Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
FERRY BIEDERMANN
Beirut
Resultatet av omröstningen i parlamentet hälsades med
fyrverkerier och gevärsskott runt om i huvudstaden Beirut.
Många libaneser hoppas nu att det äntligen är
slut på 18 månader av politisk blockering.
Säkerhetsåtgärderna runt parlamentsbyggnaden i
centrala Beirut var rigorösa. Representanter från hela
världen deltog i ceremonin när Suleiman svors in för
att visa sitt stöd för fredsuppgörelsen mellan
Libanons två rivaliserande fraktioner.
Presidentposten har varit obesatt i sex månader under den
pågående politiska krisen.
I sitt installationstal manade Suleiman till försoning och nationell enhet, men han skickade också en varnande signal till landets politiker: Förvandla inte vårt land till en arena där andra krafter kan kriga mot varandra!. Han försökte också sträcka ut en hand åt båda sidor i den politiska konflikten: den väststödda regeringen och oppositionen, som leds av Hizbollah, som har goda relationer med både Iran och Syrien. Men det verkade samtidigt som han höjde ett varnande finger mot Hizbollah, som hävdar att det behåller sina vapen för eventuella konfrontationer med Israel men som i början av maj använde dem mot andra libanesiska fraktioner. Vapenmakt får inte användas i interna konfrontationer, underströk Suleiman.
I en sällsynt uppvisning i enighet deltog regionala och
internationella rivaler i ceremonin. Både Syriens och Irans
utrikesministrar stod sida vid sida med anhängare till västliga
regeringar, bl a den amerikanska, som hade skickat en delegation
från kongressen. Frankrike företräddes av utrikesminister
Bernard Kouchner. Saudiarabien fanns också på plats.
Det var första gången som Syriens utrikesminister besökte
Libanon sedan Damaskus tvingades dra tillbaka sina styrkor 2005.
Den syriske ministerns besök väcker hopp om bättre
relationer framöver.
Michel Suleiman tros vara acceptabel både för Syrien,
som tidigare hade den militära makten i Libanon, och för
den antisyriska majoriteten. Men Suleiman var inte första
val för någondera sidan. Enligt landets maktdelningsformel
måste presidenten vara en kristen maronit. Enligt den kompromiss
som uppnåddes i Qatar i förra veckan, när Suleiman
valdes, gjorde den parlamentariska majoriteten en stor eftergift
genom att tillmötesgå minoritetens krav på vetorätt
i en nationell enhetsregering.
Suleiman inledde arbetet med att tillsätta en ny premiärminister
i måndags. Premiärministern har sedan att bilda regering.
Trots uppvisningen i enighet och det libanesiska folkets lättnad
över att krisen är avblåst varnar många
bedömare för att de underliggande problemen inte löstes
i Qatar.
Hizbollahs vapenarsenal förblir ett knivigt problem, och
varken de libanesiska institutionernas svaghet eller bristerna
i maktdelningssystemet har åtgärdats.
© 2008 TEMPUS/Financial Times