Burma

Karta

Info

Myanmar Times Irrawaddy Svenska Burmakommittén Karen Website   Karen People

Burma, sammanfattningar av artiklar om Burma, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-49 s 17
"Burma godkänns för medlemskap"
De sju Asean-länderna har beslutat att Burma, tillsammans med Kambodja och Laos ska bli nya medlemmar 1997.

96-50 s 16-17
"Militärregimen i Burma skyddar opiumhandeln"
Generalerna i Rangoon är nu fast beslutade att ta kontroll över de upproriska minoriteterna i den gyllene triangeln. Bakgrunden är att den legendariske opiumkungen Khun Sa, som utropat en egen stat har lierat sig med fienden - regimen i Rangoon. Han bor nu fredat i huvudstaden.

97-24 s 23-24
"Resan till Burma är en resa bakåt i tiden"
Det efterblivna landet styrs av 21 generaler. En lång politisk och ekonomisk isolering som beror på andra länders avsky för militärregimen. På landsbygden är det mesta som det var för 100 år sedan.

98-13 s 18
"Burma isolerar sig igen"
Burma står inför en akut brist på utländsk valuta efter 4 års överdådig konsumtion. Nu stängs alla kanaler. Ingen import, ingen valutahandel. Skolorna stängs. Risexporten upphör.

98-19 s 23
"Juntan håller Burmas populära "lady" under sträng bevakning"
Aung San Sun Kui uttsätts för ökat tryck. Ju oroligare junta ju hårdare bevakning av henne. Nu är det hyperinflationen som spökar i Burma och därmed sociala oroligheter.

2000-36 s 16-17
"Burmas militärregim tvingade oppositionen till reträtt"
Burmas oppositionsledare, nobelpristagaren Aung San Suu Kyl, och hennes parti får starkt internationellt stöd för sin envisa kamp mot militärregimen. För några veckor sedan försökte hon lämna hemmet för att nåt ut på landet för att delta i politiska möten. Hon stoppades och sittstrejkade sedan i 9 dagar i sin bil i protest mot att myndigheterna hindrade henne.

2000-47 15-19
"Generalerna håller Burma i ett fast grepp"
Militärjuntan förbjuder varje form av opposition och blundar för hoten om en okontrollerbar aidsepidemi och ekonomisk ruin. 1991 vann Aung San Suu Kuy en stor valseger som ogiltigförklarades av generalerna. De har sedan gjort en stor militär upprustning som syftar till att förhindra eller slå ner interna uppror. All privat förenings- eller facklig verksamhet är förbjuden. Det är kriminellt att ha ett datormodem, att skicka epost eller surfa på Internet. Burma som tidigare haft den bästa offentliga servicen i hela Sydostasien ligger nu på näst sista plats i världen när det gäller hälsovård - bara Sierra Leone är sämre. Generalernas land kännetecknas av en "giftig kombination av heroin- och amfetaminsmuggling, penningtvätt, utbredd korruption, tvångsarbete. sexuellt utnyttjande av unga kvinnor och en aidsepidemi av afrikanska mått". Burma är världens största opiumproducent efter Afghanistan.

2000-47 16-17
"Det är sjukt"
Den förväntade livslängden i Burma kommer att sjunka till 45 år inom de närmaste två decennierna. 70000 av landets befolkning på 48 miljoner är HIV-smittade. Största smittokällorna är narkomaners sprutor och prostituerade kvinnor. Malaria, mjältbrand och gammaldags undernäring bidrar till de medicinska problemen. Burma får nästan ingen hjälp utifrån p g a de sanktioner som infördes mot juntan för 10 år sedan.

2001-04 s 18
"Bekymren hopar sig i pojkrebellernas land"
Rangoon och Bangkok drar åt snaran runt det separatistiska Karentfolket i Burmas gränsland mot Thailand. Någon lösning för karenfolkets befrielsekamp, vars mest uppmärksammade uttryck varit de berömda 13-åriga tvillingbröderna och deras Gudsarmé, finns inte inom räckhåll. Karen får nästan inget internationellt stöd för sin sak.

2001-06 s 18
"Försiktig optimism börjar gro"
Hemliga förhandlingar har startat mellan regeringen i Burma och oppositionen. Ett 80-tal oppositionella har släpps ur fängelset. Man tror att juntan är i desperat behov av pengar och måste få de internationella sanktionerna hävda.

2001-28 s 23-24
"Militärer tycker inte om att kapitulera"
Daw Aung San Suu Kyi, fredspristagare och ledare för det nationella demokratiförbundet sitter fortfarande i husarrest. Några av Burmas politiska fångar har släppts medan juntan och oppositionen förhandlar i hemlighet. Det finns andra tecken på att regimen mildrar sin hållning. En annan sak är att det troligen är militärdiktaturen som håller ihop landet. Om man tar bort detta lim kan hatet mellan de olika etniska, många väl beväpnade, grupperna förvandla landet till Asiens svar på Jugoslavien efter Tito.

2001-33 s 19-21
"Burma öppnar dörren på glänt"
Till och med de styrande generalerna börjar inse att de inte längre kan hålla landet isolerat från världen.
För 50 år sedan, hade Burma som just blivit självständigt, Asiens mest pulserande ekonomi. Idag hör ekonomin till de svagaste i världen - landet ligger på sjukbädden. Det som framför allt håller Burma flytande är en illegal narkotikahandel som sägs vara dubbelt så stor som den officiella ekonomin. Tvångsarbete är vanligt och de avlönade jobben är inte mycket bättre. 400 000 militärer har lyckats att förvandla Burma till det land i världen som har mest onödig fattigdom. Över en halv miljon människor (över 1 % av befolkningen) är HIV-smittade. 50 miljoner beräknas dö i AIDS varje år. "Eliten lever i en värld med Rolexklockor, dyra bilar och guldringar. Alla andra lever i tredje världen". Precis som i andra repressiva samhällen är den mest förrädiska konsekvensen av Burmas långa vinteride den kylande inverkan den haft på individerna. Ingen vågar kritisera regimen i en grupp eller i telefon.

2002-03 s 21-22
"Vägen till Mandalay"
Det råder delade meningar om turistbojkotten mot Burma. Eftersom det inte finns några tecken på politisk förändring anser en del bedömare att bästa sättet att hjälpa Burmas 46 miljoner invånare är att engagera dem - inte tvärtom. Kampanjen mot turism började 1996 när regimen inledde sin kampanj "Besök Burma" i ett försök att sätta fart på turistindustrin. "Demokratiaktivisterna" är emot turismen. Vi vill inte ha turisternas pengar, säger ledande dissidenter.

2002-23 s 20-21
"Burmas generaler utnyttjar folktron"
Burmas generaler försöker tvätta bort dålig karma. Den 6 maj släpptes Aung San Suu Kiy ur sin husarrest men spionchefen Khin Nyunt, god och troende buddist som han är, vet att att den som skjuter studenter, beordrar tortyr och hindrar en döende man (Suu Kiys make) från att se sin fru en sista gång inte kan undvika dålig karma. Därför låter han bygga ett stort nytt tempel nära Rangoons flygplats.

2002-29 s 9
"Nya tider i Burma"
Burmas militära ledare och landets opposition gör trevande försök att samarbeta. Aung San Suu Kyis nya roll tycks vara att samordna och övervaka utlandets humanitära bistånd. Genom att acceptera detta ger juntan henne en viss legitimitet som en officiell person. I och med att hon å sin sida accepterar detta och samarbetar ger hon i sin tur juntan en viss grad av legitimitet.
Hennes många resor är också en bekräftelse av att hon har en stark politisk ställning. resorna syfte är att öppna partiets lokalavdelningar och blåsa liv i dess ungdomsgren som ska bli partiets politiska bas i framtiden.

2003-23 s 25
"Suu Kyi har gripits igen"
Burmas militära ledare grep oppositionsledaren Aung Suu Kyi och ytterligare 19 medlemmar i hennes Nationella Förbundet för demokrati efter en sammandrabbning mellan juntatrogna demonstranter. Tillslaget visar att det inte har gjorts några framsteg sedan generalerna beslöt att släppa Aung Suu Kyi från 19 månaders husarrest i maj 2002.

2003-24 s 20
"Juntan är tillbaka på ruta ett"
Det såg lite ljusare ut under några månader, men nu har generalerna i Burma visat att de inte tillåter någon form av opposition och politisk frihet. Aung Suu Kyi visade sig vara för populär. De entusiastiska folkskaror som hon samlade bekräftade henne ställning som en okuvlig politisk kraft som bara kan stoppas med våld.

2003-25 s 19-20
"Det krävs mer än ord för att rädda Burma"
Situationen i Burma sätter ASEANs ledare under press. För 6 år sedan släpptes Burmas generaler in i organisationen. Men förhoppningarna då om en politisk förändring har grusats totalt. Burmas ekonomi ligger i spillror. Bankerna tillåter inte spararna att ta ut pengar. Massor av desperata ungdomar flyr dagligen till Thailand för att finna arbete och överleva. USA och Europa kräver att ASEAN överger principen om att inte blanda sig i medlemsländernas inhemska frågor.

2003-29 s 25
"Suu Kyi beskylls för konspiration"
Burmas militärjunta försöker övertyga asiatiska ledare att oppositionsledaren, Aung San Suu Kyi, som greps den 30 maj, förberedde ett våldsamt uppror i syfte att störta juntan. Burmas högste general skickar brev till asiatiska ledare i försök att få dessa att sluta upp bakom juntan som hotas av nya internationella sanktioner. Japan, som är ett av Burmas givarländer har avbrutit alla nya humanitära projekt i Burma. ASEAN har krävt att Aung San Suu Kyi ska friges

2003-38 s 18
"I Burma händer ingenting"
Det har gått nästan fyra månader sedan Burmas ledande demokratikämpe, Aung San Suu Kyi, greps av den burmesiska militärjuntan. Diplomater i Burmas grannländer säger att det inte finns någonting som tyder på att hon återvinner sin frihet inom kort. Många diplomater tror att Kina har nyckeln till Kyis fängelse. Men Kina menar att gripandet av henne är en inhemsk fråga som burmeserna själva måste lösa.

2003-39 s 7
"Burmas generaler får besök"
FNs generalsekreterare Kofi Annan har planer på att skicka den malaysiske diplomaten Razali Ismail som sändebud till Myanmar för att diskutera frisläppandet av demokratiledaren Daw Aung som har hållits fängslad sedan de 30 maj.

2003-42 s 15
"Fortsatt status quo i Burma"
Trots att militärjuntan påstår motsatsen visar Burma inga tecken på att närma sig demokrati. ASEAN länderna hyllar Burmas nye premiärminister, general Khin Nyunt, för hans "färdplan" i sju punkter för utveckling av demokrati i Burma. Denna inkluderar varken Suu Kyi eller hennes parti, NLD, som vann de senaste valen 1992. Demokratiska framsteg verkar mer avlägsna än någonsin trots högtravande retorik. Aseans trovärdighet är inte värt namnet såvida ingenting drastiskt inträffar.

2004-07 s 13
"Juntan pratar om pluralism"
Militärregimen i Burma har ambitioner att återuppta flerpartisamtalen om en ny författning men det är upp till Aung Sans parti att själv avgöra vilken roll det ska spela. Regeringen säger dock inget om när restriktionerna för henne och hennes parti kommer att hävas.

2005-11 s 14-15
"De envisa överlevarna i Rangoon"
Sydostasiens paria kravlar sig framåt trots amerikanska sanktioner. Grannländerna är emellertid mycket ambivalenta i sin syn på diktaturen i Burma. De regionala ledarna börjar tycka att den burmesiska militärjuntans fortsatta förtryck mot landets demokratiska opposition är pinsamt och de är rädda för att deras inställning till diktaturen kan skada deras relationer till USA och Europa. Nu diskuterar man om Burma ska suspenderas från ASEAN i ett år. Men under tiden går handeln bra. Kina, Indien, Thailand med flera länder köper landets naturgas, virke och mineraler. De asiatiska länderna sätter affärerna före moralen. Kina stöder Burma med pengar och exporterar vapen till landet.

2005-25 s 22
"Föremålet firade ensam"
Den burmesiske ledaren Aung San Suu Kyi fyllde 60 år i söndags, vilket uppmärksammades runt om i världen med demonstrationer till stöd för henne med krav på att hon ska friges av den burmesiska militärjuntan.

2005-27 s 26
"Storebror ser dig!"
Burmas folk lever "1984" varje dag. George Orwell tjänstgjorde som polis i det brittiska imperiet på 1920-talet. Det gav honom material till boken "Dagar i Burma". Den amerikanska journalisten Emma Larkin åkte 2002 runt i Burman, i all hemlighet, med Orwells skrifter som guidebok. Hon blev övertygad om att Orwells böcker "1984" och "Djurfarmen" också handlar om Burma. Om detta berättar hon i "Finding George Orwell in Burma". Det som hon har att berätta låter otroligt. Generalerna som har styrt landet det senaste halvseklet, har utarmat folket och krossat deras medborgerliga rättigheter. Det finns inga lagar bara det son regeringen för tillfället bestämmer.

2005-45 s 15
"Juntan flyttar"
Informationsminister brigadgeneral Kyaw Hsan i Burman har meddelat att landets olika ministerier har börjat flytta tjänstemän och utrustning till staden Pyinmana som kommer att bli landets nya huvudstad. Han menar att det finns behov av "ett kommando- och kontrollcentrum" på en strategisk plats. Pyinmana omges av berg och skogar.

2005-48 s 24
"Fredspristagaren blir inte fri"
USA fördömer den burmesiska militärjuntans beslut att förlänga oppositionsledaren och fredpristagaren Daw Aung San Suu Kyis husarrest med ytterligare tolv månader. FNs generalsekreterare, Kofi Annan, ansluter sig till kritiken. Aung San Suu Kyi, som är 60 år, har suttit i fängelse eller i husarrest under nio år se senaste 16 åren. Hennes brott är att hon kämpar för demokrati.

2005-51 s 8
"Burma går mot en kris"
FN rapporterar "djupt rotad, kronisk fattigdom i kombination med osäkerhet och ökande politiska motsättningar ökar risken för en humanitär kris i Burma". Sedan premiärminister Khin Nyunt avsattes i oktober 2004 har militärjuntan klippt av flera politiska kontakter med FN.

2006-3 s 20-21
"Juntans brådskande flytt"
Världens nyaste och hemligaste huvudstad ligger i Burma. Var annars? General Than Shwe och hans junta hade bestämt att omedelbart lämna Rangoon och flytta regeringens säte till en halvfärdig ort kallad Yan Lon (fri från strid) 400 kilometer bort. Staden är förbjudet område för diplomater och medier. Militäranläggningarna i Pyinmana från andra världskriget är den största fördelen med det nya regeringssätet, tror experterna. Sedan den amerikanska regeringen pekade ut Burma som "tyranniets utpost" har militärjuntan fruktat en invasion.

2006-12 s 22
"En ö av förtryck"
USAs utrikesminister Condoleezza Rice berörde Burma under sitt besök i Indonesien i förra veckan. Hon fördömer Burmas härskare för att de har ruinerat en förr blomstrande ekonomi och förstört universitetet som förr producerade och attraherade framstående forskare och akademiker. Burmas militärer har styrt landet med järnhand sedan de underkände resultatet av ett val 1990, som vanns överväldigande av Suu Kyis Nationalförbundet för demokrati.

2006-15 s 22
"Juntan tar betäckning"
Det finns varken demokrati eller telefoner i Burmas nya huvudstad.
Burmas isolerade militärjunta visade för en tid sedan upp landets nya huvudstad, Naypyidaw, för utomstående. Naypyidaw, som ligger långt inne i ett bergigt djungelområde, som är välbevakat strax utanför staden Pyinmana knappt 40 mil norr om Rangoon. Bristen på faciliteter som telefonlinjer och de dåliga kommunikationerna med resten av landet har gjort att nästan alla ambassader, hjälp- och internationella organisationer har valt att stanna kvar i Rangoon.

2006-22 s 13-15
"Skräck och förtryck är Karenfolkets vardag i Burma"
16000 människor tvingades fly undan de burmesiska generalerna utrotningsoffensiv. Ett år efter det att Burma blivit självständigt från Storbritannien 1948 inledde Karens Nationella Union (KNU) kampen för ett hemland i östra Karenstaten via Karens nationella befrielsearmé (KNLA). KNLA är den största av de rebellgrupper som bekämpar militärdiktaturen som har haft makten sedan 1962. Den burmesiska juntan har i flera år i stort sett ignorerat KNLA, men nu har den lanserat den största offensiven i delstaten Karen sedan 1997.

2006-22 s 14-15
"Dörren har öppnats på glänt"
Ett FN-sändebud har besökt Burma och oppositionsledaren Aung San Suu Kyi. Hon är dotter till den förre burmesiske ledaren general Aung San. Biträdande generalsekreterare Gambari fick träffa Nobelpristagaren (1991) i 45 minuter. Det tidigare sändebudet Razali Ismail avgick sedan han nekats inresetillstånd många gånger.

2006-36 s 20
"Kritiken mot generalerna hårdnar"
Den burmesiska regimen tycker inte om att behandlas som en pariastat och den kan pressas att böja sig för omvärldens påtryckningar. Ordföranden i ASEAN säger att förbundets princip om icke-inblandning bör omvärderas med tanke på förhållandena i Burma. Flera andra medlemmar, Vietnam, Laos och Brunei är emellertid inte heller demokratier. Därtill kommer att Burmas olja, gas och virke är viktiga för hela regionen. Generalernas inkompetens och hårdhet har förvandlat ett av Sydostasiens mest löftesrika länder till ett av regionens mest brutaliserade och utarmade länder. De enda områden där Burma visar framfötterna är som exportör av narkotika och flyktingar och som grogrund för farliga sjukdomar som HIV och fågelinfluensa.

2006-36 s 21-23
"Burma är ett tropiskt fångläger"
Medan fredspristagaren Aung San Suu Kyi sitter i husarrest i Rangoon förskansar sig militärjuntan i sin nya huvudstad och ruinerar det egentligen mycket rika landet. Juntaledaren Than Shwe säger att den nya hemlighetsfulla platsen är "vår krigsbunker, där vi kan förskansa oss vid ett eventuellt amerikanskt anfall tills kineserna kommer och hjälper oss".
Så sent som på 1960-talet innan general Ne Win tog makten, var Burma Asiens viktigaste leverantör av virke och störste risproducent. Burma hade också Sydostasiens bäst utbildade, engelskspråkiga elit. Numera tvingas drygt 40 % av befolkningen leva på mindre än en dollar per dag. Aids, tuberkulos och malaria grasserar och 50 % av budgeten går till militären.

2006-47 s 20-21
"Mörkt, eländigt och hopplöst i juntans Burma"
Militärjuntan i Burma, en av världens värsta förtryckarregimer, hålls under armarna av länder som Kina och Indien, som vill åt landets energi och naturtillgångar. Kinas ledare bryr sig inte om det som pågår i Burma, folkets oändliga lidande, och krigstågen mot landets minoriteter. USAs ekonomiska sanktioner är vällovliga, men de har mycket begränsad effekt beroende på framför allt Kinas agerande. Thailand köper naturgas för 1,2 miljarder dollar årligen från Burma.
Juntaledaren Than Shwe som är specialist på psykologisk krigföring beskrivs som en mästare på manipulation. Han har drivit igenom att huvudstaden flyttades från Rangoon till en isolerad plats i djungeln, troligen för att skydda regimen mot en kupp. Medan folket lever i den yttersta fattigdom, troligen det enda som kan mäta sig med Nordkorea, visade en videoinspelning nyligen general Shwes dotters överdådiga bröllop.

2006-47 s 22-23
"Juntan skyr inga medel"
En humanitär katastrof uppstår i kölvattnet på den burmesiska juntans våldskampanj mot landets etniska minoriteter. Nära gränsen mot Thailand bor små minoritetsfolk som av tradition har en viss självständighet. De har alltid opponerat mot militärjuntan. De kallas för Karen, Karenni, Shan och Mon och har ett annat skrift- och talspråk än burmesiska. Juntans nya huvudstad ligger nära Pyinmana som bara är några mil från gränsen till Karenstaten. Regimen vill ha en bred säkerhetszon runt den plats där de vill kunna leva ett lyxliv för folkets pengar och kunna skydda sig både mot internationella angrepp och från angrepp från den egna oppositionen. Metoden är att med omåttligt våld förinta byarna i området. Den militära offensiven kan vara slutet på den halvautonoma Karenstaten.

2007-03 s 28-29
"Ljum kritik mot Burma"
Burmas utrikesminister, Nyan Win, bad övriga utrikesministrar i ASEN om hjälp att blockera ett amerikanskt förslag till FN-resolution, som syftar till att sätta hård internationell press på militärjuntan. De sydostasiatiska länderna har uppmanat ledarna i Burma att återupprätta demokratin, men de gick inte så långt som att stödja USAs försök att via FN sätta hårdare press på militärjuntan.

2007-18 s 21-22
"Tyranniets allians"
Nordkorea och Burma återupprättar de diplomatiska förbindelserna som bröts 1983 då nordkoreanska agenter sprängde en bomb i Rangoon med avsikt att döda Sydkoreas dåvarande president Chun Doo Hwan som var på besök i staden. Regeringen i Sydkorea har signalerat att den inte har något emot den nya förbindelsen.
Det är osäkert om de nya förbindelserna får annat än symbolisk betydelse.

2007-37 s 19-21
"Burmas etniska minoriteter jagas bort från sitt land"  Hela artikeln.
Gränsen mellan Burma och Thailand är skådeplatsen för Asiens äldsta flyktingkatastrof. Den burmesiska militärjuntan driver i en etnisk rensningskampanj bort minoritetsfolken från deras byar. Karenfolket bjuder hårt motstånd men det är förgäves.
I Burma bor omkring 50 miljoner människor. De buddistiska burmanerna är i majoritet och utgör cirka 70 %. Karen är ett minoritetsfolk med cirka sju miljoner av vilka de flesta är kristna. Sedan tio år tillbaka utsätts de för soldaternas dagliga terror i Karenstaten. Många har flytt till grannlandet Thailand där 200 000 burmeser bor i tio läger. Ytterligare två miljoner tros leva illegalt i Thailand.
När Storbritannien lämnade landet 1948 var Burma Sydostasiens rikaste land men inom kort styrdes det av tjuvaktiga generaler.
Originalartikel i der Spiegel eller här.

Länkar med aktuell information om Burma (Myanmar)
Daw Aung San Suu Kyi
Forum med länkar
Free Burma Rangers
Human Rights Watch
Burma Guide
Soros Open society Institute
Pray for Burma
Women of Burma
Canadian Friends of Burma
Karen Human Rights Group
Shanland

2007-37 s 22-23
"Skurkar och banditer hela hopen"
Ridån faller efter en politisk fars utan att militärjuntans Myanmar har kommit ett dugg närmare demokrati. Efter 14 år enades en författningskommission, utsedd av militärjuntan, om att befästa militärstyret i Myanmar. Kommissionen försöker lägga ett tunt lager demokratisk fernissa på det fortsatta militärstyret som kallas "disciplinerad demokrati". Suu Kyi som med sitt parti NLD överlägset vann det senaste demokratiska valet i Myanmar 1990 kommer också i fortsättningen vara förbjuden att inneha ett valt ämbete.

2007-37 s 23
"Laura Bush fördömer militärjuntan"
När militärjuntan började slåss mot gatudemonstranter för några veckor sedan ringde presidenthustrun Laura Bush upp FNs generalsekreterare, Ban Ki-moon, och bad honom fördöma juntan som styr Burma. Hon har gjort Burmas öde och den fängslade oppositionsledaren Aung San Suu Kyis sak till sin. Hon har träffat Bans sändebud i Burma, Ibrahim Gambari, flera gånger och har träffat exilburmeser och flyktingar från Burma i Vita Huset.

2007-39 s 15-16
"Juntan har bara en taktik: våld"  Hela artikeln
Burmas paranoida och hänsynslösa generaler har en skev bild av både sitt land, sitt folk och världen. Efter en månad av tilltagande protester som tycks ha spritt sig över hela landet har juntan inget annat val än att förtrycka och använda våld, samma redskap som den har använt för att hålla sig kvar vid makten de senaste 19 åren. Militärjuntan styrs av en liten klick generaler som har lyckats behålla makten i två decennier. De flesta är enkla före detta befälhavare som är misstänksamma mot omgivningen och ännu mer misstänksamma mot välutbildades burmeser som ärkefienden Aung San Suu Kyi som hållits i husarrest under 12 av de senaste 18 åren. Juntan har fått stöd av Kina som är en viktig handelspartner och en buffert mot omvärldens krav på förändringar.

2007-39 s 17
"USA leder motreaktionen mot regimen i Burma"
President Bush sa inför FNs generalförsamling i New York att USA kommer att skärpa de ekonomiska sanktionerna och införa inreseförbud för de värsta förbrytarna mot de mänskliga rättigheterna och deras familjer. Beskedet kom samtidigt som juntan hotade att använda våld för att kväsa demonstrationerna i bland annat den forna huvudstaden Rangoon, där tiotusentals buddistiska munkar skanderade "demokrati". I London uppmanade den brittiske premiärministern, Gordon Brown, EU att skärpa sanktionerna mot Burma "så fort som möjligt".

2007-40 s 14-15
"Det som gör munkar arga"  Hela artikeln
Militärjuntan i Burma har med sin våldsamma reaktion på munkarnas proteströrelse förspillt alla möjligheter att någonsin vinna ens en gnutta legitimitet. Buddismen är kärnan i den burmesiska kulturen. Det finns ungefär lika många munkar som det finns soldater. Militären styr med våld men munkarna har den moraliska auktoriteten. Under de senaste veckorna har munkrörelsen och militären konfronterat varandra. Genom att skjuta, misshandla och förödmjuka de rödklädda munkarna har militären alienerat det prästerskap vars stöd är militärens enda legitimitet. "Munkarna är källan till all makt".
Originalartikel i NyTimes eller här.

2007-40 s 16
"Finns det något som biter på juntan?"
FNs sändebud till Burma, Ibrahim Gambari, fick i söndags träffa den fängslade demokratiledaren Aung San Suu Kyi. Han samtalade även med flera av militärjuntans medlemmar. Många tvivlar dock på att besöket får någon effekt utan menar att påtryckningar från Kina är nödvändiga för att få militärjuntan att modifiera sitt uppträdande.

2007-40 s 18
"Regimen i Burma skyller på politiska opportunister"
FNs sändebud till Burma fick till stånd ett möte med juntaledaren Than Shwe den nya huvudstaden Nayipidaw.
Burmas utrikesminister, U Nyan Win, lade häromdagen inför FNs generalförsamling i New York skulden för oroligheterna i hans land på "politiska opportunister" som med hjälp av utländska krafter har försökt störta regimen och ta makten.

2007-41 s 16-18
"Staden med de tomma klostren"  Hela artikeln
Generalerna i Burma krossade munkrevolten och har satt tusentals munkar i fångläger. Nu har de också inlett jakten på journalister som har stannat kvar i landet. Via den statliga radion påstår militären att utländska sabotörer uppehåller sig olagligt i landet förklädda till journalister. Nigerianen Gambari som var FNs sändebud till regimen i Burma tvingades lämna det trista budskapet till sin chef FNs generalsekreterare Ban-Ki-moon att uppdraget hade misslyckats. Det enda möjligt positiva är att regimen utsett en "förbindelseofficer" med uppgift att bygga broar till oppositionsgrupperna. Hans främsta uppgift blir att leda juntans kontakter med den inlåsta demokratiledaren Aung San Suu Kyi, vars parti vann det senaste demokratiska valet i Burma.

2007-41 s 18-19
"Burma stänger de sista kommunikationslänkarna"
Juntan är medveten om att dess image har skadats allvarligt. Bilderna från demonstrationerna i kombination med berättelser från bloggare underblåste det internationella samfundets vrede över regimens tortyr och gripande av munkar och dödandet av ett okänt antal munkar och civila. Därför angriper den nu de sista återstående kommunikationslänkarna till omvärlden. Satellittelefoner och otaliga datorer har beslagtagits.

2007-44 s 20-23
"Generalerna vann en pyrrusseger"  Hela artikeln
Juntan slog ner upproret men den har inget recept på hur landet ska räddas. Oppositionen sitter inspärrad och militären räknar med grannländernas likgiltighet.
FNs speciella sändebud, Ibrahim Gambari, besökte för några veckor sedan förgäves sex asiatiska huvudstäder för att försöka få juntaledaren Than Shwe att inleda en dialog med oppositionsledaren Aung San Suu Kyi som sitter i husarrest. Varken Kina, Indien eller Thailand var särskilt intresserade.
Många tror att den drastiska höjningen av bensinpriserna var nödvändiga för juntan för att betala de enorma kostnader för flytten av huvudstaden till Naypyidaw, dit juntan drog sig tillbaka 2005. Landet är fullständigt bankrutt. Om det blir ett maktskifte måste landet stå under FNs eller Internationella Valutafondens förmyndarskap i flera år. Det finns ingen i Burma som förmår styra landet ens enligt halvmoderna metoder och principer. Ingen av de "tämligen enfaldiga" generalerna i varje fall.
Originalartikel i der Spiegel
Eller här

2007-44 s 23-24
"Juntan föregrep eventuella manifestationer"
Hundratals kravallpoliser intog ställningar runt om i Rangoon exakt en månad efter protestdemonstrationerna förra fredagen för att avskräcka regimkritiker från att markera dagen. Protesterna i Burma började den 19 augusti efter det att regeringen höjt bensinpriserna i ett av Asiens absolut fattigaste länder. Men protesterna bottnade i djupt rotat missnöje med det hårdföra militärstyre som har landet i sitt grepp. Buddistmunkarna i Burma är mycket respekterade av folket och regeringens våldsamma tillslag mot dem skadad juntans rykte allvarligt.

2007-46 s 8
"FN-sändebud besökte fängelser"
Paulo Sérgio Pinheiro besökte i veckan Rangoons beryktade Insein-fängelse och andra platser där protesterande internerades efter att militär slagit ner anti-juntamarscherna i september. Regeringen säger att 10 människor dödats och 3000 arresterats, alla utom 91 har släppta.

2007-47 s 22
"Asean fortsätter att tolerera Burmas generaler"  Hela artikeln.
Asiens ledande politiker samlades i veckan för ett toppmöte där den regionala integrationen klimatförändringen stod högst på dagordningen. Den sjudande politiska krisen i Burma låg som en skugga över förhandlingarna. Aseans generalsekretare klargjorde att man inte tänker suspendera Burma. Aseans oförmåga att påverka Burma har avslöjats av krisen i Burma menar representanter för närvarande stormakter i väst.

2007-50 s 26-28
"Det gäller att smida medan järnet är varmt"
Den burmesiska oppositionen i exil manar till nya demonstrationer och till och med väpnat motstånd. Det finns 17 etniska grupper som på 1990-talet avbröt det väpnade motståndet mot militärjuntan. Etniska grupper som Shan och Wa är fortfarande beväpnade men krigar inte. Nu överlägger de med personer i exil som företräder Suu Kyis parti och andra oppositionella om att återuppta den väpnade kampen för att tvinga militären till seriösa förhandlingar med Suu Kyi.
I Burma är 90 % av befolkningen buddister. Det finns i Burma 400 000 munkar, lika många som antalet soldater. Munkar är de som bor i tempel och studerar buddismens lära. En buddist ska använda sitt liv till att göra goda gärningar så att han får en god "karma". När han återföds är det karman som formar hans nästa liv till det bättre eller sämre. De viktigaste goda gärningarna är att ge munkarna allmosor i form av mat och andra gåvor. Det är detta som är munkarnas makt mot militären.
Under de veckor som har gått sedan demonstrationerna krossades och många munkar fördrevs från sina kloster har Burmas munkar vägrat att acceptera allmosor från militären och deras familjer. En del har hotat dem och tvingat att ta emot gåvor. Tänk vilken vidskepelse som kan forma ett helt land!

2007-50 s 28
"Tålamodet tryter"
FNs generalsekreterare, Ban Ki-moon, varnade häromdagen Burma för att FNs tålamod med den auktoritära regimen håller på att ta slut. Juntan måste införa demokrati ovh sluta upp med att åsamka det egna folket stort lidande. Ban vädjade till ASEANS tio medlemsstater att sätta press på Burma som tillhör organisationen. FNs speciella sändebud i Burma, Ibrahim Gambiri, har rest runt i Sydostasiens länder de senaste veckorna, men har ännu inte lyckats få något land att inta en uttalat hård attityd mot grannlandet Burma.

2007-51 s 30-31
"Generalerna kan aldrig tämja hela Burma"
Burma har överraskande porösa gränser för att vara en så diktatorisk polisstat. Längs gränsen i öster mot Thailand färdas massor av bönder, smugglare och desertörer fram och tillbaka över gränsen utan vare sig problem eller ID-dokument. Armén lanserar då och då offensiver enligt den brända jordens taktik, när de jämnar byar med marken, dömer bönder till träldom och våldtar kvinnor. En annan metod är att sluta lönsamma avtal med etniska ledare som uppmuntras att odla opium, tillverka metamfetamin och skövla teakskogar. Men det väpnade motståndet fortsätter ändå och gränsen fortsätter att läcka.

2008-07 s 26-27
"Juntans vallöfte möts med skepsis"
Många experter tvivlar på den burmesiska militärjuntans löften om folkomröstning i maj i år om den nya författningen och allmänna val senast 2010. Om landets nya författning antas innehåller den hur som helst hinder för återinförande av äkta demokrati. Militären har försäkrat sig om ett starkt inflytande i en eventuell framtida, civil regering.
Inflationen i Burma är 45-40 %, turismen har minskat sedan våldet i höstas och avlägset belägna områden lider fortfarande svår brist på mat och förnödenheter. Det råder ett absolut elände och vreden över regimens behandling av munkarna är mycket utbredd menar Sean Turnell, expert på Burmas ekonomi vid ett universitet i Sydney.

2008-14 s 26
"Spel för galleriet"
Den burmesiska militären förbereder för en ny författning och allmänna val, men i verkligheten tänker den behålla makten. Juntaledaren Than Shwe har meddelat att övergången till civilt styre kommer att ske 2010. Enligt FNs medlare i Burma, Ibrahim Gambari, garanterar dokumentet en betydande politisk roll för militären även i framtiden. En fjärdedel av platserna i parlamentet reserveras till militären. Militärerna i Burma har inspirerats av Indonesien, där maktövergången från militärt styre till civilt reglerades på liknande sätt.

2008-19 s 18
"Katastrofen i Burma växer"
En kraftig cyklon som förstörde stora områden utmed Burmas kust och dödade tiotusentals människor tvingar landets militära ledare att släppa in utländska hjälpgrupper. Omvärlden trycker på för att militärjuntan ska eliminera krångliga visumregler och riva byråkratiska hinder för att underlätta för hjälpen att nå fram till behövande. Cyklonens dödligaste element var den vattenvåg som den förde med sig in över land. Vågen var nästan fyra meter hög. Folkomröstningen om en ny författning som ska befästa militärens grepp om makten har skjutits upp till den 24 maj i de områden som är värst drabbade. Uppskjutningen av omröstningen i kombination med en vädjan om internationell hjälp har utan tvekan inneburit svåra eftergifter för den isolerade militärjuntan som helst vill framstå som mäktig och självtillräcklig.

2008-20 s 26-27
"Mitt i tragedin väcks ett hopp"
Cyklonen Nargis orsakade enorm förödelse i Burmas städer och byar. Men kanske var den också början på slutet för militärjuntan. Tidigare historiska exempel har visat att naturkatastrofer har en förmåga att undergräva obarmhärtiga och inkompetenta ledare. Processen kan ta flera år kan visa sig vara lika omöjlig att stoppa för en regerings lamslagna reaktion som en äkta tsunami. Allvarliga kriser tenderar att avslöja regeringars inkompetens och korruption och stärka motståndet mot de redan impopulär ledarna. Det hände i Mexiko 1985 efter en stor jordbävning.

2008-21 s 14
"Hjälpbehovet går knappt att mäta"
Asean får tillstånd att leda det internationella hjälparbetet. Det är tveksamt om andra än asiatiska länder släpps in. Burmas militärregering anser sig behöva stora hjälpsändningar mat om risplanteringen i det ödelagda området Irrawaddydeltat inte fullbordas de kommande veckorna. Detta framgår av en rapport från Asean-länderna.
Cyklonen Nargis slog till 2-3 maj. Den officiella uppgiften om antalet döda är 78 000. Nästan 60 000 personer saknas fortfarande.

2008-21 s 15-16
"Ju fattigare desto sårbarare"  hela artikeln
Cyklonen som drabbade Burma avslöjade än en gång att invånarna i fattiga länder är extremt sårbara när naturkatastrofer slår till. I Burma fanns varken vallar, diken, tillflyktsorter eller en kompetent regering, som kunde skydda dem. Människors förstörande påverkan på miljön gör bara faran ännu mer överhängande. I Burma finns ingenting som kan betecknas som katastrofförebyggande system. Där finns inga skydd för befolkningen att ta sin tillflykt till för att undkomma stormar. Även förstörelsen av mangroveskogar i kustområden ökar landets känslighet. De skövlas ofta för att göra plats åt fisk- eller skaldjursodling eller hotell och semesteranläggningar.

2008-28 s 24-25
"Generalerna lever i isolerat överdåd"  hela artikeln
Burmas nya huvudstad Naypyidaw är Burmas nya huvudstad. Den byggdes i hemlighet och presenterades för 2,5 år sedan. Det tros ha kostat mellan fyra och fem miljarder dollar att bygga det nya regeringscentret. Det ligger nio timmars bilresa norrut från Yangoon. Kontrasten mellan den grandiosa arkitekturen i Naypyidaw och fattigdomen i angränsande byar är ofantlig.

2008-39 s 24
"Militärjuntan utfärdade amnesti"
Burmas militärregim påstår att den i tisdags frigav 9002 politiska fångar, inklusive den man som har suttit fängslad allra längst, Win Tin, och fyra personer som valdes in i parlamentet 1990, när oppositionen vann en jordskredsseger, vilket militärjuntan inte godkände. Win Tin är allierad med demokratiledaren Daw Aung San Suu, som suttit i husarrest sedan 1989.

2008-46 s 16
"Juntan skrämmer med långa fängelsestraff"
Militärjuntan i Burman har dömt 14 demokratiaktivister till 65 års fängelse. Dagen innan hade en bloggare dömts till 20 års fängelse. Varken anhöriga eller försvarsadvokaterna fick tillträde till rättssalen. Några av de dömda är veteraner från demokratiupproret 1988 som då nästan lyckades störta de militära ledarna.

2008-47 s 21-25
"Hjälteglorian har bleknat"
Aung San Suu Kyi fick världen att uppmärksamma Burmas kamp för demokrati. Men hennes uteblivna reaktioner på senaste tidens kriser har fått många av hennes anhängare att ifrågasätta hennes förmåga att leda kampen mot juntan. San Kyi har alltid förespråkat fredligt motstånd men internationellt är hon mer känd för sin motsträvighet än för sin medgörlighet. Sedan hon greps att sattes i husarrest 2003 har hon varit tyst. Västerländska aktivister har aldrig varit mer högröstade men Suu Kyi håller tyst. I augusti ville hon inte ta emot FNs sändebud, Ibrahim Gambari, under hans fruktlösa sexdagarsbesök i Burman. Många demokratiaktivister börjar tvivla på om hon fortfarande är aktivt engagerad i kampen.

Är generalerna helt enkelt för starka för en oerfaren politiker som Suu Kyi. De lnserade Nationalkonventet för att skriva en ny författning för Burma och legalisera militärens roll i varje framtida regering. De etablerade Unionen för solidaritet och utveckling, en civil massorganisation som ska fungera som kampanjledare i framtida val. Suu Kyi meddelade att hennes parti NLD inte tänkte delta i Nationalkonventet. Hon krävde att Burma skulle bemötas som en pariastat. Suu Kyis taktik fungerade inte. Sanktionerna blev verkningslösa. Hon krävde att alla NGO skulle lämna Burma för att inte förlänga juntans liv. Hon tystade ner motståndare inom partiet NLD. Många av NLDs ledare undrar om det inte är dags att byta ut Aung San Suu Kyi.
Originalartikel i The Guardian: Not such a hero after all eller läs mer här.

2009-09 s 25
"Tusentals återfår friheten i Burma"
Myndigheterna i Burma är i färd med att frige fler än 6300 fångar. Få tror emellertid vara politiska fångar förutom Zaw Muint Muang som valdes till parlamentet i de annullerade valen 1989 men som dömdes till 20 års fängelse 1991. Amnestin verkar inte inkludera någon av de hundratals människor som greps i det senaste tillslaget mot oppositionella.

2009-12 s 23-24
"Burma vållar huvudbry"
Decennier av sanktioner och embargon har inte gjort militärjuntan i Burma ett dugg mänskligare. Den amerikanska politiken med sanktioner har varit misslyckad men den nya administrationen vet inte heller vad den ska göra. Bland annat måste EU kontaktas innan förändringar sker.

2009-20 s 20-21
"Militärjuntan har noll koll i gränstrakterna"
Etniska grupper i Burma hoppas på fred men rustar för krig. Kachinfolket som bor i högländerna längs Burmas gräns har rykte om sig att vara hårdföra djungelkrigare. Det är lätt att förstå att de vill ha kvar sin autonomi. Invånarna slipper många vedermödor som är vanliga i andra delar av Burma, ett av världens fattigaste länder. Elektriciteten som kommer från ett närliggande vattenkraftverk är tillförlitlig, billiga mobiltjänster erbjuds av ett kinesiskt företag och det finns lokala registreringsskyltar för fordon vilket gör att vem som helst får ha bil. Kachin har armé, poliskår, lärarseminarium och tullväsen. Staden Laiza känns friare än de militärkontrollerade delarna av Burma.

2009-21 s 7
"Suu Kyi inför rätta igen"
Demokratiledaren Aung San Suu Kyi ställdes i början inför rätta under mycket hård polisbevakning. En person från det amerikanska konsulatet fick närvara eftersom en amerikansk medborgare också var anklagad. Han trängde sig in i hennes bostad där hon sitter i husarrest. Aung San Suu Kyi skulle ha släppts fri den 27 maj. Nu förlängs hennes fångenskap sedan hon anklagats för att ha brutit mot husarresten.
2009-30/31 s 21
"Otäck allians måste förhindras"
USAs utrikesminister Hillary Clinton har deltagit i ASEAN ländernas toppmöte i Bangkok. Hon underströk att det vore extremt farligt för länderna i regionen om Nordkorea och Burma bildar en allians. Förra månaden förföljde ett amerikanskt örlogsfartyg ett nordkoreanskt fartyg som misstänktes för att transportera vapen till Burma.

2009-33 s 22-23
"Domen har fallit i Burma"
Kritikerna ser rättegången som ett skamlöst sätt att utesluta oppositionsledaren Aung San Suu Kyi från nästa års flerpartival. Amerikanen Yettaw hemliga besök hos henne gav juntan en ursäkt att förlänga fängslandet av henne samtidigt som landet förbereder sig på flerpartival nästa år. I de senaste valen, 1990, vann Aung San Suu Kyi parti, National Legue for Democrazy, en jordskredsseger. Militären ignorerade valutgången och satte Aung San Suu Kyi i husarrest. Hennes senaste period i husarrest skulle ha löpt ut den 27 maj i år, drygt två veckor efter den nya häktningen.

2009-40 s 27-29
"Ett enat land är juntans mål"
Enligt kartan ligger staden Mong La i Burma, men vem som helst skulle kunna tro att det ligger i Kina. Butiksnamnen är på kinesiska, de flesta butiksägare är kineser, och här accepteras bara den kinesiska valutan. Om man föreslår en träff klockan fyra, möts man av frågan burmesisk eller kinesisk tid?
Mong La är huvudstad i ett område kallat Shan Specialregion nr 4. Områden som Mong La är kärnan i det geostrategiska trassel som är Burma. Det är en av 13 autonoma enklaver som har bildats i Burmas östra del under de gångna 20 åren efter en rad olika eldupphöravtal mellan militärjuntan och olika upproriska etniska grupper.
Det blir aldrig fred och demokrati i Burma utan en politisk lösning som inkluderar de etniska, ofta väpnade, minoriteternas intressen och mål. De etniska grupperna utgör 40 % av landets 60 miljoner invånare. De dominerar i bergstrakterna och har inget förtroende för regeringen. Många försörjer sig på att smuggla narkotika.

2009-40 s 28
"Sanktioner + engagemang = ?"
USAs nya strategi inkluderar kontakter på hög nivå och fortsatta sanktioner. En ny strategi har antagits. Den presentereades av utrikesminister Hillary Clinton på förra veckans FN-möte. Anhängarna till oppositionsledaren Aung San Suu Kyi välkomnar förändringen. Nästa år ska Burma hålla val. Oppositionsgrupper har redan fördömt valet som en bluff.

2009-44 s 30-31
"På Guds uppdrag"
Vad ville amerikanen, som simmande tog sig till frihetskämpen Aung San Suu Kyis avspärrade villa i Rangoon? Och hur tog han sig ända fram! Simmaren John Yettaw kom precis i rättan tid ur generalernas perspektiv. Suu Kyis husarrest skulle egentligen ha hävts i slutet av maj 2009. Därefter hade hon kunnat mobilisera sina anhängare inför de utlysta valen 2010. Gästen blev en mardröm för henne. I Burman är det förbjudet att hysa utländska övernattningsgäster utan officiellt tillstånd. Därför förlängde juntan hennes husarrest med 18 månader, det vill säga till långt efter valdagen. Yettaw dömdes till sju års fängelse vilket väckte stor opposition i USA. Senator John Webb åkte dit och ordnade med så att han kom tillbaka till USA. Yettaw är mormon. Hans ambition är att göra karriär men hans liv verkar ha spårat ur.

2009-45 s 30
"Trevande dialog"
Biträdande utrikesminister Kurt Campell och hans vice Scot Marciel träffade i tisdags i Naypidan, Burmas administrativa huvudstad, högt uppsatta företrädare för den burmesiska regimen. De fick också träffa Aung San Suu Kyi, demokratiaktivist och fredspristagare som sitter i husarrest sedan många år. Besöket var ett led i den nya USA-policyn, som försöker bryta isoleringen av Burma till förmån för direkta samtal.

2010-04 s 8
"Aung San Suu Kyi blir fri"
Demokratiledaren Aung San Suu Kyi kommer att friges från sin husarrest i november, en månad efter de första parlamentsvalen på 20 år. Hon kommer därför inte att kunna delta i valet enligt regimkritiker.

2010-07 s 22
"Spelar juntan för galleriet?"
Oppositionsledaren Aung San Suu Kyis 82-åriga högra hand Tin Oo, släpptes i veckan efter att ha tillbringat de senaste tio åren i fängelse eller husarrest. Tin Ou är vice partiledare för Nationella Demokratiförbundet (NLD). Hans engagemang för NLD fortsätter trots villkoren i frigivningen innebär ett förbud mot att delta i politiska aktiviteter. Den burmesiska regeringen förbereder val senare i år.

2010-07 s 23-26
"Bojkott eller inte, det är frågan"
Burma styrs av världens sista militärjunta och bojkottas av både stater och turister. Men Burmas folk vill inget hellre än att ha kontakt med omvärlden. Detta ställer den etiska resenären inför ett dilemma: ska man besöka Burma eller inte? Vanliga människors beredskap att berätta om sina åsikter och känslor var det som överraskade mest i Burma. Det var lätt att få kontakt med personer som var kritiska mot regimen. BBCs burmesiska sändningar har många lyssnare. En exilkanal med säte i Oslo kan nås via satellitmottagare. Internetcaféerna är fullsatta. Juntans favoritmetod för att bemöta kritik är förtryck.
Västvärldens bojkott har lämnat fältet öppet för kinesiska företag. Kineserna är mycket populära i landet.

2010-10 s 12
"Nya tricks för att stoppa Aung San Suu Kyi"
Militärjuntan har antagit en ny vallag som innebär att någon som dömts till fängelse inte får lov att tillhöra ett politiskt parti. Suu Kyi måste alltså lämna sitt parti och partiet måste utesluta henne ur partiet före valen.

Burma
2010-11 s 18-19
"FN skärper tonen mot generalerna i Burma"
FNs särskilde representant för mänskliga rättigheter, Tomás Ojea Quintana, rapporterar om "mönster av grova kränkningar", samtidigt som regimen antar restriktiva vallagar, som begränsar möjligheterna för oppositionella partier att delta i de kommande valen. Han fick inget besked om att samvetsfångar skulle släppas inför valet eller om att de etniska minoriteterna skulle få delta fullt ut. Valet är utformat för att skänka en air av demokratisk trovärdighet. En regeringskontrollerad valtillsynsmyndighet har skapats med makt att stoppa eller annullera röstandet i landets olika delar om detta skulle påkallas "av säkerhetsskäl".

2010-12 s 9
"Demokratiledaren underkänner juntans regler"
Burmas fängslade oppositionsledare, Aung San Suu Kyi, vill inte låta registrera sitt parti, Nationella demokratiförbundet, inför valen som planeras senare i år. Anledningen är att hon finner militärjuntans många restriktioner som orättvisa. Partiets medlemmar får själva bestämma om partiet ska delta i valet.

2010-13 s 24-25
"Miliserna rustar för krig mot juntan"
Burmas generaler vill krossa gerillaarméerna i den Gyllene triangeln, en narkotikaförpestad region i gränslandet mellan Thailand och Burma. Alldeles intill Burmans gräns mot Thailand finns ett militärläger kontrollerat av Shanfolket, ett folk som känner sig förtryckt av militärjuntan. Shans armé för sedan många år ett förtvivlat och förlustbringande gerillakrig mot den burmesiska armén, 10 000 krigare mot en övermakt bestående av drygt 400 000 soldater. En befrielsearmé tillhörande Karenfolket fortsätter också att trotsa generalerna som gömmer sig i den nya huvudstaden Naipyidaw. De flesta andra minoriteter kom redan 1989 överens med regeringen om vapenstillestånd. De fick behålla sina vapen och fortsätta med sina affärer, det vill säga odla vallmo, producera metamfetaminer som Crystal Meth och driva kasinon i gränslandet mot Kina. Drogerna från Burma översvämmar hela Sydostasien.
Nu hotar regeringsarmén att krossa de etniska miliserna.

2010-16 s 28-30
"Kultur gör livet lättare i Burma"
Burman är landet där det är förbjudet att äga en fax och där spontana folksamlingar med fler än fem personer är förbjudna. Men landets ungdomar tänjer på gränserna för vad juntan och inte minst deras föräldrar accepterar i fråga om konst och nöjen. Nya konstutställningar öppnar nästan varje vecka i Yangoon som är Burmas största stad. Generalerna skulle inte kunna införa totalitärt styre modell Nordkorea. Samhället är alldeles för motspänstigt, oorganiserat och korrumperat. Människorna är kreativa och klimatet för varmt för förtryck och övervakning dygnet runt.

2010-18 s 27
"Nu åker uniformen av"
Generaler i en militärjunta som bestämmer sig för att avgå till förmån för civilt styre tar alltid av sina uniformer och förvandlar sig till civila. Enligt en ny författning, som antogs 2008, ska militären som har styrt Burma sedan 1962, ersätta sig själv med en civil regering och ett representanthus med 440 ledamöter. I den nya lagstiftande församlingen reserveras 25 platser för aktiva militärer. Detta antal kan naturligtvis utökas med före detta officerare i civila kläder. Premiärministern, general Thein Sein och 22 av regeringens medlemmar begärde förra måndagen avsked från militären. Dessutom medger den nya författningen att regeringen domineras av militära officerare och att chefen för de väpnade styrkorna även i fortsättningen blir landets mäktigaste person.
Varje kandidat ska enligt författningen vara medlem i ett politiskt parti.

2010-25 s 14
"Suu Kyi firade i fångenskap"
Demokratiledaren Suu Kyi firade sin 65-årsdag inlåst i sitt hem i Rangoon. Hon är världens enda fängslade Nobelpristagare. Suu Kyi anhängare i Burma firade hemma hos en av hennes partikamrater. Drygt 300 gäster slöt upp men inte hedersgästen.

2010-33 s 11
"Valdag fastställd i Burma"
Valet den 7 november, det första på 20 år i Burman, utgör den sista fasen i landets starke man, general Than Shwes sjustegsprogram för att upprätta en "disciplinerat blomstrande demokrati". Oppositionen riktar kritik mot det faktum att militären garanteras en fjärdedel av parlamentsplatserna och att bland andra den fängslade oppositionsledaren Aung San Suu Kyi utestängts från att ställa upp i valet.

2010-42 s 9
"Allt som vanligt i Burma"
Burmesiska valfunktionärer har meddelat att utländska medier inte kommer att tillåtas övervaka valen den 7 november. Det är de första valen på 20 år i detta militärstyrda land. Den styrande juntan hävdar att valen är ett första steg mot demokrati efter 50 års militärstyre. Kritikerna kallar valet för hyckleri i syfte att befästa det militära styret.

2010-45 s 22-26
"Generalerna har bäddat för fortsatt kontroll"
De orättvisa och ofria valen i Burman togs emot med cynism, men en politisk förändring är kanske ändå på gång till slut.
Söndagens val gick bättre ur arméns synvinkel än det senaste 1990 där oppositionen vann en jordskredsseger. Nu var spelfältet arrangerat till fördel för militärjuntans Solidaritets- och utvecklingsparti (USDP). Det näst största partiet, Nationella enhetspartiet (NUP) var fullt av gamla ansikten från den förra juntan. För säkerhets skull hade juntan dessutom reserverat 25 procent av platserna i det nationella parlamentet för militären. Valet var varken fritt eller rättvist men det var ändå tecken på en liten politisk öppning. Då nästan alla andra institutioner i Burma förfaller - universiteten, byråkratin, fackförbunden - finns det ingen annan grupp än generalerna som kunde vinna valet.

2010-45 s 22
"Gränsbråk i valets kölvatten"
Rebeller tillhörande folkgruppen Karen attackerade på söndagen en polisstation i gränsstaden Myawaddy. Minoritetsgrupper i okontrollerade regioner har bekämpat regimen ända sedan landet blev självständigt från Storbritannien 1948. Regimen uteslöt 1,5 miljoner invånare i oroliga områden från att rösta.
Indien och Kina som båda gränsar till Burma och konkurrerar om landets råvaror saboterar USAs och EUs sanktionsregim genom att upprätthålla både handel och diplomati med de styrande generalerna.

2010-47 s 25-26
"Burmas generaler tar hjälp av affärseliten"
Industripampar går generalernas ärenden och som tack för hjälpen får de köpa upp statens tillgångar. Många näringslivsaktörer har tagit plats i parlamentet efter valet. Regimens beslut i år att privatisera landets vanstyrda ekonomi har resulterat i den största utförsäljningen av statliga tillgångar sedan 1962 när juntan tog makten. Den burmesiske miljonären Tay Za som är utsatt för sanktioner från USA har valts till chef för landets oljekommission.
Man kan dock inte räkna med politiska lättnader på grund av affärselitens representanter på lång tid ännu.

2010-47 s 26-27
"Samtal med Aung San Suu Kyi"
Burmas demokratiledare berättar om livet i fångenskap, om friheten och om den förestående kampen för demokrati. Aung San Suu Kyi är 65 år men ser mycket yngre ut. Bara några grå hårstrån är de enda fysiska tecknen på umbäranden under två decenniers motstånd mot en brutal militärregim. Internationellt har hennes frigivning jämförts med den dag 1990 när Nelson Mandela frigavs från sitt fängelse i Sydafrika.

2010-48 s 13
"Minoriteterna tiger inte still"
Knappt hade nobelpristagaren och motståndskämpen Aung San Suu Kyi blivit fri förrän hotet om ett inbördeskrig dyker upp vid horisonten. Juntan kräver nämligen att etniska milisstyrkor som har ingått vapenstillestånd med regimen, ska integreras i Burmas gränsskydd. Men det finns nästan ingen gerillagrupp som är beredd att underordna sig generalernas diktat. I stället rustar de sig för inbördeskrig, både Karen-folket, "Kachins självständighetsarmé" och "Förenade Wa-statens armé".

2011-02 s 26
"Farsen i Burma fortsätter"
Den 31 januari samlas Burmas parlament för första gången på 22 år. 1514 parlamentariker samlas i den isolerade huvudstaden Naypyidaw. Den styrande militärjuntans parti, Solidaritets- och utvecklingspartiet, lade beslag på nästan 80 % av mandaten i valet förra året. Valresultatet som regimmotståndare observatörer betraktar som orättvisa och odemokratiska, garanterar militärjuntan, som har styrt sedan 1962, fortsatt dominans.

2011-02 s 27
"Burma inför värnplikt"
I Burma finns numera en nu värnpliktslag som gäller för båda män och kvinnor. Den som vägrar kan dömas till upp till fem års fängelse. Burma har till nu haft en frivilligarmé. Den 400 000 man starka armén räknas till en av världens största. Landets styrkor är involverade i segdragna konflikter med olika etniska minoritetsgrupper som kämpar för självständighet från centralregeringen.

2011-05 s 21-22
Den politiska farsen i Burma"
Parlamentet i Myanmar representerar inte folket på riktigt. Nya lagar och regler styr parlamentarikernas uppförande. De får till exempel inte ställa några frågor. En eventuell fråga ska lämnas 10 dagar i förväg, underhusets generaldirektör ska granska och godkänna frågan och till sist kan ändå underhusets talman avvisa den. Ledamöterna förbjuds att ta med alla former av "upp- eller inspelningsapparat", liksom datorer och mobiltelefoner. Alla besökare till parlamentet måste ha tillstånd i förväg, annars riskerar de fängelse eller skyhöga böter. Både under- och överhuset domineras av det styrande Solidaritets- och utvecklingspartiet (USDP) som är militärregimens politiska överrock. Oppositionen. i mån den finns, kommer från två håll, NDF och de så kallade etniska partierna. NDF består av före detta NLD-medlemmar som motsatte sig San Suu Kyis uppmaning till bojkott av valet.
ASEAN, organisationen med tio sydostasiatiska medlemsländer propagerar för att västländerna snarast ska upphäva sanktionerna mot Burma.

2011-14 s 28-29
"The Lady håller hoppet levande i tid av förändring.
Aung San Suu Kyi är tillbaka i rampljuset igen när västerländska regeringar och investerare diskuterar om de ska hjälpa Myanmar (Burma) att komma in i världsekonomin igen nu när hon är frigiven.
Burma är en skattkista full av naturresurser och ligger strategiskt placerad mellan världens två kommande giganter, Indien och Kina. Burma behöver investeringar. BNP per capita är bara 582 dollar, vilket gör burmeserna fattigare än folken i Haiti och Bangladesh. Miljardären George Soros säger att önskan om demokrati är så stor att juntan mycket väl kan gå samma öde till mötes som härskarna i Tunisien och Egypten.

2011-27 s 31
Suu Kyi gör pilgrimsresa"
Dern burmesiska fredspristagaren Aun San Suu Kyi gör i dagarna sin första resa sedan hon släpptes fri ur en mångårig husarrest. Senaste gången hon reste runt i Burman var 2003. Då överfölls hennes konvoj av regimtrogna, beväpnade män. Minst 19 personer dödades vid detta tillfälle. Därefter spärrades hon in efter att ha dömts till störande av ordning.

2011-29/30 s 25
"Straffångar används som kanonmat"
Burmas krigsmakt utnyttjar fångar som bärare och sköldar. Dessa arbetar under livsfarliga förhållanden. Burmas armé gör sig enligt människorättsorganisationerna Human Rights Watch och Karen Human Rights skyldig till krigsförbrytelse. Bärarnas uppgift är bland annat att gå genom minerade fält före soldaterna och tjäna som deras skottsköldar. Fångar som skadas får ingen hjälp. De får inte heller tillräckligt med mat och de utsätts för tortyr och misshandel. Den burmesiska regeringen struntar i att landets militärer bryter mot de mänskliga rättigheterna. Burma styrs sedan ett halvt sekel av militärer. Och fortsätter med detta även om de formellt lämnat över till en civil regering.
Human Rights Watch föreslår tillsättandet av en FN-sponsrad undersökningskommission med uppdrag att utreda brotten mot de folkrättsliga och mänskliga rättigheterna i Burma.

2011-41 s 27-28
"Hoppfulla signaler från Burma"
USA anar töväder i Burma och försöker uppmuntra trenden.
Amerika överväger en betydande kursändring i det spända förhållandet till den autokratiska regimen i Burma, inklusive lättade restriktioner avseende ekonomiskt stöd samt åtgärder för att uppmuntra det som amerikanska diplomater beskriver som "häpnadsväckande" politiska förändringar i landet.
Förändringarna i Burma har kommit efter det politiska maktskifte som ägde rum efter de demokratiska valen förra året. Burmas nya president, U Thein Seins, en före detta general, regering är i färd med att skriva om lagar om skatter och äganderätt, lätta på mediernas restriktioner och att frige 6300 politiska och andra fångar. Regeringen har redan haft flera möten med Aung San Suu Kyi.
Detta ger USA chansen att förbättra relationerna med ett resursstarkt land i Sydostasien och begränsa Kinas starka inflytande. Burma är föremål för amerikanska sanktioner ända sedan 1997.

2011-46 s 25
"Trevande normalisering i Burma"
Regeringen har gjort ett tillägg i vallagen som eliminerar hinder för partiets deltagande i politiken. Nationella demokratiförbundet (NLD) överväger därför registrering inför kommande fyllnadsval. NLD har krävt att alla politiska fångar ska friges. Många har frigetts men NLD räknar med att cirka hundra av dess medlemmar är fortsatt fängslade.
Det råder en viss oenighet inom partiet vad gäller registrering till valet. Aung San Sui Kyis som vann valet för 20 år sedan förbereder sig emellertid för politisk comeback.

2011-47 s 29
"Aung San Suu Kyi kandiderar igen"
I Burman kommer alltfler hoppingivande tecken på att regeringen är beredd att reformera. Bland annat är fredspristagaren Aung San Suu Kyi tillbaka i politiken och kommer att ställa upp i stundande fyllnadsval. Förra året bojkottade hennes parti, NLD, valet. Valet som väntas äga rum i början av nästa år, gäller 48 platser i parlamentet.

2011-49 s 22-24
"Miraklet i Rangoon"
Taktisk förändring eller början på en ny tid? Den f d pariastaten Burma öppnar sig mot världen; politiska fångar släpps fria; investerare rekognoscerar, och utrikesminister Hillary Clinton gör besök.
Det går framåt i Burma. Till Rangoon kommer en stor ström av turister, affärsmän och nyfikna. En orsak är att isen mellan partiledaren Suu Kyi och regimen verkar ha brutits. Både i USA och Europa diskuteras huruvida det är dags att slopa sanktionerna mot regimen i Burman. Är dessa förändringar "bieffekter av den arabiska våren i Sydostasien"? Eller handlar det om att Burman är angeläget att bryta det växande beroende av Kina?

2011-49 s 24-25
"Clinton uppmanar till mera reform"
Den hittills högst uppsatta amerikan som har satt sin fot i Burmas presidentpalats är Hillary Clinton, USAs utrikesminister. I förra veckan kom hon med ett budskap till Burmas president som tack för hans försiktiga reformer. Samtidigt underströk Clinton dock att omvärlden vill se ännu tydligare tecken på framsteg för att övertygas om att förändringen är definitiv. Thein Seins regim säger sig planera för att gradvis frige politiska fångar, avtala om eldupphör mellan militären och etniska minoriteter. stärka pressfriheten och anta internationella avtal om atomprogram.
Mötet i Rangoon var hett efterlängtat av Barack Obama som i början av sin mandatperiod lovade att sträcka ut handen till despotiska regimer som lossar på greppet. Inget har hittills hänt förrän nu.

2012-1/2 s 27-28
"Livlös huvudstad bor granne med eländig fattigdom"
Naypyidaw ståtar med 20-filiga paradgator, fantastiska fontäner och utsökta planteringar, men vanligt folk lyser med sin frånvaro.
Det har gått sex år sedan Myanmar utsåg Naypyidaw till ny huvudstad. Staden är mycket sober och ofta helt livlös. Det är ett enormt dyrt monument över militära ledare, som inte styr längre, eftersom juntan i mars överlät makten åt landets första civila regering på nästan 50 år. Den civila regeringen har sitt säte i Myanmar. Att bygga en ny stad mitt bland sockerrörs- och risfält innebar en enorm ekonomisk uppoffring för Myanmar, som är ett av Asiens fattigaste länder. De grandiosa boulevarderna utgör skärande kontraster mot de fattiga förhållandena i resten av landet.

2012-1/2 s 31
"EU utvidgar samarbetet med Burma"
På grund av den politiska öppningen i Burma har EU beslutat inrätta ett förbindelsekontor i Rangoon. Det får inte status som officiell representation. Kontoret ska skötas av EUs representanter i Thailand. EUs sanktioner mot Burma är i kraft tillsvidare men EU kommer att belöna de burmesiska ledarnas reformkurs.

2012-04 s 31
"Sanktionerna luckras upp"
EU belönar de demokratiska reformerna i Burma genom att inom kort upphäva det inreseförbud som har gället regeringens medlemmar plus ytterligare 491 namngivna personer. En normaliseringsprocess har tagit sin början förutsatt att den burmesiska regeringen fortsätter på den inslagna reformkursen. Runt 900 företag och organisationer i Burman är för närvarande förbjudna att göra affärer med EU.

2012-05 s 21-22
"Suu Kyis valkampanj har börjat"
Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi har utan att störas av militären kunnat genomföra en kampanjresa vilket stärker hoppet om att Burman slagit in på vägen mot demokrati.Resan bekräftar hennes växande betydelse som oppositionsledare.
Suu Kyi och hennes allierade konkurrerar om 48 mandat i olika lagstiftande församlingar. Många burmeser spekulerar om att Suu Kyi, dotter till den mördade frihetshjälten general Aung San, kommer att tilldelas en viktig post i regeringen, kanske till och med en ministerpost.

2012-11 s 22-23
"Suu Kyi sätter sin prestige på spel"
Wah Thi Ka är en dammig liten by utan elektricitet och kommunalt vatten. Ingen i byn som ligger helt ensligt i änden av en sönderkörd grusväg äger en dator, och ingen använder Facebook eller e-post. Här håller San Suu Kyi, en världskänd människorättsaktivist som fick Nobels fredspris 1991 på att bosätta sig på väg att byta roll från dissident till aktiv politiker i kampanj för en plats i parlamentet. Hon är enormt populär men nu som aktiv politiker sätter hon också sin prestige på spel. Hon ombeds allt oftare att presentera lösningar på landets problem i stället för att bara beklaga dem.
När hon har vunnit sitt mandat, vilket hon sannolikt gör, kommer allting att bli mycket annorlunda. Även om hennes parti, Nationella Demokratiförbundet, gör ett bra val den 1 april, får hon ett ganska litet inflytande i parlamentet då de 48 valkretsar som valet gäller bara är en fraktion av de 600 mandaten i parlamentet.

2012-11 s 23-25
"Ödet förde ladyn tillbaka till Burma"
Aung San Suu Kyi gav upp sin man, sina barn och 22 år av sitt liv i kampen för demokrati i Burma. Fyllnadsval till parlamentet äger rum om några få veckor och då visar det sig om hennes uppoffringar belönas.
Aung San Suu Kyis liv har till nu kännetecknats av hennes hårdnackade trots mot militärjuntan och personliga tragedier, varav den första var faderns död 1947, när hon var två år gammal. Levnadstecknare och filmare tenderar att betona de många extremt svåra val som hon har tvingats göra, inklusive beslutet att lämna det bekväma livet i England för att kämpa för demokrati i hemlandet.
Artikeln är skriven av Rebecca Frayn som är filmare och författare. Hon har skrivit manus till filmen The Lady, regisserad av Luc Besson, som har premiär vilken dag som helst i USA.

2012-11 s 26-27
"Den sista fronten"
Trots den burmesiska regimens försäkringar att den söker försoning med landets etniska minoriteter pågår ett krig i Kachinstaten. Tiotusentals civila har drivits på flykt. Sedan vapenstilleståndet bröts i juni 2011 efter 17 år äger strider rum dagligen. Över 90 % av Kachin är kristna. I staden Laiza finns kyrkor för katoliker, anglikaner och baptister.

2012-11 s 27
"Ett vagt handslag gör ingen fred"
Den burmesiska regeringen har under det senaste halvåret ingått vapenvila med minoritetsfolken Shan, Karen och Chin samt några mindre grupper. De utgör en tredjedel av befolkningen på nästan 60 miljoner människor. De flesta lever i gränsregionerna nära Bangladesh, Indien, Kina och Thailand. USA har krävt att fred mellan Burmas regering och landets etniska rebellgrupper är ett villkor för att häva sanktionerna mot landet. Men de bilateralt förhandlade avtalen har visat sig vara otillräckliga och bräckliga.

2012-12 s 30
"Internationella valövervakare till Burma"
Inför fyllnadsvalen i Burma den 1 april kommer regeringen att släppa in ett par dussin internationella valövervakare. De styrande har uppmanat de nio medlemmarna i Asean att skicka vardera två observatörer och därtill kommer fem representanter från Asean sekretariat att övervaka valen. Valen gäller 49 platser i Parlamentet varav 40 i underhuset. Valet ses i utlandet som en test på den civila regeringens reformvilja.

2012-14 s 23-24
"USA och Kina konkurrerar om inflytande i Burma"
Kina har traditionellt stora intressen i Burma, men Burmas nya regering visar tecken på att vilja vara mindre beroende av den mäktiga grannen i norr.
När Burma nu gradvis befrias från decennier av militär diktatur och förbättrar relationerna med USA, upplever Kina ett hot mot ett strategiskt partnerskap, som erbjuder tillgång till Indiska oceanen och en länge efterlängtad genväg för oljan från Mellanöstern.USA stärker sin närvaro i Asien, och ett allt självsäkrare Kina breder ut sig både militärt och ekonomiskt som aldrig förr. Både USA och Kina gör vad de kan för att vinna fördelar i det ekonomiskt eftersatta, strategiskt placerade Burma.
Obamas administration skulle vilja kunna peka på en stor utrikespolitisk framgång inför valet till hösten. Att ett annat land övergår från diktatur till en mer demokratisk ordning under Barack Obamas styre vore en politisk.
Men USA hindras från att bistå Burma ekonomiskt av ekonomiska sanktioner, som kongressen tvekar att slopa.

Burma
2012-14 s 22
"Det går åt rätt håll i Burma"
Burmas oppositionsledare, Aung San Suu Kyi, och hennes parti, Nationella demokratiförbundet (NLD) utropade sig i söndags kväll till segrare i fyllnadsvalen, en seger som kanske leder till att Suu Kyi tar plats i parlamentet och kanske erbjuds en plats i regeringen också.
Valet genomfördes på ett korrekt sätt och oppositionen triumferade. Men detta var bara början på en mycket lång väg mot demokrati.
NLD vann minst 40 av de 45 valkretsar som partiet deltog i. En jordskredsseger som är förödmjukande för regimen. Om valet har gått rätt till kan detta leda till att sanktionerna mot Burma kan mildras.

2012-15 s 30
"Karen fick träffa Aung San Suu Kyi"
Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi träffade häromdagen representanter för minoritetsfolket Karen. Även Burmas president träffade Karendelegationen. Det var det första mötet i detta slag mellan Burmas ledning och företrädare för Karen sedan minoritetsfolkets kamp för frihet började i januari 1949. I januari utlystes vapenvila mellan regeringsstyrkorna och Karen. En tredjedel av Burmas 60 miljoner invånare tillhör något minoritetsfolk.

2012-15 s 30
"Cameron till Burma"
Premiärminister David Cameron inledde på fredagen en historisk resa till Burma, varmed han blev den förste västerländske ledaren att besöka landet sedan väst införde sanktioner mot militärregimen i slutet av 1990-talet. En burmesisk regeringsrepresentant uppger att Camerons besök är en "mycket viktig händelse" för Burma. Besöket äger rum före ett planerat EU-möte 23 april i Bryssel, då EUs ledare ska diskutera de ekonomiska sanktionerna mot Burma.

2012-17 s 31
"EU suspenderar sanktioner"
EU har bestämt att suspendera merparten av de ekonomiska sanktionerna mot Burma i ett år trots dispyten om parlamentseden mellan det arméstödda regeringspartiet och oppositionsledaren Aung San Suu Kyi och hennes parti. Aung San Suu Kyi och hennes partikamrater vägrar att svär eden till landets författning. De kräver att orden "skydda konstitutionen" ska bytas ut mot "respektera konstitutionen".
Suspensionen av sanktionerna ska ses som en uppmuntran till fortsatt demokratisering. Nu kan europeiska företag investera i landet, dock kvarstår vapenembargot.

2012-18 s 31
"Suu Kyi svär eden trots allt"
Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi ändrade sig och svor till slut den ed som alla parlamentariker måste svära vid inträdet i parlamentet. Tidigare har hon och hennes parti Nationella demokratiförbundet vägrat detta eftersom de menat att författningen ger militären alltför stor makt.

2012-19 s 30
"Världen öppnar sig"
Burmas oppositionsledare, Aung San Suu Kyi, har fått sitt första pass på 24 år. Hon kommer inom kort att resa till Norge och Storbritannien. Passet är giltigt i tre år. Hon har inte haft något pass sedan hon vände hem från Storbritannien 1988 för att ta hand om sin sjuka mor. Då beordrades hon att lämna detta till myndigheterna.

2012-22 s 26-28
"En dörr på vid gavel och ett fönster på glänt"
Två isolerade länder öppnar sig mot omvärlden, men det är för tidigt att avgöra om detta förebådar verklig förändring.
Burma och Nordkorea har i decennier varit två av världens mest isolerade och stängda länder. Burma, som styrdes av en grupp generaler, kvävde varje försök till demokratisk förändring och förvarade landets populäraste regimkritiker i husarrest i många år.
Nordkorea, som har styrts av en och samma familj som en stalinistisk diktatur sedan 1940-talet, avskärmade sig totalt från omvärlden.
Men under de senaste åren har de båda länderna öppnat sig och låtit världen få en glimt av verkligheten bakom de politiska ridåer som de med stor möda hade hängt upp. Båda länderna tar numera emot massor av utländska journalister (vars besök dock är noga övervakade i Nordkorea).
Men hur stora förändringar har egentligen skett? Frågan är komplicerad.
Frågan debatteras ständigt i Burma och engagerar alla - från välmående affärsmän med goda förbindelser till militären till vanligt folk och politiska aktivister. Skeptikerna är fler än optimisterna, och "hopp" har blivit landets politiska paroll.
För dem som granskar Nordkorea är svaret mer definitivt och mindre optimistiskt.

2012-24 s 31
"Inre konflikt bromsar reformarbetet"
Burmas president, Thein Sein, varnade i ett tal till nationen för att det okontrollerade våldet i den västliga delstaten Rakhine, som gränsar till Bangladesh, hindrar regeringen i dess arbete med de demokratiska reformer, som har fått både USA och Europa att mildra de ekonomiska sanktionerna. Och som lockar nya utländska investerare till Burma.
I Rakhine har den muslimska folkgruppen Rohingya attackerats av buddister som hämnd för en påstådd våldtäkt. Det finns 800 000 Rohingya i Burma och 200 000 i Bangladesh. De är sunnitiska muslimer och ättlingar till arabiska handelsmän.

2012-32 s 16-17
"Aung San Suu Kyis minoritetsproblem"
Få människor utanför hennes hemland skulle idag drömma om att kritisera Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi. Däremot har Burmas etniska minoriteter uttalat sina tvivel om henne. Särskilt hur hon skulle reagera på de obehagliga rasoroligheter som bröt ut i juni i den västliga delstaten Rakhine. De var riktade mot rohingyafolket, en muslimsk minoritet, som majoriteten, huvudsakligen buddhister, uppfattar som illegala invandrare. Risken för Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD är att när de gräver ner sig i politiken så blir de inte ett redskap för försoning utan en del av den fiende som minoriteterna ägnat en hel livstid åt att bekämpa. Ända sedan Burma frigjordes från Storbritannien 1948 har landet som har mer än 100 erkända minoriteter, ställts inför separatistiska resningar av ett stortantal mestadels etniska grupper. En del är djupt involverade i framställning av narkotika.

2012-38 s 13
"Aung San Suu Kui besöker Clintons"
Aung San Suu Kui är inbjuden av Hillary Clinton och kommer att tillbringa två veckor i Washington. Hon behöver allt stöd som väst kan ge henne.
Ekonomin i Burman kan växa med mer än 10 % under nästa år och skapa miljontals nya arbetstillfällen i ett land där 26 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Flyget till Rangoon är fyllda med affärsmän lockade av affärstillfällen. Men utmaningarna är många, politisk instabilitet, korruption och brist på offentlig tillsyn, avsaknad av utbildning och kompetensutveckling och en usel infrastruktur.

2012-46 s 26
"Etnisk rensning i Burma"
En grupp har förlorat väldigt mycket på de stora förändringarna i Burma. Det är en miljon av den framför allt muslimska Rohingyaminoriteten som återfinns i Burmas fattiga delstat Rakhine i landets västra del. Medlemmarna av den etniska Rakhinemajoriteten, som är buddhister driver en brutal och blodig kampanj i form av etnisk utrensning. Rakhine vill driva bort Rohingyafolket. Rakhine-politiker säger rent ut att det enda alternativet till massdeportering är en burmesisk form av apartheid. Rakhine uppfattar Rohingyaminoriteten som nyligen anlända flyktingar från Bangladesh.
Aung San Suu Kyi har begränsat sin insats till att uppmana till respekt inför lagen och sviker därmed de höga moraliska principer som hon alltid hävdat.

Teknik, Storbritannien, Burma
2012-49 s 12-13
"Britter närmar sig sanningen om Burmas nedgrävda Spitfireplan"
En engelsk bonde och hans vänner har ägnat 15 år och stora summor pengar åt att spåra upp flygplan som de hoppas kunna flyga igen. Just nu går jakten efter försvunna plan i Burma. Det handlar om ett till tre dussin plan som antas ha grävts ner sedan de förpackats i vattentäta lådor när det andra världskriget led mot sitt slut i fjärran östern.

2012-50 s 31
"Ber om ursäkt"
Burmas regering har framför en offentlig ursäkt till landets buddistmunkar för skador som orsakades vid en polisoperation utanför en koppargruva. Över 50 personer varav 20 munskar skadades när polisen skulle skingra demonstranter som hävdade att lokala bönder körts bort från området. Många hade brännskador orsakade av polisens brandgranater.

2013-07 s 30
"Burma släpper samvetsfångar"
Burmas regering ska tillsätta en kommitté som ska se över domarna mot de politiska fångar som fortfarande är fängslade. Redan nu har regimen släppt hundratals samvetsfångar. Regeringen har tidigare definierat alla gripna oppositionella som kriminella. En talesman för presidenten sager att frigivning av fångar är nyckeln till nationella försoning.

2013-11 s 31
"Aung San Suu Kyi återvald"
Det burmesiska oppositionspartiet NLD, har åter valt Aung San Suu Ky tilli ledare vid sin första kongress sedan diktaturtiden. I sitt tal till kongressen vädjade hon om enighet. I hennes tal framgick att det varit motsättningar och fraktionering inom NLD.

Burma
2013-22 s 24-25
"Nu väntar Burmesisk vår"
Efter 50 års brutalt militärt styre har Myanmars demokratiska öppning varit snabb och förvånande, säger Richard Cocket. Nu måste landet skynda framåt för att få bot för sin etniska splittring. Yangoon, Myanmars största stad och landets tidigare huvudstad, har hamnat långt efter övriga Asien under det senaste halvseklet. Staden är bara en spöklik påminnelse av ärorika tider från perioden innan 1948, under det brittiska kolonialstyrets dagar. 1962 tog en militärjunta grep makten för att genomföra en förment "burmesisk väg till socialismen".
Men nu har landet upplevt ännu en vändning. Den nye presidenten, Thein Sein, har satt igång en snabb övergång från hemlighetsfull isolering till ett slags öppen demokrati. All förhandscensur har avskaffats. Nästan alla västliga sanktioner mot landet har upphört.
Den stora förändringen anses komma ha viktiga konsekvenser också för det övriga Asien. Burma har ett unikt geostrategiskt läge mellan de nya asiatiska supermakterna Indien i väst och Kina i öst.

Burma
2013-48 s 22-23
"Modernisering i raketfart"
Listan på snart bortglömda sysselsättningar växer i ett Burma som exempelvis hade tidigare sekreterare som skrev på skrivmaskiner, sittandes utanför rådhus och regeringsbyggnader. Nu förlorar de mark till datorer och e-post. Stencilapparater och ett helt grannskap av män som graverat gummistämplar ersätts av laserskrivare, scanners och fotokopieringsmaskiner. I alla samhällen försvinner yrken i utvecklingens namn, men förändringstakten i Burma, där arméns generaler introducerade en slags demokrati för två år sedan, har pressats in på månader i stället för decennier.

2014-08 s 28-30
"I väntan på Burma-boomen"
Kachinstaten har visat sig vara rikt på värdefulla stenar och metaller. Sedan 2011, då Kachin förklarade att det 17-åriga vapenstilleståndet var slut, utkämpar Kachin och centralregeringen ett krig.
I juni 2012 samtyckte delstaten Chin till ett formellt vapenstillestånd med Burmas regering. Men misstron mellan burmeserna och den etniska minoriteten i Chin är stor. Nästan 70 % av befolkningen i Burma är burmeser (bamarer) som alla är buddister. Chin-folket är en liten grupp på en miljon. En halv miljon ytterligare bor i Indien och Bangladesh. Folket i Chin säger sig uppfattas som ett efterblivit bergsfolk och andra klassens medborgare.
Chinfolket är huvudsakligen kristna och lever närmare sin egna på andra sidan gränsen i Indien än de känner sig som burmeser. Den burmesiska staten har länge fruktat att de ska bryta sig ut. Fortfarande är det centralregeringen som styr över landet Chin.

Burma, Narkotika
2014-16 s 23-24
"Opiumodlingarna ökar igen"
I staden Mongla vid Burmas viktigaste gränsövergång till Kina står den spöklika rosa byggnaden som en vaktpost - museet för utrotning av droger. Den sjaskiga gränsstationen, som är kinesisk i allt utom namnen, ligger i centrum av den Gyllene Triangeln där Burma, Thailand och Laos gränsar till den mäktiga grannen i norr.
Vallmoodlingen, liksom produktionen och missbruket av narkotika ökar nu snabbt i Burma. Fortfarande är afghanerna i täten i framställningen av opium men Burma närmar sig. En annan farlig trend, trots att USA Kina och FN försöker locka bönderna i delstaten Shan att avstå från att odla vallmo svarar nu Shan för 90 % av regionens vallmoskörd. Delstaten Shan är också centrum för det största antalet "metamfetamin laboratorier" i regionen. Den mest populära sorten är känd under sitt thailändska namn "Yuba". Vanligtvis står vallmo för hälften av hushållets årsinkomst. Hundratals miliser kämpar för att skydda byarna och vallmofälten från myndigheterna. Burmas korrumperade officerare och andra tjänstemän tjänar penar på att erbjuda skydd för odlarna och smugglarna.
I Kina finns minst 2 miljoner, kanske 10 miljoner, heroinister, där finns den stora och växande marknaden för narkotika från Den gyllene triangeln.

2014-29 s 22-23
"En militär regering i civila kläder"
I Burma har euforin över reformerna förlorat sin glöd.
Tre år efter att Burmas styrande generaler kastat sin uniformer och påbörjat den ambitiösa resan mot demokrati är säkerhetsstyrkorna tillbaka på gatorna. Smekmånaden mellan nobelpristagaren Aung San Suu Kyi och militären är definitivt över sedan parlamentet vägrat att ändra den lag som hindrar henne från att bli president.
Bland de mest oroande bakslagen är attackerna i västra Burma mot en etnisk minoritet som kallas rohingya och den uppenbara försämringen av pressfriheten. En serie åtgärder från regeringens sida för att "skydda" buddismen har väckt ilska från andra religiösa grupper. Kritiker anklagar regeringen för att bygga en ny nationell identitet grundad på nationalism och buddistisk chauvinism snarare än mångkulturell identitet.
Trots tre år med en civil regering har militärens privilegier och ekonomiska inflytande i stort sett förblivit intakt.

2014-43 s 28-29
"Låt miljoner fabriker blomma"
Investeringar och företagande i Burma. Men innan Burma kan bli som Thailand måste landet bli "ett Bangladesh".
Thailands arbetsföra befolkning åldras, krymper och blir dyrare; Burmas är billig och ung, och drar nytta av de tre till fem miljoner burmeser som återvänder hem.
I Burma finns massor av åkermark, vatten och naturresurser - landet är rikt utrustat med olja, naturgas och ädelstenar som jade, rubiner och safirer.
Efter flera skenbara försök verkar regeringen nu fastbesluten om att skapa en marknadsekonomi där nya företag kan blomstra.

2014-45 s 27
"Nedräkning i Burma"
Ambitiös tidtabell mot demokrati i Burma.
I slutet av oktober eller början av november ska det enligt den burmesiska valkommissionen hållas fria val i detta sydasiatiska land som under årtionden har levt under militärt styre. Och det är fullt möjligt att Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi får kandidera till president. Men då måste det till en ändring av grundlagen som bland annat utesluter en kandidatur för Suu Kyi med hänvisning till hennes tidigare äktenskap med en utlänning. Och detta måste militärens representanter i parlamentet godkänna.

Burma, IT, Handel
2015-5 s 26-27
"Mobil-mani"
Nu öppnas ett av de sista stora "ouppkopplade" länderba av Telenor och Ooredoo.
Telenor har nu ca 180 miljoner kunder i 33 länder och genom en andel i den ryska operatören Vimpelcom har man fått fotfäste i ytterligare 13 länder. Men det här är första gången man konkurrerar mot Ooredoo, Qtel, fd en fräck företagsgrupp som ägs av regeringen i Qatar. Ooredoo, ett av världens snabbast växande mobilföretag ahr 90 miljoner kunder, mestadels spridda över norra Afrika och Mellanöstern, inklusive Iorak och de palestinska områdena.
Det livliga huvudkontoret i Yangon, Myanmars kommersiella huvudstad har redan mer än 1000 anställda.

Flyktingpolitik, Burma, Malaysia
2015-21 s 22-23
"Tusentals rohingya uppmanas att "återvända till sitt land"
"Ni är inte välkomna till Malaysia längre".
Efter det att FNs flyktingorgan uttryckt sin förvåning över att sydostasiatiska nationer nu skickar tillbaka flyktingbåtar har Malaysia meddelat att man inte längre kommer att acceptera nyanlända från den etniska, muslimska minoriteten rohingya som flyr från förföljelse främst av det övervägande buddhistiska Burma. Och de som redan kommit kommer att skickas tillbaka.
Upp till 8000 fattiga migranter från Bangladesh och asylsökande från folkgruppen rohingya tros fortfarande vara övergivna på havet nära Malaysia och Indonesien. Under årets tre första månader har omkring 25000 människor från Bangladesh och den muslimska folkgruppen rohingya från Burma gått ombord på rangliga smuggelbåtar, en ökning med
100 % sedan i fjol.
Nyligen räddades nästan 2000 människor från båtar som övergivets av människosmugglare.

Flyktingpolitik, Burma
2015-21 s 23
"Därför tvingas rohingya fly från Burma"
Människor från den muslimska etniska minoriteten rohinghya flyr från Burma där de har varit förföljda under flera decennier. De har blivit vräkta från sina hem och fråntagna sin mark. I delstaten Rakhine längs västkusten har de attackerats av militären och av buddhistiska extremister. I februari återkallades deras rösträtt. Regeringen insisterar pnu på att de uppehåller sig illegalt i landet och de flesta grannländer vägrar att ta emot dem.
I själva verket är de statslösa. Presidenten i Burma Thein Sein förnekar att folkgruppen rohinghya som uppskattas till 800 000 personer existerar som en etnisk grupp. Han kaller dem bengaler och de kan därför bli föremål för utvisning. Detta har fått många rohinghya att redan börja fly. I oktober tog sig 14 500 personer till Thailand i hopp om att slutligen Malaysia. Ett land som tidigare i tysthet accepterat flyktingarna.
Men nu har Malaysia meddelat att man inte längre kommer att acceptera nyanlända från den etniska, muslimska minoriteten rohingya som flyr från förföljelse främst av det övervägande buddhistiska Burma. Och de som redan kommit kommer att skickas tillbaka.

"Malaysia tells thousands of Rohingya refugees to 'go back to your country'"
http://www.theguardian.com/world/2015/may/13/malaysia-tells-thousands-of-rohingya-refugees-to-go-back-to-your-country

"The Rohingya crisis is not an isolated tragedy - it's the shape of things to come"
http://www.theguardian.com/commentisfree/2015/may/19/rohingya-andaman-sea-refugees-migration

Burma
2015-46 21-23
"Vad betyder ett valresultat i en stat som Burma?"
Burmahar haft sitt första fria parlamentsval på 25 år och Aung San Suu Kyis oppositionsparti vann överlägset. Generalerna förlorade. Men hur det kommer att gå med hennes krav på politisk ledning beror helt och hållet på militärens inställning.
Författningsenliga val är visserligen grundförutsättningen för demokrati - men det är inte nog. Ännu gäller författningen från 2008 som garanterar militären en garantiminoritet i båda kamrarna. Den förhindrar också att Aung San Suu Kyi ska kunna bli president.

Burma, Kina
2015-47 28-29
"Om Burma kan, varför kan inte vi?"
Burmas historiska allmänna val och jordskredssegern för anhängarna till oppositionsledaren Aung San Suu Kyi väcker en del obekväma frågor hos den stora grannen i norr - Kina.
Den första är hur ledarna i Kinas kommunistparti ska lyckas komma överens med en civilt ledd regering i Burma, efter att i årtionden ha stött det militära styret.
Men en annan, kanske mer oväntad, fråga har bubblat upp bland kineserna under senare tid. Om Burma kan ha demokrati, varför skulle inte vi också kunna ha det?
I Kina är det inte aktuellt med något folkuppror för demokrati eller ens för demokratiska reformer. Kommunistpartiets propagandamaskin tycks ha övertygat de flesta människor om att det bara kommer att leda till instabilitet och att enpartistyret ligger i folkets intresse.

2016-10 26-27
"Burma är redo att öppna sin börs"
Burma har fyra olika valutakurser, saknar kreditbetyg och har en sprillans ny börs som ännu inte har börjat göra några affärer. Börshandeln väntas börja i mars. Sex företag har blivit utvalda till att listas bl a två banker.
Investerarna ser en potential i landet med cirka 56 miljoner invånare. Internationella valutafonden förutspår en ökning av BNP med 8,4 % i reala termer under 2016.
Militärjuntans styre gjorde Burma till ett av de fattigaste länderna i Sydostasien. Nu börjar landet ta sig ur sin ekonomiska isolering och behöver utländska investeringar på cirka 80 miljarder dollar fram till 2010 till energi- och transportsektorn och andra tekniska projekt.
Men först krävs det ett internationellt kreditbetyg som draghjälp åt finansieringen.

2016-14 26-27
"Aung San Suu Kyi väljer regeringstrogen kandidat till presidentposten i Burma"
Aung San Suu Kyi, ledaren för Burmas prodemokratiska rörelse, och hennes parti har utsett en sedan länge partitrogen person till att bli landets nästa president. En tjänsteman inom partiet upprepade att personen kommer att vara underställd Aung San Suu Kyi under ämbetstiden.
Htin Kyaw, 69, nominerades av Nationella demokratiska förbundet, som har majoriteten av platserna i Burmas nya parlaments båda kamrar efter segern i valet i november.
Grundlagen förbjuder Aung San Suu Kyi att bli president eftersom hennes två söner har utländskt medborgarskap liksom hennes framlidne make.

Burma
2016-36 24-25
"Fredssamtal i Burma präglades av symbolik och skepticism"
Burmas ledare Aung San Suu Kyi inledde för en kort tid sedan en fredskonferens med hopp om att få ett slut på konflikterna som har pågått i årtionden. Hundratals representanter från landets väpnade etniska grupper deltog.
Det var första gången som så många fraktioner - regering, parlament, militär, politiska partier och etniska väpnade grupper - samlades i avsikt att ta itu med landets konflikter.
Förväntningarna var låga, mötet handlade om att bygga förtroende.
Men bara åtta etniska gupper skrev under avtalet, sombara utgör 20 % av alla etniska kämpar i landet. Vissa etniska grupper strider mot varandra. Andra grupper faller sönder. Det finns hundratals milisgrupper, av vilka många tidigare företrädde militären. Många drivs av ekonomiska intressen som handeln med jade och droger.

Burma
2017-01 12-13
"President Aung Sun Suu Kyi kritiseras för sin underlåtenhet att uttala sig om övergreppen mot minoritetsgrupperna"
Den nya civila regeringen som leds av Nobels fredspristagare Aung Sun Suu Kyi lovade att fred och nationell försoning skulle ha högsta prioritet, men det uppblossande våldet på senare tid har äventyrat ansträngningarna att få slut på nästan 70 år av väpnad konflikt. I november 2016 genomförde "Norra Alliansen", en sammansättning av fyra beväpnade grupper, gemensamma attacker utan tidigare motstycke mot städer i ett viktigt handelsområde vi den kinesiska gränsen, vilket utlyste en militär upprappning i nordost.
Samtidigt väcker ödet för den muslimska Rohingya-minoriteten förnyad internationell oro.
Mer än 15 ett dussin Nobelpristagare har undertecknat ett öppet brev som kritiserar Aung Sun Suu Kyi för hennes underlåtenhet att uttala sig om övergreppen och krävde fullständiga och lika medborgerliga rättigheter för Rohingya-minoriteten.

Burma, kultur
2017-19 22-24
"Burma restaurerar historiska tempelbyggnader i Pagan"
Efter en jordbävning på 1990-talet restaurerade Burmas förra militärregering många av Pagans religiösa monument men arbetet gjordes dåligt. Nu planerar Burmas civila regering en ny världsarvsansökan från Pagan.
Men folk i pagan säger att de oroar sig för att myndighetspersoner med relationer till rika exploatörer utnyttjar sig av FN som en förevändning och kommer att störa det religiösa livet eller driva fram splittrande förändringar som lyxhotell.

Burma, terrorism, flyktingpolitik
2017-35 10-12
"Allt är borta!"
Etniska minoriteten Rohingya i Burma flyr i tusental från regeringsstyrkornas massakrer och mordbränder.
De stapplar fram i leriga raviner och översvämmade bäckar genom berg och urskog i Bangladesh, och varje dag passerar ytterligare några tusen i en strid ström mot den monsunröda horisonten.
Angreppen mot Rohingya är hämnd för de attacker som militanta Rohingya genomförde mot regeringsstyrkorna den 25 augusti i år. Mer än 50 sammanstötningar de veckorna mellan Arakan Rohingya Räddningsarmé och Burmas säkerhetsstyrkor har rapporterats.
Militären säger sig jaga terrorister.
Rohingya är en muslimsk, etnisk minoritet som lever i delstaten Rakhine i västra Burma. De har förtryckts i decennier av landets buddistiska majoritet. Men förra veckans massflykt - enligt FN nästan 76000 personer - är den största flyktingvågen till Bangladesh någonsin unde en så kort tidsperiod.

Burma
2017-36 22-23
"Rohingyakrisen i Burma har funnits länge i landet men har förvärrats avsevårt"
Rohingyafolket, som är muslimer, anses inte vara medborgare och nekas tillgång till offentliga tjänster. Deras situation har försämrats alltmer sedan den burmesiska militären lämnade ifrån sig makten 2011. Det finns en militant grupp kallas Arakan Rohingya Salvation Army (ARSA) som i augusti genomförde våldsamma attacker mot säkerhetsstyrkorna. Den burmesiska armén svarade med att döda hundratals Arakan-krigare och fördrev många Rohingya från sina hem. Många flydde till till grannlandet Bangladesh.

Burma, Flyktingpolitik
2017-46 12-13
"Rohingyakvinnor enligt ny FN-rapport"
Har utsatts för systematiska våldtäkter av Burmas militär.
Burmas förföljelse av den muslimska folkgruppen rohingya under de senaste månaderna som har tvingar en halv miljon människor på flykt och av FN fördömts som etnisk rensning, har bekräftats av många förfärliga berättelsern om mord, sexuellt våld och andra grymheter. Rapporten grundas på intervjuer med 52 kvinnor och flickor ur folkgruppen rohingya, som flytt till grannlandet Bangladesh, däribland 29 från 19 olika byar i Burmas delstat Rakhine som har överlevt angreppen.
Rapportern säger att Burmas säkerhetsstyrkor har "våldtagit ochbegått sexuella övergrepp mot kvinnor och flickor, både under stora attacker mot byarna, men också under veckorna för dessa stora attacker. I samtliga fall var förövarna uniformerade nedlemmar ur säkerhetsstyrkorna.

Burma,
2017-49 20-21
"Det är omöjligt att i detta läge skicka rohingyerna tillbaka till Burma!"
Överenskommelsen mellan regeringarna i Burma och Bangladesh om att rohingyerna ska få återvända till Burma är en bluff! Bangladesh måste låta dem stanna tillsvidare. Regeringen i Burma har inte lämnat några som helst garantier för de repatrierades juridiska status och säkerhet. Bangladesh betraktar rohingyerna som en ekonomisk belastning och som ett potentiellt säkerhetshot.
Burma får hård kritik från omvärlden dör sitt sätt att behandla den etniska minoriteten rohingyer. FN beslöt i början av december att utreda om Burmas säkerhetsstyrkor har gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten och eventuellt forkmord.


sidans topp