Tempus
|
|
Tidskriften
|
2013 01-02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 33 24 |
Ryssland,
Grekland
2014-34 s 4-5
"Fruktodlarna drabbas hårt av de ryska sanktionerna"
Vagnslaster med frukt från Grekland ruttnar när de
avvisas från gränsen.
En vecka efter det att Ryssland förbjudit import av livsmedel
från EU som en motaktion mot sanktionerna på grund
av situationen i Ukraina säger de grekiska jordbrukarna att
embargot redan inneburit ett förödande slag mot landets
jordbruksekonomi. Fruktproducenterna varnar för en katastrof
i en sektor som i hög grad är beroende av den ryska
marknaden.
Ansträngningarna att komma in på EU-marknaden har varit
nästan obefintliga under de senare decennierna. Frukterna
är inte tvättade eller förpackade EUs regler.
Spanien
2014-34 s 6
"Politikerna måste börja prata med varandra"
Spanjorerna liknar människor i en diskussion där ingen
vill lyssna på den andre för en diskussion mellan havsrudor,
fiskar som oftast har glosartade ögon och öppna munnar.
Men med Spaniens traditionella partier i nedgång och katalanska
separatister i uppgång kan politiken i Spanien tvingas in
i seriösa dialoger.
Den separatistiska katalanska vänstern , ERC, har för
avsikt ett genomföra en rådgörande folkomröstning
kring självständighet den 9 november.
I resten av Spanien är det politiska etablissemanget splittrat.
Rajyos borgerliga folkparti, PP, har inte haft lägre siffror
på 25 år. Oppositionen, socialisterna, har ännu
sämre. De två partierna har styrt Spanien i 30 år.
Ett nytt parti, Podemos, är mer på gång.
Ryssland
2014-34
s 7-11
"Putin ger chansen till en renässans"
Krim kan återfå sin glans från fornstora dagar.
Genom att annektera Krimhalvön gjorde sig Vladimir Putin
oerhört populär bland ryssarna med situationen i östra
Ukraina är instabil och det är fortfarande oklart hur
man i efterhand kommer att bedöma hans handlande. En resa
genom Krim ger en hint om vilket eftermäle president Putin
kommer att få.
Men ett är säkert; presidenten ger just nu ett hopp
om att Krim kan återfå den status som staden hade
innan Kiev tog över. Och det är en uppfattning som förenar
både de moderna marknadsförarna i Krim liksom de konservativa
stalinistiska byråkraterna.
Den överväldigande majoriteten av ryssarna ser Krim
som ett uråldrigt ryskt territorium och därmed Putin
som sin hjälte sedan han intog Krim. Krimhalvön kan
vara avgörande för att definiera Putins eftermäle.
Nu är den ukrainska militären på väg in för
att återta Donetsk. Kan Putin låta detta ske? Där
har 89 % röstat för att lämna Ukraina!
USA
2014-34
s 12-13
"Jag är inte allsmäktig!"
Amerika kan inte påverka allt som händer i världen.
Det har inte funnits någon amerikans president tidigare
som velas tillstå att hans egen makt är begränsad,
att USA inte har kapacitet att regera världen.
Men det är Obama noga med. Delvis som svar på kritiken
att han inte gör tillräckligt på kriserna i Irak
och Ukraina. Och han får tummen ner av amerikanerna.
"Amerikanerna har en mycket stark tendens att tro att det
vi gör är det viktigaste som händer överallt
och att vi har så mycket makt att vi kan kontrollera händelser
över hela världen. Det är vad Barack Obama måste
brottas med nu".
Vad som skiljer den senaste perioden från tidigare i historien
är:
- att makten flyttats från stater till icke statliga styrkor,
- den snabba spridningen av teknik
- uppkomsten av islamisk extremism
USA
2014-34
s 14-15
"USAs försvarsminister Chuck Hagel: "Vi engagerar
oss inte i världen bara för att vi är en stor nation"
Snarare är vi en stor nation eftersom vi engagerar oss i
världen.
Efter två krig utan någon påtaglig seger för
USA har krigströtta amerikaner börjat ifrågasätta
engagemang utomlands. Och omvärlden att ifrågasätta
stormaktens makt.
Chuck Hagel, Obamas republikanske försvarsminister, arbetar
för att hålla balansen mellan intervention och isolation;
USA ska helst inte gripa in militärt, men inte heller hålla
sig utanför världens konflikter. Obamas tidigare utrikesminister
Hillary Clinton håller inte med. Hon vill distansera sig
från en impopulär president och menar att Mellanösternkrisen
fortfarande kan förvärras av USAs frånvaro.
Japan,
Nordkorea
2014-34 s 16
"Vad hände egentligen med de kidnappade japanerna?"
För 30 år sedan kidnappades 17 japaner för att
bland annat lära nordkoreanska agenter det japanska språket.
Endast fem av dem har kommit levande tillbaka. I Japan är
de försvunna japanerna en känslomässigt laddad
fråga. Om premiärminister Abe lyckas förmå
Pyongyang att avslöja vad som hänt dem har han vunnit
en stor politisk seger.
Japan är redo att lätta på sanktionerna mot Nordkorea
om Pyongyang fullföljer sitt löfte att på nytt
undersöka vad som hänt med de tillfångatagna japanerna.
Japan,
Sydkorea
2014-34 s 17-19
"Att turista på Dokdo är en plikt"
Dokdo ligger i Japanska havet 217 km öster om Koreahalvön,
87 km sydöst om den koreanska ön Ulleung. Ulleung har
10000 invånare. 100 dagar om året är den isolerad
från fastlandet.
Dokdo Island består av två huvudöar, 150 m från
varandra och 33 småklippor.
Sydkorea använder turismen som sitt senaste vapen i tvisten
med Japan om Dokdo-öarna. Sydkorea försvarar sina anspråk
gentemot Japan när det gäller Dokdo-öarna. Nu också
med hänvisning till att de gynnar turismen. Turisterna är
regionalt en viktig faktor för ekonomin. Inför framtiden
finns stora planer. Många vill besöka de patriotiskt
viktiga klipporna.
Japan står sedan 1950-talet fast vid sina anspråk
på Takeshima.
Kina
2014-34
s 20-21
"Partiet ger makt åt domarna"
Idag tillhör domarna de mest maktlösa personerna i rättssalarna.
Idag är det oftast de lokala partipamparna som tillsammans
med polis och åklagare avgör domstolsbesluten, vilket
bäddar för korruption. Domaren är ofta en av de
minst mäktiga personerna i rättssalen.
Detta vill kommunistpartiets ledare Xi Jinping ändra på
i sin antikorruptionskampanj. Nu lanserar man tanken på
att få rättsväsendet att fungera som konstitutionen
säger att det ska vara: "självständigt …
och utan inblandning".
Israel,
Latinamerika
2014-34 s 22-23
"Det slumrande judehatet börjar vakna i Sydamerika"
En artikel av Enrique Krauze som är historiker, redaktör
för den litterära tidskriften Letras Libres och författare
till "Redeemers: Ideas and Power in Latinamerica".
Förutom de grymma konsekvenserna i mänskligt lidande
och den allt mer bittra splittringen, har kriget i Gaza väckt
liv i det sovande antisemitiska monstret i Europa.
Chile och Brasilien har kallat hem sina ambassadörer, Fidel
Castro har anklagat Israel för folkmord och regeringarna
som är positiva till Venezuelas populistiska revolution har
alla offentligt fördömt Israel.
I Latinamerika är antisemitismen huvudsakligen baserad på
två importerade grundvalar: det urgamla fördömandet
av judendomen i den spanska katolska traditionen och den moderna
europeiska rasismen från 1800-talet och 1900-talet. Under
senare år har det tillkommit en tredje influens - konflikten
mellan Israel och Palestina - och utvecklats till en ny oväntad
gren: en vänster-antisemitism.
De pågående oroligheterna i Mellanöstern har
påverkat Sydamerikas judiska gemenskap på ett katastrofalt
sätt. Bombandet av Gaza har kraftigt förvärrat
läget.
Sydafrika
2014-34
s 24
"Johannesburg bygger bort apartheid"
Efter 20 år av demokrati är segregationen fortfarande
påtaglig.
Att resa genom Sydafrika är som att uppleva en nedslående
resa tillbaka i tiden. Den geografiska rasåtskillnaden är
envist närvarande.
I Johannesburg pågår ett projekt i syfte att rita
om staden för att minska de stora avstånden mellan
den svarta majoritetens hem och deras arbetsplatser. Snart ska
dagarna vara borta då "man måste stiga upp i
gryningen för att ta tåg, buss eller taxi till jobbet".
Ett flaggskepp i projektet är en vacker gångbro som
kopplar ihop Alexandra, där Nelson Mandela en gång
bodde och som fortfarande domineras av slum med stadens rikaste
förort Sandton. Dessa områden ligger fågelvägen
nära varandra men skiljs åt av landets mest trafikerade
motorväg. Sådana "korridorer av frihet" ska
hem och arbeten närmare varandra.
Panama,
Historia
2014-34 s 25-28
"Kanalen som öppnade slussarna för amerikanernas
världsherravälde"
För precis hundra år sedan förverkligades drömmen
om en direkt förbindelse med båt från Atlanten
till Stilla Havet. Den 80 km långa Panamakanalen gör
än i dag stort intryck genom sina enorma dimensioner och
sin raffinerade teknik.
USA hade med Panamakanalen slutgiltigt visat att man blivit en
världsmakt. Den gav den amerikanska marinen en världsomspännande
roll.
Kultur
2014-34 s 29-30
"Möt Europas homosexuella imam"
Han är en homosexuell fransk muslim och imam, Ludovic Mohamed
Zahed som sprider budskapet om religion och tolerans i Europa.
Förutom att han har öppnat en moské i Paris som
välkomnar homosexuella reser han också runt i Europa
och viger homosexuella par. Nyligen vigde han ett lesbiskt par
i Sverige.
Han läste Koranen och fann inte en enda sura som fördömde
homosexualitet. Men han upptäckte däremot att det fanns
gott om homoerotiska dikter i den klassiska arabiska litteraturen.
Han grundade HM2F, en förening för homosexuella muslimer
i Frankrike.
