Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
Norge
2009-22 s 3
"Till och med Norge!" hela
artikeln
Ingen kommer undan den globala krisen, inte ens vårt rika
grannland i väster. Så farligt är det nu inte.
Den norska regeringen har fortfarande ett sunt budgetöverskott
och staten är så gott som skuldfri. Men landets BNP
krympte med en procent under årets första kvartal och
den norska riksbanken har sänkt styrräntan till 1,5
% från 5,75 % under oktober 2008. Regeringen kommer i år
att använda mer av oljepengarna till att stimulera ekonomin.
Frankrike
2009-22 s 4-5
"I statens trygga famn"
Den ofta förtalade franska modellen skyddar många mot
krisens obehagliga följder. Den stora franska byråkratin
och regeringens ohämmade intervention har visat sig utgöra
ett gott skydd mot umbäranden i dessa svåra ekonomiska
tider. Stora befolkningsgrupper - byråkrater, pensionärer,
lärare och miljontals andra vars försörjning är
direkt eller indirekt beroende av offentliga medel - är skyddade
av en stor statlig krockkudde.
Lettland
2009-22 s 6-7
"Det var bättre förr!"
Många av världens länder känner av den ekonomiska
krisen men få har drabbats så hårt som Lettland.
Ekonomins plågsamma nedgång har fått framtidsutsikterna
att förändras totalt medan landets ledare försöker
hantera en kreditfinansierad boom som kraschade. Bland alla fattiga
i Lettland svänger stämningen mellan uppgivenhet och
frustration. Familjer tog stora lån i euro som nu har förstorats
av den fallande inhemska valutan men har nu svårt att förstå
varför deras liv är förstörda. Den lettiska
regeringen har tvingats söka hjälp hos Internationella
valutafonden som kräver stark minskning av de offentliga
utgifterna för att skapa balans, t ex en minskning av de
anställdas löner. Det enorma budgetunderskottet på
12 % av BNP ska halveras samtidigt som ekonomins tros krympa med
16,5 % i år.
Balkan, Bosnien
2009-22 s 7-8
"Dags för Balkan att växla in på Europaspåret"
Den amerikanske vicepresidenten, Joe Bidens, besök på
Balkan nyligen uppmärksammade vikten av att länderna
där får fortsatt hjälp med att integreras i resten
av Europa. Obamas administration oroar sig för Bosnien. EU
har ingen sammanhängande policy för Bosnien. Landet
har fått en efterkrigsstruktur som bäddar för
en ändlös dragkamp mellan å ena sidan bosnienserbiska
ledare som vill bevara den serbiska enhetens kvasisjälvständighet
och å andra sidan bosniaker som vill centralisera mer av
statens funktioner. Ledarna på Balkan anstränger sig
inte tillräckligt för att infria sina löften till
EU, vilket i sin tur förstärker Bosniens rykte som en
opålitlig region som genomsyras av organiserad brottslighet.
2009-22 s 9
"Balkan finns kvar på USAs dagordning"
Bosnien- Hercegovina är det land på Balkan som löper
störst risk för nya våldsutbrott. Men det betyder
inte att landet behöver skriva om det fredsavtal som ligger
till grund för den etniskt splittrade staten, underströk
den amerikanske vicepresidenten, Joe Biden, som besökte regionen
i förra veckan för att signalera att Amerika är
fortsatt engagerat i regionen. I ett tal till det bosniska parlamentet
varnade Biden för att de alltjämt djupa etniska motsättningarna
medverkar till att Bosnien är ett av Europas fattigaste länder
där risken för att våld blossar upp på nytt
är påtaglig.
Iran
2009-22 s 11-12
"Irans 20 i topp"
Makten och debatten i den islamiska republiken domineras av ett
tjugotal tungviktare, inklusive ayatollor och underhållningsartister.
Den högste ledare är Ayatolla Ali Khamenei. Irans allra
heligaste man sprutar radikal retorik. Presidenten är Mahmoud
Ahmadinejad och åter favorit i presidentvalet. Khamenei
sägs vara nöjd med Ahmadinejads sätt att sköta
förhandlingarna om Irans atomprogram. Ayatolla Ali Akbar
Hashemi Rafsanani är chef för Expertförsamlingen
och därmed ansvarig för att lösa tvister mellan
Irans parlament och Väktarrådet. Ayatolla Ahmad Jannati
är chef för Islamiska revolutionens Väktarråd
som är en panel med sex religiösa ledare och sex jurister.
Han är mycket positiv till Mahmoud Ahmadinejad. Mohammed
Khatami är en tidigare president.
Ali Larijani är talman i parlamentet Majlis. Han står
Khamenei nära. Besegrade i presidentvalet 2005 av Mahmoud
Ahmadinejad. General Mohammed Ali Jafari är chef för
Revolutionsgardet. Borgmästaren i Teheran heter Mohammed
Baqer Qualibaf.
Mir Hossein Moussavi är före detta premiärminister
och oppositionens hopp i presidentvalet.
Sedan finns det en tidningsredaktör, en sportkommentator
i TV och en samhällssatiriker med populära komedier
i TV, Mehran Modiri.
2009-22 s 13
"Iran blockerade Facebook"
Iran blockerade i flera dagar tillgången till Facebook,
därför att tusentals unga anhängare till presidentkandidaten
Mir Hossein Moussavi använde internetsidan för att göra
kampanj för Moussavi. I Iran blockeras ofta hemsidor som
anses ifrågasätta den iranska regimen. I tisdags hävdes
blockeringen efter en ström av anklagelser om att den försökte
tysta ett av oppositionens viktigaste kampanjverktyg.
Israel, Palestina
2009-22 s 13
"Israels regering ogillar tanken på en palestinsk stat"
Premiärminister Benjamin Netanyahu klargör att han har
"betänkligheter" mot tvåstatslösningen.
Han talar hellre om "ett arrangemang" som bäddar
för att israeler och palestinier kan leva sida vid sida.
I början av juni ska Obama hålla ett tal i Kairo i
vilket han manar israeler och palestinier att snarast ta upp fredsförhandlingarna
igen. Palestiniernas president, Mahmoud Abbas, ställer som
villkor för att återuppta samtalen att Israel accepterar
tvåstatslösningen och stoppas bosättningsbyggandet.
2009-22 s 14
"Bosättarna blir ständigt fler"
Israels premiärminister struntar i president Obamas uppmaningar
och säger att "den naturliga tillväxten" på
Västbanken och i östra Jerusalem kommer att fortsätta.
USAs vägkarta för fred från 2003 manar uttryckligen
till totalt stopp för all ny byggnation. Nära 500 000
judar bor i östra Jerusalem och på Västbanken.
Saudiarabien
2009-22 s 14-15
"Nya bakslag för saudisk demokrati" hela artikeln
Kungafamiljen har beslutat att skjuta upp de lokala rådsvalen
i minst två år. Saudiarabien höll de första
nationella valen 2005 till nybildade lokala råd. Då
kunde män, men inte kvinnor, rösta på hälften
av representanterna i 178 lokala råd. Den andra hälften
utnämndes.
Venezuela
2009-22 s 16-17
"Chávez drömmar krossas av krisen"
President Hugo Chávez planer på att öka sitt
inflytande i Latinamerika blir allt svårare att förverkliga
på grund av fortsatt billig olja och stor oordning i Venezuelas
egen energiindustri. Chávez har på senare år
använt landets oljepengar som stöd till en socialistiskt
inspirerad dagordning hemma och till att locka in andra länder
i regionen i hans inflytandesfär. Men många av hans
projekt har gått i stå. I fjol investerade han 79
miljarder dollar i nära utlandet i år bara sex miljarder.
Hans oljdiplomati har markant försvagats på grund av
landets kraftigt minskade oljeinkomster. Som kontrast till Venezuela
stiger Brasilien fram som en allt viktigare regional aktör
inom politik och energi.
Nordkorea
2009-22 s 18
"Pyongyang fortsätter att utmana världen"
Nordkorea provspränger atombomber och skjuter upp kortdistansmissiler.
Det skärper motsättningarna mellan Nordkorea och de
allra flesta länder, framför allt USA. Säkerhetsrådets
fem permanenta medlemmar har tillsammans med Japan och Sydkorea
diskuterat nya sanktioner men Nordkorea verkar inte bry sig om
världens reaktion.
2009-22 s 19-20
"Nordkorea är en ovanligt svår nöt att knäcka"
En intern maktkamp i det slutna kommunistlandet komplicerar omvärldens
försök att få regimen i Pyongyang att rätta
in sig i leden. USA misstänker att Kim Jong-il, vars hälsa
tros bli allt sämre, manövrerar för att få
sin yngste son, Kim Jong-un, utnämnd till efterträdare,
kanske efter en övergångsperiod med Kim Jong-ils svåger,
Jang Seong-tak, som ställföreträdande regent. Kärnvapenprovet
och raketuppskjutningarna måste ses i sammanhang med den
interna kampen för att förlänga Kimdynastins styre
i ytterligare en generation.
Nedrustning
2009-22 s 20-23
"Andra har misslyckats inte jag" hela
artikeln
Intervju med IAEAs chef Mohammed ElBaradei, som berättar
om sin tid på sin post, den bittra kontroversen med Bushs
regering och hotet från de nya kärnvapenländerna.
Han har varit IAEAs generaldirektör i elva år och i
november går han i pension. Han erkänner att faran
för kärnvapenkrig idag är större än då
han tillträdde. I Pakistan kan kärnvapen hamna i händerna
på talibanerna, Nordkorea har utfört ytterligare kärnvapenprov
och i Iran är president Ahmadinejad stolt över att snart
kunna fullborda det nukleära kretsloppet. Men det är
andra länder som gjort fel, inte IAEA, menar ElBaradei. Han
är glad för att Barack Obama vill fördubbla IAEAs
budget inom fyra år. Han finner upprörande att EU vill
frysa budgeten. Mohammed ElBaradei är mycket kritisk mot
Bushregeringens behandling av Iran. Han talar om "arrogansen
att behandla ett land som Iran som om det vore en åsna"
att tro sig "kunna tvinga Teheran till underkastelse med
en tjock påk".
Sydkorea
2009-22 s 24
"Många sörjer Roh"
Tiotusentals sörjande samlades runt om i Sydkorea för
att hedra Roh Moo-hyun, en före detta president, som begick
självmord under veckoslutet på grund av inblandning
i en omfattande korruptionsskandal. Han hoppade från en
bergsklippa och fick allvarliga skador i huvudet. Han hade skrivit
ett avskedsbrev till familjen. Roh avgick i februari 2008 och
har sedan dess klagat på hård stress på grund
av en korruptionsskandal. Åklagare förhörde honom
för några veckor sedan med anledning av misstankar
om att hans familj hade tagit emot sex miljoner dollar från
en affärsman under Rohs presidenttid. Andra familjemedlemmar
har också förhörts. Rohs anhängare hävdar
att brottsutredningen var politisk och ett försök att
försvaga oppositionen.
Sri Lanka
2009-22 s 24-25
"Kriget är slut, nu måste freden erövras" hela artikeln
De etniska grupperna i Sri Lanka måste försonas efter
25 års inbördeskrig. Rädslan för bakslag
är stor. Tamilerna utgör 12 % av Sri Lankas befolkning,
många av dessa befarar nu att den singalesiska majoriteten
ska hämnas. Det är därför viktigt för
regeringen att utöka den humanitära hjälpen så
att alla i interneringsläger får återkomma till
sina hem. Det är mycket viktigt för en tamil att äga
mark. Ett annat steg vore att ge större makt åt de
lokala regeringarna och att åtgärda de orättvisor
som tamilerna utsätts för och som får dem att
känna sig som andra klassens medborgare. Enligt författningen
är de två språken likställda men många
myndigheter kräver att alla ska tala singalesiska. Den etniska
klyftan är idag mycket djup.
Kina
2009-22 s 26-27
"Kina lär av britterna"
Kina vill undvika misstag och katastrofer som begicks under Afrikas
koloniala förflutna. Kina har anlitat britter som partners
i en rad projekt i Afrika. Kina investerade 4,5 miljarder dollar
i afrikansk infrastruktur 2007, vilket var mer än vad G8-länderna
gjorde tillsammans. 2000 kinesiska företag, varav 80 % är
privatägda, är aktiva i Afrika, enbart i Nigeria är
de 400. Kina oroas över sitt rykte i Afrika att inte ha ökat
respekten för de mänskliga rättigheterna där.
Kina har därför ingått partnerskap med Storbritanniens
Avdelning för internationell utveckling (Dfid).
2009-22 s 27-31
"Konkurrensen om marken hotar"
Rika länder som är beroende av importerade livsmedel
har börjat köpa stora arealer åkermark i fattigare
länder. Handlar det om gynnsamma investeringar i utlandet
eller nykolonialism?
Saudiarabien mottog nyss en stor risleverans. Riset hade odlats
i Etiopien där en grupp saudiska investerare har satsat hundra
miljoner dollar för att odla vete, korn och ris på
mark som de arrenderar av den etiopiska staten. Investerarna är
skattebefriade de första åren och de kan och får
exportera hela skörden till hemlandet. Samtidigt satsar FNs
livsmedelsprogram, WFP, från 2007 till 2011, ungefär
samma belopp - 116 000 miljoner dollar - på 230 000 ton
mathjälp till 4,5 miljoner etiopier, därför att
dessa bedöms vara hotade av hunger och undernäring.
Det saudiska programmet är ett av många exempel på
en stark och omstridd trend som drar genom världen: länder
som exporterar kapital och importerar livsmedel lägger ut
sin matproduktion på länder som har mark och behöver
kapital. Anhängarna menar att investerarna kommer med bättre
utsäden, modern teknik och pengar till jordbruket. Motståndarna
kallar projekten för "markstölder" och menar
att fattiga bönder tvingas bort från sina marker.
Det är den tredje "outsourcing-vågen" efter
tillverkningsindustrin på 1980-talet och den andra inom
informationstekniken på 1990-talet.
Från en artikel i The Economist "Outsourcing's
third wave" eller läs
den här.