Tempus 2008 v 25

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20 21 22 23 24

Det blev ett rungande nej

Resultatet av folkomröstningen i Irland om EUs Lissabonfördrag orsakar stora bekymmer för unionen.

Kaos råder än en gång i EU sedan de irländska väljarna röstade nej till Lissabonfördraget. Nu måste unionens stats- och regeringschefer fundera ut om fördraget kan räddas i någon form, även om detta sker till priset av att Irland marginaliseras. Trots att irländarna generellt är mycket positiva till EU röstade de alltså nej förra torsdagen. Både anhängare och motståndare till fördraget klagade på att de inte förstod texten i fördraget, och många valde att ta det säkra före det osäkra och rösta nej.

Lissabonfördraget är komplicerat. Det öppnar för genomgripande förändringar när det gäller hur unionen skall ledas. Bl a skapas en ny heltidspresident, som ska företräda alla medlemsländer, och en utrikespolitisk chef, som ska vara Europas röst i världen Fördraget eliminerar också ett antal nationella veton på viktiga politiska områden, som exempelvis gränsövervakning och rättsskipning. Många av dem som röstade nej i Irland hyste misstankar om att fördraget skulle försvaga Irlands ställning i unionen.

Frankrikes Nicolas Sarkozy och Tysklands Angela Merkel uppmanar sina kolleger i EU att inför veckans EU-toppmöte förbereda olika förslag på hur unionen ska komma vidare trots Irlands nej.
Frankrike tar över ordförandeskapet 1 juli i år för ett halvår framåt, och regeringen i Paris vill absolut inte offra en noggrant planerad agenda, som inkluderar punkter som klimatförändringen, invandringspolitiken och utökat försvarssamarbete i unionen. Både Sarkozy och Merkel anser att det irländska valresultatet inte ska få rubba den planerade dagordningen. Det återstår att se om detta är realistiskt.
En del EU-ledare kommer säkert att kräva en ny folkomröstning i Irland. Det har gjorts förut: irländarna ombads rösta igen efter det att de hade avvisat Nicefördraget 2001, och året därpå röstade de ja.
Federalister kommer att ställa frågan varför ett litet land i EUs periferi med mindre än en procent av EUs befolkning skal tillåtas hindra övriga 26 medlemsländer från att anta Lissabonfördraget.
Men den här gången blir det svårare att arrangera en andra omröstning. Den ekonomiska avmattningen efter en lång högkonjunktur låg som ett svart moln över förra veckans omröstning. Irlands ekonomi kommer att vara i sämre form om några månader, när en eventuell ny omröstning skulle kunna äga rum.

Ännu viktigare är att Lissabonfördragets anspråk på demokratisk legitimitet redan är mycket svagt. Texten i fördraget är en omarbetning av ett tidigare försök att ge EU ett slags författning. Detta grandiosa projekt röstades ned av Frankrikes och Nederländernas väljare 2005.
Det är ingen tillfällighet att Lissabonfördraget är svårt att läsa: EUs ledare antydde i fjol att de hade gjort texten ”obegriplig” i syfte att smuggla igenom den. Tanken var redan från början att Lissabonfördraget skulle godkännas av de nationella parlamenten och inte väljarna.
Men Irland måste olyckligtvis hålla folkomröstningar om alla fördrag, som påverkar landets författning. Till slut var det också bara Irland som skulle folkomrösta om Lissabonfördraget.

Ja-lägret omfattade hela det politiska etablissemanget i Irland. Det enda partiet som motsatte sig fördraget var det nationalistiska Sinn Fein. Upprörda ja-sägare anklagade under kampanjen Sinn Fein och andra små anti-Lissabongrupper för att sprida lögner om fördraget, bl a att det skulle leda till skattehöjningar, tvinga landet att legalisera abort och undergräva Irlands neutrallitet.
Visst förekom det lögner, men det ska understrykas att de stora partierna förde en förfärligt dålig, halvhjärtad kampanj.
Nejsidans slagfärdiga paroller som : ”Lissabon kommer att stå dig dyrt” besvarades med ja-sidans menlösa: ”Europa – låt oss vara i mitten av det”.

Irland får nu kämpa hårt för att förbli i Europas mitt när andra länder kräver att landet ska lösa problemet på egen hand.
Att lämna Irland i sticket vore emellertid höjden av hyckleri, eftersom Irland tvingades rösta om Lissabonfördraget bara därför att fransmännen och holländarna röstade nej till fördraget 2005.
Det går emellertid inte att förneka att Europeiska unionen har fått en smäll igen, och några av ledarna kommer säkert att fälla mycket hårda ord.
© 2008 TEMPUS/The Economist