Saakasjvili valdes till president"
Nästan alla väljare i Georgien röstade på
Michail Saakasjvili, den 36-årige advokat som för 6
veckor sedan ledde "rosornas revolution", som ledde
till att Eduard Sjevardnadze tvingades avgå som president
efter 12 år vid makten. Ingen annan f d sovjetrepublik har
förfallit så som Georgien sedan sammanbrottet. Detta
trots att republiken är rikt rustad på naturresurser.
Förfallet beror på korruption, vanstyre och förlust
av sovjetiska marknader.
2004-03 s 5
"Separatister ger Sakasjvili hans första huvudvärk"
Den separatistiska regionen Ajarien i västra Georgien utlyste
undantagstillstånd efter valet. Fem medlemmar i den radikala
studentorganisationen Kmara, som var mycket aktiva i "rosornas
revolution" hade distribuerat flygblad med texten "Ned
med Abasjidzes diktatur!". Regeringen i Tbilisi säger
att undantagstillståndet är olagligt. Det finns också
problem med Abkhazien, vars separatistiska regering befarar att
den blir överflödig om Tbilisi försöker skapa
genuin fred i området och med Sydossetien.
2004-05 s 7-8
"Nervositeten sprider sig i det gamla gardet"
Händelserna i Georgien uppmuntrar oppositionsgrupper i flera
f d sovjetrepubliker. Georgiens oblodiga "rosenrevolution"
har satt alla nerver på helspänn i stora delar av det
forna sovjetimperiet, där auktoritära regimer fortfarande
dominerar och där det är ont om genuint demokratiska
system. Revolutionsledaren Michail Saakasjvili installerades i
söndags som Georgiens nye president i Tbilisi. Detta har
väckt halvsovande motståndsrörelser i Ukraina
och Vitryssland som vill göra sig kvitt korrumperade, byråkratiska
diktaturer. Men även autokratiska stater i Centralasien oroar
sig och vidtar åtgärder för att krossa alla politisk
avvikelse som Kirgisien.
2004-12 s 20
"Oroligt i Georgien"
Georgien kom i söndags kväll farligt nära inbördeskrig
närväpnade styrkor hindrade president Michail Saakasjvili
från att komma in i en upprorisk, autonom delrepublik i
västra Georgien för att uppmana folket att rösta
i parlamentsvalen den 28 mars. Det handlar om Adzjarien som styrs
av Aslan Abasjidzes feodala regim.
2004-14 s 5
"Georgiens regeringsparti vann lätt"
President Michail Saakasjvilis allierade vann en lätt seger
i parlamentsvalet i Georgien i söndags. Det betyder att nästan
alla opposition mot presidentens reformplaner har undanröjts.
Hans koalition, Nationella demokratiska rörelsen, fick omkring
75 % av rösterna. Utbrytarregionen Adzjariens president Abasjidzes
parti fick inte tillräckligt med röster för att
ta sig in i det nationella parlamentet
2004-19 s 13
"Fortsatt oroligt i Adzjarien"
Adzjariska styrkor har sprängt tre viktiga broar, som förbinder
utbrytarprovinsen med övriga Georgien för att förhindra
att georgiska styrkor tränger in i provinsen. Georgiens president
Michail Saakasjvili har svarat med att beordra Adzjarien att underkasta
sig georgisk lag och har bett Moskva ta kontroll över de
f d ryska soldater som samarbetar med adzjariska rebeller.
2004-20 s 15
"Presidenten lovar att ena Georgien"
Saakasjvili riktar blickarna mot ytterligare två utbrytarprovinser.
Han vill följa upp sin seger över Adzjariens separatistledare
- som tvingades fly till Ryssland - med att också betvinga
Abkhazien och Sydossetien. De anser sig vara etniskt separerade
från Georgien, som är ortodoxt kristet.
2004-28 s 15
"Intriger på flera tusen meters höjd"
En trasslig konflikthärva har Kaukasien i sitt grepp. Tjetjenska
rebeller har i många år i skydd av bergen ovanför
Omalo i Tjetjenien tagit sig in i lägren i Pankisdalen i
Georgien där de gömmer sig för ryssarna. Därför
finns det en multinationell styrka med 150 man som i OSSEs regi
övervakar bergspassen. OSASE blir inblandade i intriger mellan
de berörda parterna Georgien, Ryssland och terroristerna.
Många former av handel bedrivs över gränserna.
De blodiga attackerna i Ingusjien för några veckor
sedan visar också att de tjetjenska terroristerna är
svåra att fånga.
2004-40 17
"Ryssland skärper tonen"
Georgien står under allt hårdare press från
Ryssland. Fyra ryska militärhelikoptrar har kränkt georgiskt
luftrum i Kodoridalen som ligger i den separatistiska provinsen
Abchasien som existerar som en internationellt icke erkänd
republik under beskydd av ryska styrkor. Majoriteten av invånarna
är ryska medborgare. Georgiska flygplan hotas med att inte
få landningstillstånd i Moskva om det georgiska luftfartsverket
inte betalar sina skulder i tid.
2005-5 s 6
"Sydossetien erbjuds autonomi"
Georgiens president, Michail Sakasjvili, föreslog i Europarådet
att Sydossetien, en liten enklav i Kaukasus, som i praktiken varit
självständig sedan ett inbördeskrig mot den tidigare
regimen i Georgien i början av 1990-talet, ska få utökade
politiska rättigheter och ekonomiska reformer. Själv
betraktar sig Sydossetien som ett slags satellitstat till Ryssland
och kommer inte att förhandla med Georgien utan klartecken
från Ryssland. Om Sakasjvili lyckas med sitt erbjudande
återstår en ännu svårare uppgift, Abkhazien.
2005-5 s 7
"Putin förnekar sig inte"
Rysslands president, Vladimir Putin, fick feta rubriker för
sina försök att manipulera det ukrainska presidentvalet,
men vad gör han i Abkhazien, regionen vid Svarta Havet som
varit mer eller mindre autonom sedan 1993? Det visar sig att han
agerar på samma sätt där. I valet 2003 vann oppositionens
Bagapsh stort över den sittande presidentens kandidat Khadzjimba.
Då vägrade presidenten Ardzinba att avgå. Putin
som stöder Khadzjimba slutade med att skicka pensioner till
f d sovjetiska arbetare och allt humanitärt bistånd
suspenderades. Putin hotade med full blockad från Ryssland
om tog makten. Nu har man enats om en kompromiss enligt vilken
Khadzjimba placeras på Bagapshs lista som vicepresidentkandidat.
2005-33 s 21
"Rosorna har vissnat"
Utebliven ekonomisk tillväxt, ökande kriminalitet och
ihållande korruption gör att den georgiska rosenrevolutionen
för knappt två år sedan är en besvikelse.
Efter massuppsägningar i den offentliga sektorn är arbetslösheten
officiellt 12,6 % men i verkligheten mycket högre. En här
av tiggare stryker omkring på paradgatan i centrala Tbilisi.
Europeiska diplomater anar också auktoritära drag i
president Michail Saskasjvilis styre. Oppositionsledaren talar
om "partidiktatur".
2005-48 s 19
"Revolutionärerna höll fest"
På dagen två år efter revolutionen i Georgien
manade landets ledare till revolution även i den forna sovjetrepubliken
Vitryssland. Georgiens president Saakasjvili menade i sitt tal
som var avslutningen på en två dagars konferens om
att frihet och rättvisa också är ett alternativ
i Vitryssland. Det ena av två huvudteman var stödet
till demokratisk förändring i Vitryssland och det andra
var kritik av Rysslands inskränkning av de demokratiska rättigheterna
i kriget mot separatistiska rebeller i Tjetjenien.
2005-51 s 7
"Tbilisi ändrar taktik"
Den georgiska regeringen sänder fredstrevare till utbrytarregionen
Abkhazien. Han vill förhandla om ekonomiskt samarbete. En
annan av landets utbrytarregioner, Sydossetien, har redan tagit
kontakt på grund av dess konflikt. Georgiens president,
Michail Saakasjvili, är övertygad om att ett enat, fredligt
territorium är en förutsättning för ett EU-medlemskap
i framtiden.
2006-4 s 12-13
"Gasstopp skylls på Ryssland"
Georgien fick ingen gas från Ryssland när kylan var
som starkast. Det berodde på explosioner i gasledningar
på ryskt territorium. Georgiens president Michail Saakasjvili
misstänker att Ryssland försöker hämnas på
Georgien för dess försök att göra sig oberoende
på energiområdet.
Tidigare under januari har gasleveranser stoppats till Ukraina
och Moldavien på grund av oenighet om priset.
2006-9 s 14
"Fortsatt spänt mellan Ryssland och Georgien"
Den ryska ambassaden i Georgien har beslutat att vägra utfärda
visa till georgiska medborgare och det georgiska utrikesdepartementet
anklagar Ryssland för att kränka georgiskt luftrum med
militära flygplan- Kreml och den västorienterade regeringen
i Georgien tvistar sedan tidigare om Sydossetien och Abkasien,
två separatistiska georgiska enklaver, som öppet stöds
av Ryssland.
2006-19 s 8
"Ekonomisk krigföring"
Ryssland har ökat den ekonomiska pressen på Georgien
genom att bannlysa importen av mineralvatten från Borjomi
till Ryssland. Ryssland påstår att produkterna är
skadliga för hälsan eller innehåller giftiga substanser.
Georgien misstänker att de straffas för att de inte
är tillräckligt lydiga eller lojala.
2006-25 s 18-19
"Starkare än någonsin"
President Saakasjvili i Georgien styr med järnhand. Brott
mot de mänskliga rättigheterna och krigshot mot separatistiska
regioner oroar EU. Han är 38 år och Europas yngsta
statschef, talar perfekt engelska men leder ett land som inte
är större än Jämtland och Dalarna och bara
har halva Sveriges befolkning. Det största problemet han
har är att 20 % av det georgiska territoriet består
av två kvasistater som inte är internationellt erkända
men som förfogar över ryska vapen, pengar och ryskt
mobiltelefonnät. Det är det bergiga Sydossetien och
turistparadiset Abchazien vid Svarta Havet. Återföreningen
med de rebelliska provinserna var ett av hans tyngsta löften
då han valdes som president efter "rosenrevolutionen"
i januari 2004.
2006-37 s 11
"Utbrytarna framhärdar"
Sysossetien i norra Georgien kommer att hålla en folkomröstning
om självständighet i mitten av november. Beslutet är
en utmaning för president Michail Saakasjvilis regering som
försöker ställa utbrytarregionen Sysossetien under
federal kontroll.
2006-40 s 10
"Moskva bryter alla förbindelser med Georgien"
Åtgärden ses som en vedergällning mot Georgiens
gripande förra veckan av fyra ryska militärofficerare
som misstänks för sabotage. Ryssland har trappat upp
grälet med Georgien trots att "spionerna" har frigivits.
Relationerna mellan Georgien och Rysslands försämrades
markant i januari 2004 då Michail Sakasjvili tog makten
i rosenrevolutionen eftersom han valt en tydligt västinriktad
kurs. Relationerna har förgiftats ytterligare av dispyterna
om de separatistiska regionerna Abchazien och Sydossetien som
egentligen tillhör Georgien men som hellre vill vara självständiga
eller tillhöra Ryssland.
2006-41 s 11-12
"En tragisk konflikt"
Dåliga relationer mellan Washington och Moskva är inget
nytt. Men den här gången riskerar Amerika att möta
någonting som det lyckades undvika under hela det kalla
kriget: en väpnad konfrontation mellan en USA-allierad och
Moskva i Rysslands närområde. I september sade president
Putin att om väst erkänner Kosovos självständighet
så kommer Ryssland att göra detsamma med de georgiska
separatistiska regionerna Abchazien och Sydossetien. Samma regler
bör tillämpas överallt menar han. Sydossetien har
utlyst en folkomröstning om självständighet i november.
Washington å sin sida har skickat militära rådgivare
till Georgien och hjälpt till att rusta den georgiska armén.
2006-46 s 5
"Sydosseterna vill skiljas"
Myndigheterna i Sydossetien, en utbrytarregion i norra Georgien,
uppger att 99 % av regionens väljare röstade ja till
självständighet i söndagens folkomröstning.
Omröstningen erkänns inte av det internationella samfundet
och de georgiska myndigheterna avgärdar den som olaglig och
beskyller Ryssland för att ha stött den.
2006-47 s 12
"Rysslands dubbelspel i Kaukasien"
I och med att Sovjetunionen brakade samman tog ryssland farväl
av imperiet och blev en nationalstat. Detta förklarade ordföranden
i den ryska federationens utrikesutskott, Michael Margelov, för
många år sedan. Men nästan meddetsamma tvingades
han nyansera sitt uttalande, eftersom den ryska federationen -
trots förlusten av republiker i söder och väster
- alltjämt var en stat med flera olika folk och på
sätt och vis ett imperium. Tjetjenien, Abchasien, Syossetien,
ja hela Georgien ligger faktiskt inom Rysslands intressesfär.
2007-06 s 24-26
"Smuggling och slarv äventyrar internationell säkerhet"
De porösa gränserna i södra Ryssland och Kaukasien
utnyttjas för smuggling av allsköns varor och, inte
minst, utan. Den olagliga handeln blomstrar framför allt
i Georgien, där små separatistiska regioner har brutit
sig loss och blivit laglösa himmelriken för brottslingar.
Man har nyligen hittat en man som reste till Tbilisi med 100 gram
uran, rent nog för att tillverka en atombomb, för att
träffa en köpare som i sin tur skulle leverera varan
till en muslimsk man från "en mycket seriös organisation".
Detta illustrerar vilken allvarlig risk som den olagliga handeln
med radioaktiva ämnen utgör, speciellt i terrorismens
tidevarv.
2007-06 s 26-27
"Ett mycket radioaktivt ämne!"
Ryssland har svårt att erkänna att dess kontroll över
farliga radioaktiva ämnen är långt ifrån
perfekt. Att Georgien uppdagat en smugglingsaffär med 80
gram höganrikat uran betecknade den ryska utrikesministern
som "en provokation" mot Ryssland.
16 bekräftade fall av smuggling av radioaktiva ämnen
har IAEA registrerat sedan 1993. I fjol listades 95 misstänkta
fall som involverar Kina, Pakistan och Indien. Mörkertalet
anses vara mycket stort. Al-Qaidas ledare, Usama bin Ladin, har
sagt att införskaffande av massförstörelsevapen
är "en religiös plikt". Tjetjenska rebeller
är också intresserade.
2007-09 s 15
"Turkiet bygger viktiga relationer till Kaukasien"
Ankara är i färd med att stärka samarbetet Georgien
och Azerbajdzjan när det gäller transporter av olja
och gas från fyndigheterna i Kaspiska havet. Nu har de tre
länderna också börjat bygga en gränsöverskridande
järnväg som på sikt ska knyta regionen till Kina
också. Turkiet vill på detta sätt förverkliga
sin roll som en bro mellan Europa och Asien.
2007-09 s 14-15
"Det gäller att hålla ihop"
Ökat samarbete och ömsesidiga tjänster öppnar
nya möjligheter i Kaukasien.
Azerbajdzjans oljedrivna utrikespolitik håller på
att förändra det explosiva men livskraftiga Kaukasien.
Azerbajdzjan har med sina 8 miljoner invånare, varav de
flesta är shiamuslimer, regionens största befolkning.
Alla de kaukasiska ekonomierna håller god fart efter att
tidigare ha kollapsat samtidigt som Sovjetunionen. Azerbajdzjans
president heter Ilham Alijev, han ärvde jobbet efter Heidar
som var hans far. Azerbajdzjan levererar gas till Georgien vilket
räddade Saakasjvilis land över vintern när Ryssland
krånglade med energileveranserna. Azerbajdzjan är ömsesidigt
beroende av Georgiens nya olje- och gasledningar som kopplar båda
länderna till väst.
2007-10 s 11
"Utbrytarna gick till val"
Utbrytarrepubliken Abchazien valde, i strid mot Georgiens vilja,
ett nytt parlament i söndags.
Abchazien bröt sig loss från Georgien med ryskt stöd
i ett krig som varade från 1992 till 1994. Landet vill bli
erkänt som suverän stat.
2007-34 s 16-17
"Georgien lockar utbrytarna med autonomi"
Georgien erbjuder Sydossetien en återgång till sovjettidens
autonoma status samtidigt som det stöder ett alternativ till
den av Ryssland sponsrade separatistregeringen. Stora delar av
Sydossetien och två delar av dess befolkning på 65
000 kontrolleras av Eduard Kokoity, som är utbrytaradminstrationens
rysslandsstödde ledare. Georgien stöder Dmitrij Sanakojev
som vann presidentvalet 2006 för de georgiska delarna av
Sydossetien. Han utarbetar ett program för autonomi.
2007-46 s 8-9
"Snabbvalen gör inte slut på Georgiens problem"
I Georgien håller president Saakasjvili snabbt på
att förbruka det förtroendekapital han har i utlandet
och den landsfaderroll han fått i hemlandet efter 2003 års
"rosornas revolution". Hans godtycke, hårda nypor
och höga tonläge har fått hans allierade i väst
att dra öronen åt sig. I ett försök att befästa
sin position har han utlyst nyval till den 5 janueri, ett val
han med stor sannolikhet kommer att vinna. Dock får man
nog internationellt fortsätta att hålla ett vakande
öga på denne man för ett starkt stöd i ett
val innebär inte att man har mandat för att bete sig
hur som helst.
2007-48 s 8-9
"Om Kosovo blir fritt"
Om den serbiska provinsen Kosovo förklarar sig självständigt
kommer flera enklaver i Georgien att känna sig manade att
också bryta sig loss. Deras chanser att lyckas är emellertid
små. Abkhazien och Sydossetien bröt sig loss från
Georgien i början av 1990-talet men ingen stat erkänner
deras självständighet. Två andra utbrytare som
kan aktiveras är Transdjnestr som bröt sig loss från
Moldavien och Nagorno-Karabach som har armenisk majoritet men
formellt tillhör Azerbajdzjan. I Abkhazien bor emellertid
bara 200 000 människor och majoriteten är inte abkhazier.
Även om Kosovo förklarar sig självständigt
är det föga sannolikt att Ryssland skulle sponsra de
georgiska enklavernas suveränitet.
2008-1/2 s 9
"Saakasjvili vann en knapp seger" hela
artikeln
Georgiens västorienterade expresident vann lördagens
presidentval med knapp majoritet enligt de officiella resultaten.
Oppositionens starkaste kandidat hävdade att fusk hade förekommit.
Den sittande presidenten, hjälten från Rosenrevolutionen
för fyra år sedan, Michail Saakasjvili, fick 52,8 %
av rösterna i första omgången. Oppositionskandidaten
Levan Gatjetjiladze fick 27 %. Han har protesterat mot valresultatet
och påstår att fusk förekommet. OSSEs representanter
säger att valet hållit "internationell standard".
2008-04 s 9-10
"En svagare president är kanske en bättre president"
Michail Saakasjvili fick som väntat väljarnas förtroende
för ytterligare en period som president i Georgien, men hans
mandat är markant försvagat den här gången.
Sedan Saakasjvili tog makten har Tbilisi genomgått en dramatisk
förändring. Ekonomin går som på räls
och utlänningar står på kö för att
investera. Hans reformer har emellertid påverkat georgiernas
vardagsliv markant. För att komma åt korruptionen avskedade
han 30 000 poliser och bantade ner byråkratin. Till skillnad
från sin företrädare har han inte visat någon
respekt för intelligentian och tog mycket liten hänsyn
till ålder och erfarenhet. Han anlitade en ny västutbildad
elit som var effektiv men höll sig på sin kant. Därför
är det inte förvånade att han fått många
besvikna att inte rösta på honom.
2008-11 s 13
"Moskva uppmuntrar utbrytarna"
Moskva stärker banden till de separatistiska regionerna Abchasien
och Sydossetien i Georgien. De båda regionerna har, med
Kosovo som förebild, ansökt om att deras oberoende ska
erkännas. Ryssland vill gärna visa vilka konsekvenser
Kosovos självständighet får i det postsovjetiska
territoriet. Detsamma gäller Transdjnestr i Moldavien.
2008-28 s 8
"Spänt i Kaukasien"
Den georgiska utbrytarregionen Abkhazien har avvisat ett amerikanskt
förslag om att en internationell polisstyrka ska placeras
där. Abkhazien och Sydossetien, som separerade från
Georgien i ett krig på 1990-talet, är redskap i Moskvas
händer i Rysslands försök att stoppa den georgiske
presidentens planer på att göra Georgien till ett Nato-land.
2008-29 s 8-10
"Abchazien är en bricka i stormaktsspelet" hela artikeln
Utbrytarregionen Abchazien har varit separerad från Georgien
i 15 år. Utomstående bedömare håller med
många abchazier om att det är för sent att tänka
på en återförening eller ens abchazisk autonomi
inom Georgien. Den före detta basketbollspelaren och kommunistpartifunktionären
Sergej Bagapsj är president i Abchazien. Hans främsta
mål är ett internationellt erkännande av Abchazien.
Hans hopp har ökat med Kosovos självständighet.
15 år av separation skapar en känsla av oberoende hos
abchazierna. Territoriets drygt 200 000 invånare livnär
sig på turism, jordbruk och utflyttade släktingars
pengar. Cirka 80 000 är etniska abchazier, 50 000 ryssar,
50 000 georgier och resten armenier. Georgien säger att Abchazien
är ett "näste för organiserad brottslighet
och smuggling".
Abchazien är en av de tre "frusna konflikter" som
inte löste sedan Sovjetunionen upplöstes. De andra två
är Sydossetien i Georgien och Transdnjestr i Moldavien. Moskva
har ökat sitt stöd till Abchazien. Både Abchazien
och Sydossetien är redskap med vilka Ryssland kan sätta
press på Tbilisi för att få regeringen där
att dämpa sin västvänliga politik och överge
tanken på medlemskap i Nato.
2008-32 s 4
"Sydossetien evakuerar barn efter stridigheter"
Utbrytarrepubliken Sydossetien började skicka hundratals
barn över gränsen till Ryssland i helgen efter ökande
våld mellan republiken och Georgiens regeringsstyrkor. Beslutet
att evakuera barnen togs efter sammandrabbningar på fredagen
och lördagen med krypskytte och granatkastare mellan sydossetiska
och georgiska styrkor. Sex människor dödades. Georgiens
president Mikhail Saakasjvili har lovat att de båda utbrytarprovinserna
Sydossetien och Abchazien ska bringas under Tbilisis kontroll.
2008-33 s 7-8
"Solidaritet med biverkningar"
Om vi nu antar att vapenvilan håller - är det överhuvudtaget
möjligt att återgå till sakernas tillstånd
som de var före kriget? Hotar en fortsättning att följa?
Redan har ett ännu inte fastställt antal människor
förlorat sina liv.
Kriget i Kaukasus visade tydligt på motstridiga geopolitiska
intressen hos Ryssland, USA och Europa. Kreml var tvunget att
reagera militärt på den georgiska offensiven in i Sydossetien
och USA måste plädera för Georgiens enhet.
Både Sydossetien och Abchazien får ekonomiskt dropp
av Ryssland, de har ryska pass och får pensioner från
Ryssland. Deras internationellt inte erkända regeringar ser
dessutom Ryssland som sin enda tillförlitliga politiska partner.
Men Rysslands vänskapliga kram kan visa sig vara ett strypgrepp.
Nya stridigheter kommer säkerligen att bryta ut inom några
år.
2008-33 s 9
"Bakgrund"
Sydossetien frigjorde sig från Georgien i ett krig som varade
från slutet av 1990 till början av 1992 och är
sedan dess i praktiken självständigt. Efter ett avtal
om vapenvila 1992 stationerades en internationell fredsstyrka
där Ryssland deltog i området. I likhet med utbrytarprovinsen
Abchazien tillhör bergsregionen formellt fortfarande Georgien
men understöds ekonomiskt av Ryssland. De flesta invånare
har ryska pass. Vid två tillfällen - 1992 och 2006
- har sydossetierna röstat för självständighet
från Georgien. De har dock ej erkänts internationellt.
2008-33 s 9-10
"Sårad stolthet gnistan i oavsiktligt krig" hela artikeln
Ryssland hävdar att Georgien avsiktligt satte i gång
en storskalig attack för Sydossetien för att återta
kontrollen över regionen och Georgien å sin sida påstår
att Ryssland uppmuntrade separatisterna att bombardera georgiska
byar runt omkring den sydossetiska huvudstaden Tschinvali. Faran
ligger nu i att kriget leder till att Rysslands redan spända
relationer med övriga Europa och USA förvärras
ytterligare. Ryssland menar det är dess svar på Kosovo.
Men det är mer. Det är en attack på Georgiens
provästliga attityd och dess fasta föresats att gå
med i Nato.
2008-34 s 4-5
"Nato enas kring hård kritik av Ryssland"
Nato varnade på tisdagen Ryssland för att försöka
dra en "ny linje" i Europa genom att försöka
hindra Georgien och andra länder att gå med i Nato
om de önskar göra så. Natos 26 medlemsländer
träffades i ett blixtinkallat möte där det beslöts
att tillvidare frysa de normala kontakterna på hög
nivå med Ryssland. Detta så länge som det finns
kvar ryska trupper i Georgien. Nato uttryckte starkt stöd
för Georgiens oberoende. Ryssland reagerade med stark ilska
över Natos kritik. Rogozin, Rysslands Natoambassadör
fördömde Georgiens president Saakasjvili som "krigsförbrytare"
och menade att om Nato redan hade accepterat Georgien som fullvärdig
medlem så hade Nato och Ryssland befunnit sig i krig med
varandra.
2008-34 s 6
"Krigets pris i norra Georgien"
Delar av norra Georgien har lidit svårt under konflikten
som blossade upp för elva dagar sedan, när georgiska
trupper ryckte in i det omtvistade territoriet Sydossetien som
Georgien betraktar som sitt medan sydosseterna anser sig vara
självbestämmande och som sedan ryska trupper drev tillbaka.
Många fruktade sydossetiska milisgrupper och såg ryssarna
som ett skydd. Sydossetiska milisgrupper anklagas för många
attacker på georgier.
2008-34 s 7-8
"Förre presidenten beklagar de försämrade
relationerna"
I november 2003 fällde den georgiska "Rosenrevolutionen"
president Eduard. I söndags 10 dagar efter krigets start
som förstörde Georgiens infrastruktur, drev 110 000
människor på flykt och skakat det nationella medvetandet,
ville Sjevardnadze inte säga om han tyckte att den nuvarande
presidenten Saakasjvili gjort fel då han skickade militär
in i Tschinvali, Sydossetiens huvudstad. Det var Gorbatjov som
gjorde Sjevardnadze till utrikesminister i Sovjetunionen 1985.
I december 1990 avgick han och blev sedan efter Sovjetunionens
kollaps verkställande ledare för Georgiens styrande
råd 1992. Han valdes formellt till Georgiens president 1995.
Under hans tid som president skapade han starka band till USA
och man började bygga en pipeline för olja som skulle
minska beroende av Ryssland och Iran. Hans administration plågades
emellertid alltmer av korruption. Idag är han 80 år
och ser ingen egen roll i den samtida politiken. Han är pensionär
och skriver böcker.
2008-35 s 8
"Nervösa grannar"
Konflikten mellan Ryssland och Georgien väcker oro hos grannarna
i väster. Ryssland har på senare tid uppträtt
avogt mot Ukraina, de tre baltiska staterna och Polen. Därför
var det naturligt att ledarna för dessa stater flög
till Tbilisi för att visa sin solidaritet med president Saakasjvili.
Liksom att Polen skyndade sig att underteckna ett avtal med USA
om att hysa missilförsvarsraketer på polskt territorium.
Polen vill inte utsätta sig för risker för invasion.
Efter kriget i Georgien har den allmänna opinionen svängt
till förmån för missilförsvarssystemet. Ryssland
bråkar jämt med de baltiska staterna men deras medlemskap
i Nato får de ryska hökarna att tänka sig för
både en och två gånger. Den största oron
gäller i stället Ukraina som inte är med i Nato
och som har åtta miljoner ryssar inom sina gränser
plus den ryska Svartahavsflottan i Sevastopol.
2008-35 s 10-11
"Allt började när Babels torn rasade"
De dussintals språken i Kaukasus säger en del om konflikten
i Georgien.
Osseterna talar ett språk som är släkt med farsi
och georgierna talar ett språk vars närmaste släkting
anses vara baskiskan. Det har ett räknesystem med 20 som
bas, besvärliga irregulära verb och många konsonanter
som ordet "gvprtskvni".
I Kaukasien talas ett 40-tal språk vilket är fler än
i någon annan del av världen bortsett från Papua
Nya Guinea. I Kaukasien fungerar de höga bergen som skydd
och erbjuder små etniska språkgrupper naturligt skydd
mot andra större och mer aggressiva grupper. De kaukasiska
språken är svåra och har inte gått att
koppla till något annat språk på jorden även
om man kan gruppera dem i tre grupper.
Den etniska (språkliga) härvan blev plötsligt
relevant när lokalt hat i Sydossetien urartade till den djupaste
missämjan mellan Ryssland och väst sedan det kalla kriget.
Georgier och osseter hävdar båda att de var först
i Sydossetien. Osseterna betraktar dalen kring Tsjinvali som sitt
hemland, georgierna ser osseterna som "gäster".
Anna Dybo vid Ryska vetenskapsakademin arbetar med att kartlägga
små språk. Hon har skrivit till ett bibliotek i Tsjinvali
och frågat vad som hänt med ett unikt lexikon med det
ossetiska språket. Det var skrivit för hand och ännu
inte överfört till en dator. Doby misstänker att
det brann upp i samband med bombningarna den 8 augusti då
georgisk militär besköt staden.
Artikeln från International Herald Tribune:
"The
dozens of languages of the Caucasus say much about the Georgia
conflict"
Också I New York Times:
"Barriers
That Are Steep and Linguistic"
Ryssland, Georgien
2008-35 s 12
"Medvedev erkände de georgiska utbrytarrepublikerna"
Sydossetien och Abchazien blev självständiga vilket
väckte skarp kritik från både USA och EU och
ledde till att den ryska aktiemarknaden föll med 4,2 %. USA
kommer att blockera Rysslands försök att få länderna
erkända i FN.
2008-36 s 12-13
"Sydossetien försöker resa sig igen" hela artikeln
Kan Sydossetien verkligen överleva som en oberoende stat.
Regionen har bara 70 000 invånaren. De flesta män i
arbetsför ålder har bekämpat georgierna i många
år och den segdragna konflikten har utarmat regionens ekonomi.
Optimisterna pekar på Andorra och på att den minsta
medlemsstaten i FN har ännu färre invånare. Sydossetien
kan bli en region för ekoturism och kunna konkurrera med
Sotji vid Svarta havet. En möjlighet är att göra
regionen till ett skatteparadis.
2008-37 s 4-6
"EU får nöja sig med halv framgång" hela artikeln
I förhandling med Frankrikes president Nicolas Sarkozy, lovar
den ryske presidenten Medvedev att dra tillbaka de ryska styrkorna,
men det kommer att ske i den takt som Moskva finner lämplig.
Den stora frågan om Abchaziens och Sydossetiens status förblir
olöst. Den ryska ledningen går också med på
att låta 200 observatörer från EU övervaka
regionen från och med 1 oktober. Georgien hävdar att
aldrig acceptera Abchaziens och Sydossetiens självständighet.
Hittills är det bara Nicaragua som har erkänt utbrytarenklavernas
självständighet.
2008-40 s 7-8
"Den "störste" georgiern någonsin"
Många georgier fortsätter att hedra Stalins minne.
"Alla georgier respekterar Stalin därför att han
var en stor ledare som byggde ett stort imperium - och han är
alla tiders mest berömde georgier". Det finns en Stalin
kult i det lilla landet med 4,6 miljoner invånare. En opinionsundersökning
visar att 37 % är stolta över att Stalin var georgier
och hade ett georgiskt efternamn, Dzjugasjvili. I provinsstaden
Gori finns en Stalinstaty och ett Stalinmuseum.
2008-44 s 10-13
"Kaukasus efter kriget"
En lättirriterad region har blivit farligare och viktigare
men det finns nycklar till fred och stabilitet. De tre länderna
Georgien, Azerbajdzjan och Armenien fungerar som en skådeplats
för en ny konfrontation mellan Ryssland och väst. Ryssland
försonade sig aldrig med förlusten av kontrollen av
Kaukasus i samband med Sovjetunionens upplösning 1990-91.
Olje- och gasledningar är en huvudanledning till att Kaukasus
är en så viktig bricka i spelet mellan Ryssland och
väst. För det tredje är regionen hemvist för
ett antal sjudande konflikter som blivit olösta sedan 1990.
Då lämnades Georgien med två regioner, Abchazien
och Sydossetien som genast bröt sig loss i två krig
på 1990-talet. Azerbajdzjan har den autonoma regionen Nagorno-Karabach
som var föremål för krig med Armenien 91-94. Azerbajdzjan
och Armenien har påverkats av Rysslands krig mot Georgien.
Båda har blivit mer västinriktade.
Azerbajdzjans oljeeldade ekonomi blomstrar men vanliga medborgare
märker inte mycket av pengarna. Dessutom krossar oljeinkomsterna
den icke oljerelaterade ekonomin. Azererna är upprörda
över att Armenien ockuperar en sjundedel av deras land.
Den armeniska ekonomin går bra men är överdrivet
beroende av råmaterial, byggnadsindustri och diamanthandel
plus pengar från den stora armeniska diasporan.
Det bästa sättet för att få de två
länderna att bli mer demokratiska och mindre krigstänkande
är ett löfte om framtida EU-medlemskap, det vore bättre
än att locka med anslutning till Nato. Ett annat bra sätt
är att öka samarbetet med Turkiet.
"Georgiens krig mot Ryssland kan paradoxalt nog ha förbättrat
chanserna till en fredlig utveckling i hela regionen".
2008-44 s 14
"Saakasjvili möblerar om i regeringen"
President Saakasjvili avskedade sin premiärminister Lado
Gurgenidze som innehaft posten i ett år. Han har ersatts
med en föga känd diplomat, Grigol Mgaloblisjvili. Saakasjvili
säger att det behövs ett nytt lag för att hantera
hotet från Ryssland efter kriget. Nya, radikala, demokratiska
reformer och liberalisering är enda svaret på hotet
från Ryssland.
Om en vecka har oppositionen utlyst demonstrationer utanför
parlamentet. Kritikerna hävdar att det löftesrika lag
som tog makten i rosenrevolutionen 2004, har blivit autokratiskt
och isolerat.
2008-44 s 14
"Georgien påstår att Ryssland placerar ut soldater
i Sydossetien"
Georgien beskyllde i förra veckan Ryssland för att ha
utökat antalet ryska soldater i Sydossetien med 2000 och
för att förbereda "provokationer" i utbrytarregionen.
Ryssland invaderade Georgien i augusti för att slå
tillbaka en georgisk offensiv mot det ryskvänliga Sydossetien.
Original
artikel i The Economist.
Eller läs mer här: Kaukasus4408.html.
2008-46 s 10-11
"Georgiens version betvivlas" hela
artikeln
Observatörer i en internationell grupp som arbetade för
OSSE har lämnat vittnesmål om att Georgiens militär
anföll den isolerade huvudstaden Tsjkinvali i set separatistiska
Sydossetien den 7 augusti med urskillningslös artillerield
och robotar vilket utsatte civila, ryska fredsbevarare och obeväpnade
observatörer för fara. Det väcker tvivel på
riktigheten och ärligheten i Georgiens påstående
att dess attack var en precisionsoperation. Observatörerna
kan inte heller verifiera Georgiens påstående om att
georgiska byar attackerades innan de själv angrep. Många
georgier betvivlar att president Saakasjvili är den ledare
landet behöver och i utlandet ifrågasätter man
hans omdöme. OSSEs observationer ställer USA i en knepig
position. USA som är Saakasjvilis värdefullaste internationella
stöd har ju i många år godtagit OSSEs slutsatser
och rapporter.
2008-48 s 15
"USA puffar för Georgien och Ukraina"
Washington vill skynda på Georgiens och Ukrainas inträde
i den västliga försvarsalliansen trots tidigare beslut
om att medlemskap inte är aktuellt just nu. USA uppmanar
Nato att erbjuda Georgien och Nato medlemskap i alliansen utan
att först gå igenom den sedvanliga anpassningsprocessen
med många kriterier som ska uppfyllas. Dessa innebär
reform av de väpnade styrkorna, separat civil och militär
auktoritet och full insyn i kommandostrukturer. Men förslaget
stöter på ganska stora hinder. Polen, de baltiska staterna,
Tjeckien med flera länder stöder USAs position.
2009-11 s 9-12
"Mellan diktatur och demokrati"
Georgien tar paus på vägen mot demokrati, något
som verkar vara ganska vanligt i länder som står inför
genomgripande förvandling. Hybridläget i Georgien är
ganska typiskt. Fler länder än någonsin har haft
fria val de senaste tre decennierna men nästan hälften
av världens demokratier har så stora bekymmer med inkompetent
styre, korruption eller etniska och religiösa konflikter
att de löper risk att vika av i autokratisk riktning. Erfarenheten
från Georgien visar hur svårt och komplicerat det
är att bygga en hållfast demokrati. I grunden handlar
det om att ändra folks sätt att använda makten.
Man måste ändra på kulturer, institutioner och
normer. Då Saakasjvili blev president var Georgien ett av
världens mest korrumperade länder; den organiserade
brottsligheten genomsyrade ekonomin; medborgarna var mer benägna
att betala mutor än skatt; staten stod på randen till
konkurs.
Saakasjvili kritiseras för att sätta munkavle på
medierna men faktum är att bara i Tbilisi finns två
lokala TV-stationer som för närvarande drivs av oppositionen.
I maj förra året fick Saakasjvilis parti 60 % av rösterna
Oppositionens dåliga valresultat beror på att den
inte kan enas om ett trovärdigt program annat än att
avsätta Saakasjvili.
2009-14 s 12-13
"Rosorna är vissna" hela
artikeln
En EU-kommitté som undersöker förloppet i Georgienkriget
har försatt president Saakasjvili i trångmål.
Sedan förra hösten har diplomater, militärer, historiker
och folkrättsexperter undersökt varför kriget mellan
Ryssland och Georgien bröt ut. Experternas arbete har verkligen
givit resultat. Den första slutsatsen är att Georgiens
president Saakasjvili ville starta ett anfallskrig. Utredarna
är också kritiska till att Ryssland under många
år utfärdat ryska pass till Sydossetierna. Allt fler
medarbetare till Saakasjvili börjar lägga skulden på
honom och kräva att han ska avgå. Snart är det
kanske dags att precis som för sex år sedan åter
med folkets stöd störta den sittande presidenten.
2009-16 s 8-9
"Var finns mina vänner i väst?"
Intervju med Georgiens president, Michail Saakasjvili. Han är
irriterad på att Frankrike och Turkiet ställt in planerade
besök i Georgien på grund av protestdemonstrationer
mot honom.
Tiotusentals människor deltog under dagarna före påsk
i protestdemonstrationer mot president Michail Saakasjvili. Denne
svarade med att beordra ut kravallpolis mot demonstranterna. Presidenten
drog sig tillbaka till sitt residens, där han i en intervju
talade om sina demonstrerande motståndare, det känsliga
förhållandet till Ryssland och om att västmakterna
tycks ha övergivit honom.
2009-19 s 5
"Ryssland stannar kvar i utbrytarenklaverna"
Säkerhetsfördrag, som undertecknades i förra veckan
i Moskva mellan Ryssland och de båda territorierna Sydossetien
och Abchazien inkluderar gemensam patrullering längs de gränser
som separerar dem från Georgien. 500 ryska gränsvakter
ska patrullera tillsammans med 300 abchaziska längs den 10
mil långa gränsen. Det georgiska utrikesdepartementet
uttryckte "allvarlig oro" över arrangemanget.
2009-26 s 6-7
"Drömmen om ett intakt Georgien krossades" hela artikeln
Ännu ej offentliggjorda dokument från en EU-kommission
som undersöker konflikten mellan Georgien och Ryssland i
augusti förra året, belastar i första hand Georgiens
president, Michail Sakaasjvili, men också Kreml och ossetiska
miliser. Kaukasusexperten Heidi Tagliavini, kallad "Madame
Courage" ska i juli lämna över rapporten till EUs
ministerråd. Majoriteten av kommissionens medlemmar anser
att det var Georgiens president Michail Sakaasjvili som startade
kriget genom att angripa Sydossetien den 7 augusti 2008. "Georgiens
dröm krossades och Georgien självt bär hela skulden"
menar kommissionsmedlemmen, överste Christopher Langton.
Det finns inga belägg för den georgiske statschefens
påstående att en rysk enhet ska ha trängt in
i Sydossetien på kvällen den 7 augusti.
Vilken roll spelade världsmakten USA i konflikten mellan
Georgien och Ryssland? Men förhöra några amerikaner,
det vågar varken Madame Courage eller EU.
2009-34 s 3
"Vad hände egentligen för ett år sedan?
Ett år efter kriget i Georgien är resultatet lika omstritt
som orsaken. En korrekt analys av krigets orsaker är fortfarande
omöjlig att genomföra. Ryssland provocerade Georgien
systematiskt under månaderna som ledde fram till kriget.
Dess militära motattack var oproportionerlig. Den georgiska
regeringens beslutfattande var kaotiskt och amatörmässigt
ogenomtänkt. Kriget har uppenbarat några av de värsta
dragen i rysk politik för utomstående. Men även
om det militära äventyret var felaktigt så var
det en enstaka händelse.
2009-34 s 8
"Georgien utträder ur OSS"
OSS är den union som Ryssland skapade 1991 i hopp om att
kunna bibehålla en post-sovjetisk allians. Georgiens parlament
röstade för ett utträde ur organisationen i fjol
som en protest mot Rysslands offensiv i Abchazien och Sydossetien.
2009-40 s 9
"Georgien startade kriget"
En oavhängig expertgrupp, tillsatt av EU, som har undersökt
kriget mellan Georgien och Ryssland förra året, drar
slutsatsen att det var Georgien som började det fem dagar
långa kriget. Enligt diplomater i Bryssel, som känner
till innehållet i den ännu hemliga rapporten, lägger
utredarna också en del av skulden på Moskva, som genom
sina massiva, militära insatser trappade upp kriget. Regeringen
i Tbilisi befarar framför allt att rapporten försämrar
Georgiens chanser att bli medlem i Nato inom överskådlig
tid.
2009-41 s 13
"Presidenten struntar i kritiken"
I Tbilisi försöker oppositionen utnyttja EUs rapport
om orsakerna till kriget mellan Georgien och Ryssland förra
året för egna ändamål. Med demonstrationer
vill oppositionen tvinga president Michail Saakasjvilis auktoritära
regim att avgå och utlysa presidentval i förtid. EUs
rapport drar slutsatsen att "Georgien startade kriget genom
att attackera den sydossetiska huvudstaden Tschinvali med tungt
artilleri". Liksom Georgiens förre utrikesminister Salomé
Surabisjvili vill också landets före detta FN ambassadör,
Iraki Alasania, att nyval ska äga rum. "Det politiskt
ansvarslösa angreppet på Sydossetien äventyrade
hela den georgiska statsbildningen" säger han. Parlamentets
före detta talman, Nino Burdsjanadze, anklagar landets "inkompetente
president" för att med sitt krigsäventyr ha blockerat
Georgiens väg ini EU och Nato.
Artikel i Der Spiegel "EU Investigators Debunk Saakashvili's Lies ",
eller läs den här, översatt i Tempus nr 41
2009.
Tidigare artiklar i der Spiegel "Independent Experts Blame Georgia for South Ossetia
War", "EU Probe Creates Burden for Saakashvili".
2010-02 s 14
"Kuppmännen fick hårda straff"
Ledarna för det misslyckade kuppförsöket mot president
Michail Saakasjvili i Georgien dömdes i början av veckan
till långa fängelsestraff. Myteriet i maj 2009 pågick
bara några timmar och därefter kapitulerade de flesta
av de 500 medlemmarna i den involverade stridsvagnsbataljonen.
2010-15 s 18
"Demokratitest i Georgien"
Oppositionens ledare i Georgien varnar för att president
Michail Saakasjvilis regering kommer att manipulera lokalvalen
senare denna månad.
Sedan Saakasjvili tog makten i rosenrevolutionen 2003 har alltfler
av hans före detta sympatisörer och medarbetare övergivit
honom. Många beskyller honom för att ha provocerat
det ödesdigra kriget mot Ryssland i augusti 2008. Ryssarna
krossade den georgiska armén och erkände sedan georgiska
utbrytarrepubliker, Abchazien och Sydossetien, som suveräna
stater.
2011-24 s 14
"Georgien hotar avbryta förhandlingarna med Ryssland"
Georgien meddelade i förra veckan att det kanske drar sig
ur de återkommande förhandlingarna med Ryssland. Orsaken
är att Georgien har avslöjat en, som det påstås,
rysk konspiration om att placera ut bomber på georgiskt
territorium. Samtalen mellan Georgien och Ryssland, som äger
rum i Genève, har varit de båda ländernas huvudsakliga
kontaktkanal sedan kriget 2008.
Georgia förhandlar med Ryssland om bl a Rysslands medlemskap
i Världshandelsorganisationen, WTO. Georgien är redan
med i organisationen och kan därför blockera Rysslands
inträde i klubben.
Enligt de georgiska myndigheterna har en man och en kvinna erkänt
att ryska officerare i Abkhazien anlitade dem för att bomba
ett marknadstorg.
Våld har brutit ut flera gånger under våren
nära gränserna till Abkhazien och Sydossetien, regioner
som har varit relativt lugna ända sedan kriget tog slut.
2011-28 s 8-10
"Det kalla kriget i Kaukasien"
Det fem dagar långa kriget mellan Ryssland och Georgien
kostade drygt 800 människor i livet. Nu, tre år senare,
är maktfrågan i Kaukasus ännu inte avgjord. Är
Abchazien och Sydossetien utbrytarprovinser eller självständiga
stater? För tre år sedan upphörde det senaste
kriget som började när Georgiens president Michail Saakasjvili
på kvällen den 7 augusti attackerade huvudstaden i
utbrytarrepubliken Sydossetien. Ett år senare kunde den
schweiziska diplomaten Heidi Tagliavini visa att attacken inte
alls var en reaktion på en påstådd rysk invasion.
Georgiens enda hopp, Michail Saakasjvili avslöjades därmed
som lögnare och slagskämpe.
De båda regionerna är inbördes ganska olika. I
Sydossetien där det bor knappt 40000 människor finns
ingen politisk elit. Kriminella grupper har stort inflytande och
förskingrar ryska utvecklingspengar. I Abchazien är
det annorlunda. Nyligen deltog 200 000 väljare i landets
fria parlaments- och presidentval. Där finns oppositionella
tidningar och en privat TV-kanal. Men Ryssland står för
mer än 60 % av landets statsbudget. Inga etniska abchazier
vill tillhöra Georgien. Turkiet har börjat visa stort
intresse för Abchazien, vars diaspora i Turkiet omfattar
flera hundra tusen människor.
Georgien, Abchazien
2011-37 s 14-15
Abchazien gläds åt ett erkännande"
I den georgiska utbrytarrepubliken Abchazien hoppas man på
en dominoeffekt i ordets bokstavliga mening.
Efter två decennier av försök att bli erkänd
har den lilla rebellregionen Abchazien äntligen hittat en
allierad - utöver Ryssland. Det är Internationella Dominoförbundet
som organiserar dominoturneringar i hela världen som välkomnar
Abchazien som fullfjädrad medlemsnation sedan i fjol efter
ett möte i Las Vegas. I oktober är det dags för
Abchazien att arrangera VM i huvudstaden Sukhumi.
Domino har, med rätt eller inte rykte om sig att vara ett
spel för dagdrivare. I Abchazien är arbetslösheten
skyhög, och det finns många som inte har något
att göra.
Ryssland, Georgien
2012-19 s 20
"Mörka moln vid horisonten"
Om det blir krig igen kommer Ryssland inte att stanna på
halva vägen. Detta menar före detta presidentrådgivaren
Alexander Rondeli. Georgien utpekas som en aggressiv stat. Han
tror att kriget kan komma redan i sommar. Ryssland arbetar hårt
för att misskreditera presidenten och landet i det internationella
samfundets ögon. Det finns flera skäl. Ännu en
korridor för gas planeras i Georgie. Ryssland har en militärbas
i Armenien som är avskuren från Ryssland. USAs planerade
reträtt från Afghanistan kan leda till att talibanerna
återtar makten. Detta kan öka trycket från islamisterna
i de forna sovjetiska islamistiska republikerna i Centralasien
vilket leder till att Ryssland vill ah ryggen fri och kontroll
över det strategiska Georgien.
2012-22 s 30
"Parlamentet flyttar till en glaskula"
Förra lördagen firade Georgien sin självständighetsdag
med en ståtlig militärparad och flyttningen av parlamentet
från huvudstaden till landets näst största stad,
Kutaissi, som ligger 20 mil väst om Tbilisi. Parlamentsbyggnaden
ser ut som en enorm glaskula som växer fram ur marken. Kritiker
klagar på ett enormt slöseri med pengar.
2012-29/30 s 12-13
"Räcker miljarderna till att erövra toppjobbet
i Georgien"
Med en förmögenhet på 40 miljarder kronor och
ett starkt socialt samvete utmanar Bidzina Ivanishvili president
Mikheil Saakashvili om makten i Georgien. De har båda ett
problem. Saakashvili har avverkat sina två perioder som
president och han funderar på att göra en Putin, det
vill säga försöka bli premiärminister i stället.
Bidzina har verkat länge utomlands och därmed förlorat
sitt georgiska medborgarskap. Bara Saakashvili kan ge honom det
tillbaka. Bidzina har skapat ett parti, Georgian Dream, som i
opinionsmätningarna får mellan 10 och 40 %. Hemma i
sin födelsestad Chorvila är Bidzina närmast helgonbförklarad
men bland sina politiska motståndare slipas knivarna. Bidzinas
mål är Georgien som en del av EU.
2012-39 s 12-15
"Videoskandalen och valet i Georgien"
Kreml fnyser nedlåtande åt Georgien som "ett
PR-projekt för väst". Men som Mikheil Saakashvili
ser det, så är den ryska föreställningen
om en tillintetgörande förolämpning i verkligheten
en komplimang.
Hans land med 4,5 miljoner invånare tycks ha fått
upp farten och närma sig den punkt då det inte längre
snurrar i en bana kring Moskva utan äntligen lämnar
det dystra förflutna som bestod av sovjetiskt förtryck
och post-sovjetiskt kaos.
Men nu har han fått problem. Mindre än två veckor
före landets parlamentsval den 1 oktober, började en
rad chockerande TV-snuttar att visas på en TV-kanal som
ägs av oppositionen. De dokumenterar brutala övergrepp
på interner, däribland scener där män misshandlas,
sparkas och, i ett fall, utsätts för analsex med ett
kvastskaft.
Så gott som genast utbröt protester mot regeringen
och Mikheil Saakashvili gjorde sitt bästa för att dämpa
skadan. Oppositionskanalen fortsatte att mata ut flera filmade
övergrepp. En del visade scener där mentalt handikappade
interner förlöjligas.
Den samlande ledaren för oppositionen i Georgien är
oligarken Bidzina Ivanishvili som gjort sig en enorm förmögenhet
i ryska investeringar. Forbe uppger 6,4 miljarder dollar, en siffra
som överstiger Georgiens nationalbudget. Han har länge
idkat välgörenhet i sin hemby Imereti och nu knutit
samman flera oppositionella organisationen under paraplyet Georgisk
Dröm. Georgisk Dröm har ett övergripande mål:
att vrida den parlamentaristiska kontrollen ur händerna på
Mikheil Saakashvilis parti.
2012-40 s 7
"Miljardären vann valet i Georgien"
Miljardären Bidzina Ivanisvilis parti Georgiens dröm
tar nu makten i Georgien. Han är värd 6,4 miljarder
dollar, en av jordens mest framgångsrika affärsmän.
Han vann parlamentsvalen i måndags. Den förre premiärministern
Miheil Saakashvili erkände sig besegrad. Ivanisvilis politik
liknar Saakashvilis med EU och NATO. Han vill återupprätta
kulturella och kommersiella relationer med Ryssland som han anser
vara ett friare land än Saakashvilis.
2012-46 s 7
"Bundsförvanter till förre ledare anklagas för
brott"
Myndigheterna åtalar nu många av president Mikheil
Saakasjvilis avsatta regering. Saakasjvilis partiförlorade
förra månadens parlamentsval i landets första
postsovjetiska maktskifte. Den nye premiärministern Bidzina
Ibanisjvili tänker prioritera utredningar av medlemmar i
den avgående regeringen. Före detta försvarsministern
Bachu Achalaja åtalas för att ha överfallit 6
soldater förra året. Denne lämnade tillsammans
med flera tidigare ministrar Georgien omedelbart efter att Saakasjvilis
parti förlorat valet.
I parlamentet måste nu lagstiftare ur den nye premiärministerns
parti samsas med presidentens partier dela makten i parlamentet.
2012-50 s 15
"Mineralvatten ett vapen i det kalla kriget"
Mineralvattnet Borjomi är Georgiens mes kända varumärke.
År 20006 blev det ett vapen i det kalla kriget med grannen
Ryssland, ett liv som fortfarande pågår. Vattnet har
en spännande historia. Staden Borjomi har 17000 invånare,
några turister kommer varje år.
Relationerna mellan Ryssland och Georgien försämrades
när Eduard Shevardnadze avsattes under kuppartade former
2003 och ersattes av den nuvarande presidenten Micheil Sakasjvili.
Som en följd av detta förbjöds import av såväl
Georgiens berömda viner som Borjomis vatten inte längre
fick importeras. Borjomi har hela tiden kämpat för att
åter komma in på den ryska marknaden. Nu har chansen
kommit med det nya partiets Georgiens Dröm vars ledare är
supermiljardären Bidzina Ivanishvili.
2013-14 s 10-11
"Beskyllningar och bråk efter maktskiftet"
När man i dessa dagar rör sig i Georgiens departement,
riksdagsförvaltning och institutioner hamnar man ofta framför
slutna dörrar bakom vilka det förs häftiga diskussioner.
Processen inleddes för drygt 100 år sedan efter det
att president Micheil Saakasjvilis parti, Nationella rörelsen,
tvingats finna sig i ett bittert valnederlag. Några av ministrarna
flydde från sina arbetsplatser i fruktan för att den
nye presidenten Bidsina Ivanisisjvili och hans parti Georgisk
dröm skull ge igen för den orättvisa behandling
de fått under de gångna nio åren.
Ivanisisjvili har bildat en ny regering men Micheil Saakasjvili
har fortfarande makten i riksdagen till oktober. Ivanisisjvilis
professionella ministrar arbetar nu hårt för att reparera
Saakasjvilis internationellt kritiserade försummelser. En
kommission ska utreda vilka politiska beslut som år 2008
ledde till kriget med Ryssland.
2013-32 s 8-9
"Den politiska kartan ritas om"
I höst, den 31 oktober, är det presidentval i Georgien
där den karismatiske och omstridde presidenten Mikheil Saakasjvili,
inte kan ställa upp. Samtidigt säger hans politiska
rival, premiärministern Bidzina Ivanisjvili att han ska avgå
när nuvarande presidenten är borta. Han skapade det
nya partiet Georgiens Dröm med ambitionen att hindra den
avgående presidenten Mikheil Saakasjvili, att göra
"en Putin", det vill säga att efter de två
lagenliga mandatperioderna som president ta över rodret som
premiärminister.
Under det senaste året med Georgiens Dröm vid makten
har förhållandet till Ryssland förbättrats,
förbudet mot import av Georgiens största handelsvaror
vin och mineralvatten har hävts. Dessutom har regeringskoalitionen
lyckats minska presidentens makt. Georgien vill fortfarande bli
medlem i EU.
Georgien
2013-43 s 12-13
"Ingen förändring till det bättre"
Georgien tycks ha gått bakåt under Bidzina Ivanishvili.
Mikheil Saakashvili, Georgiens avgående president kan beskyllas
för många saker, men dit hör inte bristen på
visioner. För tio år sedan ledde den då 36-årige
Saakashvili revolutionen som gjorde honom till världens yngste
nationelle ledare. Han utkämpade och förlorade ett krig
mot Ryssland bland annat. Han förlorade förra årets
parlamentsval till Georgiens dröm, en koalition ledd den
56 årige miljardären Bidzina Ivanishvili. Den 27 oktober
ska Georgien rösta fram en ny president vars makt kommer
att begränsas av en ny konstitution. Den ledande kandidaten
är Georgiens Dröms Georgy Margvelashvili, en före
detta utbildningsminister, med brist på politisk erfarenhet
och ambition. Bidzina Ivanishvili har sagt att han kommer att
avgå som premiärminister efter presidentvalet. Det
sägs att han främsta mål varit att krossa Mikheil
Saakashvili och dennes partiorganisation och det har han lyckats
med. 70 % är missnöjda med hans tidiga avgång.
Men Bidzina Ivanishvili har rört fram en del mörka krafter
i det georgiska samhället, däribland högervridna
nationalister och halvt kriminella krafter, som nyligen iscensatte
obehagliga upplopp mot homosexuella. Anti-armenisk och antimuslimsk
retorik är under framväxt.
Ryssland,
Georgien, Armenien
2014-21 s 10-11
"Efter Krim är allt möjligt"
Om Ryssland skulle blockera gränsen mellan Sydossetien och
Armenien separeras östra och västra Georgien samt alla
transitvägar från Kaspiska havet till Svarta havet,
inklusive motorvägar, järnvägar och oljeledningar.
Den missnöjda armeniske befolkningen i Georgien förstärker
också hotet och rädslan för angrepp.
Det är ryska FSB som byggt ett stängsel mellan Sydossetien
och Georgien. Det ska markera gränsen till Sydossetien. I
slutet av Sovjetunionens existens bröt sig regionen loss
från Georgien. När den georgiska regeringen ville återta
området 2008 invaderade den ryska armén. I dag finns
10000 ryska soldater i Sydossetien. Befolkningen fruktar att de
ska annekteras. Putin säger att Ryssland aldrig haft för
avsikt att lämna transkaukasus området. Georgien är
främst beroende av att många familjer är beroende
av penningförsändelser från sina anhöriga
som arbetar i Ryssland. Den armeniska minoriteten i Georgien är
upprörda över att de varken blir politiskt eller socialt
integrerade utan bara betraktas som en säkerhetsrisk.
Ryssland,
Georgien, Armenien, Azerbajdzjan
2014-21 s 12
"Lojaliteterna splittrar Sydkaukasien"
Armeniens och Azerbajdzjans bedömning av krisen i Ukraina
går i motsatt riktning. Vid omröstningen I FNs generalförsamling
fördömde en majoritet med 100 stater Rysslands agerande
på Krimhalvön. Bland förespråkarna fanns
Azerbajdzjan medan deras granne Armenien röstade mot och
därmed på samma linje som till exempel Vitryssland,
Nordkorea och Syrien. Ryssland agerar som Armeniens beskyddare
och använder landets territorium som ett militärt brohuvud.
Ryssland arbetar för att Armenien ska bli medlem i en rysk
tullunion som 2015 ska leda till den Euroasiska unionen, Putins
motdrag mot EU.
Azerbajdzjan däremot med sina stora olje- och gastillgångar
agerar ner självsäkert gentemot den stora grannen Ryssland
i norr.
Georgien,
Ryssland
2014-30-31 s 14-17
"Georgien söker sina rötter" - och slits mellan
Ryssland och EU."
Georgien signerade nyligen ett associeringsavtal med EU och vill
dessutom bli medlem i NATO. Rysslands skugga ligger fortfarande
över Kaukasus. Så hur ser framtiden ut för Georgien,
ett land fångat mellan öst och väst?
Två politiker har präglar Georgien senaste tiden. Det
rä förre presidenten Mikheil Saakashvili och Bidzina
Ivanishvili, multimiljardären som blev regeringschef 2012-2013
med sitt parti Georgiens dröm. Mikheil Saakashvili var nyckelledare
för "Rosenrevolutionen" som drev undan det gamla
gardet med dåvarande presidenten Eduard Shevardnadze. Men
han hänföll även han snart åt korruption,
auktoritärt ledarskap och tortyr av oliktänkande.
Yngre georgier riktar sig idag modigt mot Europa medan den äldre
generationen längtar efter sovjetisk trygghet. Ingen säger
det högt men de flesta vet om det.
Georgien,
EU
2015-22 s 9-10
"Georgien i väntrummet"
Medlemskap i EU och Nato är avlägsnare än någonsin.
Hela 31 %! - denna höga siffra örsakade härom dagen
uppseende i Georgien. Så stor är enligt en ny opinionsundersökning
den andel Georgier som är för ett inträde i den
ryskdominerade Euro-asiatiska unionen. Detta borde oroa EU eftersom
Georgien anses vara det land som är mest positivt till en
euro-atlantisk inritning bland staterna i öst. Resultatet
i opinionsundersökningen bekräftar stämningarna
i landet. De röster som på senare tid ifrågasätter
den euro-atlantiska kursen hörs allt tydligare. Många
tvivlar på att "dekadensen i väst" passar
Georgiens kultur spm präglas av traditionen och den ortodoxa
kristendomen.
Ryssland,
turism, historia, Abchazien
2016-43 9-11
"Tidsresa till sovjets riviera där turister ersätter
partpampar"
Restaurangen på Amra International i Gagra, Georgien på
Sovjets riviera är återigen ett turistmål. Detta
efter en lång nedgångsperiod som startade med Sovjets
kollaps och fortsatte uner ett brutalt separatistkrig längs
Georgiens kust vid Svarta havet. De flesta gästerna är
ryssar som kommer för sol, vacker natur, låga priser
- och minnen.
Abchazien erbjuder ryssarna en tidsresa till den sovjetiska arkitektturen
som till stor del står orörd.
Servicen är förfärlig men de 240 rummen, som har
målats om har varit fullbokade hela sommaren i år.
Pengar från turismen är "lokomotivet" för
Abchazien - ett kvasiland vars existens enbart Ryssland och tre
andra länder (Nicaragua, Venezuela och Nauru) erkänner.
I år förväntas 1,5 miljoner besöka landet,
jämfört med 92 000 för tio år sedan.
