Tempus 2009 v 39

Tidskriften

tidigare veckor:  2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19   20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30/31 32 33 34 35 36 37 38 39

Iran ger aldrig vika!

Intervju med generaldirektören för den iranska Atomenergibyrån, Ali Akbar Salehi.

FRÅGA: När ni i juli utnämndes till generaldirektör för Irans Atomenergiorganisation lovade ni att återupprätta förtroendet för organisationen. På vilket sätt har ni tillmötesgått era västliga partners?

SVAR: Mitt tillträde innebar ingen kursändring i vår atompolitik. De grundläggande riktlinjerna bestäms av revolutionsledaren ayatolla Ali Khamenei och president Mahmoud Ahmadinejad. Men jag har ett visst handlingsutrymme, och jag infriade mitt löfte dubbelt: vi har givit Internationella atomenergibyråns (IAEA) inspektörer tillstånd att inspektera den snart färdiga tungvattenreaktorn i Arak och att förbättra övervakningen av urananrikningsanläggningen i Natanz. Detta visar att vi är angelägna om gott samarbete.

Båda dessa kontrollåtgärder var gamla löften, som Iran har underlåtit att infria.

Det är vad ni tycker. Vi håller oss strikt till gällande arbetsplan, som vi har utarbetat i samråd med IAEA. I planen ingick dessa punkter, som nu är avklarade.

I världssamfundets ögon finns det en mycket större tvistefråga, nämligen anrikningen av uran i Natans, där ni sluter det kärntekniska kretsloppet och skulle kunna framställa material till en atombomb.

Det är vår självklara rättighet att anrika uran till fredliga ändamål. Denna rättighet kommer vi aldrig att avstå från, ingen iransk regering kommer att göra det under några som helst omständigheter.

Västmakternas tidsfrist till er löper ut i slutet av denna månad. Om inte Iran accepterar USAs och Europas erbjudande kommer ert land att bli föremål för ännu hårdare sanktioner.

Hotar ni oss? Ni upprepar om och om igen att vi försöker skaffa oss kärnvapen. Det blir inte mera sant därför att det upprepas. Ni och hela västvärlden misstar er.

Under er tid som ambassadör hos IAEA i Wien avslöjades av iranier i exil att Iran höll på att bygga en anrikningsanläggning i Natans. I centrifugerna där hittades höganrikat uran.

När det gäller anrikningsanläggningen i Natans hade vi gott om tid på oss att anmäla dess existens. Och spåren av höganrikat uran i centrifugerna kom från komponenter som vi hade köpt utifrån.

På den internationella, svarta marknaden?

Ja, vi kanske gjorde några misstag. Men kontrollera IAEAs årsberättelse, där misstag begångna i andra länder också räknas upp. Dessa talar ingen om. Det är bara vi som straffas för misstagen, och det beror på att man vill tvinga oss att rätta in oss i de politiska leden.

Tungvattenreaktorn i Arak har föga energipolitisk betydelse, men den kan kanske leverera vapenplutonium inom kort. Genom att utveckla långdistansrobotar, som kan bära kärnstridsspetsar, och ansamlingen av drygt 1 400 kilo låganrikat uran räcker till åtminstone en bomb om uranet höganrikas…

Sakta i backarna. Vi är ett suveränt land, som för en politik som syftar till att stärka oavhängigheten, även beträffande energin.

Är det så att ni vill provocera hårdare sanktioner?

Det är inte vår avsikt, och detta visar vi genom att vara samarbetsvilliga.

Er regering underblåser misstron med ”bristande samarbetsvilja”, enligt en IAEA-rapport.

Detta påstående bygger på underlag, som påstås komma från Iran och som antyder ambitioner att framställa kärnvapen. Men dokumenten är förfalskningar, vilket vi har förklarat för IAEA.

IAEAs chef, Mohamed ElBaradei tycker att planerna ”stämmer och verkar logiska”.

Det är inget bevis för att de är äkta. Ni målar en bild av Iran, som inte har något med verkligheten att göra.

Presidentvalet 12 juni visade snarare att det är er regering, som skapar en egen verklighet. Ahmadinejads valseger är mycket omstridd internationellt och även i Iran.

Miljoner iranier står bakom regeringen, som valdes i en demokratisk process. En demokratisk process inkluderar alltid konflikter och meningsmotsättningar.

Oppositionen i Iran kan kanske förtryckas av landets ledare, men västmakterna kommer även fortsättningsvis att lägga sig i Irans atomprogram. Därför vill IAEA i Wien gärna tala med Mohsen Fachrisade Mahabadi, som ska vara tillgänglig för inspektörerna för att förklara befintliga kärntekniska planer.

På varje besvarad fråga följer nya krav. För väst handlar det inte alls om vårt atomprogram utan om att kuva Iran.

Men om Iran inte har något att dölja, låt då Irans experter prata och svara på frågorna.

Vi är ett klokt folk, och vi vet att varje fiende är en fiende för mycket. Men vi ger inte vika för orättmätiga krav. Dessutom finns det positiva aspekter med sanktionerna.

Det kan ni inte mena på allvar. Eller påstår ni att befolkningen i händelse av nya sanktioner skulle sluta upp bakom Ahmadinejads regering i stället för att fortsätta protestera?

Underskatta inte solidaritetseffekten. Och se bara vad vi har åstadkommit trots Amerikas 30-åriga embargo. Vi har, som enda muslimska land, till och med en satellit i omloppsbana runt jorden.

Men till vintern kommer era landsmän att frysa, och då tvingas de ställa in bilen i garaget, när västmakterna inför embargo på bensin och gas. Är ni så likgiltig för befolkningen och landets ekonomi?

Absolut inte. Men om västmakterna inför sanktioner, då har vi medel och kapacitet att hålla stånd. Även om den närmaste framtiden ser dyster ut kommer vi att övervinna alla svårigheter på sikt.

Irans frustrerade folk skulle nog hellre leva i välstånd. Ni har på flera veckor inte besvarat EUs senaste erbjudande, som överlämnades av EUs Javier Solana. Struntar ni européerna?

Vi är förbluffade över att européerna är så enfaldiga och inte har någon som helst förståelse för vår synpunkt. På sikt behöver européerna oss mer än vi dem. Dessutom fick Solana vårt svar. 1 oktober börjar samtalen mellan Iran och de fem ständiga medlemmarna i FNs säkerhetsråd samt Tyskland.

Men ni lägger inte fram några konkreta förslag?

Vi är redo att förhandla, men det ska vara villkorslöst. Vi vill bemötas som jämlikar och accepterar inte diktat. Är det inte viktigt att vi diskuterar regionala problem som Afghanistan och Irak med västmakterna?

Jovisst, men det leder ingen vart i fråga om Irans atomprogram. Till och med en traditionell partner till Iran som Tyskland förespråkar hårdare sanktioner nu.

Och vart leder de? Vi har bara ett råd till våra europeiska och tyska vänner, och det är att de ska vara realistiska och pragmatiska.

Kanske har israelerna rätt när de hävdar att det enda som kan stoppa Irans atomprogram är ett militärt anfall?

Vi tar alla hot på allvar. Men israelerna är inte så dumma att de attackerar oss. Israel har inte råd med ett så fatalt misstag.

Kanske gör ni en fatal missbedömning?

Vi är mycket vaksamma, och vi är beredda på det värsta. Men vi tänker inte ge vika.

För en tid sedan utsågs japanen Yukiya Amano till att efterträda ElBaradei som chef för IAEA. Tror ni att Iran kommer att ha kärnvapen om fyra år, när Amanos första mandattid löper ut?

Nej. Vi vill bara kunna behärska atomtekniken utan begränsningar utifrån. Vi är emellertid helt förvissade om att en atombomb inte medför ökad säkerhet – snarare tvärtom.
© 2009 TEMPUS/Der Spiegel