Tempus 2008 v 21

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20

Ju fattigare desto sårbarare

Cyklonen som drabbade Burma avslöjade än en gång att invånarna i fattiga länder är extremt sårbara när naturkatastrofer slår till. I Burma fanns varken vallar, diken, tillflyktsorter eller en kompetent regering, som kunde skydda dem. Människans förstörande påverkan på miljön gör bara faran ännu mer överhängande.

MARKUS BECKER
Berlin
Människorna i Bangladesh vet alltför väl vad det burmesiska folket genomlider just nu. Så sent som i november förra året dödade cyklonen Sidr mellan 3 000 och 10 000 människor, och det var ingenting jämfört med katastrofen 1991, när en tropisk storm skördade 140 000 människoliv.
Men situationen i Bangladesh håller på att bli lite bättre. Regeringen där investerar i säkra skydd och diken, varav en del har anlagts av holländska experter. Men i Burma finns ingenting som skulle kunna betecknas som katastrofförebyggande system. I stället verkar det som om de svartaste prognoserna om klimatförändringens effekter har besannats: stigande havsnivå orsakar översvämning; ju varmare ytvatten och ju mer vattenånga i luften desto kraftigare stormar och desto större flyktingströmmar, som kan destabilisera hela regioner.

Men saker och ting är inte så enkla, framhåller kustskyddsexperten Hans von Storch vid GKSS forskningscenter i Geesthacht i Tyskland. ”Burma ligger i en region där tropiska stormar är vanliga, och översvämningar är typiska i denna region”, säger Storch. Cyklonen Nargis fick så ödesdigra följder därför att den slog till mot hela den burmesiska kusten, enligt Storch.
Den huvudsakliga orsaken till det stora antalet offer var befolkningens sårbarhet. ”Där finns ingenting som skyddar kusten. Man behöver bara titta på Bangladesh för att se hur saker och ting kunde ha gjorts annorlunda. Där han man inrättat ett stort antal skydd längs hela kusten dit folk kan söka sig för att undkomma stormar”.

Det holländska företaget Royal Kaskoning har hjälpt Bangladesh att bygga diken och återvinna landareal. Experterna hoppas att utvecklingen av kusten med tiden kommer att göra det möjligt för Bangladesh att återerövra stora arealer i stället för att förlora mer och mer till havet. För närvarande krymper Bangladeshs landmassa med ungefär en procent per år.
I Bangladesh – och i Burma – är det inte bara klimatförändringen och efterföljande stigande havsnivå som bär skulden till cyklonernas ödesdigra effekter. På samma sätt som Indiens utbyggnad av vattenkraft påverkar översvämningarna i Bangladesh påverkar förstörelsen av mangroveskogar i Burma landets känslighet.
”Befolkningsökningen har lett till röjning av mangroveskogar, som förr tjänade som en buffert mot stigande tidvatten, mot höga vågor och stormar”, understryker Surin Pitsuwan, generalsekreterare i Asean, som höll en konferens i Singapore i förra veckan.
En undersökning från 2005 om tsunamin i Asien fann att mangroveskogar ger ett visst skydd mot höga vågor. Forskare från miljögruppen Internationella förbundet för naturens bevarande (IUCN) jämförde dödstalen i byar längs Sri Lankas kust. I en by som hade mangroveskog mellan sig och havet dödades bara två personer. I en stad i närheten utan sådan vegetation drunknade 6 000 människor.
Mangrove i kustområden, där salt och sött vatten blandas, kan växa flera kilometer inåt land. ”Mangrove bildar mycket tät växtlighet längs kusterna. Speciellt i floddeltan hindrar mangrove vågorna från att förstöra odlingsbar mark längre in från kusten”, säger IUCN-forskaren Jeffrey McNeely.

Mangroveskogarna i Asien är emellertid i dålig form. En aktuell undersökning av FNs jordbruksorganisation (FAO) visade att 36 000 kvadratkilometer mangroveskog har förstörts globalt sedan 1980 – det motsvarar ett område lika stort som Belgien. De största förlusterna är i Asien, som har mist 19 000 kvadratkilometer mangroveskog. Skogarna skövlas ofta för att göra plats åt fisk- eller skaldjursodlingar eller hotell och semesteranläggningar.
Klimatforskaren Storch tror dock inte att det finns något samband mellan klimatförändringen och de mer frekventa katastrofstormarna i Asien. ”Det är fortfarande en öppen fråga om och hur den globala uppvärmningen påverkar uppkomsten av tropiska cykloner”, säger han.
Klimatforskarna är också mycket oeniga om hur mycket havsnivån stiger på grund av klimatförändringen.

Enligt Storch är Bangladeshs och Burmas kuster annorlunda än Europas. ”Dessa länder har inte tydliga, fasta kustlinjer. Allt är i rörelse”, säger han. ”Men det vore vettigt för Burma att ha den typ av skydd som Bangladesh har anlagt, förutsatt att andra nödvändiga förutsättningar är på plats”.
Men det är de inte i Burma, vilket världens hjälporganisationer erfar just nu.
På sikt är enda lösningen att flytta människorna till mindre utsatta områden. ”Om det inte finns säkra byggnader finns ingen annan utväg”, säger Storch. Han tror dock inte att detta leder till stor utvandring till grannländerna. ”De flesta flyttar från en ö till en annan eller bygger upp sina byar igen efter en katastrof”.

Andra experter är inte lika optimistiska. Den Londonbaserade organisationen International Alert publicerade en rapport i höstas med titeln ”A Climate of Conflict”. I rapporten varnas för att det i 46 stater med sammanlagt 2,7 miljarder invånare finns risk för att klimatförändringens följder i kombination med ekonomiska, sociala och politiska problem leder till väpnad konflikt.
I 56 andra stater, med totalt 1,2 miljarder invånare, kommer den globala uppvärmningens effekter förmodligen att leda till politisk instabilitet, som på sikt kan öka risken för väpnad konflikt. Forskarna varnade också för fler och större stormar och ökad migration i Sydostasien på grund av klimatförändringen.
© 2008 TEMPUS/Der Spiegel