Tempus 2009 v 36

Tidskriften

tidigare veckor:  2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19   20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30/31 32 33 34 35 36

Valet i Japan öppnade (kanske) för en ny ordning

Nu är det Demokratiska partiets tur att försöka bryta decennier av stagnation.

MARTIN FACKLER
Tokyo
I söndags visade de japanska väljarna för andra gången sedan andra världskriget att Liberaldemokratiska partiet inte är självskrivet regeringsparti. Utmanaren, Japans Demokratiska parti, JDP, vann en jordskredsseger efter en kampanj med löften om att stoppa den envisa ekonomiska tillbakagången och omdefiniera relationerna mellan Tokyo och Washington.
Många japaner betraktar resultatet av söndagens val som dödsdomen mot Japans efterkrigsordning, som har befunnit sig i oundviklig upplösning ända sedan den ekonomiska kollapsen i början av 1990-talet.

I det mäktiga underhuset har Demokraterna i praktiken bytt plats med det förra regeringspartiet, Liberaldemokraterna (LDP) genom att erövra 308 av totalt 480 mandat. Det var en ökning med 75 procent, som ger JDP full kontroll över kammaren. LDP fick bara 119 mandat, vilket är ungefär en tredjedel av vad partiet hade före valet.
”Det är ett revolutionerande resultat”, sade JDPs partiledare, Yukio Hatoyama, som nu har uppdraget att bilda regering. ”Folket har varit modigt och tagit politiken i egna händer”.

Hatoyama som sannolikt kommer att presentera en ny regering inom två till tre veckor har talat om att sätta punkt för den USA-dominerade globaliseringen och om att bygga ut och fördjupa Japans relationer med resten av Asien. Hans partis manifest understryker ”ett jämbördigt partnerskap” med USA och antyder att USAs militära närvaro i Japan med 50 000 man bör ”granskas”.
Troligt är att det blir en omförhandling om lokaliseringen av den amerikanska marinens flygbas i Futenma, som ligger på Okinawa. Många öbor vill ha bort basen.
Demokraterna, som motsatte sig USAs invasion i Irak, har också sagt att de kanske sätter punkt för den japanska flottans bränsleservice till amerikanska och allierade örlogsfartyg i Indiska oceanen.

Vita huset uttryckte förvissning om att den ”starka alliansen mellan USA och Japan och det nära partnerskapet mellan våra båda länder kommer att fortsätta att blomstra” även under en ny regering. ”President Barack Obama ser fram emot att samarbeta med Japans nye premiärminister i en lång rad globala, regionala och bilaterala frågor”, stod det i den officiella amerikanska kommentaren.
Politiska bedömare är också övertygade om att Japan förblir en nära allierad till USA, men kanske mer självsäker och mindre benägen att automatiskt godta Washingtons beslut.
”Så måste det bli med en ny regering som har att tillmötesgå den allmänna opinionen”, säger Daniel C Sneider, forskare vid Stanford. ”Den japanska traditionen att inte utmana och ifrågasätta USA går i graven”.

Demokraterna vill samtidigt fördjupa och förbättra relationerna med andra länder i Asien, bl a när det gäller tolkningen av historiska händelser. Bedömare säger att partiet vill bryta Japans isolering i regionen under flera decennier av liberaldemokratiskt styre.
Men det lär dröja innan några förändringar blir märkbara. Diplomatiska bedömare misstänker att Demokraterna försöker undvika säkerhetsfrågor den första tiden, eftersom de är kontroversiella och skulle kunna splittra partiet, vars anhängare företräder ett brett ideologiskt spektrum.
En del bedömare varnar också för att Hatoyamas retorik ska tas med en nypa salt. Han är en f d ekonomiprofessor, som kanske har lovat lite för mycket för att vinna stöd från vänstern, bl a med löften om en sturskare hållning gentemot USA. I en rad intervjuer bedyrar andra ledare i Demokratiska partiet att förhållandet mellan Japan och USA kommer att förbli i grunden oförändrat.
”Det är struntprat att en ny regering skulle vilja försämra Japans relationer med USA”, säger Tetsuro Fukuyama, som företräder Demokraterna i parlamentet och är en av författarna till partiprogrammet. ”Dock finns det mycket som inte har förändrats på 50 år och som behöver granskas”.

Valexperter betonar att valresultatet var mer ett nej till de styrande Liberaldemokraterna än ett ja till Demokraterna. Liberaldemokraterna har med sina allierade haft eller delat makten under 62 av de gångna 63 åren. Det var de som styrde Japan under dess väg från en bombad ruin till ett ekonomiskt mirakel och som alltid har slutit upp lojalt bakom USA.
Men partiet har de senaste åren verkat allt tröttare och desillusionerat, och Japans traditionellt opolitiska väljarkår har nu i en ovanlig uppvisning av demokratiskt engagemang straffat partiet för ekonomisk nedgång och försämrade framtidsutsikter.
”Vi har försökt bryta oss loss ur det gamla enpartisystemet ända sedan Berlinmurens fall”, påpekar Takeshi Sasaki, statsvetare och f d rektor för Tokyouniversitetet. ”Det tog två decennier, men vi lyckades till slut!”.
Avgående premiärminister Taro Aso tog på sig ansvaret för förlusten och avgick från partiledareposten i måndags.

En utbredd känsla av att Japan stod vid ett vägskäl lockade ett stort antal väljare till valurnorna i Tokyo, där folk utmanade hotfulla ovädersmoln och en annalkande storm. Valdeltagandet var ungefär 70 procent, vilket var det högsta på två decennier.
En topprioritet för den nya regering är att hålla liv i enigheten som uppnåddes i söndags. De hittills i stort sett oprövade Demokraterna, som består av en bred koalition av f d socialister och avhoppade Liberaldemokrater, vill undvika de misstag som den förra, kortlivade icke-liberaldemokratiska regeringen begick 1993. Den kollapsade efter bara elva månader på grund av inre motsättningar och avhopp.
Detta antyder att det inte blir några drastiska, radikala förändringar i utrikespolitiken. Bedömare tror att Demokraterna i stället kommer att koncentrera sig på det inrikespolitiska programmet.
Partiet har lovat att bryta med Liberaldemokraternas politik och försöka skapa större social jämlikhet genom att höja de direkta bidragen till medborgarna i stället för att subventionera företag eller intressegrupper.
Demokraterna lovar också utbyggd välfärd och större barnbidrag för att stimulera barnafödandet. Landets stora, mäktiga byråkrati ska bantas.

Japanerna hyser egentligen ingen entusiasm för Demokraternas program, och de är inte särskilt hoppfulla om att den nya regeringen förmår lösa problemen med växande statsskuld och snabbt åldrande befolkning.
Det viktigaste för många väljare var att de äntligen hade olika alternativ att välja på. ”Med det här valet har vi fått ett system som gör det möjligt att sparka ut partier som misslyckas”, sade Yoshiyuki Kobayashi, en fyrtioårig kontorsarbetare. ”Vi ska visa politikerna att den som inte gör sitt bästa sitter löst”.
© 2009 TEMPUS/The New York Times