Tempus
|
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
ADAM NAGOURNEY och JEFF ZELENY
Des Moines, Iowa
Senator Barack Obama tog i tisdags ytterligare ett jättekliv
mot att bli det demokratiska partiets presidentkandidat genom
att vinna primärvalet i delstaten Oregon. Han förlorade
dock primärvalet i Kentucky, där senator Hillary Rodham
Clinton vann en övertygande seger.
Clinton och hennes medarbetare fortsätter att hävda
att hon fortfarande har en rimlig chans att erövra nomineringen,
medan Obama utnyttjade resultaten av primärvalen i Kentucky
och Oregon för att leda in kampanjen i en ny fas med nya
utmaningar. Bland dem finns att locka över Clintons anhängare
till hans eget läger; övertyga element bland de demokratiska
väljarna, exempelvis vita arbetarklassväljare, spansktalande
och judar; och besvara attackerna från senator John McCain,
som väntas bli republikanernas kandidat.
De stora utmaningar som väntar Obama underströks av
hans stora nederlag i Kentucky, där bara hälften av
de demokratiska väljarna sade att de skulle stödja honom
i presidentvalet i höst.
Enligt det demokratiska partiets regler verkar hans seger i
Oregon, trots nederlaget i Kentucky, räcka för att ge
honom en majoritet av partiets delegater. Han har själv sagt
att detta är tröskeln som måste övervinnas
för att vara säker på de demokratiska väljarnas
vilja.
”Vi återvänder hit till Iowa med en majoritet
av delegaterna, och ni har sett till att nomineringen är
inom räckhåll nu”, sade Obama i ett anförande
i Iowas huvudstad Des Moines.
Men även om Obama närmar sig den historiska rollen som
USAs första svarta presidentkandidat avhöll han sig
från att utropa sig till segrare i den demokratiska kampanjen.
Han vill inte brista i respekt mot Clinton, eftersom det skulle
reta hennes anhängare. I stället berömde han henne.
”Senator Clinton har krossat myter och rivit hinder och förändrat
det Amerika, som mina döttrar och era döttrar kommer
att bli vuxna i. För detta är vi mycket tacksamma”,
sade Obama.
Clinton, som utropade sig till segrare i Kentucky, har klargjort
att hon inte tänker hoppa av kampanjen före de sista
primärvalen 3 juni. ”Detta är en av de jämnaste
kampanjerna inför partinomineringen i modern historia. Vi
kommer att vinna folkets röst, och jag kommer att se till
att alla röstar och att varje röst räknas”,
sade hon.
Före tisdagens primärval hade Obama 1 915 av de 2
026 partidelegater och superdelegater, enligt New York Times beräkning
och prognos. Hans kampanjstab räknar med att han bara behöver
ytterligare 25 superdelegaters röster om han för övrigt
behåller sin ledning i de återstående primärvalen.
221 superdelegater har ännu inte deklarerat hur de tänker
rösta.
Obama markerade tisdagens seger genom att återvända
till Iowa, den delstat där han startade sin kampanj med en
övertygande seger 3 januari. Obamas medarbetare uppger att
de blir allt oroligare för att den utdragna kampen mot Hillary
Clinton ger den republikanske motståndaren, John McCain,
en ointaglig fördel i många delstater.
Obamas framträdande i tisdags i Iowa antyder också
att han nu tänker satsa allt på att utmana McCain,
eftersom Iowa anses vara en extremt viktig delstat i själva
presidentvalet.
I onsdags reste Obama till Florida, som också är en
viktig delstat i höstens presidentval, och i juni kommer
Obama att besöka Michigan, Missouri, Pennsylvania och Ohio
samt de tre delstater, där de sista demokratiska primärvalen
hålls: Montana, New Mexico och South Dakota.
Medan Obama närmar sig en seger i den hårda kampen
mot Clinton – en strid som är full av symbolik och spänningar
och som delvis kännetecknas av ras och kön – förbereder
han sig för en rad stora utmaningar de kommande veckorna.
På ett valmöte i centrala Des Moines i tisdags kväll
inför tusentals åhörare märktes det att Obama
nu försöker ena partiet. Tusentals telefon- och e-postinbjudningar
skickades ut i delstaten, där McCain redan satsar stort på
tv-reklam. De som fick telefon eller e-post var inte bara kända
anhängare till Obama utan också väljare, som röstade
på andra kandidater tidigare i år och som Obama nu
vill ha på sin sida i kampen mot McCain.
Tisdagens resultat bekräftar att Obamas största brist
är hans svaga ställning bland vita arbetarklassväljare.
Obamas rådgivare räknar emellertid med att han ändå
har större chans bland dem än republikanen McCain. ”Det
finns tillräckligt med bevis för att Clintons supportrar
skulle rösta på Obama i presidentvalet”, säger
Obamas kampanjledare, David Plouffe.
Sedan 1972, när man började göra opinionsmätningar,
har ingen demokratisk kandidat erövrat en majoritet av de
vitas röster. Det jämnaste resultatet bland vita väljare
var 1992 när 39 procent av de vita röstade på
Bill Clinton och 40 procent på George Bush d.ä. 2004
besegrade George Bush d.y. John Kerry bland de vita med 58 procent
mot 41.
Obamas chefsstrateg, David Axelrod, oroas inte av att så
många Clinton-anhängare säger sig bli besvikna
om Obama blir demokraternas kandidat. Han räknar med ”en
naturlig samling” bland demokraterna efter nomineringskampanjens
slut.
Obamas styrka i kampanjen underströks också i tisdags
kväll när hans kampanjledning rapporterade att han fick
31,3 miljoner dollar i nya bidrag under april, jämfört
med Clintons 22 miljoner och McCains 18,5 miljoner. Obama, som
fortsätter att vara den som får flest små bidrag,
avslutade också april månad med mera pengar i kontanter
än sina rivaler. Sammanlagt har han samlat in drygt 158 miljoner
dollar bara i år.
Obamas medarbetare vet att Obama måste koncentrera sig på
att övertyga skeptiska demokrater om sina fördelar och
starka sidor. Clintons anhängare är oroliga för
att kritiken mot Obamas relationer med hans f d huspastor, Jeremiah
A Wright, kommer att ligga Obama i fatet i presidentvalet, om
det är han som blir demokraternas kandidat.
© 2008 TEMPUS/The New York Times
