Tempus 2008 v 20

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19

Grönt ljus för Slovakien

Slovakien är det enda nya EU-landet som redan nu kvalificerar för inträde i eurozonen. Stora länder som Ungern och Polen får vänta ytterligare några år.

CARTER DOUGHERTY
Bratislava
EU-kommissionen godkände häromdagen Slovakiens ansökan om att anta euro som valuta 1 januari 2009. Detta fullbordar på sätt och vis en snabb och intensiv utveckling, som har förvandlat det lilla landet från diktatur till blomstrande marknadsekonomi på mindre än tio år. Slovakien blir det 16:e landet som använder euro.

I en årlig rapport om kandidaterna till valutaunionen konstaterade EU-kommissionen att Slovakien uppfyller kriterierna som gäller för att ansluta sig till eurozonen när det gäller räntenivåer, budgetunderskott och, framför allt, inflation. Enligt en formel, som används för att bedöma potentiella medlemmar, fick Slovakien inte ha haft högre inflation än 3,2 procent de senaste tolv månaderna, en gräns som slovakerna klarade med bred marginal.
Inga andra länder har för tillfället ansökt om euromedlemskap, och de skulle hur som helst inte ha godtagits. De baltiska länderna Lettland, Estland och Litauen, som förr var de starkaste kandidaterna, är för närvarande långt från målet på grund av höga inflationsnivåer. Förmodligen dröjer det också innan större länder som Polen, Ungern och Tjeckien blir medlemmar i valutaunionen.

Europeiska centralbanken, ECB, som spelar en rådgivande roll i bedömningen av kandidaterna till valutaunionen, höjde ett varnande finger mot Slovakien i förra veckan. ECB sade i en separat rapport att det hyser tvivel på Slovakiens förmåga att på sikt hålla inflationen nere.
ECB påtalade att uppskrivningen av den slovakiska valutan hade hjälpt till att dämpa inflationen genom att den sänkte priset på import, en fördel som landet mister när det ersätter kronan med euron. Stigande energipriser och en hård arbetsmarknad hotar också att öka inflationstrycket de kommande månaderna, hävdade ECB.

Orosmolnen avskräckte dock inte kommissionen från att anta Slovakien som medlem i valutaunionen. ”Slovakien har uppnått en hög grad av ekonomisk konvergens, och landet är redo att anta euro 1 januari 2009”, meddelade EUs kommissionär för valutafrågor, Joaquín Almunia.
Slovakiens inträde i eurozonen, som ska godkännas formellt av EUs statschefer, är belöning för en snabb utveckling från ekonomiskt bakvatten till mönsterelev i Europeiska unionen. Efter separationen från Tjeckien 1993 dominerades Slovakien av autokraten Vladimir Meciar, som förhalade landets integrering i Europa.
Detta tog slut när Meciar föll 1998 och premiärminister Mikulas Dzurindas regering antog ett liberaliseringsprogram, som öppnade ekonomin för utländska investeringar, inkluderade platt skatt och ledde till medlemskap i Europeiska unionen, ett mål som nåddes 2004.
Tvivlen på Slovakiens avsikter att gå med i valutaunionen fördjupades avsevärt 2006, när premiärminister Robert Fico, en konservativ som samregerar med flera nationalistiska partier, tog makten. Men Fico beslöt att fortsätta företrädarens strama ekonomiska politik, vilket ledde till att inflationen hölls nere.

Kommissionens beslut orsakade en del skroderande i huvudstaden Bratislava, eftersom Slovakien kom före några av sina rikare grannar och de f d landsmännen i Tjeckien in i eurozonen. Nu är det emellertid upp till den slovakiska regeringen att motbevisa den utbredda uppfattningen i hela Europa att euron driver upp priserna när den införs.
”Detta är det sista steget i vår integration i det enade Europa”, sade Grigorij Meseznikov, chef för en tankesmedja i Bratislava. ”Men det är också en stor utmaning för den politiska eliten och hela befolkningen”.

Utanför Slovakien fanns få anledningar att hurra, eftersom både EU-kommissionen och ECB underströk att övriga länder har lång väg att gå innan de kan bli medlemmar i valutaunionen.
De baltiska länderna ansågs vara ledande kandidater till eurozonen när de blev medlemmar i EU 2004. Nu tyngs de av hög inflation, underblåst av kulmen på en fastighetsboom i kombination med stort inflöde av utländskt kapital.
Polen, Ungern och Tjeckien – som tillsammans med Slovakien kallas för Visegradländerna – har sina specifika problem, relaterade antingen till ekonomi eller politik. Ungern har ett stort budgetunderskott, och den polska regeringen har ännu inte bestämt om den vill ha euro.
”Det går inte att nämna någon speciell tidpunkt när de övriga Visegradländerna kan komma in i eurozonen. Dynamiken skiljer sig i de olika länderna, men resultaten liknar varandra”, säger Pavel Mertlik, chefsekonom hos Raiffeisen Bank i Prag.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune