Frankrike

Karta

Info

Le Monde La Tribune Libération

 Frankrike, sammanfattningar av artiklar om Frankrike, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel

96-21 s 5
"Jacques Chirac och världen"
Frankrike är tillbaka på den internationella politiska marknaden!
Men det är mer Monnet/Schumans mantel han axlat än de Gaulles.
Det är för Europa han talar lika mycket som för Frankrike. Han har blivit en djupare förespråkare för europeisk integrering än vad han var i början.

96-27 s 36-7
"Fransmännen vägrar svälja regeringens beska medicin"
Frankrike måste förvandlas från ett bidragsland till ett land där medborgarna tar eget ansvar. Konvergenskraven för EMU har i hela Europa föranlett en omvärdering av statens paternalistiska roll. Ingenstans har åtstramningspolitiken dock lett till så stor oro och ångest som i Frankrike.

 96-28 s 18
"Borgmästaren har bostadsbekymmer"
Den 61-årige Jean Tiberi i Paris anklagas för att ha använt 2 miljoner av stadens pengar för att rusta upp en våning för sin son.
Ett system av favörer och mutor har länge kännetecknat politiken i Frankrike.

 96-28 s 25-26
"Helgonet har tappat glorian"
Frankrikes mest beundrade man har förlorat sin popularitet.
Abbé Pierre har gammal och sjuk ägnat sig åt "negationism" dvs att förneka eller tona ner förintelsen. Han grundade Emmaus rörelsen 1949!

 96-30 s 22-23
"Vive la différence!"
Frankrikes kvinnor vill in i politiken. I spetsen för kraven går f d premiärministern Edith Cresson. Bl a begärs kvotering till politiska uppdrag.

 96-32 s 12
"Fascism enligt boken"
Le Pens parti Nationella Fronten finkammar stadsbiblioteket i Orange i Provence på jakt efter misshagliga böcker.
Man vill med kulturens hjälp återskapa det nationella Frankrike från "Kosmopoliterna".

 96-37 s 6-7
"Det blir en orolig höst i Frankrike"
Mycket stora nedskärningar måste göras om budgetunderskottet ska ner till 3 % av BNP innan slutet av 1997. Statligt och kommunalt anställda hotas av massuppsägningar. Chirac och hans finansminister Juppé kämpar i motvinden.

 96-37 s 7
"Påvens besök väcker debatt om kung Clovis"
Genomgick han ett "kollektivt" dop på 500-talet som fortfarande gör alla fransmän till "ärftligt katolska" eller ej??

 96-39 s 11
"Le Pen börjar känna sig som hemma"
Allt som irriterar och väcker missnöje utnyttjas av anhängarna. 28 % är potentiella väljare. Många är frustrerade personer som tröttnat på att kallas rasister.

Korsika
 96-43 s 8-9
"Kriget exporteras från Korsika till fastlandet"
En bomb exploderade i Bordeaux i rådhuset där inrikesminister Juppé som också är borgmästare i Bordeaux har sitt arbetsrum. Korsikas militanter tar på sig attentatet. "Normala" nationalister på ön vill i stället bekämpa militanterna. Dessa för ett permanent "gängkrig" på ön.

96-46 s 10-11
"Paris och Washington bråkar som vanligt"
De strider om att USA inte vill Boutros-Gali förnyat mandat, om den amerikanska lagen som riktar sig mot europeiska företag som handlar med Iran och Kuba. Och Frankrikes krav på att högste chef för Natos militära kommando ska vara europé.

 96-48 s 12
"Franska chaufförer blockerar transportsystemet"
Strejk för högre lön och rätt till tidigare pensionering.

Korsika
97-04 s 10-11
"Korsika går under"
250000 personer får 7 miljarder franc per år (30-40000 kr per år och person, nästan ett "halvt socialbidrag".) Den separatistiska rörelsen, FLNC, är splittrad på många fraktioner. 91 % av folket är mot självständighet. De vill ha "autonomi" med respekt för korsikanarnas "särart".

97-07 s 6
"Le Pens parti vann viktigt lokalval"
En förstad till Marseille, Vitrolle, med 34000 invånare, en stor del invandrare fick som fjärde stad i Frankrike en borgmästare från Nationella fronten.

 97-08 s 4-5
"Medborgarmöte ersätter värnplikt"
Frankrike var först med allmän värnplikt. Nu avskaffas den. I stället får alla 18-åringar 5 dagars civilförsvarsövning. Målet är en liten professionell armé inom Natos hägn.

 97-08 s 8
"Frankrikes basker drömmer också om autonomi"
Autonomin för "södra Baskien" dvs den spanska delen är tämligen hög. Så inte i den norra, franska delen.

 97-08 s 9
"Fransmännens låga pensionsålder blir dyr för staten"
Många strejkar med krav på sänkt pensionsålder från 60 till 55 år!

97-15 s 6-7
"Trygghet kostar mer än den smakar"
De anställdas krav på trygghet ger de arbetslösa i Frankrike ingen chans.

97-15 s 8-9
"Upp till kamp mot extremhögern"
Nationella fronten i Frankrike har blivit ett parti att räkna med. Regeringen verkar mer eller mindre handlingsförlamad, men för många har striden om Frankrikes själ just börjat.
Partiets förr tabubelagda förslag om invandringen diskuteras nu på allvar av alla partier.

97-18/19 s 8-9
"Chiracs nyval kan gynna nationella fronten"
Chirac vill inte vänta till mars 1998. Avsikten är att försvaga Le Pens parti. Men Europafrågorna kan snarare göra tvärtom.

 97-21 s 3-4
"Valutgången i Frankrike är mycket oviss"
Första gången nu på söndag. Vinner den regerande mitten-högerkoalitionen eller vänsteralliansen mellan socialisterna och kommunisterna? Och kommer presidenten att sitta kvar vid ett valnederlag? Troligen. Det gjorde ju Mitterand.

 97-21 s 4-6
"Nationella fronten visar ett nytt ansikte"
Många invandrare blir nu partimedarbetare. Bruno Megret ligger bakom attitydförskjutningen. Den bärande idén är den franska patriotismen.

 97-21 s 6-7
"En post leder till nästa och nästa och nästa..."
Frankrike har världsrekord när det gäller antalet politiska poster per enskild person. All makt koncentreras till en liten grupp människor.

 97-22 s 6-7
"Det blåste vänstervind i det franska valet"
I första valomgången fick vänsterblocket 42 % mot 36,5 % för det borgerliga blocket (valet 1993 27 % mot 40 %) . Nationella fronten fick 15 %.

 97-23 5-6
"Frankrike underkände högerns åtstramningspolitik"
Chirac gjorde en kraftig felbedömning av de politiska vindarna då han utlyste nyval. Nu tvingas han att samregera med en regering från motståndssidan.
Av 577 platser i nationalförsamlingen fick socialisterna 268, kommunisterna 38, miljöpartiet 7.

 97-24 10-11
"Jospin gjorde det omöjliga igen"
En presentation av de 60-årige socialistledaren som nu blir ny fransk premiärminister.

 97-28 s 7-8
"Gaullisterna har förlorat sin själ"
Först förlorade Jacques Chirac sin regering och nu förlorar han även sitt gaullistparti. Det flirtar nämligen med Jean-Mari Le Pens Nationella Fronten. Chirac har inte sitt parti, RPRs, gaullistpartiets, fulla stöd. Philippe Séguin har låtit välja sig som ny ledare för partiet. Nu vill han slåss om Le Pens väljare. Eller väljer han samarbete. Tillsammans fick de båda partierna 32 % i senaste valet.

 97-28 s 8-9
"Ingen smekmånad för Lionel Jospin"
Bara en månad efter valet kritiseras Jospin av alla för sina svikna vallöften. Några 700 000 nya jobb kan det inte bli tal om så länge som budgetunderskottet nästan är en procentenhet högre än EMUs krav på 3,0 %. (det är väl nästan så i stället att 700 000 jobb borde bort från den franska offentliga sektorn för att minska budgetunderskottet tillräckligt. Om inte Jospin lånar tillräckligt med pengar för att betala löner så att arbetslösa får lön så hotar facket med strejk, dvs att de som har jobb ska låta bli att arbeta. Men ska de verkligen strejka för att få betala mer skatt? Allt är verkligen upp och nedvänt och fullt med lögner - men det passar socialister och stalinister!)

 97-42 s 4-5
"Jospin råkar vara rätt man på rätt plats vid rätt tidpunkt"
Jospin har inte åstadkommit särskilt mycket, men ingen klagar. Vallöftena förefaller alla ha glömt. 62 % gillar honom, smekmånaden fortsätter. Hur länge varar idyllen?

 97-45 s 3-4
"Den franska högern saknar innehåll"
Sedan den franska högern besegrats i valet i somras har den, inklusive president Jacques Chirac, förgäves letat efter enhet och idéer.
Nationella Fronten kan bli landets största högerparti!! Problemet är splittringen mellan tre falanger som är ungefär lika stora. Väljarna uppfattar knappast någon skillnad mellan dem. Det finns Republikansk samling (RPR) som grundades av Chirac 1976 (gaullistiskt och nationalistiskt), UNIONEN FÖR FRANSK DEMOKRATI (UDF), GRUNDAT 1978 AV GISCARD-D'ESTAING. En unionen av fyra partier samt Rörelsen för Frankrike, ett litet anti-EU parti.
Därför är socialisterna just nu mäkta populära.

97-45 s 5-6
"Frankrikes historia sitter på de åtalades bänk"
Rättegången mot Maurice Papon har rivit upp sår som fransmännen trodde vara läkta. Är det dags att sätta stopp för grävandet i det förflutna?
Papon har åtalats för att ha organiserat deportation av judar mellan 1942 och 1944. Men han var också den polischefen som ledde attacken mot en algerisk demonstration 1961 då 200 personer dödades.

Rättegången ifrågasätter två av de viktigaste gaullistiska myterna :att Vichy bara var en parantes och att Frankrike vann kriget.

 97-46 s 8-9
"Undantaget Frankrike"
Fransmännen tycker om att se sig som annorlunda än andra europeér och för de får de betala dyrt. Det integrerade Europa tillåter ingen egen väg. Som t ex att strejkande lastbilschaufförer orsakar stora problem bara i egen intresse. Alla franska regeringar fruktar "gatans parlament". 

98-03 s 3-4
"President Chirac får mindre och mindre att säga till om"
Snart förfogar han bara över sitt presidentpalats och sitt jetplan. Frankrike har blivit en "monarki".

 98-03 s 4
"Nu tryter tålamodet hos de arbetslösa"
Arbetslösa blockerar af-kontor och kräver högre bidrag.

 98-08 s 4
"Fransmännen kortar av arbetsveckan"
Från 39 timmar till 35 timmar i veckan har regeringen beslutat. Arbetsgivarna protesterar.

Korsika 
98-08 s 5-6
"Den korsikanska nationalismens fula ansikte"
Nu är det slut med den franska regeringens daltande med separatisterna på Korsika. Dessa misstänks för att under en täckmantel av nationalism ägna sig åt organiserad brottslighet.
Mordet på prefekten Claude Erignac har också fått den inhemska befolkningen att starkt protestera.

98-13 s 9-10
"Hotet från den franska extremhögern"
Nationella Fronten har också ett respektabelt ansikte som bidar sin tid och förbereder sig för att ta över när den bullrige och föga belevade Jean-Marie Le Pen lämnar partiledarposten. Det handlar om den välutbildade Bruno Megret.

 98-14 s 26-27
"Hon har en egen röst"
Den franske regeringschefens hustru, Sylviane Agacinsji, är en framstående kvinna inom sitt område, men har tvingats lära sig att vara "hustru till". Nyligen gav hon ut en bok om vikten av att Frankrikes kvinnor tar större del i det offentliga livet. Kvotering är lösningen enligt Agacinski.

98-15 s 6-7
"Papon var skyldig men inte särskilt"
87-år och den siste företrädaren för Vichyregimen som åtalats för brott mot mänskligheten.

98-19 s 14
"Tiden hinner i kapp Jacques Chirac"
Kuppförsöket i rådhuset i Paris, oenighet om euron och annat avslöjar att president Chirac har förlorat kontrollen över sina gaullister.
I Paris försöker en falang av gaullisterna ta makten från borgmästaren Tiberi, en nära vän till Chirac. Två andra nära vänner till honom vägrade efter de regionala valen att gå på partilinjen utan allierade sig i stället med Le Pens parti.

 98-19 s 15
"Frankrikes humanitära (?) insatser i Rwanda undersöks"
Frankrike beskylls för att ha stött och beväpnat den mordiska huturegimen! Inga av de inblandade ministrarna med f d premiärministern i spetsen erkänner något fel.

98-28 s 23-24
"Ministern är alltid manlig även om hon är kvinna"
Den franska regeringen har infört femininändelser som ett sätt att öka jämlikheten. Nu kan det t ex heta "madame la ministre". Den fransk akademin som grundades 1635 blev utom sig.

 98-30 s 6-7
"Bli inte rik i Frankrike"
Här ska nu förmögenhetsskatten ökas. Man kommer att göra en hård värdering av personers konstsamlingar och antikviteter. Man räknar med att den nya lagen bara drabbar 200 000 personer och att skatteintäkterna blir ganska betydelsefulla men att det är viktigt för moralen i en regering som behöver stöd av 40 kommunistiska parlamentsledamöter.

 98-37 s 6-7
"Frankrike förklarar krig mot förortsvåldet"
Fransmännen fruktar den våldsbenägna ungdomen i förstäderna. Med en plan som beräknas kosta 30 miljarder franc vill premiärminister Jospin och hans regering bekämpa våldet.
Det handlar om "invandrarnas söner". Det finns 1300 brottsenklaver, där "lag och rätt har försvunnit". Främst av nordafrikaner. Är Jospins insatser exempel på "socialistisk naivitet"?.
Jospins metoder rår inte på den nya "stadsgerillan".

 98-39 11-12
"Nationella fronten går framåt"
I det högerextremistiska Nationella frontens program står bl a "Omvänd araberna!"
Touloni Provence är ett laboratorium för NFs idéer.

 98-45 3-4
"Flickonas charmanta utbrott"
Det är flickorna som leder gymnasieungdomens demonstrationståg för en förbättrad skola i Frankrike. "Vi skriker högre och vi gör oss bättre på bild än pojkarna!"

98-48 s 6
"Frankrike mildrar inte invandringslagen"
De Gröna i Frankrike vill att 60000 illegala invandrare ska få stanna i landet. Jospin säger nej.

98-48 s 6-7
"Domen mot Le Pen öppnar för maktkamp"
Le Pen är bannlyst från offentlig verksamhet i ett år p g a våld under fjolårets valkampanj.

98-48 s 6-7
"Vad är det Le Pen säger egentligen?
T ex att förfallet i Frankrike beror på "politisk aids": "affärer, invandring, droger och socialism". Eller att "gaskamrarna bara var en detalj i andra världskrigets historia". För det senare förlorade han sin politiska immunitet i Europaparlamentet.

99-04 s 6

"Mégret gjorde myteri"
Valdes till ledare för den "förnyade" Nationella Fronten och konkurrerar nu med Le Pen inför Europavalet. Troligen vinner de etablerade högerpartierna i Frankrike på tvisten.

99-08 s 5
"Fransk rättegång har urartat i fars"
Franska förbundet för transfusionsoffer anklagar tre f d ministrar för dråp. Den anses ha förhalat införandet av en modern metod för upptäckt av HIV-infekterat blod.

99-09 s 7-8
"Den franska högern ligger i spillror"
Trots att Frankrikes president Jacques Chirac har satsat stor kraft på att ena den franska högern är den idag splittrad i flera olika fraktioner som konkurrerar med varandra. De borgerliga partierna kommer att presentera 5 olika listor i EU-valet!

99-10 4-5
"Kvotering väcker starka känslor"
I frankrike, där feminismen sällan får folk att höja på ögonbrynen, debatteras just nu "varannan damernas" på partierna partilistor.
"Paritetslagen" som vill främja rättvis tillgång till valda ämbeten för män och kvinnor" har väckt starkt motstånd.
Kvinnliga parlamentariker i %:
1. Sverige 42,7
2. Danmark 37,4
9. Storbritannien 18,3
15. Frankrike 10,6
16. Grekland 6,9

99-11 s 8-9
"Frankrike kan vinna på Lafontaines avgång"
Frankrikes finansminister Dominique Strauss-Kahn kan stärka sin ställning som eurozonens främsta talesman. Däremot kan det bli svårare för premiärminister Jospin att skapa ett bra förhandlingsklimat med den tyska regeringen.

99-11 s 14
Två av tre friade i HIV-rättegången"
F d premiärministern Laurent Fabius frikändes från anklagelserna för att ha försenat genomförandet av kraven på HIV-testning av blodgivare.

99-16 s 6
"Kortare arbetsvecka gav inte fler jobb"
Den ett år gamla lagen om 35 timmars arbetsvecka i den privata sektorn har inte uppfyllt fackförbundens förhoppningar om flera jobb. Den har däremot blivit ett överraskande användbart redskap i arbetsgivarnas händer. Socialisterna förespådde en miljon jobb på fem år. 24000 jobb har tillkommit hittills. Innan år 2000 måste alla företag ha minskat sin normalarbetsvecka till 45 timmar.

99-21 s 19
"Protest mot missbruk av de Gaulles goda namn"
Charles sonson som också heter Charles är 55 år och är andra namn på Nationella Frontens EU-lista.

Korsika
99-24 s 4-5
"Korsika är en farlig krutdurk"
Det 25 år gamla nationalistiska våldet har på senare år blivit ovanligt brutalt. Frankrikes skattebetalare bidrar varje år med stora summor till de 250000 invånarna. Mycket av hjälpen försvinner dock i korrumperade politikers fickor.

99-24 s 5
"Affären vållar Jospin huvudbry"
Den nedbrända illegala restaurangen "Chez Francais" kan resultera i bevis att regeringen var medveten om gendarmernas Rambofasoner. Den f d franske prefekten har häktats i väntan på utredning.

99-25 s 5
"Jacques Chiracs parti kollapsar"
Det franska högerpartiet RPR led ett svårt nederlag i EU-valet, och nu står det klart att hela partistrukturen håller på att falla sönder. Det bådar illa för Chiracs ambitioner att bli omvald till president. Det som framför allt besvärar den franska högern är hur de ska förhålla sig till EU och alldeles särskilt till EMU.

99-26 s 6
"Kortare arbetstid: lättare sagt än gjort"
Frankrikes regering har nu gått med på en övergångsperiod på ett år för införandet av 35 timmars arbetsveckan.

99-41 s 8
"Lionel Jospin gick till Canossa"
Den franska premiärministern är i knipa: partiet tränger honom åt vänster, men utan de borgerliga mitten kan han aldrig bli statschef. Däcktillverkaren Michelin skröt med stark vinstökning och samtidigt varslade 7500 personer. Och Jospin ville inte "administrera ekonomin" eller "reglera allt". Han vill hålla sig väl med den borgerliga mitten. Han vill bli president 2002! Koalitionspartnern kommunisten Hue rasar.

99-44 s 3-4
"Paris portar står på vid gavel"
Ledarna för två kontroversiella regimer har just avlagt statsbesök i Frankrike som tog emot dem med sedvanlig pompa och ståt. protestaktioner mot förtrycket i Kina och Iran stoppades effektivt. Det var Jiang Zemin och president Khatami. Frankrikes roll som trovärdigt alternativ till "hypermakten" USA har stärkts. Khatami är den första iranska president som besökt Frankrike sedan 1979. Båda besöken speglar "realpolitikens triumf över respekten för de mänskliga rättigheterna".

99-44 s 4-5
"Legendens jungfru var en ganska vanlig bondflicka"
En spektakulär ny film om Jeanne d'Arc får mothugg i form av en bok som avslöjar verkligheten bakom myten om Frankrikes största hjältinna. Inte mycket i myten är sann. Speglar 1800-talets behov av en patriotisk maskot.

99-49 s 6-8
"Frankrike och Tyskland stärker banden"
Lönsamma affärer över gränsen har fått både fransmän och tyskar att ha större överseende med varandras kulturella egenheter och politiska särdrag. Det går knappt en vecka utan att det kommer ett meddelande om ett nytt fransktyskt samarbetsprojekt. Helt normalt, bara förvånande att det inte skett tidigare. Kanske för att de båda länderna fört krig mot varandra tre gånger mellan 1870 och 1945. Och att statens viktiga roll i den franska industrin rimmar dåligt med tyska traditioner av decentralisering. Samt att det gemensamma språket är ett främmande språk, nämligen engelska. Varken tyskarna eller fransmännen är speciellt duktiga på partnerns språk.

2000-5 s 9-10
"Skandalen kring Kohl fläckar också Mitterands eftermäle"
Det ansågs vara en symbol för solidaritet när ett franskt storföretag investerade i Östtyskland, men nu speglar affären självgodheten och hemlighetsmakeriet under Kohl-Mitterand eran. Deras samarbete var trots allt övervägande positivt för Europa, men det lämnade andra utanför i alltför stor utsträckning.

2000-9 s 14
"Trampade Lionel Jospin i klaveret?"
Jospins uttalande om terrordåd i Libanon väckte palestinska studenters raseri och kritiseras hårt av Chirac. Under ett tre dagar långt besök i Mellanöstern. Kanske en inledning på kampanjen inför presidentvalet i Frankrike 2002?

2000-13 s 10
"Frankrike vill inte bryta gamla mönster"
Ska man haka på Blairs och Aznars ekonomiska modell eller ska staten fortsätta att spela en stor roll i ekonomin, som Jospin anser vara riktigt?

2000-24 s 5
"Frankrike funderar på en författningsförändring"
President Chirac föreslår att mandattiden för presidenter sänks från 7 till 5 år. Det ökar hans chanser att bli omvald. Avsikten är annars att val till parlament och president ska ske samtidigt så att dessa inte representerar två olika partier.

Korsika
2000-29 s 7
"Korsika tar ställning till Jospins kompromisser"
Jospin vill ge den korsikanska representantförsamlingen som bildades 1991 större befogenheter. (men är det större politiska rättigheter som terroristerna eftersträvar. Är det inte personlig makt och vinningslystnad? Och som kanske är lättare att upprätthålla under de nuvarande politiska förhållandena?).

Korsika
2000-37 s 4-5
"Korsika ger Frankrike huvudvärk"
Premiärminister Jospin är beredd att göra eftergifter för den motspänstiga korsikanerna. Hans försök att tillfredsställa ön i Medelhavet kan komma att väcka oro i hela landet. 1998 sköts republikens högsta representant ihjäl på öppen gata. Alla gärningsmännen är gripna utom den prson som förmodas ha hållit i vapnet, Yvan Colonna. Han gömmer sig bland Korsikas 260000 invånare och ingen lämnar ut honom.
Jospin vill ha ett alternativ till den hårda linjen mot nationalisterna. Det fick inrikesministern Chevenément att avgå. Många menar i dag att ren självständighet för Korsika vore lösningen på Frankrikes problem med den upproriska ön.

2000-39 s 10-11
"Frankrikes president får kortare mandat"
30 % röstade för att 7 år skulle bli 5 år och satte därmed punkt för Femte Republiken som etablerade med Charles de Gaulle 1956. Nu ska president och parlament väljas vida samma tillfälle och det ska förhoppningsvis göra slut på "samboförhållandet" då president och premiärminister tillhör rivaliserande partier.

2000-40 s 3-4
"Skandalen i Paris öppnar dörren för nya ledare"
President Chirac och premiärminister Jospin sågs länge som de självskrivna kandidaterna i det franska presidentvalet 2002. Den senaste finans- och mutskandalen har dock ändrat på detta. Ett videoband avslöjar att Chirac har varit närvarande vid ett muttillfälle och att Jospins finansminister känt till bandet i flera år utan att överlämna det till myndigheterma. Bådas popularitet har sjunkit och väljarna börjar söka efter andra yngre kandidater. Den positiva stämningen som rådde i Frankrike har märkbart försämrats.

2000-46 9
"Monaco utmanar storebror Frankrike"
Prins Rainer, furste för 32000 personer, kräver omförhandling med Frankrike om fördragen. Han vill ha mer rättigheter. Idag bestämmer Frankrike för mycket.

2000-48 4
"Jospin och Chirac är oeniga"
Så snart det franska ordförandeskapet upphör kommer EU att bli en central fråga i den interna politiska debatten. Jospin delar inte Chiracs syn på EUs framtida struktur.

2000-51 s 7-8
"Chirac pressas allt hårdare"
Han ställs inför nya anklagelser för att ha varit centrum av en muthärva när han var borgmästare i Paris. Nya bevis som stärker misstankar om korruption har kommit i dagen. Utdrag ur bekännelser som tre personer som stod Chirac nära har publicerats. Företag som ville ha, och fick kontrakt med staden, betalade stora summor till det konservativa partiet. Staden anställde också personer som enbart arbetade för partiets räkning.

2001-3 s 6-8
"Det är något ruttet i staten Frankrike"
Den femte republiken har snärjt in sig i en rad exempellösa skandaler som handlar om allt från mutor, fusk och illegal partifinansiering. I stormens centrum står statschefen Jacques Chirac, som aspirerar på att bli omvald. Rådhuset i Paris, Hôtel de ville, var ett centrum för den organiserade korruptionen. Ett skäl till den uppfattning den kunde få var att rättväsendet i Frankrike inte är oberoende av den styrande makten.

2001-3 s 7
"Mitterrand fri mot borgen"
Francois son Jean-Christophe har fängslats misstänkt för illegal vapenhandel och penningtvätt. Han har släpps mot en borgen på 5 miljoner kronor.

2001-3 s 9-10
"En ny generation rättsskipare utmanar eliten"
Fransmännen är visserligen jämförelsevis toleranta mot korruption men nu börjar deras tålamod tryta. En ny generation nya domare har börjat rensa i korruptionsträsket.
Efter flera decennier under vilka misstankar om korruption bland folkvalda och ämbetsmän sällan granskades med någon större nit har nu en ny generation åklagare och domare intagit scenen. De drar sig inte för att tillsätta brottsutredningar och jaga bevis. Många hoppas att Frankrike står inför en rejäl storstädning i den privilegierade politiska klassen. I år väntas minst två uppseendeväckande rättegångar. Ordföranden i författningsrådet Roland Dumas ställs till svars den 22 januari i sällskap med sin älskarinna Christine, för att ha tagit emot enorma summor från oljeföretaget Elf. Detsamma gäller de f d finansministern Strauss-Kahn.

2001-3 s 9
"Den franska högern måste enas"
Edouard Balladur som var regeringschef för Chiracs PRP 1993-95 vill att hans nya part Reformunionen (UPR) ska bli ledare för Frankrikes 4 största borgerliga partier.

2001-4 s 20
"Skandalrättegången har börjat"
Frankrikes f d utrikesminister Roland Dumas ställdes i måndags inför rätta anklagad för korruption. Dumas som var nära vän till den förre presidenten Francois Mitterand, misstänks för att tillsammans med sin f d älskarinna och fem affärsmän ha tillskansat sig pengar från det f d statliga oljebolaget Elf-Aquitaine.

2001-06 s 7-8
"Socialisterna har äntligen chansen att ta makten i Paris"
En lågmäld socialist ligger etta inför valet av borgmästare i den franska huvudstaden. Bertrand Delanoe kan ta över efter de konservativa som suttit oavbrutet i L'Hotel de Ville i 20 år. En anledning är alla skandaler kring den nuvarande borgmästaren Jean Tiberi.

Korsika
2001-08 s 5
"Ny fnurra på tråden mellan Jospin och Chirac"
De är djupt oeniga om Korsikas framtid. Jospin lägger ett lagförslag, för att visa att han inte är handlingsförlamad, om ökad självständighet för Korsika. Frankrikes högsta domstol har antytt att förslaget strider mot författningen och Chirac vägrar att diskutera förslaget.

2001-08 s 5
"Kurder strandsatta på Rivieran"
Politikerna är oeniga om vad som skall göras med de drygt 900 irakiska kurder som under veckoslutet dumpades på den franska sydkusten av människosmugglare. En ökänd irakisk-turkisk brottsliga anses ligga bakom transporten till Europa.

2001-11 s 3-4
"Dåliga utsikter för Chirac 2002"
Vänstern har för allra första gången god chans att ta makten i den franska huvudstaden Paris"
Den färglöse men högst respektable kandidaten för socialistpartiet, Delanoe, vann första omgången p g a folket tröttnat på korruptionen i stadens administration under Chiracs tid som borgmästare och hans efterträdare Tiberi. På landsbygden gjort Chiracs parti bättre ifrån sig än i Paris med valresultatet försämrar ändå hans chanser att bli omvald i nästa års presidentval.

2001-11 s 6-7
"Galna kor undergräver jordbrukspolitiken"
Men både Frankrike och Tyskland blir mer och mer övertygade om att intensivjordbruket måste övergå i ett mera mijövänligt jordbruk. "Bönderna måste lära sig att odla bättre i stället för mera"

2001-12 s 7
"Chirac slapp undan neslig valkatastrof"
De kommunala valen i Frankrike har inte givit någon tydlig fingervisning om utgången av nästa års presidentval, men president Jacques Chirac besparades den förödmjukelse som premiärminister Jospin hade hoppats kunna utsätta honom för redan innan deras kandidatur är officiell. Jospin nådde inte detta mål. Hans refräng om hur bra det går för Frankrike möttes av motstånd och skepsis. Chiracs högerstyrkor förlorade borgmästarplatsen i Paris och Lyon till den av socialisterna ledda vänstern. Samtidigt fick de konservativa majoriteten i flertalet städer och besegrade ett halvdussin av nuvarande eller f d ledamöter i Jospins regering.

2001-19 s 24-27
"Paris monumentala misstag slukar pengar"
Den förre franske presidenten Francois Mitterand lät bygga en rad överdådiga byggnader för att markera sin plats i Frankrikes historia. Dessa byggnader, Grands Travaux som de kallas med ett gemensamt namn, slukade mängder av skattebetalarnas pengar och fortsätter att lägga beslag på en stor del av kulturdepartementets budget. Andra viktiga byggnader som t ex Versailles tvingas förfalla i brist på pengar. Arvet efter Mitterand är betungande. Det handlar om byggnader som Grand Louvre, Opéra Bastille, Nationalbiblioteket m fl. Men även andra presidenters försök att göra sig odödliga, som Centre Pompidou, kostar på att hålla i skick.

2001-20/21 s 7
"Jospin funderar"
Frankrikes premiärminister är snart den ende av EUs regeringschefer som inte har presenterat sin syn på EUs framtid. Det kan bero på att det är val 2001 och att han inte vet vad hans väljare vill men Frankrike har alltid försökt maximera fördelarna och minimera nackdelarna med det europeiska samarbetet. "Men tiden när Frankrike både kan äta kakan och ha den kvar är över".

2001-25 s 9
"President Chirac kan mista sin immunitet"
Det finns starka misstankar om att president Jacques Chirac hade fuffens för sig under sina många år som borgmästare i Paris. Som president är Chirac immun mot åtal - åtminstone under nu gällande lag. Chiracs anhängare kritiserar lagförslaget som en politisk fint. Socialisterna utnyttjar minsta lilla möjlighet för att skada presidenten. Och liten är den verkligheten eftersom presidenten själv måste godkänna förslaget innan det kan bli föremål för folkomröstning.

2001-34 s 8-9
"Chiracs semestervanor kritiseras"
Sommarens många skandaler har förstört den franske ministerns semester. Han belägras av medierna och känner sig som en fånge på Rivieran. Chiracs bekymmer började för att år sedan när Paris Match avslöjade att presidentens semestersvit i Mauritius kostade 3100 dollar per dygn! På skattebetalarnas bekostnad. Senare har avslöjats andra av Chiracs dyra och extravaganta semestervanor som han visade redan som borgmästare i Paris. Skandalen, kallad Travelgate" irriterar presidenten. Hans dagar som president kan vara räknade.

2001-35 s 6-7
"Den franska eliten har tappat stilen"
Det är något ruttet i Frankrikes högsta kast. Nepotism, feghet och oärlighet har undergrävt de styrandes legitimitet och folkets förtroende. Höjdarna inom både politik och näringsliv har ofta en gemensam utbildningsbakgrund nämligen den franska handelshögskolan, (ENA). De är medlemmar av en administrativ/ekonomisk kast.

2001-35 s 7
"Jospin går en bekymmersam höst till mötes"
Ekonomisk avmattning, snabbt växande brottslighet och inte minst det återuppståndna våldet på Korsika är en kombination som ställer Lionell Jospin inför den besvärligaste inledningen av någon politisk säsong sedan han blev premiärminister för fyra år sedan. Om åtta månader sker både president och parlamentsval i Frankrike.

2001-39 s 5-6
"Frankrike försöker gottgöra sina algeriska soldater"
En bortglömd, ofta diskriminerad och utstött grupp får upprättelse. 200000 algeriska muslimer kämpade på Frankrikes sida i det blodiga inbördeskriget i Algeriet för 40 år sedan.

2001-45 s 8
"Frankrikes kommunister siktar högt"
Kommunistpartiet som är ett nödvändigt stödparti åt Jospins regering har haft sin 31:a kongress. Den var för stora statliga utgifter och mot globaliseringen.

2001-48 s 3-4
"Ny utmanare i det franska kommunvalet"
Kan "den tredje mannen få en nyckelroll"? Jean-Pierre Chevement, tidigare inrikesminister i Jospins socialistiska regering är en "republikan" av den gamla skolan och attraherar högerväljare. Han får 12 % i opinionsmätningarna inför presidentvalet i Frankrike.

2001-48 s 3
"Även Jospin har fått trassel med rättvisan!"
Premiärminister Jospin har länge odlat bilden av sig själv som fläckfri har nu kallats att vittna angående påhittade uppdrag i ett regionalt utvecklingsprogram.

2001-50 s 12
"Det var USA som attackerades"
Den franske parlamentarikern Pierre Lellouche som är rådgivare till president Chirac är missnöjd med sitt lands låga profil i kriget i Afghanistan. Han påpekar dock att USA var mycket ovillig att låta andra länder blanda sig i.

2021-1/2 s 4-7
"Frankrike behåller rollen som huvudarkitekt"
Paris vill styra Europa men vet inte alltid riktigt hur. Men det var självklart att den person som skulle leda den grupp som ska dra upp riktlinjerna för en ny författning för EU skulle vara en fransman, den f d franske presidenten Giscard d'Estaing. Frankrike vill behålla initiativet man hade då Mitterand och Kohn tillsammans bestämde det mesta inom EU och vill nu verka för att stödja integrationsprocessen på ett sätt som gynnar franska intressen.

2002-04 s 6-7
"Uppvärmningen till det franska valet har börjat"
President Chirac och premiärminister Jospin börjar slipa sina vapen inför vårens val den 21 april. Presidenten talar om stora och djupa ting och framställer sig som landsfader. Premiärministern försöker göra bilden av sig själv mjukare samtidigt som han betonar sin förmåga att sköta regeringsarbetet. Övriga kandidater hoppas erövra titeln som "tredje man". I dag är det högerledaren Jean-Marie le Pen. Chiracs strategi verkar för tillfälligt mest effektiv. Han leder i opinionsmätningarna.

2002-08 s 3-5
"Tvivel sår gift i den franska valkampanjen"
Gamla korruptionsaffärer blir nytt sprängstoff medan förtroendet för kandidaterna minskar i takt med växande missnöje. Just nu har Chirac den sämsta prognosen en sittande president haft på 20 år. Han är kejsaren utan kläder. Han har inga meriter att luta sig mot och inget övertygande program att erbjuda för de kommande fem åren. Han har svikit och svikits av sina medarbetare så nu litar han bara på familjen som han förvandlat till en formidabel valapparat. Han kämpar inte bara för att behålla sin makt utan också sin heder eftersom om han förlorar sin presidentpost kommer han åtalas för att inkasserat illegala bidrag. Chirac å sin sida drar fram Jospins bakgrund som trotskist.

2002-12 s 3-4
"Chirac eller Jospin? Det spelar ingen roll!"
De franska väljarna är dödströtta på politik trots att det går ganska bra för deras land. Helst skulle de vilja se nya ansikten. Frankrike har förändrats: arbetstiden har sänkts till 35 timmar, långa luncher är ute och vinkonsumtionen dalar. Nästan 5 år med stabil tillväxt och seger i fotbolls-VM har återupprättat det franska självförtroendet. Frankrike är fortfarande ett av Europas mest beskattade länder - 45,2 % av BNP - och har en av Europas största offentliga sektor. Det är inte längre lika populärt att arbeta i den offentliga sektorn och måmga oroar sig över Frankrikes minskade status i världen.

2002-15 s 9-11
"Ärlighet är en bristvara i fransk politik"
En intervju med EU-parlamentarikern Olivier Duhamel som undervisar vid Sorbonne. Han kommenterar det kommande presidentvalet, korruptionsanklagelserna mot Chirac och fransmännens likgiltighet inför valet om drygt en vecka. Det finns en inställning inom alla partier men särskilt Chiracs toppolitiker och funktionärer att staten tillhör dem. Denna inställning måste förändras radikalt t ex måste presidentens straffimmunitet tas bort.

2002-15 s 11
"Rekordmånga kandidater i det franska presidentvalet"
17 kandidater tävlar om att flytta in i Elyséepalatset. Det är ett rekordstort startfält i kampen om det högsta ämbetet. Om man uppnår minst 5 % i valets första omgång får partiet 740000 euro i kampanjbidrag. 9 av de 17 partierna har chans att vinna över 5 %. Däribland finns förutom, Chiracs och Jospins partier också Le Pen och förre inrikesministern Chevènement.

2002-15 s 12
"Förbryllande signaler från Frankrike"
Trots de många attackerna mot judiska institutioner och judisk egendom i Frankrike finns det andra signaler som tyder på att antisemitismen faktiskt minskar. I Frankrike finns 5 miljoner muslimer och 600000 judar. Mer muslimer och judar än något annat västeuropeiskt land. Muslimer som koncentreras till arbetarklassförorter som har blivit fattigdomsgetton med hög kriminalitet och invånare som saknar utbildning och arbete. Sedan den palestinska intifadans start har antalet attacker mot judar varit stort. Samtidigt visar opinionsundersökningar att bara 10 % av fransmännen hyser antisemitiska åsikter.

2002-16 s 3-4
"Chirac charmar sig tillbaka till Elyséepalatset"
Det franska presidentvalets socialistiske kandidat, Lionel Jospin, börjar sacka efter i opinionsmätningarna. Vägen tycks ligga öppen för Jacques Chirac. Denne anses ha 23 % av väljarna bakom sig mot 17 % för Jospin och 12 % för Le Pen. Chirac sägs sakna strategiska planer, ett sammanhängande program och djupa övertygelser. Men allt handlar om mänsklig kontakt och intuition, vilket är svårt för en motståndare att bemöta.

2002-16 s 5
"Bernadette versus Sylviane"
Kandidatfruarnas engagemang i den franska valkampanjen är ett nytt inslag i fransk politik. Redan förra året började damerna träda fram ur skuggan bakom sina män. De är mycket olika. Chiracs romersk-katolska fru är plikttrogen och härstammar från en aristokratisk familj. Agacinski-Jospin undervisar i sociologi och känner sig hemma i Paris vänsterkretsar.

2002-16 s 5
"Synen på försvaret speglar den idologiska klyftan"
De minskande försvarsanslagen i Frankrike är en av få frågor där huvudrivalernas åsikter skiljer sig markant. Chirac vill ha en gradvis men betydande ökning av försvarsanslagen medan Jospin vill hålla kvar utgifterna på den nuvarande nivån, 1,9 % av BNP.

2002-17 s 8-10
"Le Pen satte punkt för Jospins politiska karriär"
Presidentvalet i Frankrike liknas vid ett jordskalv. Efter ett mycket överraskande resultat i det franska presidentvalets första omgång har populisten Jean Marie Le Pen kvalificerat sig för att utmana den sittande presidenten Jacques Chirac i den avgörande omgången i nästa månad. Den 73-årige Le Pen gynnades av det stora antalet kandidater, väljarnas likgiltighet och en våg av kriminalitet och främlingsrädsla. Le Pens seger över Jospin är den senaste av flera hårda bakslag för den europeiska vänstern. Det började i Italien i fjol och fortsatte sedan i Danmark och Portugal. Mycket pekar på att nästa bakslag kommer i Nederländerna och Tyskland.

2002-17 s 8-9
"Författningskris är att vänta"
Le Pens erövring av en av kandidatplatserna i det franska presidentvalets andra omgång väntas orsaka en konstitutionell kris som kommer att öka trycket på en reform av ett valsystem som infördes av general de Gaulle. De politiska partierna roll och finansiering kommer också att bli föremål för granskning.

2002-17 s 10-11
"Vilken buse!"
Efter att ha fört politisk kampanj i 22 år mot ibland omöjliga odds fick Jean Marie Le Pen i söndags till slut chansen att inta Elyséepalatset trots att hans förflutna fläckas av våld antisemitism och rasism. Tillsammans med rivalen Bruno Mégret fick han 20 % av väljarna som alltså stödde dödsstraff, utvisning av invandrare och ett mycket strikt program för lag och ordning.

2002-17 s 12-13
"Kriget i Mellanöstern smittar"
Spänningen växer mellan muslimer och judar i Frankrikes näst största stad. I Marseille finns 200000 muslimer och 70000 judar. Den israelisk-palestinska konflikten har fått många av dem att identifiera sig med "sin sida" och ger uttryck för åsikter som väcker anstöt och vrede hos "den andra sidan".

2002-18/19 s 7-8
"Presidentvalet blir en folkomröstning"
De franska väljarna mobiliseras för att "rädda demokratins heder" i en folkomröstning om Le Pen. Med få undantag försöker vänstern mobilisera hela sin väljarkår. Till och med den katolska kyrkan har tagit ställning och därmed för första gången sedan 60-talet avvikit från sin linje att inte blanda sig i politiska val.

2002-18/19 s 8-9
"Chirac klarar sig alltid"
Chirac har gjort många övertramp men hans charm räddar honom. Jacques Chirac är en mycket rik man. Ändå ville han att andra (skattebetalarna) skulle betala för han och hans frus privata luxuösa leverne under hans 8 år som borgmästare i Paris 1987 - 1995. Dessutom fifflades det med fakturorna. Chirac erkänner inga oegentligheter. Han lever på sin char, I Frankrike kan fusk anses vara charmerande. och Chirac har verkligen charm!

2002-20 s 10-11
"Chirac är kvar liksom problemen"
Innan han bytte tonläge hördes Frankrikes nu omvalda president Jacques Chirac beskriva sitt land som "ett utmattat, andefattigt land". Medan premiärminister Lionel Jospin fortfarande var med i loppet klagade Chirac över att "det går utför med Frankrike". Efter presidentvalets första omgång ändrades presidentens bild av Frankrike gradvis från en nation i utförsbacke till "ett dynamiskt och generöst Frankrike" och "ett harmoniskt land".
problem med växande brottslighet och invandring är fortsatt olösta. Hur ska man integrera landets 5-8 miljoner araber i samhället. Arbetslösheten har ökat och fransmännen är de EU-medborgare som är mest emot utvidgningen.

2002-23 s 6-7
"Le Pen kan bli vågmästare"
Många franska valkretsar förbereder sig för ett triangeldrama i parlamentsvalets andra omgång. I 200 valkretsar kan den första valomgången leda till att vänstern, den moderata högern och extremhögern möts i kampen om ett enda mandat. Le Pens framgångar antyder att hans Nationella Fronten får en vågmästarroll i 200 valkretsar. Frågan är då om NF stödjer högerns eller vänsterns representant i andra omgången. Själv siktar Le Pen på att ta makten i regionen Provence - Cote d'Azur i regionalvalet 2004.

2002-23 s 6-7
"Stödet för Le Pen ökar"
Opinionsundersökningarna varslar om nya framgångar för extremhögern. Nästan hälften av de franska väljarna stöder Le Pens idéer om lag och ordning, och 25 % instämmer i resten av hans åsikter. Le Monde anser att idag är skepsis mot främlingar comme il faut i Frankrike och invandrarfientliga åsikter har blivit "rumsrena" genom Le Pens framgångar i presidentvalet.

2002-23 s 7-8
"Den franska vänstern söker upprättelse"
Revansch för nederlaget: Frankrikes socialister hoppas att en kraftig vänster ska ge dem väljarna tillbaka i det stundande valet till nationalförsamlingen. Men aktuella opinionsundersökninga5r antyder att vänster förlorar mot de borgerliga med ungefär 45 - 55 %. Vänsterns dilemma är att de klassiska recepten - statliga interventioner och omfördelning av resurserna - inte har någon verkan längre. De skadar ekonomin och konkurrenskraften utan att ge de fattiga någon bestående hjälp. "Det vi ser är nu den socialdemokratiska modellens sönderfall".

2002-24 s 10-11
"Väljarna gav segern till Chirac"
President Chirac får egen majoritet och slipper samregera med socialisterna. Väljarna tog avstånd från ytterlighetspartierna både på höger- och vänsterkanten. Le Pen fick bara 11 % mot 15 %i förra valet. Valdeltagandet i första omgången av parlamentsvalet blev lågt, bara 64 %.

2002-25 s 10-11
"Chirac blir ensam herre på täppan"
Det gick som de flesta hade tippat i franska valet och högern får nu styra landet utan att behöva kompromissa med vänstern de kommande fem åren. Högern fick 399 mandat i parlamentet mot 178 för vänstern. Kommunisterna fick 23 mandat, De Gröna 2 och Nationella Fronten inget alls. Chirac har lovat att sänka inkomstskatten och arbetsgivaravgifterna och förstärka polis- och säkerhetsstyrkorna.

2002-25 s 11
"Chirac blir Europas starke man"
Politisk list och utbredd avsky för Le Pen gav Chirac segern. Mycket taktiskt var att samla de borgerliga krafterna i ett paraplyparti, Unionen för presidentiell majoritet. Det var det också att utnämna en provinspolitiker till premiärminister som inte tillhörde den arroganta politikereliten i Paris.

2002-27 s 12-13
"Raffarin fick en bra start"
Man kan få en föraning om Europas nära framtid genom att studera Frankrikes nye premiärminister, Jean-Pierre Raffarin. Han är ett typiskt barn av "la France profonde", som ligger på mils avstånd från etablissemanget och de cyniska intrigerna i Paris. Han förmedlar den bild av trygghet och jordbundenhet som många fransmän vill ha just nu.
Han leder en stark regering som kommer att spela en viktig roll nu när Europa står inför ett viktigt vägval. Men utmaningarna är många: invandring, ekonomisk stagnation, skattereform, budgetnerskärningar, jordbrukssubventioner och utvidning!

2002-35 s 3-4
"Frankrike måste ta itu med kärnkraftsfrågan"
Frankrike måste inom kort fatta svåra beslut i kärnkraftsfrågan, vilket accentuerar frågan om hur man balanserar välfärd med miljöskydd, dvs kärnfrågan i FN-mötet om hållbar utveckling i Johannesburg. Frankrike är mer beroende av kärnkraft än något annat land. 75 % av landets elförbrukning tillgodoses av 59 kärnreaktorer som snart är 30 år gamla. De har hittills fungerat oklanderligt och nu är frågan om de ska få fortsätta att leverera energi ett tag till. Ett problem är också hur man ska lösa frågan om lång förvaring av avfallet.

2002-36 s 14-17
"Saddam rustar inför slutstriden"
Despoten i Bagdad rustar sitt land för ett krig mot superstaten. Mest handlar det om att gömma sig själv och att skydda sig och sin närmaste omgivning. Medan hökarna i Washington förordar ett anfall mot Saddam Husein så snart som möjligt tvekar USAs president, George Bush, under trycket av växande motstånd mot krig både i USA och utomlands. Storbritannien och Frankrike menar att USA måste gå via FN innan åtgärder mot Irak. FNs roll som internationell säkerhetsövervakare skulle annars försvagas markant. USA menar att försöken att få in vapeninspektörer i Irak är meningslösa och att ett anfall krävs för att stoppa utvecklingen av massförstörelsevapen i Irak. Det är bara en seger över Saddam som kan demonstrera USAs överväldigande makt och beslutsamhet på ett sätt som demoraliserar aktiva och potentiella terrorister.

2002-36 s 16
"Chirac varnar för krig"
Frankrikes president Jacques Chirac har upprepade gånger framfört krav på att eventuella militära åtgärder mot Irak först måste godkännas av FNs säkerhetsråd. Frankrike har stora intressen i Irak som har världens näst största oljetillgångar efter Saudiarabien.

2002-40 s 3-6
"En ny fnurra på tråden"
Irak-politiken orsakar spricka mellan Paris och Washington. Frankrike vill inte stödja USAs förslag i säkerhetsrådet om en ny resolution med mer långtgående krav på Saddams Hussein.

2002-43 s 3-4
"Frankrike har erövrat en plats i solen"
Amerikanskt översitteri och tysk impotens stärker Frankrikes roll på världscenen. President Chirac tar emot George Bush i Elyséepalatset där inte bara Frankrikes utan också i viss mån Europas öde avgörs - eller världens. Frankrike har i ett enda drag förändrat Europas arbetssätt genom att bryta med den kompromiss- och samförståndskultur som styrt gemenskapen i flera decennier. Frankrike har tappat rädslan för det återförenade Tyskland som underbyggde det tidigare partnerskapet mellan Mitterand och Kohl. Idag är det emellertid Tyskland som är Europas "sjukling". USA tar stor hänsyn till Frankrike idag mycket beroende på Chiracs förmåga att hantera Rysslands president Putin.

2002-45 s 10-11
"Det är Raffarin som gör jobbet"
President Jacques Chirac står i strålkastarljuset när Frankrike på nytt tar plats på världsscenen, men hans premiärminister har en nyckelroll bakom kulisserna. Han underordnade roll bekymrar inte Raffarin ett dugg. Han är övertygad om det är slutet på det besvärliga samboskapet som gjort det möjligt för Frankrike att åter hävda sig internationellt. Men det går inte "att korrigera fem års socialism på några veckor".

2003-3 s 5-6
"Kortare arbetstid ger mer av både arbete och fritid"
Fransmännen arbetar mindre än de flesta folk och de värdesätter sin fritid högt. År 2002 infördes 35 timmars veckan med avsikt att minska arbetslösheten. Så har också skett. En orsak till att fritiden lockar är att Frankrikes höga skatter gör det möjligt för staten att ge medborgarna gratis sjukvård, gratis skola, billig och bra barnomsorg och generösa bidrag till arbetslösa.

2003-3 s 7
"Frankrike och Tyskland stärker banden på nytt"
Chirac och Schröder utökar samarbetet på regeringsnivå. De har kommit överens om att franska och tyska ministrar ska uppmanas delta i varandras regeringssammanträden och man ska verka för en samordning av tysk och fransk lag. Detta bekymrar den brittiska regeringen som inte vill ha ett Europa som styrs av den "tysk-franska axeln".

2003-9 s 4
"Vad håller Chirac på med egentligen?"
President Chirac har nominerats till Nobels fredspris (med 150 andra kandidater) för sina ansträngningar att avvärja ett amerikanskt anfall på Irak. Många ifrågasätter dock hans motiv och principer. Många undrar om inte framgångarna börjar stiga honom åt huvudet särskilt sedan han tagit emot Zimbabwes envåldshärskare Robert Mugabe i Paris.

2003-11 s 13
"Chirac använder vetorätten"
Frankrike röstar mot en ny FN-resolution som auktoriserar krig mot Irak "under alla omständigheter" vilket har försatt landet på kollisionskurs med USA. Också Moskva motsätter sig en sådan resolution.

2003-14 s 3
”Frankrike söker en ny roll”
Vill åter spela en ledande roll i Mellanöstern. Chiracs motstånd mot Irak-kriget har gett honom så höga siffror i landets opinionsmätningar som inte ens Charles de Gaulle mäktade med. Men troligen får landet betala ett högt pris för sitt beslut att gå emot sin mäktigaste allierade.

2003-14 s 3
”Frankrike söker en ny roll”
Vill åter spela en ledande roll i Mellanöstern. Chiracs motstånd mot Irak-kriget har gett honom så höga siffror i landets opinionsmätningar som inte ens Charles de Gaulle mäktade med. Men troligen får landet betala ett högt pris för sitt beslut att gå emot sin mäktigaste allierade.

2003-16 s 3-4
”Chirac och Schröder på defensiven”
Paris och Bonn applåderar Saddams fall, men varnar för följderna. Chirac tycker fortfarande att kriget saknar legitimitet. Oppositionen i landet däremot anser att irakiernas reaktion på invasionen ger kriget legitimitet. USA vill ompröva Frankrikes roll i Nato. Landet vill bestämma men inte göra något. Den tyska tidningen Die Welt tycker att scenerna från Bagdad påminner om murens fall 1989 och att inget av alla de skräckscenarios som den tyska regeringen målade upp om Saddam skulle störtas ens varit i närheten av att förverkligas.

2003-16 s 4-5
”Sprickor i antikrigsalliansen”
Frankrike, Ryssland och Tyskland höll under veckoslutet ett toppmöte i St. Petersburg för att diskutera senaste tidens händelser, framför allt kriget i Irak. Mötet resulterade inte i något gemensamt uttalande utan snarare i tecken på att framför allt Tyskland försöker fjärma sig från den starkt USA-kritiska hållningen. Putin kritiserade amerikanernas export av en kapitalistisk, demokratisk revolution”. Schröder avstod från öppen kritik och denna påtagliga förändring i attityd signalerar att Schröder vill lämna Chiracs starkt USA-kritiska linje.
Alla de nya medlemsländerna i EU stöder USAs och Storbritanniens krig mot Saddam.

2003-18 s 3-4
”Chiracs stora spel”
Några telefonsamtal och en fransk charmoffensiv räcker inte för att överbrygga klyftan mellan Paris och Washington. Nu gäller det för Chirac att med alla medel återupprätta förbindelserna med Bush. Hans enda triumfkort är hans popularitet bland araberna. Han relationer till många EU-länder har blivit försämrade. Själv hoppas han att G8 mötet i Evian i juni ska förbättra läget även om det krävs mer än charm och Evianvatten för att Chirac ska tas till nåder igen.

2003-18 s 5-6
”Pragmatiske Chirac stålsätter sig mot USAs hämnd”
Frankrike har slagit in på en dubbelspårig strategi för att anpassa sig till den hårda verklighet som tvingar landet att betala ett högt pris för sitt motstånd mot kriget i Irak. USA hotar att ”straffa” Frankrike  genom att marginalisera Frankrike i NATOs beslut och degradera dess status i internationella konferenser. Det franska näringslivet fruktar potentiella hämndaktioner mot den franksa ekonomin som redan innan är i en svår situation. Chirac och administrationen å andra sidan tänker försöka för en utrikespolitik framför allt i Mellanöstern som är totalt oberoende av USA.

2003-22 s 4
"Försiktigt närmande mellan USA och Frankrike"
Misstro råder fortfarande, men det diplomatiska samarbetet kan nog fungera. USAs utrikesminister Colin Powell har träffat Frankrikes president Chirac och säger att Frankrikes stöd till FNs resolution om hävandet av sanktionerna mot Irak var ett steg i rätt riktning. Den erkänner USAs och Storbritanniens auktoritet att styra Irak i väntan på en ny irakisk regering.

2003-25 s 13
"Champagne och gåslever är visserligen dyrt, men…"
Under åren 1987 - 1995 då Chirac var borgmästare i Paris krävde han och hans fru och fick ersättning för kostnader i hushållet med ca 21 miljoner kr. Detta förutom borgmästarens årliga representationsbudget på 15 miljoner kr. Presidentparets krav på ersättning styrktes med kvitton som i flera fall uppenbart var förfalskade. Chirac kan ite åtalas så länge som han är president men hans fru kan tvingas förklara sig.

2003-28 s 5
"Pensionsreformens godkändes"
Den franska nationalförsamlingen godkände i förra veckan en ny pensionslag, som har väckt våldsamma protester från landets offentliganställda och som är föremål för stort intresse från andra europeiska regeringar, som också står under hård press att reformera sina pensionssystem. Den franske premiärministern har hårdnackat vägrat att ge efter en hel rad olika strejker. Den nya lagen innebär att offentliganställda måste arbeta flera år för att få full pensionsersättning.

2003-32 s 6-7
"Vilken väg ska Frankrike välja?
Stå fast vid hållningen mot USA? Försöka - fast inte alltför envetet - att bli vänner igen? Franska ledare är splittrade och debatterar. Condoleezza Rice, Bushs säkerhetsrådgivare, har anmodat administrationen att "straffa Frankrike, ignorera Tyskland och förlåta Ryssland". Det finns en genuin fransk oro inför idén om oinskränkt amerikansk makt både när det gäller handel, politik och försvar.

2003-35 s 5-6
"Frankrike har hamnat i bottenligan"
Den franska ekonomin backade oväntat under årets andra kvartal. Frankrike hamnar därmed i samma liga som Italien, Tyskland och Nederländerna. Man tror däremot att nedgången stoppas under det tredje kvartalet eftersom det knappast blir en upprepning av de nationella strejker och andra faktorer som föranledde detta kvartalets nedgång. Nedgången medför dock bekymmer för premiärminister Jean-Pierre Raffarins höger-mittenregering, som behöver tillväxt för att stärka statskassan och täcka budgetunderskotten inför nästa års budget, som ska presenteras i mitten av september.

2003-36 s 3
"Nu är det dags att begrava gammalt groll"
Månadens möten mellan president George Bush och kollegor i Europa och Ryssland kan ses som en isbrytarexpedition. Bush kommer att träffa Rysslands president Putin på Camp David sista veckan i september. Chirac kommer till ett lunchmöte i New York den 22 september i samband med sessionen i FNs generalförsamling och det blir till slut ett möte mellan Bush och Tysklands premiärminister Gerhard Schröder i FN-byggnadens sammanträdesrum.

2003-36 s 4
"Ryssland vill sluta fred med ett nytt fördrag"
Regeringen i Paris tycker att det behövs nya umgängesregler i det transatlantiska samarbetet. Utrikesminister Villepin menar att det är dags att grunda ett nytt partnerskap mellan Europa och Amerika på ett transatlantiskt fördrag. Det är viktigt att dra ett streck över motsättningarna som uppstod när Frankrike försökte stoppa USAs krigsmarsch i våras.

2003-40 s 9
"35-timmars veckan blev inte så populär"
Mera fritid är bra men det uppväger inte nackdelen med dålig löneutveckling, säger löntagarna i Frankrike, som enligt lag bara behöver arbeta 35 timmar per vecka. Regeringen har tvingats höja den lagliga gränsen för övertid till 180 timmar per år. De stora företagen har tjänat på reformen genom att få sänkta arbetsgivaravgifter.

2003-44 s 8
"Reformdags i den franska elitens plantskola"
Frankrikes politiska elit har skolats i en speciell institution med mycket stort inflytande. Nu finns planer på att reformera de mäktiga männens nätverk och slå ett slag för större jämlikhet. Man planerar att rycka upp ENA, Ecole National d'Administration, med rötterna och flytta den till Strassbourg. Reformivrarna vill också slopa de generösa garantier om inflytelserika och välbetalda jobb som ges till alla examinerade.

2003-45 s 4-5
"Chirac har ett dilemma"
Folkomröstning eller inte om EUs nya författning? Detta är frågan för Jacques Chirac som tampas med. Det kommer inte att bli något val om Chirac inte är helt säker på att det blir ett ja. Den politiska eliten i Frankrike är djupt splittrad när det gäller EUs författning.

2003-47 s 3
"Frankland eller Tyskrike"
En fransk-tysk union skulle stärka Paris och Berlins inflytande i Bryssel, men den skulle också kunna fungera som en räddningsplanka om det utvidgade EU blir ett misslyckande. Bakom ligger insikten att både Paris och Berlin riskerar att förlora en hel del av sitt inflytande i det utvidgade EU om de inte samarbetar mera.

2003-47 s 4
"Det går mot ljusare tider"
Signalerna om en blygsam uppgång i eurozonens ekonomier förstärktes i förra veckan. Tyskland och Frankrike visade tillväxtsiffror. Tyskland kommer loss ur recessionen tack vare stark efterfrågan på tyska exportprodukter framför allt från USA där tillväxten har tagit fart. Frankrike har med nöd och näppe undvikit recessionen.

2003-49 s 3-6
"Generation M, som i muslim, stiger fram"
En ung generation infödda muslimer ställer Europas självbild på kant. Det finns drygt 12 miljoner människor med muslimskt ursprung i Västeuropa. Hälften bor i Frankrike. Hos många av de unga männen har islam förvandlats från en tro till ett avståndstagande från det franska systemet. Det finns andra, de som tillhör "Bourgeoise Beur", de är framgångsrika nordafrikanska araber. De är medvetna om sina rättigheter som EU-medborgare och de kräver sin rätt att vara både moderna och muslimska. Många menar att det är sekulariseringen som är problemet. religionen borde bestämma mer i samhället. Generation M håller på att förvandla islam från en främmande religion till en dynamisk förändringskraft som varken kan bromsas eller förutses. Frankrike kämpar för rätten att hålla de religiösa symbolerna utanför klassrummet. Vad ska de erkänt toleranta holländarna göra åt fanatiskt intoleranta muslimska predikanter som säger att bögar borde slaktas som svin?

2003-49 s 6-7
"President Chirac tar strid mot antisemitismen"
Attacker mot skolor och synagogor och andra judiska mål avslöjar ett växande, missriktat och oresonligt hat, som regeringens politik kanske bär en del av skulden för. Brandbombsattacken för ett par veckor sedan mot en judisk skola i en Parisförort har fått president Chirac att säga att angripa en jude i Frankrike är detsamma som att angripa hela Frankrike. I en bok från 2002 hävdas att "den nya judefobin" inte har något med nazisternas "rasistiska doktrin" att göra utan har växt fram ur islamisk radikalism som har adopterats av politiska grupper i Europa. Frankrikes konstant pro-palestinska attityd i mellanöstern är en viktig orsak till den nya antisemitismens frammarsch.

2003-49 s 26-27
"Giscard d'Estaing söker sig till de odödligas skara"
Frankrikes f d president Valery Giscard d'Estaing, drömmer om att bli medlem i Frankrikes finaste klubb, Franska Akademin. Från några av de "fyrtio odödliga" kommer häftiga invändningar, men gaullisten Giscard har ändå en god chans att stiga in i gudarnas tempel. Han menar att förslaget till EUs nya författning är hans eget verk och vill gärna se sig som Europas Thomas Jefferson. Akademins ständige sekreterare, de f d gaullistiske kulturministern är inte lika övertygad om d'Estaings lämplighet. Han är upprörd över en rad politiska beslut som d'Estaing fattat. 1969 vägrade Giscard att stödja general de Gaulle i en folkomröstning vilket fick till följd att denne fick avgå. Vidare tillät han den iranske ledaren Khomeini att i Frankrike förbereda den islamska revolutionen och slutligen lär Giscard ha talat engelska med pressen omedelbart efter det han blivit president!

2003-51/52 s 10
"Giscard är odödlig"
Den 77-årige Giscard d'Estaing valdes i förra veckan in i Académie Francaise, vars ledamöter populärt kallas de odödliga. Han blev invald med 19 röster mot 8. "Odödlighet är en mycket lockande egenskap i min ålder" säger den förre franske presidenten.

2004-03 s 3-4
"Vem tar första steget Paris eller Washington?"
Frankrike försöker reparera förhållandet till Washington, och bakom charmoffensiven står det franska näringslivet. Chirac förolämpade USA djupt med sitt motstånd mot kriget i Irak. Nu vill han ha en försoning till stånd. Han har redan lovat att skriva av en stor del av de tre miljarder dollar som Irak är skyldigt Frankrike om franska företag tillåts konkurrera om kontrakt i Irak. Kan det tänkas att franska soldater åker till Irak i sommar?

2004-03 s 9-10
"Med republikens bästa för ögonen"
Frankrike tar officiellt avstånd från positiv särbehandling, men i praktiken ser det lite annorlunda ut. En muslimsk man har utsetts till prefekt just för att han var muslim. Enligt uppgift skedde detta på direkt order av president Chirac. Regeringen hamnade i valet mellan önskan att tillgodose den stora arabiska och muslimska befolkningens behov och önskan att avvisa all praxis som hotar det franska jämlikhetsidealet. Uttrycket positiv särbehandling är mycket laddat i Frankrike eftersom det strider mot det franska jämlikhetsidealet.

2004-10 s 9-10
"Hatet gror på nytt"
Antisemitismen som underblåses av en liten högljudd minoritet breder ut sig i Europa. Det är ett problem men ännu värre är ett ingen tycks bekymra sig. "Frankrike är inte ett antisemitiskt land" säger ordföranden i det judiska studentförbundet. Rasister är bara en minoritet som framför allt består av unga muslimer. Antisemitiska incidenter, iscensatta av unga muslimska invandrare, blir allt vanligare. 2002 riktades 62 % av alla rasistiska incidenter i Frankrike mot judar.

2004-13 s 7-8
"Bakslag för regeringen i de franska regionvalen"
De franska väljarna visade sitt missnöje med den borgerliga regeringen. Mot bakgrunden av hög arbetslöshet, växande budgetsunderskott och hot om terror fick Chiracs parti, UMP, se sitt stödminska till 34 % jämfört med 36 % i de senaste regionvalen 1998. Socialisterna, kommunisterna och de gröna gick fram från 34 % till 41 %. En annan valsegrare var den högerextremistiska Nationella Fronten som fick 17 %.

2004-14 s 6
"Vänstern tar kontroll över Frankrikes regioner"
Vänsterns seger i de regionala valen är ett hårt bakslag för president Chirac och hans regering. Frankrike gav den socialistledda oppositionen en klar seger i den andra och sista omgången regionala val i söndags. Socialister, kommunister och de gröna fick sammanlagt 50 % vilket gav dem kontroll över 20 av 22 regioner.

2004-21 s 11-12
"Monacos demokratiska brister åtgärdas"
Monegaskerna är trötta på att ses som ej fullvärdiga européer, nu tänker de skaffa sig lite respekt. A S Monaco, som är furstendömets fotbollslag, har skaffat furstendömet nya vänner genom att ta sig till finalen i Champions League den 26 maj genom att eliminera superlag som Real Madrid och Chelsea. Samtidigt, efter 6 års försök, beviljades Monaco "speciell observatörsstatus" i Europarådet i Strasbourg. Kanske kan detta ta bort den gängse bilden av Monaco som ett knepigt litet land med plats i FN, ett samarbetsovilligt skatteparadis, ett kasino och 7080 medborgare som existerar på Frankrikes villkor och vars finanser, polis och rättsväsen styrs av fransmännen!

2004-24 s 8-9
"Europas olydige gosse rannsakar sig själv"
Frankrike har i flera år beklagat sig över att det franska språket och Frankrike generellt får alltmindre inflytande i Europa. Nu har det kommit en ny rapport från ett av nationalförsamlingens utskott, som konstaterar att fransmännen har sig själva att skylla. Rapporten hävdar att Frankrikes vägran att införa EUs regler, dess rykte som "arrogant" och de franska EU-parlamentarikernas dåliga arbetsmoral har skadat landets trovärdighet och undergrävt dess auktoritet.

2004-28 s 5-6
"President Chirac känner sig hotad"
Den franske superministern Nicolas Sarkozy betraktas allmänt som Chiracs kronprins. Han är samtidigt en av EUs mest stridbara politiker och han drar sig inte för att använda knytnävarna. Han är 49 år, superminister för ekonomi, industri och finanser och Frankrikes utan jämförelse populäraste politiker och den mest fruktade av Europas ledare. Han vill minska den offentliga sektorn drastiskt, bara varannan som går i pension ska ersättas. Hans far flydde 1951 från det kommunistiska Ungern. Hans har en ung hustru, Cecilia, som inte viker från hans sida. Siktet är inställt på presidentskap 2007.

2004-29 s 7
"Franska språket är i fara"
Paris vill stoppa engelskans erövringståg i EU genom att arrangera kurser i franska för de nya medlemsländernas representanter. Franska staten har inrättat en mycket avancerad språkskola i Avignon som gratis för alla diplomater och politiker framför allt från de nya EU-länderna. Franskan var från början det viktigaste EU-språket och nu oroar sig Paris för att engelskan tar över allt mer. 70 % av de nya EU-länderna har engelska som andraspråk.

2004-29 s 6
"Hårdare straff för rasbrott"
En stor opinion i Frankrike anser att straffen för rasistiska brott ska skärpas och att landet måste finna nya sätt att bekämpa det rashat son innebär att muslimer trakasserar och hotar judar. Sex ungdomar av arabiskt och afrikanskt ursprung rånade en ung kvinna och kluddade hakkors på hennes mage.

2004-30 s 4
"Fransmännen ska också rösta om EU-författningen"
Frankrikes president Jacques Chirac har ändrat åsikt i frågan om en folkomröstning om EUs nya grundlag och vill nu hålla en sådan under 2005. Chirac har varit hårt pressad av sitt eget konservativa parti UMP. Finansministern Nicolas Sarkozy har gått i bräschen för en folkomröstning. Om Chirac väntat längre med beslutet hade han verkat vara rädd för utfallet.

2004-30 s 11
"Sharon har retat upp den franska regeringen"
Sharon har uppmanat franska judar att omedelbart utvandra till Israel för att undkomma det han kallar för "vildsint antisemitism". Under de senaste åren har judar och judisk egendom utsatts för attacker. En del av våldet tillskrivs muslimska ungdomar främst från Nordafrika. Franska UD menar att detta är "oacceptabelt".

2004-36 s 8
"Nye utrikesministern är raka motsatsen till den förre"
Frankrikes nya USA-politik går ut på att inte säga någonting alls. Domenique de Villepin har blivit inrikesminister och ersatts av Michel Barnier. Villepin var de främste företrädaren för motståndet mot USAs Irak-krig. Barnier säger att "Frankrike är inte stort när det är arrogant" och "Frankrike är absolut inte starkt när det står ensamt". Och det är med övriga Europa som Frankrike ska bli starkt

Korsika
2004-37 s 6-7
"Rasmotsättningar stör Korsikas pittoreska image"
Våld hör till vardagen på Korsika. Den traditionella självständighetskampen ackompanjeras numera av rasistiska våldsdåd. Ett antiarabiskt våld har skakat Korsika det gångna året. Det är en förstärkt version av det etniska våld som sjuder runt om i Frankrike och på många andra platser i Europa när en ny generation född av arabiska invandrare når vuxen ålder och har svårt att hitta en plats i samhället. Konflikten är allvarligast i traditionsbundna regioner som Korsika och Alsace. Korsikas arabiska befolkning har ökat snabbt under de senaste 30 åren. Många araber flyttar till det europeiska fastlandet.

2004-39 s 5
" Den franska vänstern splittras"
Den planerade folkomröstningen om EUs nya författning har splittrat de franska socialisterna. Partiets andreman, den förre premiär- och finansministern Laurent Fabré ställer fyra villkor för att gå med på en folkomröstning.

2004-40 5
"Nytt bakslag för den franska regeringen"
Frankrikes styrande konservativa parti förlorade sin egen majoritet i senaten i valen till parlamentets överhus i söndags. Nu måste Chiracs parti söka stöd hos "Unionen för fransk demokrati" för att få majoritet i senaten. Valet är ytterligare ett bakslag efter regionvalen i mars och EU-valet i juni

2004-40 6-7
"Sarkozy kräver folkomröstning om Turket"
Turkiet kommer inte med i EU förrän om tidigast 15 år och i så fall sker det inte förrän Frankrike har haft en folkomröstning i frågan säger den franske finansministern, Nicolas Sarkozy. Han är mycket skeptisk till Turkiet som medlem i EU, inte för att landet är muslimskt utan för att det är så stort, det har lika många invånare som alla de 10 nya medlemsländerna sammanlagt.

2004-41 s 21
"Bråkig iman deporteras"
Frankrike kommer att utvisa en frispråkig algerisk iman som har orsakat bekymmer för regeringen tidigare i år. Han har offentligt sagt att stening var ett lämpligt sätt att straffa otrogna kvinnor. Frankrike som har Europas största muslimska befolkning har under det gångna året deporterat många religiösa, muslimska ledare i ett försök att stoppa den radikala islamismens utbredning.

2004-44 s 6
Internationella valutafondens (IMF) förre chef, Michel Camdessus, har uppmanat till en genomgripande reform av Frankrikes arbetsmarknad och offentliga finanser. Rapporten, som beställts av finansministern Sarkozy, framhåller speciellt undersysselsättningen bland löntagare som är över 50, och arbetslösheten hos unga. Byråkratin måste bantas ned och utbildningssystemet reformeras.

2004-49 s 9
"Gaullisterna valde en ny ledare"
Finansminister Nicolas Sarkozy valdes i söndags till ledare för Frankrikes dominerande politiska parti, det gaullistiska UMP, vilket ses som ett viktigt steg i hans ambitioner att en dag bli landets president. Han måste emellertid samtidigt lämna sin finansministerpost eftersom en ny lag som tillkom på Chiracs initiativ förbjuder någon minister att också vara partiledare.

2004-50 s 5-9
"Vaktombytet kan förändra Frankrike i grunden"
När Nicolas Sarkozy i förra veckan tog över ledarskapet i Jacques Chiracs parti markerade det början på en ideologisk kamp om Frankrikes framtid. Chirac är en nygaullistisk konservativ, som anser att Frankrikes makt bör projiceras på den fransk-tyska axeln och ägnat att utgöra en motbalans till USA. Sarkozy, däremot vill att Frankrike främst ska samarbeteta med Spanien, Italien, Storbritannien och Polen och hyllar det transatlantiska samarbetet. Han vill ha mindre statlig regering och en mer flexibel arbetsmarknad. Han är också för positiv särbehandling för etniska minoriteter och sänkta arbetslöshets- och socialbidrag för att återupprätta arbetsmoralen.

2004-50 s 7
"Juppé kom undan med ett års politisk karantän"
En fransk appellationsdomstol reducerade i förra veckan förbudet för f d premiärminister Alain Juppé att inneha politiskt ämbete från 10 till 1 år. Domstolen gav också honom ett villkorligt 14-månadres fängelsestraff för hans roll i en härva där staden Paris skattemedel använts till att avlöna partiallierade utan att dessa utförde något arbete.

2004-50 s 9
"Socialisterna godkände EUs nya författning"
Omkring 59 % av partimedlemmarna röstade ja vilket var en seger för partiets moderata, EU-inriktade gren. Valdeltagandet var högt, 80 %. Resultatet tolkas som en seger för partiledaren, Francois Hollande, som försöker föra partiet mot den politiska mitten inför kommande president- och parlamentsval.

2004-51 s 9
"TV-kanal stoppas"
Frankrikes högsta administrativa organ har bannlyst en TV-kanal som drivs av den militanta libanesiska gruppen Hizbollah. Kanalen anklagas för att sprida hatpropaganda och uppvigla allmänheten. 23 november sände kanalen ett program, som varnade för "sionistiska försök" att sprida aids i arabländerna.

2004-51 s 13
"Nationaliseringen av islam"
Den franska regeringen föreslår att imaner, som verkar i Frankrike, ska utbildas på universitetsnivå i civilrätt, historia, språk och kultur. Det är ett viktigt steg i Europas haltande försök att integrera och inkludera sina muslimska medborgare. I den franska statens plikt ingår att motarbeta den alienation, utstötning och ringaktning, som är många unga muslimers vardag. I Tyskland uppmanar förbundskansler Gerhard Schröder landets tre miljoner muslimer att lära sig tyska och respektera de demokratiska principerna. I Storbritannien har muslimernas ledare tappat förtroendet för den statliga utbildningen. Personer som inte själva är muslimer ska inte blanda sig i den religiösa doktrinen och auktoriteten. I Holland har en underliggande rädsla för invandring, getton och islam exploderat efter mordet på Theo van Gogh omfattande attacker mot moskéer, kyrkor och skolor.

2005-1/2 s 10
"Frankrike folkomröstar i vår"
Frankrike kommer att rösta om EUs författning i vår, meddelade president Jacques Chirac och uppmanade sina ministrar att aktivt deltaga i ja-kampanjen. Dessförinnan kommer nationalförsamlingen att godkänna en ändring i den franska författningen så att den är förening med EUs nya. Den kommer också att godkänna en lag som kräver folkomröstning varje gång som EU utvidgas.

2005-4 s 7
"Frankrike vill begrava gammalt groll"
Frankrike begick två allvarliga misstag under Bushs första period. De begrep inte vilket trauma terroristattentaten 11 september 2001 blev för amerikanarna och de intog en kompromisslös hållning mot USAs Irakpolitik. Ända sedan Bushs blev omvald som president har fransmännen betonat vikten av att de transatlantiska förbindelserna fungerar väl. Bushs första utlandsresa under den andra mandatperioden går till Frankrike.

2005-6 s 3
"Frankrike avreglerar 35-timmarsveckan"
Det socialistiska partiets flaggskepp, 35 timmars arbetsvecka, var inte ett helt lyckat experiment. Nu införs flexiblare arbetsregler. Den banbrytande 35 timmars arbetsveckan infördes av socialisterna som ett försök att minska Frankrikes arbetslöshet 1998. Lagen medverkade till att skapa drygt 250000 nya jobb men den har ändå varit till nackdel för många små företag. Arbetsgivare och den borgerliga regeringen hävdar att den försvagar Frankrikes konkurrenskraft och nu avskaffas den.

2005-7 s 6-7
"Husets härskare"
Republiken Frankrike hedrar 250-årsminnet av den demokratiske läromästaren Montesquieu, men det är inte så viktigt att lyssna på hans rekommendationer. Montesquieus huvudverk, Lagarnas anda, kom till 1748 och handlade om statsmaktens fördelning. Han var en moralisk pessimist och besatt av frihetens problematik. Han såg bara ett medel mot maktmissbruk och usurpation och det vare en kristallklar uppdelning av makten i jämn balans mellan den exekutiva, den lagstiftande och den rättskipande delen. Men i Frankrike av idag är inte ens rättsväsendets självständighet garanterad. Presidenten, oantastlig och ostraffbar, ansvarar inte inför någon. Ludvig XIVs enväldiga principer lever kvar och den store och hyllade tänkaren Montesquieu blev inte profet i sitt eget land.

2005-8 s 7-8
"Om alla bara tyckte som fransmännen"
Frankrikes första kvinnliga försvarsminister går i spetsen för landets försök att reparera förhållandet till USA. Michèle Alliot-Marie är Frankrikes försvarsminister sedan tre år. Hon ledde tidigare gaullistpartiet och är en av president Chiracs mest lojala medarbetare. Nur går hon i spetsen för den franska sidan i den transatlantiska avspänningen. T o m Irakfrågan har USAs och Frankrikes hållningar närmat sig varandra. Hon vill stärka NATOs och EUs planerade militära kapacitet. Men just denna ambition är USA misstänksam till.

2005-9 s 3
"Folket har makten"
President Chirac gör allt för att inte väcka medborgarnas missnöje, eftersom det viktigaste av allt just nu är att få fransmännen att rösta ja i folkomröstningen om EUs författning. Det finns mycket som kan få det franska folket att protestera och börja demonstrera. Den pågående urholkningen av 35-timmars arbetsveckan, stagnerande köpkraft, ihållande arbetslöshet och nedskärningar i välfärdsprogrammen. Det vore i så fall mycket illa för folkomröstningen om EUs nya författning som kommer om några månader. Om nejsidan vinner kan Chirac inte längre göra anspråk på att vara en av Europas stora ledare.

2005-9 s 4-5
"Är Chirac den siste i sitt slag?"
Frankrikes kejserliga presidentskap överlever nog inte många år till. Fransmännen har traditionellt sett mellan fingrarna på ledarnas kungliga fasoner. Men nu verkar det som om till och med fransmännen har tröttnat på kejserlig pomp och makthavare som sitter i evighet. Chiracs popularitet ligger på ca 50 %, bara 32 % av hands landsmän vill att han ska ställa upp igen.

2005-9 s 5
"Republikens skamfläck" berättar själv. Francois Mitterands och hans älskarinnas dotter, Mazarina Pingeot, beskriver i en ny bok hur traumatiskt det var att växa upp som en av Frankrikes bäst bevarade hemligheter.

2005-11 s 3
"Chirac har passerat en milstolpe"
Jacques Chirac kunde i måndags fira 40 år i allmänhetens tjänst. Hur har Frankrikes nuvarande president klarat av sina uppdrag - och vad har han åstadkommit? Egentligen inte någonting och det beror på att han saknar övertygelser bortsett från sin tro på den franska livsstilen. Därför känner fransmännen igen sig i honom. Han har som de, ett visst mått av oärlighet, han älskar man, han är ombytlig. Han har aldrig lockats ut på den extrema högerkanten och alltid bekämpat antisemitismen.

2005-14 s 3-4
"Blair och Chirac är som hund och katt"
Kampen om makt och inflytande i EU fortsätter med korta avbrott för tillfällig vapenvila. Chirac och Blair har diametralt motsatta visioner om hur EU bör utvecklas och de slåss ständigt om vems visioner som ska överleva. Blair är atlantisk, ekonomiskt liberal och positiv till fortsatt utvidgning med Turkiet och andra länder. Chirac till göra EU till en motvikt till Amerika och är djupt misstänksam mot Bryssels tendenser att liberalisera. EUs utvidgning har försvagat Chiracs Europastrategi. De tio nya länderna tenderar att dela Blairs proamerikanska, liberala åsikter.

2005-15 s 4-5
"Frankenstein söker omvända fransmännen"
Det finns ingen plan B om folkomröstningen i Frankrike går snett. Frits Bolkenstein, holländaren och f d EU-kommissionären, är inte nöjd över fransmännens mottagande av det tjänstedirektiv han snickrat ihop när han kom till Paris. Han är också motståndare till folkomröstningar om EUs författning.

2005-15 s 4-5
Nervositeten växer"
Fransmännens motstånd mot EUs nya grundlag är ett dilemma för president Chirac. Eftersom fördragsmotståndarna leder i opinionsmätningarna känner sig den franske presidenten tvingad att delta i ja-sidans kampanj. Detta betyder emellertid att han riskerar att göra folkomröstningen den 29 maj till en folkomröstning om hans presidentskap och regeringens politik.

2005-17 s 6
"Rumänien undanber sig Frankrikes översitteri"
Rumäniens president Traian Basescu har tröttnat på Frankrikes kritik mot hans lands allt närmare band till London och Washington. Basescus linje irriterar Frankrike som är Rumäniens trofastaste vän i EU.

2005-19 s 26-27
"Till och med Frankrike har överviktsproblem"
Den nya folksjukdomen breder ut sig även i Sydeuropas gourmet- och matland framför alla. Jean-Marie Le Guen, läkare och socialistisk ledare i nationalförsamlingen, har föreslagit nya lagar som inkluderar bättre innehållsdeklarationer, plus näringslära och mera gymnastik i skolorna. Han har skrivit en bok om den nya, franska folksjukdomen i vilken han avlivar myten om att "franska kvinnor blir inte feta" som är titeln på en annan bok, en bästsäljare i USA. Frankrike har övergivit sin tidigare matkultur då man åt få men "långa" måltider och inga mellanmål. Det fanns ingen färdigmat, inga snacks, så det fanns ingenting att äta. Man tvingades vänta till dagens "meny" var färdig. Men då åt man länge och avslutade med frukt eller ost, inte glass eller kakor. Nu är kylskåp och frysar fullproppade med pizzor, burgare och glass.

2005-20 s 3-5
"Lokomotiv utan vagnar"
Den 7 maj 1995 valdes Jacques Chirac för första gången som president. Om det blir ett nej i den närstående folkomröstningen blir det svårt för honom att kandidera en tredje gång. Frankrike skulle vara mycket försvagat efter ett nej, och Europas ekonomi-liberaler skulle få fria händer att börja riva ner 50 års europeisk uppbyggnad. Det är Chiracs eget fel. Han hade kunnat låta nationalförsamlingen ratificera EUs nya författning. Men han trodde att det skulle bli ett ja och att detta skulle stödja hans egen ställning inrikespolitiskt. Ibland är han en skallande nationalist, ibland en glödande europé. Jacques Chirac har under sina 10 år vid makten fulländats i rollen som politisk kameleont.

2005-20 s 5
"Delade meningar"
Frankrikes bönder känner sig osäkra inför framtiden. 70 % av Frankrikes 650000 jordbrukare säger nej till EUs nya författning. "Alldeles för mycket pappersarbete. Vi är inte bönder längre utan bidragsjägare". Jordbrukarnas organisationer är däremot för ett klart ja!

2005-20 s 6
"Chirac är Europas svagaste länk"
Storbritanniens förre Europaminister Denis MacShane tycker definitivt att Jacques Chirac har gjort sitt som Frankrikes ledare. Frankrike har inte haft så dålig tillväxt under ett helt decennium sedan andra världskriget. Frankrikes 5 miljoner muslimer lever i fattigdom och elände. Chiracs handläggning av Irak-kriget väcker också tvivel och han har misskött Europa och dess framtid.

2005-21 s 12
"Ingen älskar fransmännen"
Fransmännen betraktas av sina grannar med en ringaktning som ibland gränsar till avsky. Enligt en undersökning anser britterna att fransmännen är chauvinistiska, envisa, bortskämda och humorlösa. T o m de "toleranta svenskarna" finner dem "uppstudsiga, omoraliska, oorganiserade, nykolonistiska och smutsiga".

2005-22 s 8-9
"Non!
Fransmännen sade ett tydligt nej till EUs nya författning.
Nej-sidans seger med 55 % mot 45 % ja-röster kom efter en bitter kampanj, som har splittrat Frankrike och väckt stor oro i hela Europa. Resultatet är också ett mycket hårt bakslag för president Chirac. Valdeltagandet blev högt, omkring 70 %. Nu finns det riska för att hela den nya författningen får läggas på is ett tag. Vad handlar den egentligen om:
1. Bestämmer tågordningen i händelse av fortsatt utvidgning och integration.
2. Det roterande ordförandeskapet försvinner och ersätts av en president som får högst 5 års mandat.
3. En lista över grundläggande rättigheter
4. En lista som definierar vilka funktioner som ska skötas på EU-nivå eller nationellt som visa, invandringsregler, utrikes- och försvarspolitik.

2005-23 s 9
"I rampljuset: Dominique de Villepin"
Frankrikes nye premiärminister är en politiker med mer idéer än erfarenhet. Med sin rävaktiga stilighet och maniska energi kan den 51-årige handlingskraftige man bäst beskrivas som en poet, vars favoritord är verb. Oavsett om han springer maratonlopp, spelar tennis, målar akvareller, odlar rosor eller skriver essäer om Napoleon är han ett energiknippe. Under sina två år som utrikesminister gjorde han 130 utlandsresor, men hade ändå tid att skriva poesi ombord på en helikopter på väg till överläggningar med rebelledare i Elfenbenskusten. Enligt Nicolas Sarkozy, som är UMPO-partiets ledare, "tråkas han av det vardagliga och medelmåttiga och livas upp av motgångar". De Villepins första stora utmaning blir att bemöta det missnöje som de franska väljarna gav uttryck för i folkomröstningen. De Villepin föddes i Marocko 1953 och längtade hela livet efter att komma hem till Frankrike. Sedan han flyttat tillbaka tog han en examen vid det prestigefyllda École Nationale d'Administration, gjorde en snabb diplomatisk karriär och höll sig väl med politikens stigande stjärnor, framför allt Chirac. Det var som utrikesminister han blev internationellt känd.

2005-25 s 5
"Varför bråkar fransmän och britter om jordbruket?"
Frankrikes president, Jacques Chirac, är böndernas skyddshelgon, men de brittiska bönderna har inte ens en lobbygrupp. Frankrike har alltid strävat efter att vara självförsörjande när det gäller livsmedel, medan Storbritannien redan under 1800-talet avskaffade importhinder för att kunna köpa så billig mat som möjligt. London har alltid haft svårt att förlika sig med den fransk inspirerade jordbrukspolitiken och i förra veckan klagade Tony Blair på att över 40 % av EUs budget går till 5 % av dess befolkning, som bara svarar för 2 % av EUs samlade BNP.

2005-28 s 7-8
"Sarkozy har redan börjat värva röster"
Frankrikes inrikesminister och presidentkandidat in spe gillar att vara rubrikernas man. Han har ingen trovärdig rival när det gäller att ersätta Chirac som presidentkandidat. Hans förslag om kontrollerad invandring, minskad arbetslöshet och brottsbekämpning är populära. Han får också invandrarnas stöd genom att föreslå positiv särbehandling och andra åtgärder för att bryta deras isolering. Populärt är också att motsätta sig Turkiets medlemskap i EU.

2005-28 s 8
"Pragmatiskt vänsterpolitiker siktar mot presidentposten"
Jack Lang vill gärna bli socialisternas presidentkandidat, men det är inte säkert att socialisterna vill ha honom. Den 65-årige Lang blev internationellt känd på 1980-talet då han var Frankrikes kulturminister är. Han är entusiastisk för mera hjälp till Afrika, vill bekämpa den globala fattigdomen. Han är en beundrare av Tony Blair och är en förespråkare för EUs nya författning. Han föredrar pragmatism framför ideologi. Han menar att som socialist måste man hitta en väg mellan vild kapitalism och kollektivism.

2005-32 s 6
"Överraskningarnas Dominique de Villepin"
Premiärministern som gör bättre ifrån sig än väntat redan efter två månader. Hans första officiella besök var på en arbetsförmedling. Han håller på att skapa ett nytt tvåårigt anställningskontrakt för företag med färre än 20 anställda som ska börja gälla 1 september. Detta gör det lättare för arbetsgivaren att avskeda besvärliga anställda. Han har utlovat hårdare kontroller för socialbidragstagare och har ökat privatiseringstakten. De Villepin har återupptagit Frankrikes antiterrorism-policy, som är signerad Sarkozy - UMPs ledare, och ambitiös inrikesminister. Alla imaner som misstänks "predika" våld ska utvisas. Han är mäkta populär nu. Kanske kan han segla upp som en trovärdig efterträdare till Chirac, i stället som alla trott, Sarkozy?

2005-35 s 3
"Protestsäsongen står för dörren"
Hösten kan bli ovanligt stormig i Frankrike, där fackförbunden mobiliserar massorna till minutiöst planerade protestdemonstrationer. Stigande bensinpriser, trög tillväxt, utbrett missnöje med det mesta, upproriska fackförbund, särskilt den kommunistledda landsorganisationen CGI, allt kan leda till "ett riktigt folkuppror". De flesta är missnöjda med de åtgärder som regeringen gjort för att minska arbetslösheten, som CNE, "den nya anställningskontraktet", som tillåter en sorts provanställning i två år.

2005-37 s 6
"Hård duell om presidentmakten"
Striden om vem som ska efterträda Jacques Chirac som Frankrikes president har börjat på allvar trots att det är 19 månader kvar till valet. Det är landets förnäme premiärminister Dominique de Villepin och den populistiske inrikesministern Nicolas Sarkozy. Frankrike har nu en "post ideologisk väljarkår" som utgår från konkreta, aktuella frågor när de väljer parti. Ideologin - den må vara socialistisk, marxistisk eller liberal - får vika.

2005-39 s 6-7
"Franska staten betalar för fler barn"
Höga födelsetal räcker inte för att stoppa befolkningsminskningen. Enligt ett nytt statligt program ska franska mödrar som slutar jobba i ett år för att föda sitt tredje barn kunna få nästan 1000 euro i månaden Den franska regeringen oroas av välutbildade kvinnors tvekan att föda barn. Den franska befolkningen hotas av en minskning. Ett annat skäl till detta är att kvinnor föder sitt första barn sent. Medelåldern för detta är nästan 30 år. Förskola från 0830 till 1630 erbjuds alla barn från tre års ålder i Frankrike.
Av kvinnor som har två barn och är i åldern 25-54 år arbetar i Sverige 82 %, i Portugal 70 %, i Storbritannien 62 %, I Frankrike 59 %, i Tyskland 56 % och i Irland 42 %. Irland har högst födelsetal, 1,98 barn per kvinna. Sverige har näst lägst.

2005-42 s 8-9
"Larm och tandagnisslan leder ingen vart"
10 dagar av protestaktioner i Frankrike tenderar att vara mer spektakulära än effektiva. Ett skäl är att bara 10 % av de franska löntagarna är organiserade - till och med färre än i USA. Endagsstrejken hade planerats långt i förväg. Den var ett uttryck för det fackliga motståndet mot privatiseringar, bristen på jobbtrygghet och låga löner. Mellan en halv och en miljon människor deltog i protestdemonstrationer runt om i landet. En annan aktion handlade om den förlustbringande statliga färjeflottan som binder samman fastlandet med ön Korsika och som regeringen funderar på att sälja vilket fick fackförbunden rasande.

2005-44 s 9
"Sarkozy renar upp i förorten"
Frankrikes inrikesminister, Nicolas Sarkozy, försvarar sina hårda metoder för att upprätthålla lag och ordning och kallade i måndags in förstärkning till polisen. I förra veckan omkom två pojkar, 15 och 17 år, i en transformatorstation. De hade klättrat över ett taggtrådsstängsel för att fly från polisen. Då startade ungdomsgäng kravaller.

2005-45 s 8-9
"Otyglat våld skakar franska förorter"
Den franska regeringens integrationspolitik har misslyckats totalt. En person har dödats av terrorvåldet och är toppen på många års växande motsättningar mellan förorternas infödda fransmän som tillhör den lägre medelklassen och den växande invandrarbefolkningen. De flesta våldsverkare är andra generationens invandrare och de flesta är muslimer. På Internet kan man på många ställen läsa meddelande som uppmuntrar unga muslimer överallt i Europa att göra uppror mot "de otrogna hundarna" i Islams namn.

2005-45 s 9
"Vreden kokar på Rue Picasso"
Många är rädda att upploppen i franska invandrarförorter stärker den militanta islamismen i Europa. Det finns fler än 12 miljoner människor med muslimsk bakgrund i Västeuropa, varav ungefär hälften bor i Frankrike. De franska muslimerna kommer huvudsakligen från Afrika. De upplever att kontakten med den muslimska världen har klippts av.

2005-46 s 3-4
"Vem är fransk?"
Det franska kolonialarvet och den franska författningen bäddar för diskriminering. Dem fransk identiteten ligger djupt rotad i den franska kulturen. Frankrikes ambition har länge varit att bygga ett rättvist samhälle av ett sekulärt ideal som vägrar att erkänna etniska och religiösa olikheter i det offentliga livet. Alla medborgare är franska, punkt slut. Frankrike vill inte ha ett multietniskt samhälle. "Alla är republikens barn" säger Chirac. Positiv särbehandling är tabu.

2005-46 s 5-6
"Chiracs öronbedövande tystnad"
Den franske presidenten har för ovanlighetens skull dragit sig undan offentlighetens ljus. Krisen har åskådliggjort Chiracs politiska sårbarhet och han överlåter alltmer auktoritet till din protegé, premiärminister Dominique de Villepin som har tvingats ingå en temporär vapenvila med sin konkurrent i presidentvalet 2007, inrikesminister Nicolas Sarkozy.

2005-46 s 6
"Chirac erkände orättvisor"
I ett tal menar han att "många invånare i invandrarförorterna har det oerhört problematiskt" och att "diskriminering och orättvisor sporrar de unga i de fattiga förorterna att göra uppror".

2005-47 s 3-4
"Det handlar om jobben"
Upploppen i Frankrike handlade mindre om en civilisationskrasch än om att horder av unga, arga män är sysslolösa. I de områdena är arbetslösheten 40 %. Varför? Jo , orimligt låg minimilön som hämmar företagens vilja att skapa nya jobb. Den är 30 % högre än i USA och får den "perversa följden att antalet jobb för de mest behövande reduceras". Det slår hårdast mot de unga, de outbildade och de fattiga, som är sämst rustade. Höga lönekostnader och en byråkrati som gör det svårt att starta och driva nya företag. Upploppen gav Frankrike både möjlighet och anledning att göra ett viktigt val: valet mellan förändring och en ny social modell eller fortsatt ekonomiska stagnation och ännu mer sociala oroligheter. Mellan 1970 och 2003 tillkom 59 miljoner nya jobb i Amerika. Frankrike, Tyskland och Italien skapade 17,6 miljoner tillsammans. Tillväxten i dessa tre länder är idag nära noll. Det farligaste för Europas unga är att inte ha något jobb alls. Bättre ett McJobb än inget.

2005-49 s 4
"Frankrike tacklar problemen"
Den franska regeringen har presenterat sitt åtgärdsprogram för att komma tillrätta med oroligheter, missnöje och diskriminering. Premiärminister de Villepin presenterade i slutet av förra veckan ett program som han kallar "den stora nationella kampanjen mot diskriminering". Ett inslag är att regeringen, trots en svag budget kommer att hålla fast vid traditionen att ge en julbonus till arbetslösa och socialbidragstagare. Ett annat att alla franska föräldrar ska hållas ansvariga för sina barn. Han föreslår ett slags "kontrakt om föräldraskapets ansvar" mellan medborgare och samhället. Skolrektorer, socialarbetare och borgmästare får rätt att kräva att föräldrar ska skriva under sådana kontrakt. Om ett barn begår brott, skolkar eller visar tecken på att inte vara påpassat av sina föräldrar kan föräldrarnas social förmåner sättas in på ett bankkonto, som blockeras tills situationen har förbättrats. Vidare ska nattklubbar och restauranger, arbetsgivare och fastighetsmäklare slumpmässigt kontrolleras så att de inte utsätter vissa kategorier människor för diskriminering. Ytterligare ett inslag är skapandet av ett lärlingsprogram för fjortonåringar med inriktning på att de ska kunna börja arbeta när de är femton.

2005-50 s 8-9
"Rivalerna gjorde upp"
Nästa presidentval i Frankrike äger rum 2007. Två franska ministrar aspirerar på posten, men bara en av dem kan bli högerns officiella kandidat. De två, premiärminister Dominique de Villepin och inrikesministern och partiledaren Nicolas Sarkozy har kommit överens om att partiets gräsrötter ska avgöra vem av de två som blir partiets kandidat.

2006-1/2 s 7
"Mitterand tog hem segern"
En opinionsundersökning under årets första dagar avslöjade att Francois Mitterand anses ha varit femterepublikens främste president. Han fick 35 % av rösterna, följd av de Gaulle, 30 %, Chirac (12 %), Georges Pompidou, som var president 1969-74, 7 % samt Valéry Giscard-d'Estaing, president 1974-81, 5 %. En orsak till resultatet anses var den aktuella floden av böcker om Mitterand vars dödsdag hedrades med en nostalgifest i söndags. Valéry Giscard-d'Estaings dåliga placering kan ha att göra med att han starkt förknippas med förslaget till ny författning för EU som inte är särskilt populärt i Frankrike.

2006-4 s 9-10
"Frankrike vet inte vad de vill"
Förvirringen i Paris kring EUs framtid ökar. I ett tal i Berlin ville Frankrikes premiärminister Dominique de Villepin sätta fart på den fransk-tyska "motorn" för att sätta fart på integrationen. Ingenting alls om konstitutionella ändringar nämndes. Villepin underströk att "unionens syfte är inte att växa utan stopp". Nikolas Sarkozy, ny partiledare och inrikesminister deklarerade nyligen att alla utvidgningar utöver Bulgarien och Rumänien ska ske först efter en konstitutionell reform.

2006-6 s 11
"Varning för extremism i Frankrike"
Frankrikes väljare lutar allt mer åt det extrema inför nästa års presidentval. Orsaken, enligt ledaren för mittenpartiet UDF, Francois Bayrou, är missnöjet med den sittande regeringen och det systen, som den företrädare. Det kan gå som i förra presidentvalet 2002, då Le Pen chockerade världen genom att komma tvåa i valets första omgång. Det finns åter tecken på att fransmännen mår dåligt och på missförhållanden i samhället.

2006-9 s 6
"Till och med Jacques Chirac kan ändra sig"
George Bush ser sig omkring i en fientligt sinnad värld och undrar var han kan hitta en ny allierad som är beredd att stödja Amerikas omstridda utrikespolitik. Frankrike 2006 är inte alls samma land som det Frankrike, som 2003 ville leda Europa mot Amerika. Chirac har insett att hans syn på kriget i Irak inte har skyddat Frankrike mot etniska och religiösa motsättningar. Under sitt sista år som president visar han tecken på att vilja bli lika god vän med George Bush som kollegan Tony Blair i Storbritannien.

2006-12 s 3-4
Frankrikes studenter står på barrikaderna igen och väcker minnen från våren 1968. Det är samma demonstrationer, stängning av universitet, vandalism och tårgas på gatorna. Men medan studentrevolten för 38 år sedan var samhällsomstörtande, bottnar dagens protester bara i rädsla - Regeringen är rädd för folket och folket skräms av varje förändring. Då ville man skapa ett socialistiskt samhälle nu vill man stoppa förändringar. En mer passande jämförelse är därför för händelserna 1994, när den dåvarande premiärministern Edouard Balladur, drabbade samman med studenter på grund av en lag om minimilön. Balladur hade liksom dagens premiärminister de Villepin siktet inställt på presidentvalet. Balladur lade sig för protesterna och förlorade presidentvalet. De Villepin tror på historien och vågar därför inte ge efter för "gatans parlament".
De demonstrerande vill stoppa en ny lag som syftar till att minska deras arbetslöshet och tillåta arbetsgivarna en sorts provanställning under två år. Problemens grund är ett undermåligt utbildningssystem som producerar unga människor utan de färdigheter som behövs för att få ett jobb.

2006-13 s 6
"Fyra sätt att sparka en fransman"
1. Bevisa att personen i fråga kostar för mycket. Det skulle vi i Sverige kalla "uppsägning på grund av arbetsbrist".
2. Bevisa att den anställde begick ett allvarligt misstag. Det skulle vi i Sverige kalla "uppsägning på grund av personliga skäl". Kräver mycket bevisning från arbetsgivarens sida i Frankrike.
3. Betala så att han blir nöjd. Den anställde "köps ut".
4. Sätt honom i ett skåp och släng nyckeln. Snedförflyttning uppåt. En befordran till en position utan arbetsuppgifter. Upplevs som förnedrande och stressande och den anställde säger ofta upp sig själv.

2006-13 s 7-8
"Ingen engelska om Chirac får bestämma"
På ett EU-toppmöte valde lobbyistledaren Seillière att tala engelska eftersom det är näringslivets språk. Det fick president Chirac, i sällskap med sina finans- och utrikesministrar att helt chockade lämna mötet. Detta är det senaste exemplet på presidentens språkprotektionism.

2006-14 s 3-6
"Frankrike mot Frankrike"
Det behövs kanske ett krig för att försona de båda Frankrike, men det slag som utkämpas just nu är inte avgörande. Det finns ett - den privata sektorns Frankrike, som är de välutbildades och dynamiskas Frankrike. De marscherar oförskräckt i takt med globaliseringen. Det franska näringslivet går bättre än någonsin och börsen ligger i topp.
Det andra Frankrike är offentliga sektorns Frankrike med fackföreningar och studenter på de "vanliga" universiteten. De präglas av en djup konservatism och protesterar och kämpar mot globaliseringen. De två skilda världarna glider alltmer ifrån varandra. Elever som gå på den främsta tekniska högskolorna får snabbt fasta jobb med höga inkomster efter examen. Betydligt sämre går det för t ex nyutexaminerade psykologer. Inte ett enda av Frankrikes universitet finns med på den senaste internationella topp-40-listan.
Vem bär skulden för denna diskrepans? Politikerna har misslyckats med att förklara vad som står på spel och varför förändringar är nödvändiga. Politiken är en arkaisk form av socialism, som inte inser eller inte kan förklara att välståndet måste skapas innan det kan fördelas. Därmed har politikens trovärdighet underminerats. Den tunga staten, som beskattar för högt, som har alldeles för många tjänstemän att avlöna, är en kraftig broms på tillväxten. Offentliga sektorn motsvarar 44 % av BNP. genomsnittet i EU är 39,5 %.

2006-14 s 6-7
"Studenterna är bortskämda"
Franska ungdomar beskylls för att blunda för verkligheten. Rektorn för det berömda Sorbonneuniversitetet anser att de demonstrerande och protesterande studenterna är "ignoranta och dumma". "dagens ungdom har inga drömmar, bara illusioner. Att drömma är att vara redo att klara av något svårt och anta utmaningar. Dagens ungdom tror att de har rätt till allting, och om de stöter på svårigheter är det alltid någon annans fel". Han beklagar också att tusentals ungdomar läser till yrken, som arbetsmarknaden inte efterfrågar.

2006-14 s 7
"Sarkozy fick uppdraget att ordna upp saker och ting"
Chirac har överlåtit modifieringen av CPE, den nya arbetsrättslagen, till inrikesminister Sarkozy, som är de Villepins främste rival i presidentvalet 2007. Inrikesministern hoppas kunna vinna politiska poäng inför nästa års presidentval.

2006-15 s 12
"Chirac gör helt om"
President Jacques Chirac i Frankrike gav till slut vika under trycket från studenter, fackförbund, näringsliv och en del av hans egna partikamrater och meddelade i måndags att den kontroversiella arbetslagen för ungdomar slopas. 23 % av Frankrikes unga är arbetslösa och i vissa förortsområden är andelen dubbelt så stor. Det är den åldersgrupp som har det allra svårast att få jobb, vilket beror på både social bakgrund och undermålig utbildning.

2006-16 s 6-7
"Är Frankrike redo för en kvinna i toppen?"
Ségolène Royal är kanske den som kommer att rädda Frankrike från sig självt och föra socialisterna till makten i nästa års presidentval. Hon är mediernas älskling och om det vore presidentval idag skulle hon vinna till och med över inrikesminister Nicolas Sarkozy som är högerns kandidat. Hennes specialitet är att presentera vackra bilder av sig själv och politiken. Den kvinnliga borgmästaren i staden Saint Benoit säger att detta bar är skådespel. "Paketet är snyggt, marknadsföringen är fyndig, men flaskan är tom". En ledande socialist. Jack Lang, deklarerade att "presidentvalet inte är någon skönhetstävling.

2006-16 s 7
"Kraftkvinnor i den franska politiken"
- Edith Cresson
Var den första och enda kvinnliga premiärministern. Hon var dock mycket impopulär och tvingades avgå efter ett år. I rollen som EU-kommissionär beskylldes hon för bedrägeri och nepotism, vilket senare ledde till att hela kommissionen tvingades avgå 1999.
- Michèle Alliot-Marie
Frankrikes första kvinnliga försvarsminister. Hon är en av president Chiracs skyddslingar.
- Marine Le Pen
Dotter och potentiell arvtagare till Nationella Frontens ledare, Jean-Marie Le Pen.
- Martine Aubray
Partitrogen socialist och dotter till EU-kommissionens före detta ordförande Jacques Delors.
- Arlette Laguiller
Ledare för det trotskistiska Lutte Ovrière. Nästa år ställer hon upp i presidentvalet för sjätte gången.

2006-16 s 8
"Chiracs museum väcker debatt"
Alla franska presidenter bygger monument över sig själva. Arvet efter Chirac blir ett kontroversiellt monument tillägnat afrikansk och asiatisk kultur. Eller är det et monument över dem franska kolonialismens klichéer?
I skuggan av Eiffeltornet på Rive Gauche är snart färdigbyggt det första nya museet i Paris sedan Pompidou Centre invigdes 1977. Sedan dess hade president Mitterrand sett till att den berömda glaspyramiden i Louvren kom till. Chirac vill odödliggöra sitt presidentskap med hjälp av Frankrikes enorma samling av drygt 300 000 föremål från de tidigare kolonierna.

2006-19 s 7
"Sarkozy eller de Villepin?"
I Frankrike spekuleras det livligt om huruvida president Jacques Chirac kommer att ersätta premiärminister de Villepin med dennes rival, Nicolas Sarkozy, på grund av en politiska skandal i vilken landets ledande politiker är inblandade. De Villepin står under hård press på grund av misstankar om att han är inblandad i en förtalskampanj mot Sarkozy och andra högt uppsatta ämbetsmän. Inom socialistpartiet visar en opinionsundersökning att stödet för Ségolène Royal som partiets kandidat i presidentvalet ökar. Nu har hon över 50 % av partiets medlemmar bakom sig.

2006-20 s 12-13
"Skolor och skandaler i Frankrike"
En liten elit, koncentrerad i Paris, dominerar inom näringsliv, politik och medier, vars ledande företrädare ofta är före detta studiekamrater vid någon av Frankrikes "fina skolor". Det finns i Frankrike knappt 6000 levande personer med examen från Frankrikes elitskola École Nationale d'Administration. Den utbildar statstjänstemän som redan har en akademisk examen. Det knyts nära band mellan skolans elever och upprätthålls oberoende av om de hamnar näringslivet, i media eller i den politiska eliten. Risken för vänskapskorruption är stor. En annan skola som får alltmer betydelse Polytechnique, som är landets bästa tekniska skola.

2006-24 s 4-5
"Socialisternas program är klart"
En ny socialistisk plattform med inslag av både mera vänster och mera höger utgör grunden inför det franska presidentvalet nästa år. Frankrikes socialistiska parti godkände i förra veckan ett förslag till partiprogram inför presidentvalet 2007. Partiledaren Francois Hollande förutsätter att hans partikamrat och livskamrat Ségolène Royal håller sig till detta inför presidentvalet. För ett par veckor sedan fick hon partiet att häpna med förslaget att ungdomar som hamnat snett skulle sättas i samhällstjänst under militärens ledning och med kritiken mot den socialistiskt inspirerade 35-timmarsveckan som enligt Royal är orättvis mot arbetarklassen. Partiet böjde sig när det stod klart att en stor del av väljarna gillade förslagen. Royals förslag att barnbidrag skall frysas till ungdomar som bråkar i skolan kom också med i programmet.

2006-25 s 10
"Vaktombyte"
Europas ledare har små chanser att återvinna väljarnas favörer, och väljarna har redan börjat söka nya ledare. Den franske presidenten Jacques Chirac liksom den brittiska premiärministern Tony Blair är maktlösa och tämligen irrelevanta. Deras uttalanden får inga större rubriker i världspressen längre. Européerna liksom amerikanerna vill ha en ny generation ledare. Ett kännetecknande drag hos nästa ledargeneration kan mycket väl bli ett slags "sammetspopulism" - ett försök att bemöta folkets rädsla för globalisering och invandring utan att ge helt efter för folkets krav. "Vi måste alla lära oss att lyssna på folket" säger Wouter Bos, som leder det oppositionella holländska arbetarpartiet. "Lite populism är bara sunt i en demokrati".

2006-25 s 15
"Måttet är rågat"
Majoriteten av fransmännen vill utvisa alla illegala invandrare, men en högröstad minoritet protesterar mot den allt striktare invandringspolitiken. Frankrikes hårdföra inrikesminister Nicolas Sarkozy har beordrat att tusentals illegala invandrare - uppskattningsvis 200 - 400 000 - ska deporteras tillsammans med sina barn så snart skolorna tar sommarlov i slutet av juli. Detta har väckt stora protester hos vänstern i Frankrike.

2006-27 s 15
"De Villepin drar sig ur presidentkampanjen"
Frankrikes premiärminister, Dominique de Villepin, säger att han inte har planer på att kandidera i presidentvalet i april nästa år. Tidigare har han konsekvent undvikit att besvara frågan.

2006-29 s 5-6
"Han, om någon borde få rött kort!"
Det verkar som om Jacques Chirac har slösat bort de nio åren som president. Han har kommit att personifiera landets politiska oförmåga att förnya sig själv. Hans popularitet är helt borta. Han valdes 1995 på löften om skattesänkningar och minskade samhällsklyftor. Men under hans styre har Frankrike mist platsen bland världens fem största ekonomier. Det statliga skulden har ökat från 55 % av BNP till 68 %, arbetslösheten har inte varit under åtta % någon gång. Det ska dock erkännas att Chirac har gjort stora ansträngningar för att utrota rasism och antisemitism under sin tid vid makten. Han var de förste franske president som erkände den franska statens ansvar för deportation av judar under Vichyregimen. Men upploppen som drog fram genom de franska förorterna förra hösten punkterade varje illusion om att det mångetniska samhället trivdes med sig själv och väljarstödet till extremhögern är oroväckande stabilt.

2006-29 s 6-7
"En frisk fläkt livar upp väljarna"
Ségolène Royal stärker sin ställning som Frankrikes populäraste socialist. Socialistpartiet påstår att de rekryterat 80000 nya medlemmar sedan i mars på grund av Ségolènes popularitet. De flesta är unga, högutbildade som bor i urbana områden. Ovanligt många är kvinnor.

2006-33 s 3-4
"Kan Le Pen göra en nystart?"
När mer respekterade kandidater förbereder sig för att slåss om den franska presidentposten fortsätter den gamle ultrahögerkämpen Le Pen att spöka. Han har konkreta förslag som omedelbar utvisning av illegala invandrare och hårdare lagar. Nästan lika lockande för väljarna är hans attacker mot "eliten" - den sammansvetsade politikerklassen. Hela 23 % delade Le Pens åsikter i en opinionsundersökning nyligen och 31 % ville att han skulle komma tillbaka. Le Pen kan mycket väl få 15-20 % i första omgången av presidentvalet, beroende på vilka som blir hans motkandidater.

2006-34 s 6
"Royal drar ifrån"
Det franska socialistpartiets stigande stjärna, Ségolène Royal, säger sig vara den förre presidenten Francois Mitterands politiska arvtagare. Hon har beskyllts för att svika de socialistiska värderingarna. Enligt en aktuell opinionsundersökning skulle 55 % av väljarna rösta på Royal om det blir en andra valomgång mellan henne och Sarkozy.

2006-36 s 6
"Invandringen är en het valfråga i Frankrike"
Invandringen i Frankrike ökade snabbt mellan 1999 och 2004. Samtidigt minskade andelen välutbildade invandrare radikalt. Invandringen väntas stå högst på dagordningen i presidentkampanjen med debatter huruvida fler invandrare ska tas emot i ljuset av att de som redan finns är så svåra att integrera. 2004 hade Frankrike nästan 5 miljoner invånare som inte var födda i Frankrike. Inrikesminister Sarkozy försöker locka mer kvalificerade invandrare med en ny lag som för det svårare för anhöriga att få uppehållstillstånd och att reservera platser åt dem som är beredda att arbeta inom de branscher där det finns brist på arbetskraft.

2006-36 s 6-7
"Rivalerna har begravt stridsyxan"
Medan den franska vänstern brottas med frågan om vem som ska bli partiets presidentkandidat verkar kandidatfrågan inom UMP vara mer eller mindre löst eftersom majoriteten av UMPs medlemmar sluter upp bakom Nicolas Sarkozy. Även Frankrikes premiärminister Dominique de Villepin verkar vara inställd på detta.

2006-40 s 5-7
"Den franska högerns Jeanne d'Arc"
Marine le Pen från det högerextrema partiet Nationella fronten försöker göra sitt parti salongsfähigt med en ny image och en öppning mot mitten. Detta ska hjälpa hennes far till en ny triumf i nästa års presidentval. Hon säger att går illa för Frankrike och att alla vet detta men ingen gör något åt det. Okontrollerad invandring, ökande kriminalitet och småfolkets misär ger en dyster bild av den femte republikens framtid. Marine har plats i Europaparlamentet, en plats i Paris regionråd och är vice ordförande i partiet. Men innan hon tar över partiet satsar hennes far Jean-Marie på ännu ett presidentval. Han får 18 % i opinionsmätningar och ligger därmed i tätgruppen bland drygt två dussin presidentkandidater som siktar på Elyséepalatset.

2006-40 s 7
"Skjut upp de kontroversiella frågorna!"
Frankrikes jämställdhetsminister, Azouz Begag, uppmanar landets politiker att inte koppla samman säkerhet och invandring i valkampanjen. Uppmaningen riktar sig främst till inrikesminister Nicolas Sarkozy som har svurit att ta i med hårda händer mot våld och kriminalitet. Begag som är av algerisk härkomst varnar för att det annars på nytt kan bryta ut våldsamma upplopp bland ungdomar till afrikanska invandrare.

2006-40 s 8
"Veteranen Jospin drar sig tillbaka"
Den före detta socialistiske premiärministern Lionel Jospin som är 69 år och har ställt upp i två presidentval och förlorat båda gångerna överger nu officiellt planerna på att bli Frankrikes nästa president. Han var Chiracs premiärminister från 1997 till 2002 i ett märkligt arrangemang som kallades "samboskap". I senaste presidentvalet fick han färre röster än Nationella Frontens Le Pen.

2006-43 s 22-24
"Den sista bastionen, privatlivet, har fallit"
Nicolas Sarkozy har tvingats erkänna äktenskapsbekymmer och Ségolène Royal har fotograferats i bikini. De båda franska politikerna kryddar valkampanjen med personliga detaljer, något som de franska väljarna inte är vana vid.
Två äregiriga politiker har inför nästa års presidentval introducerat inslag från showbusiness och kändisvärlden. De gör politiken glamorös och satsar sina privatliv för att bli ännu mer kända. Den här sortens exhibitionism är ovanlig i Frankrike. I årtionden var allt privatliv tabu för medierna. Men nu ingår det i det politiska spelet inför presidentvalet.

2006-44 s 3-4
"Här behövs en vitamininjektion"
Frankrike lider av bristande självkänsla ungefär som Storbritannien på 1970-talet. En järnlady som Margaret Thatcher skulle kanske kunna stärka självförtroendet. Premiärminister Dominique de Villepins regering har varit handlingsförlamat ända våldsamma gatuprotester tvingade den att ta tillbaka en blygsam arbetsmarknadsreform i våras. Frankrike har ett nytt ord "declinism", som betecknar misstanken att landet är omöjligt att reformera. Det blir inte lätt att genomföra de helt nödvändiga samhällsreformerna mot de franska gatudemonstranternas vilja. De många missnöjda muslimska ungdomarna i Paris förorter tar hellre till våld än accepterar förändringar.

2006-44 s 4-5
"Favoriter i fokus"
Om det franska folket finge välja vilka som skulle vara kandidater i nästa års presidentval hade det inte blivit någon diskussion. Sarkozy och Royal understryker vikten av hårt arbete, ordning och reda, klassrumsdisciplin och ansvarsfullt föräldraskap. Men de potentiella kandidaternas politiska kolleger är inte lika förtjusta som väljarna. Vänsterns främsta kandidat med möjlighet att utmana högern är Ségolène Royal som leder stort bland socialisterna. Men Strauss-Kahn och förre premiärministern Laurent Fabius gör allt för att sabotera henne. Högerns mes populära kandidat, inrikesminister Nicolas Sarkozy, misstros också och det kan bli så att den nu 73-årige Chirac kandiderar igen.

2006-48 s 6-7
"Ett tydligt val mellan vänster och höger"
Inte sedan 1981 har franska presidentkandidater stått för så olika alternativ när det gäller den ekonomiska politiken. Ségolène Royal, socialisternas kandidat och inrikesminister Nicolas Sarkozy kommer att presentera radikalt olika förslag på hur man ska sätta far på den stillastående franska ekonomin. Sarkozys parti har presenterat ett ekonomiskt program i 10 punkter som innebär långtgående ekonomiska reformer. En handlar om att ersätta alla olika anställningsformer med ett enhetligt kontrakt med förenklade uppsägningsprocedurer. Den hårt reglerade 35-timmarsveckan ska ändras så att det blir lönsamt för den som vill arbeta mer.
Socialisterna vill öka köpkraften, i första hand genom att höja minimilönen med 20 % till1500 euro. Vidare vill de eliminera undantagen från 35-timmarsveckan så att alla får kort arbetstid och åter förstatliga Électricité de France. Royal måste erbjuda en vänsterinriktad ekonomisk politik eftersom hon måste få med kommunisterna, trotskisterna och andra globaliseringsfientliga aktivister och som utgör 15 % av väljarna.

2006-50 s 6-7
"En överdos av kandidater komplicerar presidentvalet"
Det stora antalet presidentkandidater kan kanske hjälpa den politiska mitten i nästa års presidentval. Merparten av de nya kandidaterna är noviser. Bland dem finns en utopist, en federalist och en före detta ledare för en moské i Marseilles. Mångfalden tillför demokratisk krydda och ett visst underhållningsvärde. Det brokiga startfältet gör att den första valomgången kan bli en nervös historia för de både huvudkandidaterna, Royal och Sarkozy.

2007-03 s 13
"Sarkozy blir de borgerligas kandidat"
Presidentvalskampanjen i Frankrike började på allvar i söndags när Nicolas Sarkozy nominerades till det regerande UMP-partiets kandidat. Sarkozy fick 98 % av rösterna i partiets primärval i vilket han var den ende som ställde upp. Nu blir det en strid mellan honom och Ségolène Royal som är socialisternas kandidat. Sarkozys vallöften är bland andra att förändra de statliga pensionsprogrammen, införa ett 50 % skattetak på inkomstskatten, göra räntor på bolån avdragsgilla, acceptera en förenklad version av EUs nya författning, som parlamentet ska godkänna, inte väljarna, minska antalet offentliganställda.

2007-03 s 14-16
"Det är dags för något nytt"
Det som redan har hänt i Berlin kommer kanske att upprepas i Paris och Washington. Kvinnor förbereder sig att erövra makten. Deras manliga rivaler tillhör vanligtvis en oförenlig funktionärskast som redan har visat vad den går för. Ingen kvinna har någonsin haft makten i Elyséepalatset eller i Vita Huset men nu finns det två starka kandidater, Hillary Clinton och Ségolène Royal.

2007-06 s 4-5
"Han går i Gandhis fotspår"
De förtrycktas förkämpe gör sin största satsning hittills. Bonden José Bové blev internationellt känd då han 1999 förstörde en McDonaldsrestaurang i sin kamp mot "skräpmat". Han dömdes till tre månaders fängelse. Nu tänker han ställa upp i det franska presidentvalet på en plattform som för folkets talan, försvarar miljön och bekämpar globaliseringen.

2007-07 s 6-7
"Royal tar sats med hundra nya idéer"
De franska socialisternas presidentkandidat, Ségolène Royal, presenterade i söndags sitt länge emotsedda presidentprogram i ett två timmars långt anförande. Talet var ett tydligt försök från hennes sida att krossa motståndarsidans påståenden att hon bara är ett snyggt fodral. Hon vill markera en tydlig skiljelinje den franska vänsterns traditionella värderingar och hennes borgerlige motståndare, Nicolas Sarkozy. Programmet är främst ett generöst välfärdssystem med en kraftig höjning av minimilönerna liksom de lägsta pensionerna, gratis preventivmedel till alla under 25 år och ett återinförande av ett tak för boendekostnaden för låginkomstfamiljer.

2007-07 s 7
"En joker i leken"
Varken höger eller vänster - utan både och - är kanske något som lockar de franska väljarna i det kommande presidentvalet. Det tror i varje fall François Bayrou, som har noterat framgångar de senaste veckorna. Han håller på att erövra den politiska mitten och inriktar sig framför allt på provinserna och inte huvudstaden. I den senaste mätningen får Sarkozy 32 %, Royal 26 %, Bayrou 13 % och Le Pen, ledare för Nationella Fronten, 12,5 %.

2007-10 s 8
"Presidentkandidaterna är alldeles för negativa"
De franska presidentkandidaterna har varnats för att de riskerar att missa ett utmärkt tillfälle att bryta mer Frankrikes "arroganta" och isolerade ställning i Europa genom att inte måla upp en positiv framtid för Frankrike i EU. Frankrikes EU-kommissionär Jacques Barrot har skrivit en bok med titeln "Europa är inte vad du tror" där han menar att de franska medborgarnas skepsis mot EU bottnar i en rädsla för den moderna världen och han vill att kandidaterna i det franska presidentvalet ska förklara varför fria marknader är bra för alla.

2007-11 s 3-4
"Chirac fattade rätt beslut: han drar sig tillbaka"
Efter drygt fyra decennier som politiker och ett dussintal år som president har Jacques Chirac meddelat att han tänker lämna politiken och alltså inte ställer upp för omval i det franska presidentvalet. Hans besked kom i form av ett kort och mycket personligt meddelande via TV och radio. Han nämnde inte det parti, UMP, som han var med och grundade eller huruvida han gav sitt stöd åt partiets presidentkandidat Sarkozy.
En opinionsundersökning i söndags gav lika stort stöd åt ledaren för mittenpartiet Franska Demokratiförbundet, Francois Bayrou som den socialistiska kandidaten Ségolène Royal, eller 22 %. Sarkozy fick 28 %.

2007-12 s 10-12
"Rättsliga efterspel för Chirac"
Nitiska och rättskaffens domare kommer kanske att väcka åtal mot Jacques Chirac när han förlorar sin immunitet. Det franska folket har visserligen tröttnat på Chirac, men den allmänna åsikten är ändå att expresidenten ska lämnas i fred med sitt samvete. troligen kommer Chirac att redan i juni kallas till förhör om misstankarna att han var involverad i en intrikat muthärva i slutet av 1980-talet. Chirac har avfärdat alla anklagelser om brott som "lögner, förtal och manipulation".

2007-13 s 3-6
"Bayrou har rört till hela valkampanjen"
Vad som helst kan hända i det franska presidentvalet. Mittenkandidaten François Bayrous spektakulära framgångar ställer till det för övriga kandidaters valstrateger. Favoriten Nicolas Sarkozy möter Bayrous offensiv från mitten med nationalistiska paroller, och socialisten Ségolène Royal utmanar honom i rollen som småfolkets kandidat.
Bayrous parti UDF, liberala unionen för fransk demokrati, fick i senaste opinionsmätningen 23 %, lika mycket som den socialistiska kandidaten. Sarkozy leder med 29 %. Le Pen är på fjärde plats med 13 %. Den 55 årige katoliken Bayrou, sexbarnspappan och jordbrukaren från den sydvästfranska provinsen Béarn har blivit småfolkets hjälte - han som utmanar etablissemanget. Om han går till andra valomgången har han en klar chans att bli Frankrikes president. Sarkozys anhängare vill i ett sådant läge hellre stödja UDF än socialisterna och Royals väljare hellre stödja UDF än högern.

2007-13 s 5
"Optimism inför presidentbytet"
Ett växande antal franska löntagare och arbetsgivare förväntar sig "stora ekonomiska och politiska reformer" efter det franska presidentvalet i april, och i takt med att valets första omgång den 22 april närmar sig växer också optimismen bland arbetsmarknadens alla parter. Många fransmän hoppas att nästa regering för en mer marknadsinriktad om än pragmatisk ekonomisk politik.

2007-13 s 6
"Näringslivet hoppas på en liberal regering"
VDn för Hermès International, vars lyxiga slipsar och sjalar symboliserar den franska stilen, säger att Frankrike behöver en ledare som betonar både välståndsskapande och välståndsfördelning. Han säger sig vara trött på ledare, som går till val på liberala program och sedan använder en kommunistisk strategi.

2007-15 s 9
"Le Pen anser sig bestulen"
Jean-Marie Le Pen, ledare för Nationella Fronten, säger att hans motståndare i valet stärker hans chanser att vinna valet när de stjäl hans åsikter om invandring, arbeten och säkerhet. Att de nu efterapar honom visar att han haft rätt hela tiden och de flesta kommer att rösta på originalet. Le Pen håller sig i bakgrunden och låter sin fotogenetiska dotter och väntade efterföljare, Marine Le Pen, stå i rampljuset.

2007-16 s 3-7
"Kampen om Elyséepalatset"
Fyra kandidater spelar avgörande roller i det franska presidentvalet, men bara tre av dem har en realistisk chans att vinna. Väljarna önskar gärna ge makten åt en fräsch, dynamisk, yngre generation. Det enskilt största problemet i Frankrike idag att för få människor arbetar och att de som arbetar inte tillbringar tillräckligt mycket tid på jobbet.
Nicolas Sarkozy är den ende kandidaten som både tycks ha insett att reformer brådskar och som verkar vara tuff nog att kunna genomför dem. Han är erkänt orädd.
Royal talar inte som andra vänsterledare, hon ligger mer till vänster än de flesta socialistiska ledare i Västeuropa eftersom hon utmanas från vänster av fyra kandidater, tre trotskister och en kommunist.
Jean-Marie Le Pen ligger på fjärde plats, men man vet att opinionsundersökningarna tenderar att underskatta hans väljarstöd och 40 % av väljarna har ännu inte bestämt sig.

2007-16 s 7-11
"Sarkozys Tour de France"
Nicolas Sarkozy har goda chanser att bli Frankrikes president. Invandrarsonen förespråkar en brytning med Jacques Chiracs tröga era och varslar om ett fyrverkeri av reformer. Sarkozys största fiende är nog hans egen iver. Han uppskattas för sin tydlighet i sitt sätt att krossa för högt ställda förväntningar och hans brutala sätt att bemöta motsägelser. Han försöker inte eliminera stridsfrågor tvärtom lyfter han fram dem. Väljarna upplever han är en person som tar dem på allvar och bemöter dem som vuxna människor inte som ovetande småbarn som måste skonas från allt svårt och tungt. När det gäller invandringen vill han begränsa rätten till familjeåterförening och avvisa utlänningar som saknar identitetshandlingar. Han kräver också att nykomlingar ska respektera Frankrike och dess värderingar, att de lär sig franska och lär sig att tycka om det land de kommit till, dess folk och kultur.

2007-16 s 9-9
"Grodor och klavertramp"
Le Pen är emot utdelning av gratis kondomer i skolorna. I stället föreslog han "manu militari" för dem som känner lust - en omskrivning för masturbation, eftersom det är en mycket enklare metod. Sarkozy å sin sida har sagt att han tror att "folk föds som pedofiler och detta är ett problem som vi inte kan hantera". Han sa också att tonårssjälvmord kan ha genetiska orsaker.

2007-16 s 10-11
"Sarkozy förnekar kohandel med Chirac"
I den franska valkampanjens slutfas har favoriten Sarkozy tvingats försvara sig mot allvarliga påhopp vid flera tillfällen. Det har påståtts i media att Sarkozy i utbyte mot Chiracs offentliga stöd ska ha lovat att två månader efter sitt tillträde introducera ett slags amnestilag för att bespara Chirac eventuella juridiska bekymmer. Han riskerar nämligen att förhöras om minst tre stora fall av korruption och missbruk av allmänna medel under hans tid som borgmästare i Paris mellan 1977 och 1995.

2007-17 s 3-5
"Klassisk final mellan höger och vänster"
Om drygt en vecka avgörs om det blir högerns Nicolas Sarkozy eller vänsterns Ségolène Royal som ska flytta in i Elyséepalatset. De fick 31 resp. 25 % av rösterna. Mittenpolitikern François Bayrou kom på tredje plats med 18 %. Le Pen fick tappade en tredjedel av de röster han fick för fem år sedan och fick nu bara 11 %. Valdeltagandet blev högt, 85 % av Frankrikes 44,5 miljoner väljare röstade, mycket mer än 2002. Opinionsinstituten ger Sarkozy segern i andra omgången med 54-46.

2007-17 s 4
"De gamla valde Sarkozy och de unga valde Royal"
Hälften av de franska väljarna över 70 år röstade på Sarkozy och nästan 30 % av de mellan 18 och 24 år på Royal. Kvinnorna röstade i lika hög grad på de två kandidaterna medan dubbelt så många män som kvinnor röstade på Le Pen. Kampen mot utanförskap och fattigdom var en viktig faktor för dem som röstade på Royal.

2007-18 s 6-7
"Ny president, nya tider"
Läget i det ståtliga Elyséepalatset i Paris kommer att förändras oavsett vem som blir Frankrikes nästa president. Ingen av de två kandidaterna kan visa upp någon "first lady" som kan bli värdinna där. Ségolène Royal sambo, om de nu är sambos, Francois Hollande, är rival till Sego om presidentposten och har lovat att kandidera nästa val om hon inte vinner i år. Cecilia Sarkozy vill hellre "jogga i Central Park i New York", framför att vara första dam. "Det tråkar ut henne". Och kanske är hon redan skild från Nicolas. Ingen vet säkert och ingen journalist vågar ställa frågan.

2007-19 s 6-8
"Fransmännen gav Sarkozy starkt mandat att förändra"
Nicolas Sarkozy, passionerad, stridslysten son till en ungersk invandrare valdes i söndags till president i Frankrike. Det finns inget valt politiskt ämbete i hela Europa med lika stor makt och pondus. Han fick 53,1 % mot 46,9 för Royal. Trots att har ett främmande klingande efternamn och är en man som inte gått på de fina universiteten (som till exempel Royal har gjort). En majoritet av kvinnor röstade på Sarkozy medan den unga röstade på Royal. Valdeltagandet var ovanligt stort 84 % av Frankrikes 44,5 miljoner väljare röstade.
Sarkozy har lovat att bryta med det förgångna, införa en ny ledarstil och förbättra och fördjupa relationerna med USA och resten av Europa. Han vill återge arbete, auktoritet, moral, respekt och meriter deras rätta värde.

2007-19 s 8-9
"Royals dröm krossades"
Ségolène Royal hade hoppats hamna i den växande skaran kvinnliga ledare runt om i världen. Men fransmännen ville inte ha henne eller hennes politik. Hon är utbildad på elitskolorna Institut d'Études Politiques och École Nationale d'Administration. Hon har nerver av stål och en avväpnande, sympatisk stil. De franska medierna förälskade sig genast i Royal även om de verkade ner fascinerade av hennes skönhet än av hennes politik. Hennes brist på erfarenhet var tydlig när hon försökte verka presidentlik.

Frankrike
2007-21 s 3
"Mångfald i den nya franska regeringen"
Frankrikes nye president halverar antalet ministerposter och rör om i regeringsstrukturen. Antalet ministrar har minskat från 30 till 15 och sju går till kvinnor. Utrikesminister blir Bernard Kouchner, socialist och grundare av "Läkare utan gränser". Han har nu uteslutits ur socialistpartiet. Rachida Dati blir justitieminister och därmed den första nordafrikanska politikern någonsin i Frankrike.

2007-21 s 8-9
"Mytomspunnen styrka fräschar upp sin image"
Rekrytering via Internet och antiterroraktiviteter är numera rutin i Franska främlingslegionen. De flesta av legionens soldater är numera ekonomiska invandrare och inte några Rambos eller brottslingar på flykt. 80 % söker av ekonomisk nödvändighet eller på grund av arbetslöshet. Internets globala räckvidd har gjort dagens främlingslegion mer internationell, den har medlemmar från 136 länder! Legionärer arbetar sida vid sida med den franska polisen i kampen mot terrorister på tågstationer och flygplatser.

2007-23 s 4
"Sarkozy inför sin internationella debut"
Frankrikes nye statsöverhuvud kom till sin första presskonferens som president i Napoléonsalen i Elyséepalatset. Han har varit president i bara tre veckor men han utstrålar redan stort självförtroende och han är mycket säker i sitt umgänge med nyhetsmedier.

2007-23 s 11
"Chiracs immunitet är borta"
Sedan Chirac den 16 maj överlämnat makten till Sarkozy fick domare tillgång till material om att Chirac har ett japanskt bankkonto med motsvarande 30 miljoner pund. Det ska ha öppnats på 1990-talet hos Tokyo Sowa Bank.

2007-24 s 10
"Sarkozy triumferade igen"
Presidentens parti, UMP, vann en övertygande seger i söndagens parlamentsval vilket förmodligen kommer att ge honom den majoritet han behöver för att genomföra nödvändiga reformer och rädda Frankrike från "ekonomisk och social undergång". UMP och dess allierade förväntas få 500 av de 577 platserna i nationalförsamlingen. Socialisterna förlorade drygt hälften av sina 149 mandat. Sarkozy säger att han vill sänka skatten, skärpa straffen för brottslingar som återfaller i kriminalitet och göra det lättare för arbetsgivare att både anställa och avskeda.

2007-25 s 4-5
"Nu kan Sarkozy börja jobba"
Från mitten av juli när nationalförsamlingen återsamlas kommer den franska regeringen att presentera lagförslag som syftar till att öka medborgarnas köpkraft, bekämpa brottsligheten, förbättra högre studier och kontrollera invandringen. Detta även om den borgerliga regeringens seger i parlamentsvalet inte blev så stor som opinionsmätningarna siat om. UMP fick till slut 356 av nationalförsamlingens 577 platser.

2007-25 s 5
"Royal och Hollande går skilda vägar"
Ségolène Royal, det franska socialistpartiets besegrade presidentkandidat har gjort klart att hon har separerat från sin partner, Francois Hollande, som är socialistpartiets ledare, och att hon tänker försöka ta över partiledarposten.

2007-26 s 6-7
"Sarkozys blandning lånar lite här och lite där"
Frankrikes nye president, Nicolas Sarkozy, talar sig ibland varm för marknadskrafterna och ibland för statlig styrning. Han har dock alltid praktiska mål i sikte. Med 65 % väljarstöd är han nästan lika populär som general de Gaulle när denne tillträdde presidentposten. Segern i parlamentsvalen ger honom en trygg majoritet i Nationalförsamlingen. Han vill eliminera 35-timmarsveckan, minska fackens makt och införa flexibla arbetskontrakt. Samtidigt har han en svaghet för statlig intervention.

2007-26 s 7
"Sarkozy tar åt sig en del av äran"
Merkel hade god hjälp av sin nya kollega i Frankrike, Nicolas Sarkozy, med att knyta ihop förhandlingarna om ett nytt EU-fördrag. Sarkozy var en nyckelperson på det stökiga EU-mötet. Han hjälpte till att krossa motståndet från Polens envisa ledare som ifrågasatte en mycket central punkt i förslaget till fördrag, röstsystemet.

2007-28 s 5
"Frankrike har fått en stark man"
Kejsar Sarko finns överallt, blandar sig i allt och bestämmer allt. Hans medieoffensiv har medfört att han ständigt nämns i rubrikerna. Han har inrett en studio i Elyséepalatset för presskonferenser varje vecka. Premiärminister Francois Fillon säger att Sarkozy är initiativtagaren medan han själv är agenten.

2007-28 s 11
"De Villepin riskerar åtal"
Frankrikes före detta premiärminister riskerar att bli åtalad i samband med den så kallade Clearstreamskandalen. Den handlar om ryktesspridning om de Villepins före detta rival, Frankrikes nuvarande president, Nicolas Sarkozy.

2007-31 s 9
"En mystisk affär"
Det muttras om Sarkozys roll i den libyska frigivningen.
Den 24 juli frigavs till slut fem bulgariska sjuksköterskor och en palestinsk läkare som suttit i fängelse i Libyen i över åtta år. Överenskommelsen träffades efter en mystisk utbetalning på 460 miljoner dollar - genom en internationell fond - till de smittade barnens familjer. Sarkozy och andra förnekar att EU eller Frankrike har betalt någon lösensumma. Det har väckt en viss irritation att den franske presidentens fru har engagerat sig i frågan. I EU menar tjänstemännen att paret Sarkozy bestulit dem på äran av framgången.

2007-32 s 4
"Sarkozy förnekar vapenkohandel"
Francois Hollande, den franske socialistledaren vill hålla parlamentariska utfrågningar för att belysa förhandlingarna mellan Paris och Tripoli i samband med frisläppandet av de dödsdömda sjuksköterskorna från Bulgarien. Hollande ifrågasätter om det är rätt att göra vapenaffärer med ett land som styrs av Ghadaffi, som gjort sig skyldig till terroristattacker. Nyheten att EADS - som till 15 % ägs av den franska staten - hade slutit avtal om att sälja den franskkonstruerade pansarvärnsroboten Milan till Libyen kom två dagar efter att Ghadaffis son Saif avslöjat för Le Monde att hans land skulle komma att köpa dessa robotar från Frankrike.

2007-34 s 4-5
"Nu är Frankrike plötsligt favorit igen"
I takt med att motsättningarna om Irakkriget faller i glömska reser allt fler ministrar, generaler och domare från USA till den gamla världen. Relationerna mellan Paris och Washington blir varmare i snabb takt. Höga militärer besöker Frankrike vid evenemang som Flygshowen i Paris. Domare från högsta domstolen och förvarsministrarna har avlagt officiella besök. Sarkozy firade sin semester i New Hampshire bara åtta mil från familjen Bushs ställe där familjerna åt hamburgare till lunch. USS Enterprise genomförde det första amerikanska flottbesöket sedan före Irakkriget.

Frankrike
2007-34 s 5-6
"En gest säger mer än tusen ord"
Den franske utrikesministerns besök i Bagdad bekräftade Frankrikes önskan om goda relationer med USA. Bernard Kouchner träffade Iraks utrikesminister Hosyhar Zebari. Det var första gången en högt uppsatt fransman kom till Irak sedan kriget började. Bara att sätta fötterna på irakisk mark var en symbolisk betydelse som speglar president Nicolas Sarkozys ansträngningar att förbättra relationerna med USA.

2007-36 s 6-7
"Sarkozy ruskar om Europa"
Nicolas Sarkozys höga profil har gjort honom mäkta populär hemma i Frankrike men utomlands väcker han irritation. Den franska regeringen var i praktiken suspenderad från folkomröstningen om EUs författning fram till Chiracs avgång, men nu har Frankrike en extremt populär president med ett starkt mandat och en robust inrikes- och utrikespolitisk agenda. Detta skapar en känsla av att Europa har vind i seglen. Omvärlden är mest kritisk till hans olika förslag till att begränsa Europeiska Centralbankens auktoritet, till exempel att ECB ska vidga sitt mandat att styra inflationen och koncentrera sig på tillväxt och jobb.

2007-36 s 8-9
"Statens långa arm"
Den besvärliga sammanslagningen av GDF och Suez i Frankrike kastar ljus på den franska statens stora ägande. Sarkozy vill nu ordna sammanslagningen mellan det statliga Gaz de France och Suez som är en privat fransk-belgisk energi- och miljögrupp. Cheferna hos GDF och Suez har planerat samgåendet i fem år, men mäktiga fackföreningar vid GDF övertalade politikerna att hindra en uppgörelse. Sarkozy bekräftade i måndags att sammanslagningen mellan de båda bolagen var klar. Det betyder att världens tredje största energiföretag har skapats och Frankrike har fått ännu en global jätte. Den franska staten har långa tentakler in i det franska näringslivet.
Enligt APE (Byrån för statligt ägande) visar ett index för statens ägande i industrin i förhållande till BNP att Frankrike ligger högt, liksom Italien, Sverige ligger lägre medan Storbritannien och framför allt USA ligger lågt. Statligt ägda företag sysselsätter 5 % av arbetskraften, jämfört med mindre än en procent i Storbritannien.

2007-41 s 9
"Ryssland vill vara bästis med Frankrike"
Frankrikes president. Nicolas Sarkozy, kom på tisdagen till Moskva för att prata framför allt om Iran och Kosovo med sin ryske kollega, Vladimir Putin. Putin betonar att Frankrike är "vår viktigaste partner i Europa och världen". Men Ryssland motsätter sig sanktioner mot Iran och motsätter sig Kosovo som en oberoende region.

2007-44 s 7-8
"Inte ens fransmännen får dricka vi i fred"
Nya hälsovarningar på franska vinflaskor får många fransmän att se rött. Från och med den förste oktober i år inkluderar de eleganta vinetiketterna en obligatorisk varning i form av siluetten av en gravid kvinna och ett tjockt rött streck över kvinnans mage, vilket förstås betyder NEJ! Detta är ett led i EU-kommissionens uppförandekod för livsmedelsproducenter som lett till kontroverser mellan hälsoaktivister och mäktiga lobbygrupper. I Frankrike är alkohol den näst vanligaste orsaken till onödiga dödsfall och 3000 foster skadas årligen av alkohol. På gång är en radikal attitydförändring för många fransmän eftersom vin inte betraktas som lika farligt för hälsan som sprit i Frankrike.

2007-47 s 3-4
"Sarkozy håller låg profil i stridens hetta"  hela artikeln
Den vanligtvis frispråkige, högröstade och kamplystne Sarkozy har valt att ligga lågt i striden mot landets strejkande offentliganställda, studenter och oppositionella. Han räknar med att en lågmäld hållning ska visa sig effektiv i hans första inrikespolitiska kris. Transportarbetarna protesterar mot att Sarkozy vill sätta punkt för ett system som tillåter de anställda att gå i pension med full ersättning vid 50 års ålder. Sarkozy ser striden som en ideologisk kamp mellan regeringen och de militanta fackliga ledarna.

2007-48 s 13
"Nya förortsbränder i Paris"
President Nicolas Sarkozy höll på onsdagen ett extra regeringsmöte för att diskutera våldet i en Parisförort. Regeringens främsta mål är att omedelbart stoppa våldet i Villiers-le-Bel och hindra det från att sprida sig till andra områden. Sedan två ungdomar på motorcykel dödats i en krock med en polisbil började gatustrider mellan ungdomsgäng och polisen. Flera hundra bilar har stuckits i brand och många polismän har skadats.

2007-49 s 4
"Lagens långa arm"
Den 21 november åtalades Jacques Chirac som avgick från presidentposten i år för förskingring av allmänna medel under sin tid som borgmästare i Paris 1977-1995. Hans immunitet som president tog slut i juni. Förundersökningen gäller misstänkt falska anställningar i borgmästarens kansli mellan 1983 och 1995. Det kan bli första gången som en expresident åtalas i Frankrike. Tidigare mutanklagelser.

2007-51 s 4-5
"Vet Sarkozy vart han är på väg?"
President Nicolas Sarkozy har mycket energi men det verkar ändå som om han bara håller stolen varm till den som kommer efter honom - vem det vara månne. För ett kvartssekel sedan var de franska ekonomin 15 % större än den brittiska, idag är Frankrike 10 % mindre. 400 000 av Frankrikes klipskaste hjärnor arbetar i Storbritannien, 400 000 av deras smartaste forskare finns i USA. På Gare du Nord måste man kliva över tiggare och hemlösa. Allt talar för att möjligheterna för en intelligent fransk vänster är stora. Men denna lyfter ånyo fram 35-timmars arbetsveckan och inser inte att den enda rätta vägen framåt för ett vänsterparti är att sätta folk i arbete under vilka förhållandes som helst.

2008-04 s 6
"Sarkozys kappsäck är full av bekymmer"  hela artikeln
President Nicolas Sarkozy, som kritiseras på hemmaplan och vars civilstånd förblir ett mysterium, utövar fransk makt i avlägset belägna länder, där han framställer sig som en intellektuell globalist. Den franske presidenten har gjort resandet till kännemärke för sitt ledarskap. Han har besökt massor av länder inklusive Kina, Ryssland och USA det senaste halvåret. Han vill stärka Frankrikes ställning på världsmarknaden och skapa det som han kallar "civiliserad politik, som befäster Frankrike som själen i den renässans som världen behöver". Han ställning på hemmaplan är däremot betydligt vanskligare men den största distraktionen i hans presidentskap just nu är frågan huruvida han är hemligt gift med sin flickvän Carla Bruni eller ej.

2008-04 s 28-30
"Sarkozy säljer "framtidens energi till oljestaterna"
För Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, har kärnkraften potential att bli en bro mellan väst och den muslimska världen. Han är världens för närvarande mest offensiva säljare av kärnkraft och har de senaste månaderna besökt ett stort antal muslimska länder. Han har undertecknat avtal med eller erbjudit teknisk expertis till Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Qatar, Libyen, Egypten, Algeriet och Marocko. Kärnkraften har fått en comeback i en tid av snabbt stigande energipriser och utbredd internationell oro för den globala uppvärmningen. Företagen som utvecklar och bygger kärnkraftverk ägs i första hand av den franska staten och nu vill Sarkozy stärka landets något skamfilade diplomatiska och tekniska image utomlands.

2008-09 s 4
"Det gnisslar i de fransk-tyska relationerna. President Sarkozys plan på en Medelhavsunion och Frankrikes tendens på senare tid att gå sin egen väg har väckt irritation i Tyskland. Sarkozys rådgivare, Henri Guaino, ser en Medelhavsunion som ett slags alternativ till Turkiet som fransmännen inte vill ha med i EU. Angela Merkel oroar sig över att den nya unionen kan komma att försvaga och splittra EU. Sarkozy planerar att den 13 juli. I början av det franska ordförandeskapet, arrangera ett toppmöte i Paris med Medelhavsländerna, det vill säga Marocko, Tunisien, Libyen. Egypten etc.

2008-11 s 6-7
"Sarkozy struntar i spelreglerna"
Hans frispråkiga stil är ovanlig och impopulär och den kan förstöra hans presidentskap. 56 % tycker inte att han "fullgör presidentfunktionerna på ett fullgott sätt". Den socialistiska oppositionen som har varit djupt splittrad ända sedan Sarkozys seger i presidentvalet är nu en stark utmanare mot UMP-partiet, även i högerfästen som Marseille. Den mest kritiserade är Sarkozys talskrivare Henri Guaino. Frågan är om Sarkozy förmår återvinna den förlorade glansen. För detta krävs att den känsla av oövervinnlighet som segern presidentvalet gav honom mildras med tiden.

2008-11 s 8
"Vänstern går framåt i Frankrike"
Bakslag för Sarkozy i den första omgångens lokala val. Socialisternas generalsekreterare François Hollande kan erövra ledarskapet i departementet Corrèze. Högerextrema Nationella fronten med Le Pens dotter i spetsen besegrades med tydlig marginal av en vänsterrepresentant.

2008-12 s 4
"Kouchner hoppas på bättre tider"
Frankrikes utrikesminister, Bernard Kouchner, som i många år har varit aktiv inom politik, diplomati och människorättskampanjen, underströk häromdagen i en intervju att vem som än efterträder George Bush har chansen att återupprätta USAs något skadade image och ställning i omvärlden, men han tillfogade att "magiken är borta" för alltid. USAs militära överlägsenhet är intakt och Bushs efterträdare "kommer att bestämma vad som ska göras". Den nya världen medför stora utmaningar som är svåra men de måste accepteras, menar han, globalisering, klimatförändring, epidemier och ny teknik. Han önskar finna en diplomatisk väg att närma sig Hamas i förhandlingar om Mellanösternfrågan.

2008-12 s 5
"Bakslag för Sarkozys parti"  hela artikeln
Regeringspartiets dåliga resultat i de lokala valen sporrar Sarkozy att dämpa sin extravagans och bli mer formell och presidentlik. I de lokala valen vann det oppositionella socialistpartiet 49,5 % av rösterna jämfört med 47,5 % för presidentens parti UMP, inklusive stödpartier. Socialisterna tog makten från de konservativa i flera städer inklusive Toulouse och Strasbourg. Bedömare menar att detta kan vara början på en ny fas i Sarkozys presidentskap, en fas med samma substans men med en annan, mer nedtonad stil. Förmodligen försöker han nu bli en mer stillsam och faderlig typ, en mer traditionell president.

2008-16 s 8
"Fransk lag försöker stoppa ätstörningar"
I modets och de slanka modellernas huvudstad, Paris, har lagstiftarna antagit en lag, som förbjuder webbsidor som lockar till självsvält med tips hur man blir mager. Lagen gäller inte bara Internet utan också tidningar och tidskrifter. Den nya lagen stöds av den franska hälsovårdsministern, Roselyne Bachelot, och det är en av de kraftigaste åtgärderna mot ätstörningar sedan den brasilianska modellen Ana Carolina Reston dog i anorexi för ett par år sedan.

2008-18 s 15
"Bojkott eller inte?"
Sarkozys velande skapar förvirring i Frankrike. Nu säger han att han ska konsultera sina kolleger i EU innan han bestämmer om han ska bojkotta OS-invigningen i augusti. Det är viktigt eftersom Frankrike har ordförandeskapet i EU under hösten. Han är påverkad av att kinesiska hemsidor driver en kampanj för bojkott av franska produkter. De franska företagen är allt mer oroade för bojkotten mot franska produkter.

2008-19 s 3-4
"Våren 68 - fyrtio år senare"  hela artikeln
Osynliga barrikader splittrar fortfarande fransmännen. Det var i Frankrike som fyrtiotalistgenerationens protester mest liknade en politisk revolution. Frankrike var då ett moraliskt stängt land. André Glucksmann som stod på barrikaderna 1968, har nu skrivit en bok kallad "Maj 68 förklarad för Nicolas Sarkozy". detta sedan president Sarkozy beskyllt anhängarna för att ha framkallat en "moralisk kris och skadat auktoritet arbetsmoral och nationell identitet". Sarkozy är den första post-68-presidenten i Frankrike.

2008-19 s 4-5
"Den franska revolutionen"
Frankrike visar framfötterna i internationella uppdrag. Tidpunkten är den rätta för att återupprätta Frankrike både formellt och offentligt som en ledande medlem i Nato. Den amerikanska militären är hårt ansträngd och det finns bara knappt en handfull arméer som har utbildningen, organisationen och det viktigaste, den politiska viljan att döda och dödas i avlägsna delar av planeten i syfte att hindra lokala krig från att urarta till globala hot. Listan över sådana länder inkluderar Storbritannien, USA och Frankrike, punkt och slut. Frankrike är speciellt skickliga på att utföra insatser långt borta med små och vältränade enheter och samordna med militärer från andra länder i olika slags allianser för att skapa ordning i kaos. Nu integrerar Sarkozy samarbetet i Nato och en europeisk försvarsstyrka i sin regerings planer på att stärka Frankrikes inflytande. Försvarsalliansen Natos framtid avgörs i Afghanistan. Om Afghanistan gers upp kommer Pakistan att falla ihop som ett korthus och Pakistan har kärnvapen.

2008-21 s 4
"Skam den som ger sig"
Den f d presidentkandidaten Ségolène Royal har anmält att hon kandiderar till psoten som partiledare i det franska socialistpartiet. Precis som rivalen, borgmästaren i Paris, Bertrand Delanoe, vill hon ha partiledarskapet som en språngbräda i presidentvalet om fyra år. Den interna maktstriden kommer sannolikt att försvaga socialistpartiet. Partiets nuvarande ledare, Francois Hollande, som förr var Royals livskamrat, har bemödat sig om att förhindra en intern maktstrid och ville själv kora sin kronprins.

2008-21 s 6-7
"35-timmarsveckan vållar bekymmer"  hela artikeln
Ledaren för Frankrikes regeringsparti, UNP, Patrick Devedjian, föreslog häromdagen, ett definitivt slut på Frankrikes 35-timmars arbetsvecka, exakt på dagen 10 år sedan en socialistisk regerings beslut. Det dröjde bara ett par timmar innan hans förslag hade avfärdats av partikamrater och, inte minst, av president Nicolas Sarkozy. Frankrikes mest kontroversiella arbetsmarknadslag fortsätter att splittra höger-mittenregeringen. I valkampanjen lovade president Nicolas Sarkozy att avveckla reformen.

EU, Ryssland, Frankrike
2008-23 s 7
"EU och Ryssland behöver varandra"
Frankrike räknar med och hoppas att EU ska sluta ett nytt avtal med Ryssland om strategiskt partnerskap före årets slut. Det sa premiärminister François Fillon efter att ha pratat med sin ryske kollega, Vladimir Putin. Ryssland hoppas att Frankrike kan hjälpa Moskva att förbättra de ansträngda relationerna med EU. Som premiärminister svarar Putin för Rysslands ekonomi. President Medvedevs första resa till EU som president går till Tyskland nu i juni. Under hösten är det Frankrike som svarar för EUs ordförandeskap.

2008-25 s 6
"Frankrike värvar dansk toppbyråkrat"
Inför övertagandet av ordförandeskapet i EU nästa månad har Frankrike rekryterat Europas toppdiplomat på miljöområdet. Mogens Peter Carl har i rollen som chef för EU-kommissionens miljödirektorat lett EUs arbete med att bekämpa den globala uppvärmningen. Nu blir han en speciell representant för den franske miljöministern, Jean Louis Borloo, med avsikt att driva igenom ett mycket ambitiöst miljöprogram under de sex månader långa ordförandeskapet som börjar den 1 juli.

2008-28 s 3-4
"Det bidde bara en tumme"  hela artikeln
President Nicolas Sarkozys kanske mest ambitiösa projekt i försöket att de det franska ordförandeskapet ett permanent fotavtryck är nog Medelhavsunionen. Hans plan går ut på att koppla samman de 17 länderna runt Medelhavet med Europeiska Unionen i speciella regionala projekt. Unionen ska se dagens ljus på söndag i Paris strax före firandet av den franska nationaldagen 14 juli. Sarkozys första misstag var att sidoställa både Tyskland och Storbritannien, det andra var att inte få med de nya medlemsländerna i östra Europa som redan tycker att unionen ägnar alldeles för mycket uppmärksamhet åt länderna i söder. De vill hellre ha mer kontakt med Ukraina, Tyskland och Turkiet.

2008-31 s 4
"Strid på kniven om den franska konstitutionen"
President Sarkozy fick efter en lång och hård debatt i den franska nationalförsamlingen och senaten till slut igenom ett förslag om genomgripande grundlagsförändringar i det franska parlamentet. Förändringarna begränsar innehavet av presidentposten i maximalt två femårsperioder, avskaffar presidentens rätt att utfärda kollektiva benådningar och gör att vissa utnämningar måste godkännas av parlamentet. Detta måste också informeras tre dagar innan alla militära operationer utomlands och måste godkänna allt som varar längre än fyra månader.

2008-33 s 5-6
"Frankrike anklagas för delaktighet i folkmord"
I en 500-sidig rapport efter en tvåårig utredning anklagas Paris av den rwandiska regeringen för att ha beväpnat Hutu-extremisterna i Rwanda i samband med 1994 års folkmord på hundratusentals tutsier. Rapporten namnger tretton franska politiker, inklusive Mitterand som dog 1996, de f d premiärministrarna Edouard Balladur och de Villepin och påstår att Frankrike genomförde stora vapenleveranser till den f d rwandiska armén och utbildade medlemmar av Interahamwe-milisen som genomförde folkmordet.
Rapporten kan ses som en följd av och svar på att en ledande fransk antiterroristdomare, Jean-Louis Bruguière, för två år sedan anklagande nuvarande presidenten för Rwanda Paul Kagame för att han under sin tid som ledare för de tutsirebeller som 1994 bekämpade huturegeringen ska ha beordrat mordet på den dåvarande presidenten Juvenil Habyarimang. Detta blev sedan startskottet för hutu-extremister att inleda de organiserade tutsi-morden.
Bakgrund: Tutsier i exil i Uganda invaderade 1999, Rwanda, vilket lade grunden till folkmordet på uppskattningsvis 800 000 tutsier fyra år senare. Frankrike levererade stora mängder vapen, trupper och militära rådgivare för att hålla stånd mot tutsi-rebellernas invasion. Hutuextremistiska politiker piskade upp stämningen mot Rwandas tutsiminoritet och anklagade dem för att stödja rebellerna och för att försöka ta makten. Mordet på presidenten Juvenil Habyarimang, förmodligen begånget av hutu-extremister, blev startskottet för de planerade massmorden på tutsier som snabbt spred sig i landet. Dessa leddes av milisgruppen Interhamwe. Mördatet fortgick under 100 dagar innan tutsi-rebellrörelsen Rwandas patriotiska front under ledning av den blivande presidenten Paul Kagame till slut tog makten.

Artikel i the Guardian den 6.8 2008 eller läs här.
Se också en tidigare blogg.

2008-38 s 4
"Engelskan har blivit rumsren även i Paris"
Den franska eliten har i många år ägnat tid och energi åt att försvara det franska språket mot det engelska språkets försåtliga invasion. Men nu verkar det som fransmännen har sänkt garden. Engelskan har nu fått större utrymme i undervisningsplanen. Alla franska skolbarn ska vara tvåspråkiga när de har avslutat den obligatoriska skolgången. I årets Eurovisionsfestival deltog Frankrike med en engelskspråkig låt. Chiracs efterträdare Nicolas Sarkozy avfärdar den otidsenliga anti-amerikanism som ligger till grund för mycket av fientligheten mot det engelska språket.

2008-39 s 6-7
"En ny röst vill revolutionera den franska vänstern"
Det är den 34-årige Olivier Besancenot, ledare för Kommunistiska revolutionär förbundet. Besancenot är mediesmart och förstår att namnet på hans parti som är knutet till trotskistiska Fjärde Internationalen inte passar i modern tid. Nu försöker han förena en liten grupp vänsterpartier i ett nytt förbund: Nya Antikapitalistiska Partiet. Han attraherar de unga inom socialistpartiet och resterna av det en gång mäktiga franska kommunistpartiet. I valet 2007 fick han 4,1 % av rösterna. Men nu framträder han snart som Sarkozys främste rival om makten.

2008-43 s 4
"Sarkozy är dyr i drift"
Presidentens utgifter har ökat kraftigt sedan Sarkozy blev president förra året. En rapport kritiserar presidentens "extravaganta" utgifter till mottagningar, politiska rådgivare och utlandsresor. Sarkozy reser tre gånger så mycket som sin företrädare, Jacques Chirac. Resorna har hittills i år kostat 20,3 miljoner euro.

2008-46 s 3
"Frankrikes socialister rustar inför 2012"
Nu har det franska socialistpartiet slickat sina sår länge nog. Det är tags att ta nya tag. Nästa vecka väljer partiet ny ledare. Då avgår François Hollande efter elva år på posten. Favoritkandidaterna är borgmästaren i Paris, Bertrand Delanoë, före detta presidentkandidaten och före detta Hollandes sambo Ségolène Royal och borgmästaren i Lille, Martine Aubry. Delanoë, som företräder partiets klassiskt socialdemokratiska falang, skulle bli partiets första homosexuella partiledare, Aubry är dotter till före detta ordföranden i EU-kommissionen, Jacques Delors. Hon införde 35-timmars veckan och är tydligt vänsterinspirerad.

2008-47 s 6
"Socialistisk schism"
Det franska socialistpartiet lyckades inte komma överens om vare sig ny partiledare eller ny partilinje på partikongressen förra veckoslutet i Reims. Partiveteraner börjar ifrågasätta om partiet överlever till valen 2012. Benoît Hamon, som leder en av partiets vänsterfraktioner möter Ségolène Royal i en slutlig omröstning bland medlemmarna på torsdag nästa vecka. Då får partiet en ledare men det lär inte skapa större enighet i partiet.

2008-48 s 18
"Socialistiskt inbördeskrig"
Det råder stor oenighet inom det franska socialistpartiet sedan Martin Aubry vann den bittra striden om partiledarposten med hårfin majoritet framför rivalen Ségolène Royal. Denne vägrar att acceptera resultatet och kräver omval. Erfarna politiska bedömare varnar nu för att ledarskapsstriden kan komma att splittra det franska socialistpartiet.

2008-50 s 6
"Madame '35 timmar" gör karriär"
Martine Aubrey som nyligen valdes till ordförande för de franska socialisterna är mest känd för att ha infört 35 timmars arbetsveckan. Hon är borgmästare i Lille och Jacques Delors dotter. Hon har gått på beslutsfattarnas högskola nr 1: École nationale d'administration.

2009-01/2 s 3-4
"Supersarko fortsätter i huvudrollen"
Det sägs ibland att Frankrikes president har mer än energi än nog och att han saknar finkänslighet. Men det var längesen som Washington hade en så god vän i Paris och den nya amerikanska regeringen kommer nog att välja Sarkozy som kontaktperson i Europa. Nicolas Sarkozy tänker inte ge upp sin plats i strålkastarljuset bara därför att han har lämnat ifrån sig ordförandeskapet i EU. Frankrike klarade av mycket under ordfröandeskapet som just avslutats. Medelhavsunionen har 43 länder, en plats i Barcelona och ett dubbelt ordförandeskap, Frankrike och Egypten, med 5 biträdande generalsekreterare, varav en är israel och en annan palestinier. EU-länderna antog förslaget om att minska koldioxidutsläppen med 20 % fram till 2020. De har också enats om en "invandringspakt". EU har genomfört sin första gemensamma operation till havs, en antipiratstyrka utanför Somalias kust.
Den franska opinionen ger Sarkozy ett högt betyg för sin ledning av EU.

2009-07 s 12
"Sarkozy besökte Irak"
Det var hans första besök i Irak, och det tolkas som ett viktigt steg i hans försök att förbättra relationerna mellan Irak och Frankrike. Den franske presidenten togs emot av Iraks president, Jalal Talabani, i en välkomstceremoni som visades i direktsändning i irakisk TV. Sarkozy träffade också Iraks premiärminister Nouri al-Malaki.

2009-08 s 3-4
"Vila är inget för Frankrikes president"
Nicolas Sarkozy vill göra det lagligt att arbeta på vilodagen. Gud hjälpe honom!
Tanken på öppna butiker på söndagen är en symbolisk kärna i Sarkozys ekonomiska ideologi. Men en stor del av den politiska eliten vänder sig mot detta. Lagen om aldrig på en söndag har varit i kraft sedan 1906 och innehåller redan många undantag. Han vill också göra det möjligt för de som vill, att arbeta till 70-årsdagen. Nu har han också fått motstånd från den socialistiska oppositionen som fått en ny ledare i den förra arbetsmarknadsministern Martine Aubry, som var 35-timmarsveckans arkitekt.

2009-09 s 5
"Fransmännen undviker helst risker"
Fransmännen har traditionellt en skeptisk syn på entreprenörskap. Nu har Paris stiftat en ny lag som ska ändra på det. Den ska förenkla och stimulera startandet av nya företag. Enligt den kan vem som helst gå ut på Internet och på 15 minuter börja starta en egen verksamhet utan att förlora existerande skattefinansierade pensioner, arbetslöshets understöd eller andra förmåner. De nya entreprenörerna behöver inte börja med att betala in tusentals euro till socialförsäkringar, utan staten kräver ingenting förrän verksamheten går med vinst och då gynnas "auto-entreprenören" av generösa skattelättnader. Regeringen räknade med att 200 000 skulle bli egenföretagare innan årets slut men redan i februari har 62000 registrerat sig. En orsak till fransmännens pessimistiska attityd gentemot affärer är att de flesta karriärpolitiker har föga erfarenhet av affärer. En annan orsak är att undervisningen i ekonomi i franska skolor ofta är ideologiskt färgad och lägger stor tonvikt vid sociala problem kopplade till ekonomin. "Tanken att kapitalismen är förfärlig är tydlig bland lärarna" säger Marc Lazar, författare till boken "Kommunismen: En fransk passion". Den nya lagen ska hjälpa till att ändra attityder. Fler ska följa president Nicolas Sarkozys mantra: "Arbeta mera och tjäna mera!".
Original artikel i Newsweek eller läs den här.

2009-12 s 6
"Frankrike blir fullvärdig medlem igen"
Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, och hans regering vann på tisdagskvällen en förtroendeomröstning i Nationalförsamlingen angående planerna på att låta Frankrike återansluta sig till det militära samarbetet i Nato. Efter en lång och livlig debatt röstade 329 för och 238 emot regeringens utrikespolitik. Det var president de Gaulle som drog Frankrike or Natos militära kommando 1966.

2009-18 s 3-4
"Supersarko ramlar ner på jorden"
Den franska ekonomin är utsatt men inte lika mycket som grannländernas. Men de franska väljarna är missnöjda. Den franske presidenten är förvånad över att han är så impopulär. Den franska befolkningen hade väntat sig mer av honom med tanke på hans starka inledning. Stämningen är nervös i hela landet. Det har varit två dagar av massdemonstrationer och strejker hittills i år. En tröst för Sarkozy är att väljarna inte hyser större förtroende för oppositionen. Socialisterna är mer splittrade än någonsin trots att de har en ny ledare i Martine Aubry.

2009-20 s 8-9
"Mycket väsen för ingenting"
Tre månaders strejker vid franska universitet hade otydliga motiv och ledde ingen vart. Det var en vagt definierad rörelse som uppstod i protest mot förändringar som Nicolas Sarkozys regering försökte driva igenom i Frankrikes trassliga utbildningssystem. "Blockera allt!" löd parollen vilket ledde till att föreläsningar och examinationer ställdes in vilket i sin tur äventyrar de kommande slutproven.

2009-22 s 4-5
"I statens trygga famn"
Den ofta förtalade franska modellen skyddar många mot krisens obehagliga följder. Den stora franska byråkratin och regeringens ohämmade intervention har visat sig utgöra ett gott skydd mot umbäranden i dessa svåra ekonomiska tider. Stora befolkningsgrupper - byråkrater, pensionärer, lärare och miljontals andra vars försörjning är direkt eller indirekt beroende av offentliga medel - är skyddade av en stor statlig krockkudde.

Frankrike, Flyktingpolitik
2009-26 s 12
"Sarkozy ogillar burkan"
Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, har deklarerat att den islamiska burkan inte passar i den franska republiken. Han fördömer det kroppstäckande plagget som en symbol för undergivenhet, som berövar kvinnan hennes identitet och gör henne till "fånge bakom galler".

Tyskland, Frankrike
2009-27 s 3-4
"Berlin och Paris strävar mot samma mål"  hela artikeln
Dragkampen mellan Frankrike och Tyskland är en bluff. Skenet bedrar och det är mer på det retoriska planet som de båda regeringscheferna är oense om på vilket sätt man ska stimulera ekonomin alternativt hålla hårt om plånboken och när det gäller att värna en gemensam stark valuta, stödd av en stark centralbank är Berlin och Paris nog mer eniga än det verkar utåt.

Frankrike, Afrika
2009-27 s 26-27
"Frankrike lossar på banden"
En begravning i Gabon avslöjade att Nicolas Sarkozy är i färd med att så snabbt som möjligt ändra Frankrikes Afrikapolitik. Frankrike har inte samma utbyte som förr av sina fredsinsatser i Afrika. Kommersiellt har Kina dykt upp som en stark konkurrent. Frankrike har till stor del bekostat säkerhetsarbetet vilket har resulterat i dålig press och samtidigt förlorat både affärer och trovärdighet. Frankrike planerar nu att lägga ner en av tre permanenta baser i Afrika, Djibouti, Senegal och Gabon och överflytta militära resurser till strategiskt viktigare platser kring Medelhavet och Persiska viken.

2009-38 s 20
"Drömmen om England fick ett abrupt slut"
Kravallpoliser rensade i början av veckan upp i ett stort, illegalt flyktingläger i Calais, där människor samlats för att försöka ta sig över engelska kanalen. Storbritanniens inrikesminister, Alan Johnson, uttryckte "förtjusning" över den franska polisens "snabba och effektiva" operation. 278 invandrare från Afghanistan, Eritrea och Irak greps. De kommer att erbjudas en chans att söka asyl eller hjälp att återvända till hemlandet.

2009-41 s 7-9
"Sarkozy ville han vore Obama"
Frankrikes hyperaktive president tycker inte att han får tillräckligt med beröm för allt han gör för världen. Sarkozy ville leda och han vill agera, han verkar vara överallt samtidigt och alltid, men han vill också ha tydlig uppskattning för vad han har gjort. Obama och Sarkozy har samma internationella ambitioner. Sarkozy vill att världen ska betrakta dem som ett tandempar.

2009-42 s 6-8
"En kamp mellan två stora egon"  hela artikeln
Fallet "Clearstream-affären" handlar om svarta pengar och spionage, men i verkligheten är det en duell mellan ärkerivalerna Nicolas Sarkozy och Dominique de Villepin. De har i åratal motarbetat varandras karriärplaner. Och nu närmar sig duellen en höjdpunkt. Slagfältet är en domstol i Paris, som ska döma i den så kallade Clearstream-affären. Det handlar om olagliga konton i utlandet, spionage, korruption, förtal och ärekränkning. Kampen mellan dessa två egon började för cirka 15 år sedan. De är väldigt olika. Dominique de Villepin är en kultiverad ättling till en adlig person. Han är 1,93 lång, gift sedan 24 år och far till tre framgångsrika barn. Han har examen från elithögskolan ENA. Nicolas Sarkozy är den gormande invandrarsonen som använder platåsulor för att kompensera för sin korthet. Han är gift för tredje gången med sångerskan Carla Bruni. Hans far är ungersk aristokrat som flydde undan kommunisterna.

2009-43 s 28
"De Villepins karriär står på spel"
I rättegången mot den före detta franske premiärministern, Dominique de Villepin, kräver åklagaren ett straff på 18 månaders fängelse och böter i höjd med 45 000 euro. Åtalet lyder: medverkan i en komplott mot den sittande statschefen. Om rätten dömer som åklagaren vill är det definitivt slut med de Villepins politiska ambitioner, som bland annat inkluderar att utmana president Sarkozy i valen 2012. Åklagaren hävdar att de Villepin kände till att påståenden om att Sarkozy hade olagliga konton utomlands var falska, och ändå underblåste han dem "med sin tystnad", vilket gjorde honom till medbrottsling.

2009-44 s 13
"Paris slog på stort"
Ordförandeskapet i EU förra året kostade Frankrike omkring 171 miljoner euro, eller en miljon om dagen vilket var bland de dyraste ordförandeskapen i unionens historia. Den vanligaste kostnaden är 70-80 miljoner. Enligt en revisionsbyrå blev kostnaden så hög på grund av dålig administration och ett överambitiöst program. 489 evenemang hade vaga syften och det är oklart vem som betalade för vad.

Frankrike
2009-44 s 6-7
"Franska framtidsdrömmar"
Fransmännens förhoppningar om att Frankrike och Tyskland tillsammans ska leda Europa kan komma på skam på grund av oenighet om både politik och prioriteringar. Europas röst hörs bättre när de båda största länderna är eniga. Det finns en gemensam hållning i motståndet mot Turkiets medlemskap och ambitioner att tygla kapitalismen. Men Merkel ogillade Frankrikes planer på en Medelhavsunion och föredrar mer konkreta framsteg framför högtflygande projekt och Tysklands författningstillägg om balanserad budget tvingar landet att föra en mycket stram penningpolitik.

2009-46 s 3-4
"Merkel är svårflirtad"  hela artikeln
President Nicolas Sarkozy vill lyfta fram den fransk-tyska vänskapen med buller och bång. Men i Berlin befarar man i stället en motsättning mellan ländernas vägar. Sarkozy gläder sig över den lågskattepolitik som koalitionen med FDP drivit fram. Paris hoppas att detta gör att Berglin lämnar sitt eget krav på en balanserad budget. I Tyskland kritiseras emellertid Merkel och CDU för detta. Sarkozys tendens att samla på sig nya skulder bekymrar tyskarna. Frankrikes statsskuld motsvarar 76 % av ett års BNP. Eftersom detta strider mot EUs stabilitetspakt vill Sarkozy avskaffa denna. Detta tillåter emellertid inte den tyska regeringen.

2009-48 s 22-23
"Frankrike lever inte som de lär"  hela artikeln
De forna kolonierna är besvikna på Frankrike, som gullar med de mäktiga och blundar för korruption och andra missförhållanden. Frankrike verkar acceptera obehagliga härskare i de forna kolonierna i utbyte mot en urangruva i Niger, delaktighet i Gabons olja och en djupvattenhamn i Kamerun. Den politiska oppositionen i flera länder som Kamerun, Guinea, Niger och Mauretanien är inte alls nöjda med det sätt de menar att Frankrike håller autokraterna vid makten under armarna.

2010-03 s 5-6
"Religionen är en privatsak men inte klädseln"
Frankrike smider kontroversiella planer på att förbjuda burka och niqab på offentlig plats. Frankrike har Europas största muslimska befolkning och förväntar sig att de ska anpassa sig till franska seder och bruk. Den nya lagen förbjuder att någon bär kläder med syfte att dölja ansiktet på offentlig plats. Den som vägrar att ta av sig plagget kan dömas till 750 euro i böter. 1900 kvinnor bär niqab, en dräkt som täcker hela kroppen med en glugg öppen för ögonen. Plagget bärs traditionellt i Golfstaterna. Bakgrunden till lagförslaget är den franska traditionen att religionen är en privatsak. Sarkozy har uttalat att Burkan inte är någon religiös symbol utan en symbol för undergivenhet, ett utslag av kvinnoförnedring.

2010-06 s 6-8
"Fransk identitet och religiösa symboler i vardagen"  hela artikeln
I Frankrike pågår sedan flera månader tillbaka en debatt om nationell identitet och förbud mot burka. Invandringsminister Eric Besson, före detta socialist, är den som initierade den aggressiva debatten, vilket har gjort honom till Frankrikes för närvarande mest omstridda politiker. Han föddes i Marrakesh i Marocko och var 17 år när han kom till Frankrike. Han har en tunisisk flickvän. Det socialistiska lägret betraktar honom som en förrädare.
Debatten handlar om republikens värderingar, den franska nationen, burkan och frågan om vad Frankrike ska vara stolt över och vad som är viktigt. Det handlar om rättigheter och plikter och acceptansen av västerländska värderingar. Många medborgare uttrycker farhågor om "arabisk dominans".

2010-09 s 24
"Frankrike begick allvarliga misstag i Rwanda"
Frankrikes president Nicolas Sarkozy, som betygade sin vördnad för offren för folkmordet i Rwanda 1994, sa att Frankrike, som vid denna tidpunkt hade militärer i landet, hade begått "svåra misstag i vår bedömning av situationen". Dessa misstag "fick dramatiska följder" sade Sarkozy vid en presskonferens tillsammans med Rwandas president Paul Kagame i Kigali, Rwandas huvudstad. Sarkozys statsbesök är det första av en fransk regerings- eller statschef på 25 år.
Före folkmordet 1994 utbildade fransmännen det hutu-ledda Rwandas militärer som då bekämpade rebeller, övervägande tutsier baserade i Uganda. Den dåvarande presidenten Francois Mitterand ville undvika ett maktövertagande av de främst engelsk-talande tutsierna. Det var ett allvarligt bedömningsfel att inte genomskåda den dåvarande regeringens planer på folkmord, erkänner Sarkozy.
2006 skar det sig riktigt mellan den nya tutsiregimen och Frankrike när en fransk domare utfärdade häktningsorder på nio av president Kagames medhjälpare misstänkta för att ligga bakom nedskjutningen av Juvenal Habyarimana, den rwandiske president vars flygplan sköts ner 1994. Kagame svarade med att hävda att franska trupper hjälpt till vid det följande folkmordet på tutsier.

2010-11 s 4
"Sarkozy har det oförklarligt motigt just nu"
Set borde vara ganska god tider för Nicolas Sarkozy, Frankrikes president. Landets ekonomi klarar sig bättre än grannländernas, BNP växte med 0,6 % senaste kvartalet. Men trots dett förödmjukades Sarkozy i regionvalen. Valen i två omgångar gäller vilka som ska styra Frankrikes 22 regioner på fastlandet plus ytterligare fyra. Valresultatet var mycket nedslående för styrande UMP. Det märkliga är att trots de lokala framgångarna för Socialistpartiet är trovärdigheten på nationell nivå mycket låg.

2010-11 s 4-5
"Socialisterna leder i halvtid"
President Nicolas Sarkozys parti besegrades av den socialistiska oppositionen i den första omgången regional i söndags. Valdeltagandet var ovanligt lågt. Nästa omgång äger rum på söndag 21 mars. Regionvalen är de sista valen före presidentvalet 2012. Socialistpartiet gick framåt men det är fortfarande djupt splittrat när det gäller politik och ledarskap och partiet har ingen självklar presidentkandidat. Det som var anmärkningsvärt var framgångarna för en koalition gröna partiet, kallad Europé Ecology, som leds av Daniel Cohn-Bendit. Även extremhögern gick framåt.

2010-11 s 4-5
"Lagarde kritiserar Berlins politik"
Tysklands handelsöverskott som delvis bygger på att arbetskostnaderna hålls nere, missgynnar andra länder i eurozonen, hävdar Frankrikes finansminister Christine Lagarde i en ovanligt rättfram varning till Berlin. Wolfgang Schäuble, Lagardes tyska kollega, föreslog för en tid sedan en europeisk valutafond samt hårda straff för de länder som bryter mot valutaunionens regler. Lagarde säger också att Frankrike och andra länder måste försöka göra sina ekonomier konkurrenskraftigare och reformera sina offentliga sektorer för att minska underskotten.

2010-12 s 8-9
"Sarkozys problem är inte unika"
Sarkozy intog Elyséepalatset 2007 som en ny stark ledare efter Jacques Chiracs sista år präglade av orkeslöshet och skandaler. Men Sarkozys frenetiska stil som full av engagemang under valturnéerna fungerar mindre bra i en regering. Där vinglar han hit och dit, utan en sammanhållen syn eller konsekvens. Nu har han drabbats av en svår förlust för sitt parti UMP som bara fick 35 % i regionvalen mot 54 % för socialisterna och deras allierade. Sarkozy är emellertid inte ensam om sina problem bland Europas statschefer. Bristen är bräckligheten i Europas ekonomiska återhämtning och de rekordhöga statsskulderna. Ett annat problem är den europeiska allmänhetens kroniska brist på förtroende för politiker och politiska system. Denna alienation bland väljarna yttrar sig också i stöd till yttersta högern. I Frankrike fick Le Pens Nationella Front nästan tio procent av rösterna och i Storbritannien kampanjar British National Party med stor kraft inför valen i maj.

2010-13 s 4
"De Villepin grundar nytt parti"
Skam den som ger sig. President Nicolas Sarkozy ärkerival, Dominique de Villepin, utnyttjar missnöjet inom den franska borgerligheten och grundar ett nytt parti i avsikt att stjäla röster från Sarkozys UMP. I de nyligen avslutade regionalvalen kammade socialisterna hem en storseger med 54 % av rösterna. Ett stort bakslag för de konservativa. Namnet på det nya partiet kommer att tillkännages 19 juni. De Villepin antyder att målet är att vinna presidentvalet 2012.

2010-15 s 6-7
"Fransmännen tycker att det var bättre förr"
Frankrike och Tyskland betraktas traditionellt som EUs motor men relationerna mellan de två länderna är nu ganska ansträngda med anledning av den grekiska skuldkrisen som är det senaste exemplet på att Tyskland numera motsätter sig Europas önskemål och i högre grad än förut tillgodoser egna intressen. EU står inför en allvarlig kris som berör finanspolitiken och euron men det finns motsättningar också vad gäller politiken gentemot Ryssland, Kina och Iran. Tyskland som tidigare varit EUs största finansiär har klargjort att det inte längre tänker betala för andras misstag och slarv. Angela Merkels tuffa hållning på mötet i Bryssel möttes med varma applåder i Berlin.

2010-18 s 9
"Sarkozy går mot sitt Waterloo?
Frankrikes president har satt pensionsreformen högt på dagordningen och nu finns risk för att frågan blir hans Waterloo. Sarkozys aktuella popularitetssiffra, runt 30 %, hr aldrig varit lägre och mellanårsvalen har sporrat han konkurrenter. Samtidigt är de mäktiga franska fackförbunden angelägna om att bevara landets generösa trygghetssystem intakta. Skrämmande scenarier som presenterades för bar tre år sedan varnar för ett underskott på 24,8 miljarder euro i pensionsfonderna 2020. Görs inget blir detta underskott 72 miljarder 2050.

2010-24 s 6-7
"Fru Vankelmod träffade herr nyckfull"
Just när det är kris sviktar Europas viktiga axel Frankrike-Tyskland. Men tidigare i veckan träffades äntligen Angela Merkel och Nicolas Sarkozy. Eurozonen är en viktig byggsten i EUs framtid. Mellan juni och oktober i år bestäms hur valutaunionen ska reformeras. Tyskland har lagt fram ett förslag. Frankrike andra förslag som Tyskland främst via medierna har avvisat. Tyskland och Frankrike måste enas om en kompromiss.

2010-26 s 10
"Sarkozy håller igen"
I en symbolisk sparsamhetsgest har president Nicolas Sarkozy ställt in presidentens årliga gardenparty på nationaldagen den 14 juli. I fortsättningen ska politiker och ämbetsmän avstå från lyxhotell, förstaklassflyg, cigarrer och champagne. Staten säljer samtidigt 10 000 tjänstefordon och 7000 tjänstebostäder, som används av ministrar, statsanställda och ämbetsmän.

2010-27 s 8-9
"Franska elitskolor pressas att bli mer demokratiska"
Frihet och broderskap men hur är det med jämlikheten? Les grandes écoles producerar landets ledare på alla områden, Främst av dem alla är "Institut d'Études Politique de Paris". För att kunna börja på någon av dessa elitskolor krävs minst två års intensiva eftergymnasiala studier och därefter en svår antagningstest. Problemet tycks nu vara att många invandrarungdomar inte klarar av detta hårda förarbete och därför inte kommer in. Regeringen undersöker om antagningstesten är "diskriminerande". Kanske är inträdesproven formulerade till fördel för dem som känner till fransk historia och fransk kultur.

2010-27 s 13
"Slöjdebatten fortsätter"
Frågan är mycket laddad och splittrar Frankrike i två delar. Personer som bryter mot förbudet att bära ansiktstäckande plagg som burka och nikab på offentliga platser kan dömas att böta uppemot 150 euro. Nationalförsamlingen ska rösta om lagförslaget den 13 juli. Senaten kommer att behandla frågan i september. Socialistpartiet är emot förslaget.

2010-28 s 5
"Sarkozy kan andas ut och ta nya tag"
Frankrikes socialminister Eric Woerth friades från misstankar om medhjälp till skattebrott. Han misstänktes för att ha sett till att Liliane Bettencourt, arvtagerska till kosmetikföretaget L'Oréals förmögenhet, behandlades välvilligt av skattemyndigheten när han var budgetminister. Den nu publicerade utredningen finna emellertid inga bevis för detta.

2010-28 s 5
"Pensionssystemet som Woerth ska ändra på"
Ingen begriper hur det franska pensionssystemet ska finansieras. Fransmännen lämnar arbetslivet mycket tidigare än de flesta andra européer. Den verkliga genomsnittliga pensionsåldern är 58,7 år. I Tyskland är motsvarande ålder 62,1 år. I USA 64,6 år. I japan 69,5 år. En fransk pensionär lever i genomsnitt 24 år som pensionär. Genomsnittet för OECD är 18 år. Det finns också i Frankrike en uppsjö av specialregler som gör att vissa yrkesgrupper som brandmän, lokförare och arbetande mammor till tre eller fyra barn kan pensionera sig ännu tidigare. Många löntagare kan avgå med full pension redan i början av 50-årsåldern.

2010-28 s 9
"Förbud mot burka"
Den franska nationalförsamlingen röstade i tisdags ja till en lag som förbjuder bärande av heltäckande slöja, det vill säga burka eller niqab på offentliga platser. Det belgiska parlamentet planerar en liknande lag och även i Spanien inom offentliga byggnader. Det franska förbudet ska i september behandlas i senaten som också väntat godkänna det.

2010-29/30 s 8
"Stor risk för våld i franska förorter"
Arbetslöshet, fattigdom, integrationsproblem och oerfarna, överbelastade poliser är bakgrunden till våld och otrygghet. Nattliga sammanstötningar i förorten La Villeneuve i Grenoble har än en gång visat att våldet kan blossa upp när som helst i franska förorter. Den 27-årige återfallsförbrytaren Karim Boudouda från Villeneuve överföll tillsammans med en kumpan ett nordafrikanskt kasino. De fick med sig över 20 000 euro. De var beväpnade och sköt i flykten mot en jagande polisbil. Polisen besvarade elden och sköt Boudouda till döds. Enligt rättsuppfattningen i Boudoudas hemkvarter är det förbrytaren som är offret. En av deras egna hade dödats och detta har skett i närheten av hans hemort, där varken Sarkozy eller polisen bör vistas enligt de boende i området. Dessa hämnades Boudoudas död med att sätta fyr på bilar och butiker. Våldsamheterna i Grenoble är anmärkningsvärda därför att La Villeneuve på 1970-talet lyftes fram som en modell för framgångsrik assimilationspolitik. Av detta märks ingenting i dag.
http://www.nzz.ch/nachrichten/international/gewaltpotenzial_in_den_banlieues_1.6743378.html

2010-29/30 s 9-10
"Pengar, politik, intriger och skandal"
En gammal arvtagerska, en arg dotter, en societetsfotograf, en svekfull butler och en bitter penningförvaltare, hemliga ljudband, ett berömt företag med ett fläckigt förflutet och långvariga politiska kontakter, en impopulär president och en minister med aptit på pengar samt rykten om olagliga kontantdonationer i diskreta kuvert. Denna romantiska stuvning går under namnet Bettencourtaffären med referens till den gamla arvtagerskan till kosmetikföretaget L'Oréals förmögenhet, Liliane Bettencourt, 87 år.
Det som började som ett häftigt familjegräl i form av dotterns anklagelser om att mammans rådgivare hade manipulerat mamman att stjäla dotterns förmögenhet skakar president Nicolas Sarkozys regering. Sagan började då dottern Francoise Bettencourt-Meyers stämde societetsfotografen Francois-Marie Banier. Frankrikes version av Kung Lear: ett otacksamt barn angriper en svag förälder och hela regimen skakar.

2010-31 s 4
"Sarkozy vill utvisa papperslösa romer"
Undanröjning av alla olagliga boplatser inom tre månader: Frankrikes president Sarkozy har lagt fram drastiska åtgärder mot romer och sintifolket. Dessutom ska alla "resande", travellers, som bor i Frankrike utan papper utvisas "med hänvisning till allmän ordning och säkerhet": Detta sedan en grupp romer ödelagt en lokal polisstation i Loiredalen. Detta sedan polisen skjutit ihjäl en romersk man vid en rutinkontroll. Han anklagar de resande för såväl handel med barn som prostitution. Regeringen vi låta särskilda inspektörer göra husrannsakningar av de resandes boplatser för att kontrollera att de boende betalar skatt vi vanlig ordning.
I Frankrike finns det cirka 400 000 resande. Cirka 95 procent är franks medborgare och två tredjedelar är bosatta. Vid sidan av dessa finna även romer som är medborgare i Rumänien och Bulgarien. Som EU-medborgare får de åka till alla EU-länder men om de döms för brott blir de utvisade.

2010-34 s 3-4
"Sarkozy gör slag i sina hot"
Utvisning av romer i Frankrike. Alla i ett romskt husvagnsläger blev antecknade och fick ett utvisningsbeslut. De måste lämna Frankrike inom en månad. Motiveringen ät att de stannat längre i landet än uppehållstillståndets tillåtna tre månader för rumänska medborgare och inte kunnat visa att de fått heltidsarbete. Rumänsk polis och tre tolkar åtföljde den franska polisen. 100 andra romer har frivilligt flugits hem med 300 euro och resan betald.
Som medborgare i stater som nyligen har anslutit sig till EU särbehandlas rumäner och bulgarer juridiskt under en övergångsperiod. Detta ska vara avskaffat 2014.
Alla europeiska länder har svårigheter med nomadiska befolkningsgrupper. Till exempel försöker Tyskland återföra romska flyktingar till Kosovo som fördrivits av Kosovoalbanerna.

2010-35 s 3-4
"Tuffingen Sarko"
Nicolas Sarkozy, som drunknar i impopularitet och skakas av skandaler, går till motanfall mot lätta mål. 67 procent vill inte att han ställer upp till omval 2012. Han har fyra källor till problem under hösten: pensionsreformen, budgeten, medborgarlagen och utvisningen av romer och en politisk skandal kopplad till Liliane Bettencourt.

2010-35 s 4
"Expresidenten skonas"
Jacques Chirac slipper kanske åtal, men hans parti får betala dyrt. En skandal rörande anställning av påhittade personer under Jacques Chiracs tid som borgmästare i Paris kan komma att kosta det franska regeringspartiet, UMP, 1,65 miljoner euro. Resten av skadeståndet, 550 000 euro ska betalas av Jacques Chirac personligen. Skadeståndet ska täcka utbetalda löner till fiktiva personer, räntor och advokatkostnader. Om pengarna betalas in kan Jacques Chirac slippa åtal för förskingring av offentliga medel och svek mot huvudman.

2010-36 s 7-9
"Le Pens dotter ger partiet en ny profil"
Marine Le Pen flyttar sin fars rabulistiska, högerextremistiska parti från periferin och omdefinierar samtidigt den franska politiken. Marine Le Pen tros bli vald till partiledare i januari och hon är passionerad förespråkare för partiets kärnbudskap: stark fransk nationalism, obeveklig EU-skepsis och massor av hårdfört prat om brottsbekämpning och invandrarstopp. Växande stöd i opinionen placerar henne på tredje plats bland de möjliga presidentkandidaterna 2012.

2010-36 s 8
"Strauss-Kahn borde vara favorit"
Det som verkar självklart för utomstående är alls icke självklart för de franska socialisterna.
Dominique Strauss-Kahn är chef för Internationella valutafonden i Washington. Här har socialisterna i Frankrike en potentiell kandidat med god chans att vinna presidentvalet 2012. Men han utmanas av socialisternas partiledare, Martine Aubry, som ledde partiet till en övertygande seger i regionvalen tidigare i år. Både hon och Strauss-Kahn skulle besegra Sarkozy om det vore val idag.

2010-36 s 14
"Fransmännen strejkar mot pensionsreformen"
De franska fackförbunden strejkade i tisdags mot en omstridd pensionsreform, särskilt mot förslaget att höja pensionsåldern från 60 till 62 år. Strejken påverkade framför allt tåg- och flygtrafiken, skolor och sjukhus. Planen ska godkännas i oktober.

2010-39 s 5
"Det fulländade franska rollspelet"
Syftet med den franska generalstrejken som slog till förra veckan var inte i första hand att stoppa president Sarkozys beslut att höja den lagstiftade pensionsåldern från 60 till 62 år. Det visste man inte var möjligt. Till och med det hårdföra CGT som har många kommunister bland sina medlemmar vet att den höjda pensionsåldern är ett faktum. Det var snarare att stärka fackföreningarnas trovärdighet i kampen om medlemmar från sektorer utanför den offentliga genom att uppnå mindre eftergifter för vissa grupper. Många av deras medlemmar är emot höjningen av pensionsåldern.

2010-39 s 6
"Frankrike mot världen"
Bråket om romerna har skadat Frankrikes rykte. Fransmännen har chockerats av världens reaktion på utvisningen av romer. Det värsta av utfallet från EUs justitiekommissionär, Viviane Reding, som jämförde utvisningen med nazisternas behandling av judar. Sarkozy slog tillbaka i Bryssel, gjorde sig till offer för "skändliga och djupt kränkande förolämpningar" och kan därmed vinna poäng på hemmaplan där väljarna inte gillar att domderas av byråkrater, men däremot till stor del godkänner förvisningen av romer.
Mycket står på spel. I mitten november tar Frankrike över det roterande ordförandeskapet i G20 och 2011 iG8. Där kommer Sarkozy att spela ut sina nya kort, som en global finansskatt.

2010-39 s 13
"Frankrike debatterar strängare invandringslagar"
Personer som fått medborgarskap under de senaste 10 åren ska kunna förlora de om de begår våldsbrott särskilt vid kränkningar av myndighetsutövande statstjänstemän. Utländska medborgare, även EU-medborgare ska kunna utvisas om de stannar längre än tillåtet, missbrukar den franska välfärden eller utövar "aggressivt tiggeri". Den politiska oppositionen fördömer förslaget.
Artikel i NY Times

2010-42 s 8
"Oktoberrevolt"
Det kokar och stinker i oroliga Marseilles, Frankrikes näst största stad. Ingenstans är missnöjet med president Nicolas Sarkozy och hans regering tydligare än där. Sophämtarna har strejkat i nästan två veckor och handelskammaren varnar för att soporna kan skada stadens utnämning till europeisk kulturhuvudstad 2013. Hamnstrejken har lett till att stora tankbåtar och lastfartyg sitter fast i Medelhavet i väntan på lastning och lossning. I onsdags röstade den franska senaten ja till pensionsreformen.

2010-42 s 9
"Sarkozy manar till lugn"
Strejkerna och demonstrationerna mot Nicolas Sarkozys pensionsreformer blir allt mer omfattande. Bristen på bränsle börjar märkas överallt. Sarkozy manar till lugn och regeringen tänker inte ändra i pensionsreformen på grund av protestaktionerna.

2010-43 s 3
"Sarkozy vann en pyrrhusseger"
President Nicolas Sarkozy vinner kanske pensionskriget mot fackförbunden, men den franske presidenten har ingen anledning att fira segern.
Efter flera veckor av strejker, bränsleblockader och gatudemonstrationer antog senaten presidentens nedskärningar i förra veckan varmed man kom ännu ett steg närmare en höjning av pensionsåldern från 60 till 62 år och gränsen för full pension från 65 till 67.

2010-43 s 29-31
"Franska kvinnor har allt utom jämlikhet"
En stor andel av Frankrikes kvinnor förvärvsarbetar och förväntas göra karriär samt ta huvudansvar för familj och hushåll.
Mycket är bra: Franska kvinnor bestämmer över sin sexualitet, preventivmedel och abort är lagliga och subventionerade, de är bättre utbildade än männen och de minskar avståndet till männen på arbetsmarknaden. Föräldrar med barn får stora barnbidrag och skattelättnader. Familjer med tre barn betalar mycket lite i skatt. Den franska staten betalar 5,1 procent av BNP och dubbelt så mycket som EU-genomsnittet till familj, barnomsorg och mödravård. Barn garanteras en plats i "écoles maternelles" från tre års ålder och 99 procent av alla barn använder tjänsten.
Men kvinnorna har svårt att nå toppen både i näringslivet och i politiken. Och de ägnar dubbelt så mycket tid åt barn och hushållet än vad männen gör.
Franska kvinnor är mer feminina än feministiska och franska män visar ofta prov på ett slags ridderlighet som hör hemma i tiden före den franska revolutionen.

2010-45 s 10
"Chirac har förlorat immuniteten"
Jacques Chirac, Frankrikes före detta president, kommer att ställas inför rätta misstänkt för inblandning i olaglig partifinansiering under sin tid som borgmästare i Paris 1977 till 1995. Chirac har i många år misstänkts vara involverad i ett system som försåg hans före detta politiska parti med miljontals franc och euro.

2010-46 s 6-7
"Sarkozys nya regering lutar lite mer åt höger"
När Sarkozy väl hade fått igenom sin pensionsreform, trots protester och strejker från allmänhet och fackförbund, gjorde han en väntad regeringsombildning. . Han har återutnämnt Francois Fillon till premiärminister.

2010-48 s 8
"Royal skaffar sig ett försprång"
Ségolène Royal, som förlorade i valet 2007 mot Nicolas Sarkozy deklarerade överraskande att hon vill bli socialisternas presidentkandidat 2012. Detta pressar Dominique Strauss-Kahn att bestämma sig för om han vill ge upp posten som chef för internationella valutafonden för att kandidera i det franska presidentvalet. En tredje intressent är socialistpartiets ledare Martine Aubry. De tre hade tidigare kommit överens om att vänta till juni 2011 med att besluta vem som då har störst chans att vinna över Sarkozy. En opinionsundersökning visar att Strauss-Kahn skulle vinna över Sarkozy i dag med 59 mot 41.

2011-01 s 15
"Hotet från höger"
Marine le Pen , dotter till Jean-Marie, väcker skräck hos både regeringspartiet, UMP, och hos de oppositionella socialisterna. Hon kommer att utses till partiledare för Nationella Fronten den 16 januari varmed hon avlöser sin far på posten. Hon är lika demagogisk som sin far men mycket farligare. Hon skulle få 17 % av rösterna om det vore presidentval idag. Den föga populäre statschefen Nicolas Sarkozy kan befara att det blir Marine Le Pen och inte han själv som utmanar vinnaren i presidentvalets andra omgång. En del "otrogna" UMP-väljaren kan förväntas rösta på NF. Besvikna, missnöjda vänsterväljare gillar också henne efterson förespråkar fri abort, homoäktenskap och sekulära värderingar.

2011-02 s 6-7
"Väck ej den björn som sover"
Den kontroversiella 35-timmarsveckan debatteras åter i Frankrike. Men regeringen - och oppositionen - gör nog klokt i att inte börja rota i frågan igen. För tio år sedan infördes 35-timmarsveckan av en socialistisk regering. Sedan dess har lagen blivit så urholkad särskilt i den privata sektorn att den genomsnittliga arbetstiden är 39,4 timmar. Problemet med att ändra arbetstiden idag är dels att företagen har fått många undantag från sociala- och andra arbetsavgifter för att godta lagen 2000 och dels att de anställda som ändå jobbar inemot 40 timmar i veckan får extra övertidsbetalning för timmar utöver de 35. Så de allra flesta vill ha lagen kvar.

2011-03 s 4-5
"Pappas flicka "
I söndags tillkännagavs att Marine Le Pen har valts till ny partiledare i Front National (FN). Orsaken till att Marine Le Pen gör Frankrikes etablerade politiker nervösa är att hon ger partiet en mer respektabel fasad än hennes far. Hennes ständiga, oroväckande närvaro har tvingat den etablerade högern att föra en allt hårdare invandrings- och säkerhetspolitik. Genom att framställa sig som den franska sekularismens försvarare är hon en svårträffad måltavla för mittfårans politiker. 39 % av fransmännen håller med henne i till exempel hennes kritik av muslimer som ber på gatan.

2011-07 s 5-6
"Solsemester i pyramidens skugga"
Skandalen rörande somliga ministrars semester i Nordafrika riktar än en gång uppmärksamheten mot Frankrikes kontroversiella umgänge med regionens autokrater. Det är premiärminister François Fillon och utrikesminister Michèle Alliot-Marie, båda kända för att vara rättskaffens och klanderfria, som nu ertappats med att ta emot gästfrihet från auktoritära länder i Nordafrika, Egypten och Tunisien. Michèle Alliot-Marie möttes av ett privatflygplan då hon landade på Tunis flygplats och François Fillon hade fått sitt semesterarrangemang för hela familjen betald av den egyptiska regeringen.

2011-08 s 12-13
"Strauss-Kahn"
Vill han leda Frankrike eller världen? Den potentielle presidentkandidaten säger inte ett knyst, men Frankrike pratar. Kanske hans fru har avgörandet i sin hand. Hon uppges önska att han lämnar mandatet i IMF. Han är den ledande socialistiska kandidaten till presidentvalet 2012 och anses ha en god chans att vinna över den alltmer impopuläre Sarkozy. Detta väcker oro hos rivaliserande socialister, främst partiledaren, Martine Aubry.
2006 ställde Strauss-Kahn upp i presidentvalet men förlorade då nomineringen till Ségolène Royal som sedan förlorade till Sarkozy. Från vissa politiska kretsar i Frankrike finns antydningar om att Strauss-Kahn är en "rotlös kosmopolit" som inte har kontakt med jorden och det mystiska "la France profonde", en gammal omskrivning som syftar på att Strauss-Kahn är jude.

2011-10 s 11
"Chirac kan andas ut - för tillfället"
Expresident Jacques Chirac fick tidigare i veckan en tillfällig respit från rättegången gällande misstänkt korruption. Processen sköts upp sedan en domare slagit fast att den involverar komplicerade konstitutionella frågor. Fallet överlämnas därför till Frankrikes högsta domstol som ska avgöra det läggas ner eller ej. Chirac misstänks för att ha skapat 28 falska jobb till politiska allierade mellan 1977 och 1995 när han var Paris borgmästare.

2011-11 s 8-11
"Marine är inte pappas flicka"
Marine Le Pen, ledare för Nationella Fronten i Frankrike följer inte i pappas fotspår men har samma budskap i lite elegantare förpackning. Med sin nya look har Le Pen blivit de franska nya mediernas älskling. Både Sarkozys UMP och Socialisterna har anledning att vara oroliga. Frankrikes nästa presidentval äger rum om bara ett år och upp emot 45 % av Sarkozys egna väljare säger att de gillar Le Pens idéer. Marine Le Pen är angelägen om att tvätta bort partiets fula stämpel. Hon använder gärna begreppet sekularism, som är syster till frihet, broderskap och jämlikhet. I stället för att angripa araber eller nordafrikaner lindas kritiken in i försvaret av liberala värderingar, som kvinnans och homosexuellas rättigheter och religionsfrihet.

2011-12 s 7
"Det ser mörkt ut för Sarkozy"
Frankrikes president Sarkozy kandiderar för en andra mandatperiod i presidentvalet 2012. I söndagens regionval tappade hans parti UMP många röster. Detta kan Marine Le Pens Nationella fronten vinna på liksom vänsteroppositionen. Valdeltagandet var ovanligt lågt.

2011-13 s 4-5
"Vänster och höger men inte mitt emellan"
Det franska Socialistpartiet gick starkt framåt i ett regionval i söndags samtidigt som också Nationella Fronten kunde notera ökat väljarstöd. Socialistpartiet fick 36 %, regeringspartiet UMP fick omkring 20 % och NF med den nya ledaren Marine Le Pen 11 %.

2011-14 s 3-4
"Sarkozy hoppade i galen tunna"
Samma dag, 5 april, som socialisternas partiledare, Marine Aubray, presenterade sitt "Socialistiska program", arrangerade regeringspartiet, UMP, en sedan länge planerad "stordebatt" om sekularism.
Lite höger populism har aldrig varit främmande för Frankrikes president, Nicolas Sarkozy. Nu försöker han återvinna väljarnas förtroende med hjälp av en debatt om det världsliga kontra islam. Men därmed splittrar han också sitt eget parti och får på köpet alla religiösa grupper emot sig, inte bara muslimerna. En bred allians mellan alla religioner - imaner, biskopar. rabbiner och buddiska ledare - har protesterat mot stigmatiseringen av muslimer.
Kontroversen har också återupplivat gamla fraktionsmotsättningar inom UMP. Till och med premiärminister Francois Fillon tar avstånd från den olyckliga debatten.
Nationella Fronten firar triumfer med populism men det gör inte regeringspartiet.

2011-14 s 3-4
"Sarkozy hoppade i galen tunna"
Samma dag, 5 april, som socialisternas partiledare, Marine Aubray, presenterade sitt "Socialistiska program", arrangerade regeringspartiet, UMP, en sedan länge planerad "stordebatt" om sekularism.
Lite höger populism har aldrig varit främmande för Frankrikes president, Nicolas Sarkozy. Nu försöker han återvinna väljarnas förtroende med hjälp av en debatt om det världsliga kontra islam. Men därmed splittrar han också sitt eget parti och får på köpet alla religiösa grupper emot sig, inte bara muslimerna. En bred allians mellan alla religioner - imaner, biskopar. rabbiner och buddiska ledare - har protesterat mot stigmatiseringen av muslimer.
Kontroversen har också återupplivat gamla fraktionsmotsättningar inom UMP. Till och med premiärminister Francois Fillon tar avstånd från den olyckliga debatten.
Nationella Fronten firar triumfer med populism men det gör inte regeringspartiet.

2011-15 s 15-16
"Gammal metod blir modern lösning"
När bränslepriset stiger bygger Frankrike kanaler för billigare och renare transporter. Frankrike vill koppla Parisregionen till nästan 2000 mil kanaler i norra Europa. En container som kommer med båt till Rotterdam i Holland ska kunna flyttas till en pråm och transporteras hela vägen till Paris. Därför genomförs nu det första stora kanalprojektet i Europa på 30 år och det första i Frankrike sedan andra världskriget. Den tio mil långa kanalen Seine-Nordeuropa kostar 3,8 miljarder euro att bygga och ska vara klar 2016. Den kommer att sammanlänka Seines system med kanaler i Belgien, Holland och Tyskland.

2011-16 s 8
"Frankrike stoppar tågen från Italien"
Tuniska utvandrare som försöker ta sig från Italien till Frankrike har väckt ont blod mellan de båda EU-länderna. Frankrike vägrade i söndags alla tåg från den italienska gränsstaden Ventimiglia att passera gränsen. Italien har tagit emot runt 20 000 migranter de senaste veckorna och har bestämt att alla som kommit före den 5 april ska få tillfälliga Schengenvisa. Regeringen i Paris har meddelat att den inte accepterar italienska tillfälliga Schengenvisa till tunisiska invandrare. Tunisier som kommit till Italien efter den 5 april skickas omgående tillbaka till hemlandet.

2011-17 s 8-9
"Frankrikes förslutna som kolonialmakt kastar en lång skugga över Afrikapolitiken"
Frankrikes koloniala imperium täckte stora delar av norra och västra Afrika. Fransk militär spelade en viktig roll nu senast i Elfenbenskusten när Laurent Gbagbo greps. Vänskapen mellan president Sarkozys exhustru Cecilia och den franska hustrun till Gbagbos rival Alassane Ouattara kan ha påverkat Frankrikes vala av sida i tvisten.
Men Sarkozys måtto när det gäller Afrika är nu "varken inblandning eller likgiltighet".

2011-17 s 10-13
"Jämmer och elände ger en skev bild av verkligheten"
Fransmännen ser pessimistiskt på framtiden, men energin hos inte minst de digitala entreprenörerna antyder att det inte finns anledning att misströsta.
Bara 15 % av fransmännen tror på ett bättre 2011 vilket är lägre än I Afghanistan och Irak! President Nicolas Sarkozys popularitet har sjunkit till bottenrekord med 22 %. Men fransmännens missnöje riktas mot hela den politiska klassen. Det är nästan bara Nationella Fronten med den klipska nya ledaren, Marine Le Pen, som det går bra för. NF klagar på invandringen och islam i ett land som har Europas största muslimska minoritet.
Men det finns två olika Frankrike. Ena halvan hör till stor del hemma i den offentliga sektorn och leds av hårdföra fackförbundsledare. Den andra hälften finns i den mer dynamiska privata sektorn, är kopplad till globala marknader och har ingen som helst förståelse för sina protesterande och strejkande landsmän. I den tysta majoriteten är optimismen stor. Företag startas som aldrig förr sedan regeringen avlägsnat byråkratiskt krångel och infört skattelättnader för forskning och utveckling. Den nya teknikens dragningskraft verkar vara enorm.

2011-20 s 6-7
"Den enes bröd den andres död…"
Dominique Strauss-Kahn är förmodligen ute ur leken, och nu hoppas vänstern på François Hollande i stället. Hollande har gått starkt framåt i opinionsmätningarna de senaste veckorna och en del bedömare tror att han kan bli ett ännu större hot mot Sarkozy än IMF-chefen medan denne ännu var populär. Socialistpartiets sympatiske förre ledare stiger fram som vänsterns bästa hopp i nästa års presidentval. Dock är det ännu oklart hur partiets ledare Martine Aubry tänker agera inför sommarens primärval.

2011-22 s 6
"När chauvinismen urartar i våld"
Fallet DSK - Dominique Strauss-Kahn - har engagerat de cirka 70 000 fransmän som bor i New York. Många kvinnor menar att franska män i Frankrike kommer undan för lätt med alla sina sextrakasserier. I USA respekteras man som kvinna på ett annat sätt menar de. I Frankrike tror många att hela historien är en konspiration av DSKs politiska motståndare.

2011-24 s 31
"Nej till homo äktenskap"
Den franska nationalförsamlingen röstade i veckan ner ett förslag om att samkönade äktenskap ska legaliseras. 293 röstade mot och 222 röstade ja. Homosexuella i Frankrike kan ingå så kallade registrerat partnerskap, men det ger sämre skydd i arvs- och familjerättsliga frågor än äktenskap.

2011-25 s 31
"Chirac inför domstol"
Frankrikes före detta president, Jacques Chirac, måste infinna sig i domstol i september för att rannsakas för misstänkt korruption. Anklagelserna mot Chirac gäller hans tid som borgmästare i Paris 1977 - 1995. Han ska bland annat ha givit arbete åt släktingar och vänner som sedan aldrig utförde något arbete eller ens infann sig på en arbetsplats. Det blir den första gången sedan 1945 som en fransk före detta president ställs inför rätta.

2011-26 s 4-5
"Socialisterna förbereder attacken mot Sarkozy"
Antingen blir det Martine Aubry, som månar speciellt om bättre hälsovård för de fattiga, eller François Hollande, Sarkozys ärkefiende, som kommer att gå i täten för Socialistpartiets kampanj mot Frankrikes impopuläre president. Martine är dotter till den legendariske EU-ledaren Jacques Delors och det franska Socialistpartiets förste kvinnliga ledare. Hennes idéer bygger på solidaritet och ett "omhändertagande" samhälle kontra individualism och frimarknadskapitalism. François Hollande ledde Socialistpartiet 1997 - 2008 och hans politik ligger strax till vänster om mitten liksom den förre socialistiske favoriten Dominique Strauss-Kahn.

2011-26 s 31
"Lagarde valdes till IMF-chef"
Frankrikes finansminister, Christine Lagarde, tar nästa vecka över chefsskapet för IMF. Hon valdes enhälligt av de 24 ledamöterna i IMFs styrelse. Hon kommer omedelbart att behöva fatta svåra beslut gällande Grekland och krisen där.

2011-27 s 6-7
"Det våras för klichéer på båda sidor om Atlanten"
Fransmännen tycker att processen mot Strauss-Kahn är ett exempel på amerikansk dårskap. Fallet Dominique Strauss-Kahn tycks ha kollapsat på grund av att trovärdigheten hos den anklagande kvinnan ifrågasatts. Den förbluffande omkastningen i fallet har väckt liv i en slumrande USA-fientlighet i Frankrike. Franska medier menar att den tilltänkte presidentkandidaten Strauss-Kahn har i USA dömts på förhand både i amerikanska medier och i rättsväsendet.

2011-29/30 s 6-7
"Det ser mörkt ut för den franska medelklassen"
Dagens unga generation misströstar. Det mesta tyder på att de får det sämre än sina föräldrar ekonomiskt trots att de är välutbildade. Bara åtta % av fransmännen tror att dagens unga får ett bättre och lättare liv än deras föräldrar, jämfört med 46 % i till exempel Finland. Under Trente Glorieuses 1945-1975 vande medelklassen sig vid att nästan automatiskt stiga i välståndsrankningen vilket gett 60+ generationen en trygg pensionärstillvaro. Nu finns det inga trygghetsgarantier för den efterkommande generationen. Detta tror många är en av orsakerna till Nationella Frontens snabba framgångar.

2011-32 s 4-5
"Krishantering enligt franskt recept"
När krisen lamslår de politiska ledarna visar det sig att det är Jean-Claude Trichet som i praktiken är "Europas president". När Trichet går i pension den 31 oktober förlorar eurozonen mer än bara en ordförande för Europeiska centralbanken. Då kommer ECBs stafettpinne att hamna i händerna på italienaren Mario Draghi.
Bristen på politisk samsyn tvingade Trichet att ta på sig en ledande roll i hanteringen av euro-krisen. Han övertygade en majoritet av ECB-rådets medlemmar om att börja köpa upp italienska och spanska statens skulder trots att tyska Bundesbank motsatte sig detta. Hittills har vågspelet betalat sig. Räntan på dessa länders statsobligationer har sjunkit.

2011-35 s 4
"Konkurrensen hårdnar i det franska Socialistpartiet"
De franska socialisternas traditionella "sommaruniversitet" i den västfranska kuststaden La Rochelle präglades i år av konkurrensen om partiets nominering. Affären Strauss-Kahn ville alla uppenbarligen glömma så fort som möjligt. Det är fienden Sarkozy som fungerade som den förenade faktorn för de sex politiker som främst försökte utnyttja mediernas strålkastarljus och som säger sig kandidera i primärvalen. Bland andra François Hollande och Marine Aubry. En outsider är presidentkandidaten från 2007 Ségolène Royal. Den nödvändiga minskningen av Frankrikes budgetunderskott är ett dilemma för den franska vänstern som bland annat avfärdar Sarkozys idé om att införa ett skuldtak i författningen.

2011-37 s 28-29
"Nu bäddas för en diversifierad elit"
Privilegiernas bastion välkomnar även ungdomar som inte har fått allt till skänks. Det handlar om Institut d'Études Politiques de Paris även kallat "Sciences Po". Tidigare var det nästan bara vita ungdomar från välbärgade hem. Nu kontaktade skolan 85 gymnasieskolor i eftersatta områden och erbjöd sig att ta emot deras mest begåvade elever oavsett resultaten på deras inträdesprov. Det är en "fransk version av positiv särbehandling". Frankrike måste öppna upp de bästa universiteten, de privata anställningarna och de politiska organen för alla medborgare.

Rwanda, Frankrike
2011-37 s 31
"Kontakterna återupptas"
Efter många års diplomatisk kyla kom Rwandas president Paul Kagame för första gången sedan folkmordet i hans land på officiellt besök till Frankrike. 2006 avbröts förbindelserna när en fransk domare utfärdade arresteringsorder på ett antal rwandiska politiker som påstods ha varit delaktiga i attentatet mot Rwandas förre president Juvenal Habyarimana 1994, en händelse som utlöste folkmordet.

2011-39 s 5
"Bakslag för Sarkozy"
President Nicolas Sarkozys konservativa parti förlorar majoriteten i överhuset för första gången på drygt 50 år.
Den franska vänstern erövrade senaten i söndagens indirekta val genom att lägga beslag på majoriteten för första gången på 50 år. Högern har kontrollerat sedan Femte republikens födelse 1958. Socialisterna förklarar framgången med utbrett missnöje i franska småstäder. Socialistisk majoritet ökar möjligheterna för en socialistisk president som för första gången på länge skulle få stöd i parlamentets överhus.

2011-40 s 11
"En alldeles normal president"
Franska presidenter sticker gärna ut och briljerar, men Socialisternas förmodade presidentkandidat är vanligheten själv. Han har humor och är inte särskilt karismatisk, listig men svår att få grepp om.
Till fransmännens stora förvåning är de franska Socialisternas f d ledare, François Hollande, den som har bäst utsikter att efterträda den föga omtyckte Nicolas Sarkozy som Frankrikes president. Denna vecka koras han till Socialistpartiets kandidat. Inför hotet att bli som Italien - ekonomiskt, politiskt och kulturellt - blir en vanlig person som Hollande attraktiv.
9 oktober har fransmännen, inklusive sådana som inte är partimedlemmar, möjlighet att bestämma vem som ska blir Socialisternas kandidat i presidentvalet nästa vår. Alla opinionsmätningar och prognoser pekar ut François Hollande som favorit med stort försprång framför Martine Aubry och Ségolène Royal samt ytterligare tre kandidater.
Sarkozys popularitetssiffror är så låga att den franska högern börjar få panik. Sarkozy anser att Hollande är hans farligaste rival. Kanske också för att den tidigare presidenten Jacques Chirac, gett honom sitt stöd.

2011-41 s 5
"Francois Hollande eller Martine Aubry?"
På söndag möts Francois Hollande och Martine Aubryi primärvalets finalomgång. I första omgången fick Francois Hollande knappt 40 % och Martine Aubryi drygt 31 %. Den näringslivsvänlige Manuel Valls uppmanade efter sin förlust sina anhängare att stödja Hollande. Ségolène Royal som hoppats på framgång fick bara 7 %. Trea blev Montebourg med 17 %. Han 'är för "avglobalisering" och vill ännu inte stödja någon av finalkandidaterna. Han kan bli "kungamakare".

2011-42 s 6-7
"Francois Hollande blir socialisternas presidentkandidat"
Efter socialisternas primärval har den franska oppositionen fått en presidentkandidat, som appellerar till vänsterns mittfält men kan få svårt att vinna den radikala vänsterflygelns förtroende. Han besegrade Socialistiska partiets ordförande Martine Aubry, med 56 mot 44 i primärvalets andra omgång.
Presidentvalets första omgång äger rum den 22 april 2012. Andra kandidater väntas också föra kampanj bland annat Marie Le Pen, som leder Nationella fronten.
Socialisterna vill väldigt gärna återta makten. Sedan 1958 har de bara valt en president, Francois Mitterand. Och nu är väljarstödet för den sittande presidenten Nicolas Sarkozy extra svagt. Hollande är intelligent och slagfärdig och har utbildat sig vid de bästa skolor som Frankrike kan erbjuda.

2011-44 s 9-11
"Bonjour Tristesse!"
Frankrikes ekonomi mår inte särskilt bra. Konkurrenskraften i Frankrike försvagas kontinuerligt. Produktiviteten har minskat och handelsbalansen ör kroniskt negativ. Statsskulden ligger på 84,7 % av BNP. Den svaga tillväxten räcker inte för att, som planerat, till 2013 minska underskottet till godkänd eurozon-nivå. Det som driver upp kostnaderna är den växande hären av anställda i offentlig sektor. Omkring var femte arbetstagare i Frankrike får sin inkomst av staten.
De franska bankerna har mycket mer grekiska och framför allt italienska statspapper än deras konkurrenter i Europa.

2011-44 s 11
"Dallas-sur-Seine, en fransk familjefejd"
Skandalerna rumt arvtagerska till kosmetikaimperiet L'Oréal, Liliane Bettencourt, har skakat den franska staten och dess president. Det började som en fejd mellan en gammal änka, den rikaste i landet, och hennes dotter Francoise Bettencourt-Meyers, som fruktade att modern sol-och-vårades av sin butler, den homosexuelle playboyen/fotografen. Undersökningar ledde till misstankar om skattefusk i stor skala. Det handlade om kampanjdonationer till medlemmar av Sarkozys parti och en uppenbar intressekonflikt för Sarkozys kampanjledare 2007, Eric Woerth, vars fru arbetade för Liliane Bettencourts ekonomiska rådgivare. I förra veckan anklagades chefen för Frankrikes inhemska underrättelsetjänst för att ha spionerat på en reporter som arbetar med fallet.

2011-46 s 10-11
"Först Aten. Sedan Rom. Paris Nästa?"
Frankrike håller ett vakande öga på Italien. Investerarna blir allt nervösare när det gäller Frankrike som har lånat mycket pengar till Italien. Delvis genom att köpa upp italienska banker och etablera stora banknätverk. En nedskrivning av Italiens skuld skulle kunna få ödesdigra följder för de franska bankernas kapitalinnehav. Den franska staten skulle tvingas rycka in med kapital.
De amerikanska bankerna å sin sida är också på sina håll beroende av de franska bankerna. Deras totala utlåning till franska och tyska banker är 1200 miljarder dollar.

2011-47 s 31
"Bort med euron och invandrarna"
Det franska partiet Nationella Fronten har presenterat sitt program inför presidentvalet i april 2012. Huvudpunkten i presidentkandidaten Marine Le Pens program är avskaffandet av euron och tvärstopp för all invandring. Hon ligger på tredje plats i opinionsmätningarna efter de sittande presidenten Nicolas Sarkozy och hans socialistiske utmanare, François Hollande. Sedan finanskrisen slog till får Le Pen gehör för sitt krav på att Frankrike ska återgå till den franska Francen.

2011-50 s 9
"Villepin utmanar Sarkozy"
Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, har fått en ny utmanare. Det är den före detta premiärministern Dominique Villepin, som har meddelat att han kandiderar i presidentvalet nästa år. Villepin och Sarkozy är ärkerivaler och de båda tävlade på sin tid om att efterträda Jacques Chirac. Villepin kandiderar oberoende av något parti. Han försöker positionera sig som folkets kandidat i den politiska mitten.

2012-3 s 4-5
"Den dåliga ekonomin kan krossa Sarkozys planer"
När president Nicolas Sarkozy funderar på hur han ska lägga upp sin omvalskampanj inför den första valomgången om knappt hundra dagar, konfronteras han av en ekonomi som skakas av eurokrisen och nära nolltillväxt. Frankrike förlorade nyligen sin kreditrating AAA och måste skära ned i statens budget.
Nedvärderingen gör det svårare för Frankrike att låtsas vara Tysklands jämlike i Europeiska unionen, som traditionellt har dominerats av det fransktyska partnerskapet.
Arbetslösheten uppgår till 9.9 procent, den högsta på tolv år, och trenden pekar uppåt. Väljarnas viktigaste frågor är den franska statsskulden, levnadskostnaderna, arbetslösheten och den allmänna ekonomiska otryggheten.
Fransmännen har kortare arbetstid än de flesta européer. De arbetar sex veckor per år mindra än genomsnittstysken.
Sarkozy har velat ändra på detta men inte förmått på grund av politiskt motstånd och motstånd från fackföreningarna.

2012-04 s 31
"Folkmordslag orsakar diplomatisk kris"
Det franska överhuset antog i början av veckan en lag som gör det brottsligt att förneka att massmordet på armenier 1915 var ett folkmord. I Frankrike är det redan förbjudet att förneka förintelsen. Den som bryter mot den nya lagen riskerar upp emot ett års fängelse och 45000 euro i böter.

2012-05 s 4-5
"Sauce Hollandaise"
François Hollande förklarade krig mot den globala finansindustrin. Han vill separera bankernas "spekulativa" aktiviteter från deras kreditverksamhet. Han vill förbjuda "giftiga" finansprodukter och portförbjuda bankerna i skatteparadisen. Kritiken är ett enkelt sätt att ena socialister och stjäla röster från Vänsterfronten. En mer kontroversiell idé är att höja momsen och sänka företagens sociala avgifter. Opinionsmätningar ger honom goda chanser att besegra det sittande presidenten, Nicolas Sarkozy, i presidentvalets andra omgång i maj.

2012-05 s 12-13
"Sarkozy tar tjuren vid hornen"
I Frankrike kommer momsen att höjas från 19,6 % till 21,2 %. I gengäld tänker regeringen sänka arbetsgivarnas sociala kostnader. Sarkozy räknar med extra intäkter upp emot 13 miljarder euro. I syfte att ytterligare stärka Frankrikes konkurrenskraft luckrar man också upp bestämmelserna runt 35-timmars veckan. Rigida arbetsmarknadsregler ska bli mer flexibla och företagarnas avgifter ska reduceras. Presidenten planerar vidare en skatt på finansiella transaktioner från och med augusti i år.

2012-05 s 30
"Lagen stoppas tillsvidare"
Det omstridda franska lagförslaget om att förbjuda förnekelse av folkmordet på Armenier 1915-1917 stoppas tills vidare sedan en grupp ledamöter i den franska senaten har anmält lagförslaget till författningsdomstolen för granskning.
Turkiet förnekar att det var ett folkmord och hävdar att de dödade, upp till 1,5 miljoner människor, föll offer för krigshandlingar och att folk dödades på båda sidor.

2012-07 s 4-5
Sarkozy är Frankrikes mest impopuläre president sedan andra världskriget men hoppas ändå på återval. Hans sätt att hantera skuldkrisen är hans argument.
Men han ligger långt efter Socialisternas kandidat i opinionsmätningarna. François Hollande ligger 16 procentenheter före. Tillväxten har minskat från 2,3 till 1,6 procent sedan 2007 och handelsunderskottet vidgats från 42, 5 till 60,6 miljarder euro. Statsskulden ökat från 64,2 till 85 procent av BNP.

2012-09 s 4-5
"Bilden av Hollande har förändrats"
François Hollande, som i många, många år spelade andrafiol i fransk politik, har de senaste tio månaderna förvandlats till en potentiell jättedödare. Enligt opinionsmätningarna har den ständigt leende och fryntlige Hollande en reell chans att sätta stopp för Nicolas Sarkozys återval och bli Frankrikes första socialistiska president sedan 1995. I presidentvalets två omgångar 27 april och 6 maj.
François Hollande fick chansen sedan den socialistiska förgrundsfiguren före detta IMF-chefen Dominique Strauss-Khan fallit i onåd. Men det kan bli jämt. Just nu står det 28-27 till Hollande mot Sarkozy inför första omgången.

2012-09 s 31
"Armenienlagen stoppades"
Den franska författningsdomstolen har uttalat sig emot förslaget om att det ska vara straffbart att förneka Turkiets folkmord på armenier i början av 1900-talet. Domstolen understryker att lagen skulle strida mot yttrandefriheten. Om förslaget antagits hade det varit det andra exemplet på straffbart förnekande av historiska fakta. Förnekande av förintelsen bestraffas i Frankrike med fängelse och böter.

2012-10 s 4-5
"Gränsen markerar inte bara territorium"
När Tyskland och Frankrike går i takt då fungerar Europa.
Tyskland och Frankrike skiljer sig på många sätt. Tyskland har klarat krisen, Frankrike lider av den. Nu vill Sarkozy att Frankrike blir mer tyskt. Tyskland har lägsta arbetslösheten sedan 1991, Frankrike den högsta på tolv år. De franska lönerna har ökat i reella termer, de tyska minskat. Frankrikes bidrag för arbetslöshet är generösare än Tysklands. Arbetsgivarnas kostnader för en timmes arbete är 11 % högre i Frankrike. Tyskland har ingen centralt bestämd minimilön. Och så har Tysklands sitt välfungerande lärlingssystem. Där ungdomarna får en gedigen yrkesutbildning, de får lärlingslön och kan studera vidare under lärlingstiden.

2012-11 s 4-5
"Sarkozy drar åt höger"
President Nicolas Sarkozy, vars väljarstöd sviktar när det bara är drygt en månad kvar till valet, höll i söndags ett inspirerat tal till cirka 50000 anhängare. Den franske presidenten förde fram mycket konservativa idéer om invandring, Islam och protektionism. Sarkozy talar om fransmännens grundläggande gemensamma värderingar och hotar att dra Frankrike ur Schengenavtalet om inte skyddet mot olaglig invandring blir bättre.

2012-11 s 30
"Le Pen ställer upp i valet"
Marine Le Pen, ledare för det högerextrema partiet Front National, har lyckats samla in de 500 namnunderskrifter som behövs. I aktuella opinionsmätningar hamnar Le Pen först på tredje plats men hon kan med sitt deltagande ändå påverka resultatet av presidentvalet.

2012-12 s 4-5
Det pågår en jämförelsevis dämpad debatt om skatter och utgifter i Europas huvudstäder
Trots krisens djup och längd har frågan om höjda skatter inte varit särskilt framträdande i den europeiska politiken. Det har mestadels rört sig om populistiska inlägg i still med Hollandes och Sarkozys. Debatten skiljer sig skarpt från den i USA, där president Barack Obama och hans republikanska rivaler ständigt diskuterar huruvida skatten ska höjas eller sänkas för de rika och hur mycket budgeten ska stramas åt som ett led i ekvationen.
I Frankrike och i de flesta europeiska länder har taktiken för att minska underskott och statsskulder varit att i första hand minska utgifterna. Betoningen av nedskärningar är en naturlig reaktion hos euroländernas konservativa regeringar. Det beror delvis på att européerna, som har kostsamma sociala trygghetssystem att finansiera, redan är hårt beskattade. Dessutom är de flesta ekonomer överens om att ännu högre skatter skulle hämma tillväxten i en tid när Europa är i desperat behov av tillväxt för att besegra krisen.

2012-12 s 8
"Brandfacklan Mélenchon manar till civilt uppror"
Ledaren för Vänsterfronten spurtar i det franska presidentvalet, man François Hollande och Nicolas Sarkozy anses fortfarande vara självskrivna finalister. Jean-Luc Mélenchon är en karismatisk vänsteragitator som kandiderar i presidentvalet som representant för en koalition av vänstergrupper inklusive Frankrikes förr mäktiga Kommunistiska parti. Stödet för honom tär på François Hollandes väljarstöd. Han lovar en återgång till pension vid 60 år, nu 62 år.Mélenchon för en hård strid mot Marine Le Pen i kampen om proteströster och arbetarklassens röster. I senaste mätningen får Sarkozy 27,5 %, Hollande 27 och Le Pen 17 %.

2012-14 s 4-8
"En obehaglig sanning"
Fransmännen har fått en smärtsam påminnelse om att säkerheten inte kan tas för given. Men när det gäller ekonomin har de inte förstått att stora faror lurar, och ingen av de ledande presidentkandidaterna vågar förbereda dem på den oundvikliga chocken.
En vecka efter terrorskotten i Toulouse var kandidaterna i presidentvalet ute i kampanjen igen. Den obekväma sanningen är, att Frankrike, eurozonens näst största ekonomi efter Tyskland, måste dra ner på utgifterna. Frankrikes offentliga sektor lägger beslag på 56 procent av BNP jämfört med genomsnittet i OECD-länderna som är 43,3 procent. Frankrikes offentliga sektor är till och med större än Sveriges. Frankrike har i åratal erbjudit medborgarna en välfärdsmodell av svensk typ med förmåner och trygghetspaket, men man har inte skapat tillräckligt med tillgångar för att finansiera välfärden.
En rankingbyrå har redan sänkt Frankrikes kreditbetyg på grund av hög statsskuld och låg tillväxt.
Frankrike har tappat starkt i konkurrenskraft gentemot Tyskland. Löner och lönekostnader är för höga och produktiviteten för låg. Den offentliga administrationen alltför stor.

2012-14 s 8-10
"Många kan inte leva på lönen"
Frankrike är ett av många länder där allt fler vanliga människor får allt svårare att klara försörjningen. Runt 120 000 fransmän bor för närvarande på campingplatser. Många låginkomsttagare har tillfälliga anställningskontrakt utan de trygghetsvillkor som permanenta jobb ger. De är sämre betalda och inkluderar färre förmåner.

2012-14 s 10
"Hollandes försprång krymper snabbt"
När det bara är knappt tre veckor kvar till det franska presidentvalet börjar väljarstödet för François Hollande minska. Han har under de senaste fyra veckorna tappat 7,5 procentenheter. Idag skulle han få 28,5 % av rösterna i första valomgången mot 27,5 för Sarkozy. Vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon får 15 % och först på fjärde plats kommer Marie Le Pen med 13,5 %.

2012-14 s 10
"Har Mohamed Merah räddat Sarkozy?"
Det går inte att bortse från att en islamisk terrorists illdåd kanske blir avgörande i det franska presidentvalet. Mohamed Merahs ondskefulla brott påminde fransmännen om hur sårbara de är inför vettvillingar. Allt kommer att bero på om attackerna i Toulouse har avlett uppmärksamheten från den dåliga ekonomin till den nationella säkerheten där Sarkozy överträffar Hollande.

2012-15 s 6
"Mot alla odds"
Räkna aldrig ut Nicolas Sarkozy, han om någon kan göra det omöjliga. Presidentvalets två omgångar, dem 22 april och 6 maj närmar sig. Inga opinionsmätningar talar till Sarkozys fördel gentemot socialistpartiets Hollande men dramer som katastrofen i Toulouse lockar fram Sarkozys bästa sidor som en hårdför före detta inrikesminister och en ledare som håller huvudet kallt i en kris.

Frankrike
2012-16 s 4-5
"Var lutar Frankrike, åt norr eller söder?
I det franska presidentvalet handlar det inte bara om vänster eller höger: En öppen fråga är också om landet tippar åt norr eller söder. Man kan också fråga sig vem som är utmanare och vem som håller på vem.
I valet är det inte utrikespolitiken som intresserar, viktigare frågor är billigare körkort och dag för pensionsutbetalning. Alla partier riktar skarp kritik mot det inhemska systemet, skarpast är ytterlighetskandidaterna, Nationella Frontens Marie Le Pen och vänsteralliansens Jean-Luc Mélenchon. Båda får 15 % var i opinionsundersökningarna. Men segraren i presidentvalet blir antingen sittande presidenten Sarkozy eller François Hollande. För att vinna måste, i andra omgången, Sarkozy få ett starkt stöd från Le Pens väljare, men han behöver också röster från mittenpolitikern Bayrous läger, som utgör cirka 10 %.

2012-16 s 5-7
"I veka livet på François Hollande"
Är han tillräckligt tuff, tillräckligt statsmannalik, tillräckligt ovanlig? När man väl blir vald förändras allt, då blir man Frankrike, säger Hollande själv.
Trots en bantningskur förra året - mindre vin, mindre ost och framför allt mindre choklad - har favoriten i det franska presidentvalet, François Hollande, runda kinder och ser lite mullig ut i sina grå kostymer. Nyligen påstod en frustrerad Nicolas Sarkozy, som kämpar desperat för att bli omvald, i ett rasande utfall att "Hollande är värdelös, han är värdelös! Fattar ni?"
En etikett som Hollande bar mycket länge var "Monsieur Royal" vilket refererade till hans f d partner och mamman till hans fyra barn, Ségolène Royal. Hon var minister och besegrade honom sedan i striden om Socialistpartiets nominering i presidentvalet 2007.
Men nu börjar Hollande se ut som en trolig presidentkandidat. En orsak är att fransmännen tröttnat på Sarkozy. En annan är att Hollande motsvarar en gammaldags bild av vad en fransk politiker ska vara. Han avskyr de rika och är inte det minsta vräkig. Och han har examen från de finaste skolorna (les grandes écoles)

2012-16 s 7
"Undrar om Sarkozy saknar DSK"
Den skandalomsusade Dominique Strauss-Kahn hade kanske varit lättare att besegra än François Hollande, som trots (eller tack vare) sin grå vanlighet har god chans att bli Frankrikes nästa president. Sarkozy har upptäckt att den relativt färglöse Hollande är mycket svårare att angripa.

2012-17 s 12-14
"Sarkozy har mycket emot sig"
Nicolas Sarkozy överlevde den första valomgången, men för att vinna 6 maj måste han sluta upp med att tävla mot sig själv.
Frankrikes president har stora problem, och han vill att hans landsmän ska tro att de också får stora problem om de inte väljer honom. När vallokalerna stängde förra söndagen efter presidentvalets första omgång visade resultatet, att Nicolas Sarkozy som väntat möter François Hollande i slutomgången. Enligt resultaten var motståndaren François Hollandes segermarginal så liten att det fortfarande finns hopp för Sarkozy.
Nationella Frontens Marine Le Pen fick hela 18 procent, vilket ger henne en potentiell roll som kungamakare. Den yttersta vänsterns brandfackla, Jean-Luc Mélenchon, som gick hem hos stora, uppeggade massor, vann inte lika stort gehör hos vanliga väljare och fick 11,1 procent. Den 57-årige Sarkozys strategi är nu att övertyga fransmännen om att det blir katastrof om de väljer Hollande.
De allra senaste opinionsmätningarna tyder dock på att Sarkozy kommer att förlora striden. François Hollande blir Frankrikes nye president!

2012-18 s 4-8
"Segerns sötma kan få en bitter eftersmak"
François Hollande blir nog Frankrikes nästa president. Hur kommer han att sköta jobbet?
För Hollande skulle en seger sätta punkt för tre decennier i maktens skugga. När Hollande förra året presenterade sig som kandidat till presidentposten var det ingen som tog honom på allvar.
Prognosen inför presidentvalets andra omgång talar för Hollande
Sarkozys utsikter inför finalen på söndag 6 maj är mörka. Le Pens sympatisörer är ingen homogen grupp att lita på.
Vem som än vinner valet måste styra ett land som är djupt splittrat, har djupa klyftor och rekordhög arbetslöshet och som lever över sina tillgångar och som omedelbart måste ta smärtsamma och impopulära beslut om ekonomin.
Det kan bli demonstrationer. Fransmännen är mer benägna än de flesta folk att protestera på gator och torg. Folk är förbittrade över den hårda, postindustriella verkligheten och längtar tillbaka till sötebrödsdagarna.

2012-18 s 8-9
"Extremhögern får en nyckelroll i valet"
6,4 miljoner väljare röstade på Marine Le Pen i presidentvalets första omgång. Partiets starkaste väljarstöd någonsin. Det kan komma att avgöra valet på söndag. Sarkozy försöker locka till sig Nationella Frontens väljare genom att betona vikten av att begränsa invandringen, skärpa gränskontroller, skydda traditionella familjevärderingar, värna om "det franska fortet" och bekämpa hotet om inkräktande mångkulturalism.

2012-19 s 4-5
"Frankrike får en ny president"
Frankrike och Europa och kanske hela den globala ekonomin står inför en ny och osäker era. Socialisten François Hollande besegrade presidenten Nicolas Sarkozy med 52 procent mot 48. Valresultatet var tydligt men det gav inte Hollande ett starkt mandat. Den nye ledaren och hans medarbetare blir kanske inte så farliga som Hollandes vänsterretorik lät antyda. Det fanns en påtaglig insikt om att svåra tider väntar.
Sarkozys valstrategi gick ut på att vinna extremhögern, men det visade sig att många där också avskyr honom. Sarkozys eget parti, UMP, kommer enligt många bedömare att splittras efter valförlusten.

2012-20 s 5-6
"Pragmatism eller ideologi - det är frågan"
Djupa interna motsättningar i Nicolas Sarkozys parti äventyrar partiets möjligheter att behålla majoriteten i nationalförsamlingen. Oenigheten i UMP gäller om man ska samarbeta med Marine Le Pens EU-fientliga Nationella Fronten inför parlamentsvalen 10-17 juni. Enligt den senaste mätningen skulle socialisterna få 44 % av ledamöterna i nationalförsamlingen. UMP och allierades skulle få 36.5 % och NF 18 %. Socialisterna kontrollerar redan senaten och 21 av Frankrikes regioner. Le Pen har klargjort att hon räknar med att UMP spricker.

2012-22 s 10
"En odiplomatisk toppdiplomat"
Frankrikes nye utrikesminister, Laurent Fabius är inte känd för att vara särskilt diplomatisk, särskilt inte när det gäller hans egen chef, François Hollande. Fabius gedigna bakgrund och utmärkta meriter som före detta mönsterelev vid alla skolor som räknas i Frankrike, behövs i en ny regering där bara fem av 34 ministrar har regeringserfarenhet. Fabius var budgetminister redan vid 34 års ålder under smeknamnet "Mitterands favoritson".

2012-22 s 11
"Den franska högern har svårt att samla sig"
Kampen om att efterträda Nicolas Sarkozy hårdnar i en tid när den franska mitten-högern borde stå enad inför parlamentsvalet nu i juni. François Fillon har brutit sig ut ur ledet och kandiderar som ny premiärminister. Före detta justitieministern Alain Juppé som också kan bli kandidat manar emellertid att låta det planerade partiledarvalet vänta inför utmaningen att hindra Socialisterna från att också vinna majoriteten i det kommande parlamentsvalet. Inför detta har den samlade högern 46 % mot den samlade vänsterns 45 %.

2012-22 s 11-12
"Första damen saknar både officiellt uppdrag och ring"
Tiderna förändras, det märks inte minst när första damen i ett land som Frankrike inte har en tanke på att stå i makens skugga, utan fortsätter att arbeta som journalist och försörja sig själv. Valérie Trierweiler har varit gift två gånger och skilt sig lika ofta. Hollande och Trierweiler är det första ogifta paret som bor i Elyséepalatset tillsammans. De gör som Tysklands nye president, Joachim Gauck, vars sambo också är journalist. Trierweiler föddes 1965 till en funktionsnedsatt far som förlorat ett ben i en minexplosion 1944 och en mor som arbetade som kassörska på en isstadion. Hon har fem syskon och levde ganska knapert i Angers i västra Frankrike. Hon har nu en tjänst på välkända Paris Match.

2012-24 s 9
"Socialisterna leder i Frankrike"
Hollandes socialistparti leder efter första omgången i det franska parlamentsvalet. De kontrollerar redan senaten men kommer i parlamentet förmodligen tvingas söka stöd hos de Gröna och hos Melanchons anhängare i vissa frågor, vilket kan tvinga Hollande att föra en mer vänsterinriktad kurs. Melanchon själv åkte ut ur nationalförsamlingen efter en bitter fejd med FNs Marine Le Pen.

2012-25 s 5
"Frankrikes socialister har hela makten"
Det socialistiska blocket fick många fler mandat än de nödvändiga 289 för att kontrollera majoriteten i Nationalförsamlingen. De gröna fick cirka 20 och yttersta vänstern cirka 10. Den förre presidenten Nicolas Sarkozys UMP fick bara 220 mandat, en rejäl minskning. Det väntas en bitter strid om ledarskapet i UMP. Nationella Frontens Marine Le Pen kom inte in i parlamentet, det gjorde däremot hennes brorsdotter den blott 22-åriga juridikstudenten Maréchal Le Pen. Demokratiska rörelsens ledare François Bayrou förlorade sin plats.
Den franska ekonomin haltar sig framåt. Frankrike har lovat att minska budgetunderskottet till 5,5 % av BNP i år och tre procent nästa år.

2012-27 s 7
"Slaget om Frankrikes höger har redan börjat"
Den gamle franske presidenten Sarkozy lämnar efter sig ett parti i kaos. Nu börjar maktkampen vem som ska efterträda honom i det sargade partiet. Det blir inte lätt för UMP att finna ett samlande namn till hans efterträdare. Intressanta kandidater är Patrick Buisson som var Sarkozys rådgivare, Roselyn Bachelot som kritiserade deras högerstrategi och partiets generalsekreterare Jean-François Copé. liksom François Fillon, Sarkozys respekterade premiärminister. Även en tidigare premiärminister, Alain Juppé kan tänkas ställa upp.

2012-28 s 10-11
"Sarkozy har huvudroll i Frankrikes tvålopera"
En tvålopera av sällan skådat slag spelas just nu upp i Frankrike. Huvudrollsinnehavare är förre presidenten Nicolas Sarkozy och Frankrikes rikaste kvinna, arvtagerskan till hårspraykoncernen L'Oreal, Liliane Bettencourt. Sarkozy påstås ha fått "bruna kuvert" till sina valkampanjer på förbjudna belopp. För att säkra bevis gjorde polisen skatterazzia i expresidentens hem nyligen och beslagtog diverse material, bland annat datorer. Han misstänks för olaglig finansiering i samband med 2007 års presidentvalskampanj som Nicolas Sarkozy vann. Sedan hann vunnit lättade han på skatten för de rika.

2012-29/30 s 46
"Ny fransk tvålopera"
Den nyvalde franske presidenten François Hollandes äldste son har offentligt attackerat landets "första dam" och anklagat henne för att ha förstört "den normala bilden" av den nya presidenten. Thomas Hollande säger att han och hans syskon har gjort klart att de inte vill ha att göra med sin fars partner, Valérie Trierweiler sedan hon förstört deras mors, alltså François Hollandes tidigare sambo, politiska förhoppningar med ett svartsjukt inlägg på Twitter. Den före detta sambon Ségolène Royal förlorade sin plats i parlamentet och hennes ambition att bli talman gick upp i rök. Hollande har fyra barn med Royal.

2012-32 s 7
"Summan av kardemumman bli plus minus noll"
Frankrikes regering vill anställa tiotusentals nya lärare och poliser och för att detta ska bli möjligt måste 65 000 jobb inom övriga sektorer i den offentliga sektorn bort. De allra största nedskärningarna sker sannolikt inom försvaret. Hollande har lovat att minska statens nya skulder till motsvarande tre % av BNP.

2012-33 s 8
"Kvinnor flockas kring Nationella Fronten"
Marine Le Pen försöker ändra på den allmänna uppfattningen av både henne och hennes parti. Hennes moderata kursändring har fungerat - särskilt bland kvinnor. Tidigare var partiets väljare främst "etno-auktoritära" män, nu är lika många kvinnor. Det är särskilt en grupp kvinnor som arbetar inom rutinmässiga, icke manuella yrken som försäljare som röstar på Marine - och som inte röstade på hennes far 2007.
Frågan är om hon kommer att lyckas tvätta bort den antisemitism och chauvinism som Le Pen père stod för?

2012-34 s 4
"Franska poliser jagar romer"
Med början i slutet av juli har romernas läger i utkanten av många franska städer i allt högre grad brutits upp vid raider i gryningen. En del har repatrierats till Rumänien.
Den 13 augusti exploderade våldsamma upplopp i den lilla stillsamma staden Amiens i norra delen av Frankrike, där arbetslösheten är stor. Ungdomar brände ner en sjuksköterskeskola och skadade 17 poliser. Ett ganska snöpligt slut på socialisten François Hollandes första 100 dagar som president. På vänsterkanten är nu kritikerna förvånansvärt passiva mot raiderna. Romerna får "aide du retour" på 2500 kr av regeringen i utbyte mot att återvända hem. Många av dem, eller andra romer, är snart tillbaka så antalet är tämligen konstant, mellan 15000 och 20000 - trots tusentals deporteringar.

Frankrike, Näringsliv
2012-36 s 6-7
"Entreprenörer bemöts med misstro"
Entreprenören Laurent Villerouge uppfann trottoaren som genererade belysning blev inte trodd i Frankrike. Nu gör han succé i USA. Folk vill känna sig säkra i Frankrike säger han. "Fransmännen får för mycket hjälp". Det är landets starkt utbyggda välfärdssystem som gör att ingen längre kan eller behöver ta någon risk.

2012-37 s 5-6
"Presidentens röriga familjeliv"
Sedan han tog över i maj har Francois Hollande vid upprepade tillfällen bett fransmännen att betrakta honom som en "normal" president.
Det hade varit lättare om han hade gift sig med Ségolène Royal som han levde tillsammans med under nära tre årtionden och fick fyra barn med innan han blev sambo med Valerie Trierweiler, en politisk reporter som vill fortsätta att vara en självständig journalist med ett kontor nära presidentens.
Det offentliga spridandet av Hollandes familjeproblem" har underminerat presidentens ställning", anser hans son och före detta kompanjon, Segolene Royal och motiverar sitt påstående med "att han beskrivs som en man som inte kan hantera två tydligtvis orubbliga kvinnor, som inte tål varandra".
Böckerna heter "Mellan två eldar" av Anna Cabana, "Ex-et" av Sylvain Courage och "Favoriten" av Laurent Greilsamer.

2012-37 s 6
"Gängkrigen är en stor utmaning för den franska regeringen"
Sedan årets början har drygt tjugo personer skjutits till döds i det gängkrig som pågår i Marseille med omgivningar. Orsaken är främst narkotikahandeln i Marseilles nordliga stadsdelar. Mördarna använder sig ofta av automatvapen som Kalasjnikov som är lättillgängliga även för unga brottslingar i et fattiga höghusområdena i norra Marseille. Narkotika gängen har blivit ungdomarnas största "arbetsgivare". Nu söker de styrande ett sätt att komma till rätta med våldet en gång för alla. Socialistpartiet kräver att armén ska sättas in för att avväpna de våldsamma gängen. Det som händer i Marseille är av intresse för hela Frankrike menar premiärminister Hollande.

2012-38 s 5-6
"Tedispyt speglar ekonomisk oro"
Fralib, ett dotterföretag till Unilever som tillverkar te och tillsatser nära Marseille är ett av flera nedlagda fabriker där man intensivt debatterar reformeringen av landets arbetsmarknadsregler. Facket motsätter sig arbetsgivarnas krav på mer flexibla regler för att anställa och avskeda. Disbyten började när Unilever meddelade sina planer att stänga fabriken i september 2010 på grund av överkapacitet. Fabriken har ockuperats två gånger. Det kommunistiska CGT-förbundet stöder aktionerna. Facket begär att Unilever överlämnar till dem Elephant te-tillsats, ett varumärke som skapats lokalt och är väl etablerat i Frankrike. President Hollande har stött kravet.
Det finns en alternativ lösning med en entreprenör som vill köpa fabriken och tillverka potatischips, men facket vill fortsätta producera te.

2012-40 s 8-10
"Socialisterna vill förbjuda prostitutionen"
Sexhandel var knappast någon prioriterad fråga i den franska valrörelsen men nu har det blivit en utmärkande social fråga för Francois Hollandes nya socialistiska regering. I juni gjorde kvinnoministern Najat Vallaud-Belkacem det djärva uttalandet att hon vill förbjuda prostitutionen i Frankrike och Europa.
"Mitt mål är, liksom socialistpartiets, att få bort prostitutionen", sa hon.
Det föregående franska parlamentet hade redan antagit en resolution som siktade in sig på "ett samhälle utan prostitution". Men kan en regering göra sig av med ett samhälle där det betalas för sex? Debatten rasar bland Frankrikes intellektuella. Sexarbetare har gått på gatan inte bara för att sälja sex utan också för att protestera. De anklagar det regerande socialistpartiet för att använda frågan för att distansera sig från beröring med Dominique Strauss-Kahn som en gång var partiets presidenthopp men som blev inblandad i en hallickoperation.
Det finns kriminella nätverk, oftast rumäner, som bjuder ut albanska och moldaviska kvinnor.
Att sälja sex är idag inget brott. Lagarna förbjuder hallickar, bordeller och sexköp av minderåriga. En idé som diskuteras är att kriminalisera kunderna. Sverige var först 1999, sedan kom Norge och Island. I Tyskland är prostitutionen laglig och regleras kommunalt.

2012-47 s 10-11
"Varför Frankrike kan bli det största hotet mot euron"
Debatten om att euron kan kollapsa har lugnat sig för stunden, skrivet The Economist. Men att få rätsida på den enväldiga valutan kommer att kräva år av smärtsamma uppoffringar. Bakom horisonten skymtar ett hot som överskuggar allt: Frankrike.
Fransmännen har länge haft en kärleksfull relation till både euron och EU. President Francois Mitterand argumenterade för euron som gemensam europeisk valuta eftersom han hoppades öka Frankrikes inflytande i EU som annars hotade att hamna i klorna på ett enat Tyskland. Frankrike har tjänat på euron: Landet lånar till rekordlåga räntor och har undvikit mycket av de ekonomiska bekymren som drabbat Medelhavsländerna. Men sedan tidigt i våras när Francois Hollande blev landets första socialistiska president, och sedan Mitterand, överlåtit huvudansvaret för euron till Tyskland, som därmed stärkt sin ekonomiska och politiska position i EU, ser Frankrikes ekonomi alltmer sårbar ut.
I årtal har Frankrike förlorat i konkurrenskraft gentemot Tyskland. Frankrike konsumerar 57 % avlandets BNP, den högsta andelen av eurozonens länder. Sedan 1981 har statens samlade stats skuld ökat från 22 % av BNP till 90 % idag. Frankrike riskerar att se sig passerat av Italien och Spanien i eurozonens ekonomiska bottenskikt. Hollande har inte mycket tid på sig att desarmera den tidsinställda bomb som tickar i hjärtat av Europa.

2012-48 s 10
"Frankrikes sargade höger"
Maktkampen hårdnar i det konservativa lägret. Vid det interna partivalet i söndags vann Jean Francois Copé. Före detta premiärministern Francois Fillon vill göra om valet eftersom det var så jämt och att att några röster glömdes bort i sammanräkningen. Bland fransmännen i allmänhet ansåg 23 % Fillon vara den bäste kandidaten. På andra plats kom Nicolas Sarkozy och först på tredje plats kom Copé med 9 %. Övriga gillade ingen av UMP-kandidaterna eller svarade inte.

2012-48 s 31
"Förre presidenten inför rätta"
Den förre franske presidenten Nicolas Sarkozy har varit i rätten för att besvara frågor kring misstankar att ha tagit emot illegala bidrag till valkampanjen 2007 från Frankrikes rikaste kvinna, den 90-åriga arvtagerskan till kosmetikföretaget L'Oreal, Liliane Bettencourt. Hennes tidigare sekreterare har sagt till polisen att hon överlämnade nära en och en halv miljon kronor i kontanter till Sarkozys kampanjkassör.

2012-50 s 4-6
"Ung, välutbildad och arbetslös"
Justine Forriez, 23, utgör en del av ett växande problem i Frankrike och andra europeiska länder med låg tillväxt - de unga och välutbildade arbetslösa som går från den ena praktiken till den andra, från den ena korttidsanställningen till den andra, men som inte kan få ett stadigt arbete som för dem in på vägen till att bli den där skattbetalande bostadsägaren som i åratal utgjort normen i Frankrike.
Detta är en "flytande generation" som fått det ännu värre på grund av eurokrisen och situationen ses i vida kretsar som att det handlar om ett system som har misslyckats: en elitistisk utbildningstradition som inte integrerar akademiker i förvärvslivet, en stel arbetsmarknad som det är svårt att ta sig in i och ett skattesystem som gör det dyrt för företagen att tillsvidareanställa folk samtidigt som det både är svårt och dyrt att avskeda.
Arbetsgivarna skriker efter ingenjörer, datortekniker, elektriker och svetare medan utbildningssystemet tycks värdera humaniora snarare än teknisk och industriell expertis. "Sluta drömma om manschettyrken! Industriarbete! Det är den rätta vägen!

2013-1/2 s 4-5
"Striden kring samkönade äktenskap"
Medan President Francois Hollandes regering förbereder sin trygga riksdagsmajoritet på att rösta igenom lagen om samkönade äktenskap, troligtvis sent nästa månad, har tusentals borgmästare, biträdande borgmästare och andra småstadspolitiker över hela landet rest sig upp för att uttrycka motstånd. Denna rörelse går enligt sina organisatörer tvärs över politiska och religiösa linjer och belyser istället en annan gräns, den som skiljer det trendiga och politiskt känsliga Paris från otaliga mindre städer runtom i landet, där de flesta förblir trogna tidlösa värderingar och ett traditionsbundet samhälle med djupa rötter i kristendomen.

2013-03 s 4-5
"Manuel Valls, socialisternas nya löfte"
Det har varit ett smärtsamt år för socialisterna i Frankrike. Ekonomin står stilla, arbetslösheten ökar. I december föll president François Hollandes popularitet till en ny bottennotering på 35 procent. Premiärminister Jean-Marc Ayraults popularitet sjönk ännu mer. Det nya laget ligger långt under de opinionssiffror som den förra vänsterregeringen, under Lionel Jospin för tio år sedan, åtnjöt. Men mitt i all besvikelse märks en socialist som trotsar trenden: Manuel Valls, inrikesministern. På mindre än ett år har den 50-årige Valls, son till en katalansk konstnär som fick franskt medborgarskap vid 20 års ålder, gått från en irriterande uppkomling och outsider till Frankrikes mest populära politiker. Att Frankrike på grund av sin enorma statsskuld, stod inför "en kraftansträngning lika stor som den efter andra världskriget" och att alla problem inte kunde lösas genom att spendera mera. Idag toppar Valls opinionsundersökningarna med tjusiga 61 procent, sju procentenheter mer än för en månad sedan. Han nämns allt oftare som en möjlig premiärminister.
Han är energisk, ifrågasätter gamla vanor och tar tag i säkerhetsfrågor".

Mali, Frankrike, terrorism
2013-03 s 12-13
"Frankrike har snäv tidsram för sitt ingripande I Mali"
Frankrikes utrikesminister har satt en tidsram för sitt lands militära ingripande i Mali och sagt att det "kommer att handla om några veckor". Frankrikes inblandning i Malis regerings kamp tyder på att den före detta kolonialmakten bestämt sig inte bara för att hindra rebellerna - som har band till Al-Qaeda - från att vinna terräng, men även för att förstöra deras stridsduglighet.
President Hollande är fast besluten att utrota dessa terrorister som hotar Malis säkerhet.
I september kommer FN att inleda ett uppdrg I Mali.

Frankrike, Tyskland
2013-04 s 6
"Sprickor i den nyfranska romansen"
Förhållandet mellan Tyskland och Frankrike har lidit under den ekonomiska krisen. En attitydundersökning som gjorts inför 50-årsfirandet av Elysée-fördraget visar att fransmän betraktar Tyskland som arrogant och associeras med öl, Berlin, bilar, nazister och krig. Frankrike betraktas - av tyskarna som ett land med avundsvärda kulturella rikedomar befolkat av elitistiska livsnjutare.

Afrika, Niger, Frankrike, terrorism
2013-05 s 30
"Fransk militar I Niger"
Särskilda enheter ur franska armén ska bevaka den statliga energikoncernen Arevas urangruvor i Niger. Islamister har efter den franska interventionen I Mali hotat att angripa franska anläggningar I Sahel-området som i Algeriet. Areva är den största enskilda investeraren I Niger och har 2700 anställda I landet. Koncernen planerar att öppna en ny urangruva i Imouraren.

2013-11 s 7
"Fransk militär släpper Dreyfus hemligheter"
Hela den hemliga militära dossier som användes för att falskeligen döma kapten Alfred Dreyfuss som spion för Tyskland 1894 har lagts ut på internet av det franska försvarsministeriet. Dreyfuss blev rentvådd 1906.
De omfattande akterna om fallet arkiverades 1906 men de har aldrig förr publicerats i sin helhet.

2013-13 s 6-7
"Strasbourgs moské en turistmagnet"
I det franska folklivet har muslimer blivit ett allt vanligare inslag. Den stora moskén i Strasbourg som uppförts till en kostnad av 89 miljoner kr har starkt bidragit till denna synlighet. 26 % av pengarna kom från kommun och region, 33 % från lokala donationer och resten från Saudiarabien och Kuwait. Antalet besökande turister växer. Kanske blir det också en minaret med tiden.

2013-13 s 18-20
"Drönarna i Niger ger USA fotfäste"
Strax utanför Nigers huvudstad Niamey ligger, bakom en taggtrådstäckt mur, den senaste utposten i USA:s drönar­basimperium. De små obemannade farkosterna flyger norrut på jakt efter al-Qaida soldater och andra gerillagrupper i nord- och västafrika framför allt i Mali. Niger, vars befolkning till 90 % är muslimer, och dess grannländer är i desperat behov av utländskt stöd för att spåra gerillastyrkornas rörelser över Sahara och Sahel. I Niger är arbetslöshet och undersysselsättning stora problem, liksom bristen på rent vatten och ej fungerande avloppssystem, speciellt på landsbygden.

2013-14 s 13
"Hollande kan inte hantera arbetslösheten"
Arbetslösheten ligger på 10,8 %, vilket är högre än förra året. Oppositionen anklagar president Hollande för att ha skapat problemen genom en "skattechock" parat med ett tvärstopp av utgifter i den offentliga sektorn.

2013-19 s 8-10
"Djupfrysta relationer"
Tyskland ger ett tydligt intrycket av att den tyska regeringen gett upp hoppet om en väsentlig förbättring av den politiska situationen i Europa före de tyska förbundsdagsvalen i september. Berlin och Paris är oense om allt från en bankunion till en räddningsaktion i Cypern och frågan om euroobligationer. Merkel vill ha åststramningar, liberalisering av arbetsmarknaden och omstrukturering av det social välfärdssystemet. Grundläggande reformer som förre förbundskanslern Gerhard Schröder genomförde 2010 i Tyskland.
Ämbetsmännen i regeringskansliet ger grannlandet Frankrike skulden. Frankrike var tänkt att tillsammans med Tyskland bli den motor som skulle driva hela EU framåt. Men Paris vill inte nå överenskommelser i viktiga frågor med Tyskland före september. François Hollande räknar helt kallt med att de tyska valen ska byta ut regeringen i Berlin mot en ny som han hoppas ska vara mer kompromissvillig.

2013-21 s 8-9
"Undervisning på engelska väcker starka känslor i Frankrike"
När både den franska utbildningsministern och ledande vetenskapsmän förespråkat att universitetskurser kan ges på engelska (framför allt för kineser och indier) har många framstående fransmän svarat med lika upprörda som indignerade protester.
Det fanns en tid för inte så länge sedan då alla med en god utbildning talade franska. Diplomati och affärer avhandlades på franska. Kunskap spreds på franska. Resenärer klarade sig på franska och självklart viskade kärlekspar ömhetsbevis till varandra på franska.
Sett ur Frankrikes synvinkel är det både en sorg och ett problem att mycket av allt detta nu sker på engelska - även i Frankrike. I ett land som är så fäst vid sitt språk att det finns ett helt departement för att främja det, räcker detta faktum i sig för väcka passionerad debatt i Paris - naturligtvis på franska.
Högskoleministern Genevieve Fioraso introducerade denna vecka ett lagförslag som skulle ge franska universitet rätt att ge fler kurser på engelska, också när engelska inte är själva ämnet för studierna. Målet är enligt henne att locka fler elever från länder som Kina, Brasilien och Indien, där engelska i allmänhet lärs ut men där franska är reserverat för litteraturälskare.

Historia, Frankrike, USA
2013-23 s 10-11
"Den mörka sidan av Frankrikes befrielse"
En ny bok avslöjar den mörka sidan hos en del soldater som befriade Frankrike. Plundring, våldtäkter och horeri var vanligt bland dem. Befriarna var bullersamma och drack för mycket. De slogs på gatorna och stal. Men det värsta var att de var som besatta av fransyskorna. De vill ha sex - en del gratis, andra mot betalning och somliga med våld.
Författaren till boken är Mary Louise Roberts, professor i historia vid University of Wisconsin. Hon talar om landstigningen vid Omaha Beach i Normandie den 6 juni 1944 som "en formlig våg av manlig brunst".

2013-24 s 6-7
"Frankrike anlitar Hollywood för att skydda 'l'exception culturelle'"
'L'exception culturelle' är ett undantag från frihandel som tillåter länder som Frankrike att skydda sin produktion av Film, musik och andra konstarter från utländsk konkurrens. I ett kommande nytt handelsavtal mellan EU och USA ifrågasätts detta undantag.

2013-24 s 7
"Paris hotar samtal EU-USA i skuggan av handelskrig med USA"
Frankrike kräver att kultursektorn inte övergår i överläggningarna. Storbritanniens David Cameron är mot detta, så mycket som möjligt ska läggas på förhandlingsbordet. Också USA kräver att allt ska diskuteras. Frankrike har stöd av 16 EU-länder bland annat Tyskland.

2013-25 s 6
"Frankrikes yttersta höger blir synlig"
Våldsamma aktioner i anslutning till rörelsen mot homoäktenskap och mordet på en ung antifascist har riktat blicken mot högerextrema ytterlighetsgrupper. Konfrontationer mot ordningsmakten har gett dem möjligheter att profilera sig som mycket bestämda motståndare till regeringen. Deras existens har man hittills snarast förträngt.
Under namnet "printemps français " har de hårdföra redan organiserat sig för kommande aktioner i kampen mot homoäktenskap. Samtidigt har Front National (FN) under sin nya ledare Marine Le Pen lyckats bli allmänt accepterat som ett "salongsfähigt" parti.

2013-25 s 7
"Det franska köket ska räddas och begreppet 'Restaurant' skyddas"
Ett växande antal matställen i Frankrike serverar sina gäster mat som lagats i förväg. Anhängare av den gamla matlagningsskolan till att ordet "restaurant" bara ska få användas av ställen som serverar färsk mat som lagats på stället.

2013-26 s 10-11
"Måste fransmännen arbeta mera, längre och hårdare?"
Frankrikes växande pensionsproblem kommer att bli akuta under de kommande 20 åren när personer födda under de barnrika åren på 1950- och 1960-talen går i pension. Under de gångna 60 åren har Frankrikes omfattande välfärdssystem nästan tredubblats i storlek. Räknat som offentliga sociala utgifter i procent av BNP ligger Frankrike högst i världen - Sverige ligger på andra plats. Nu står den socialistiske premiärministern Hollande inför ett stort problem efter sitt vallöfte "att varje generation ska ha ett bättre liv än det föregående". Men han vägrar att höja pensionsåldern som i dag ligger på 62 år. Offentliganställda och särskilda kategorier arbetare kan gå i pension redan vid 50 år!

2013-31 s 6
"Burkaförbudet i Frankrike"
Det behövdes bara två nätter av upplopp i en enda stad, Trappes, för att sätta hela Frankrike i gungning i juli 2005. Trappes har en stor muslimsk befolkning och har varit ett tillhåll för hårdför salafistisk islam. Många franska kvinnor som är muslimer godkänner förbudet mot burka efter det inte är tradition i norra Afrika med sin histoiska anknytning till Frankrike. Mycket få kvinnor bär burka i Frankrike. 2011 stoppades bara 423 kvinnor med burka.

2013-33 s 5
"Fransmännen slutar äta baguette"
Den genomsnittlige fransmannen äter nu för tiden bara en halv baguette om dagen jämfört med nästan en hel 1979 och mer än tre om dagen år 1900. Bröd ger upp sin plats på matbordet till sådana som frukostflingor, pasta och ris.

Ryssland, Frankrike
2013-35 s 8
"Ryssar tvättar pengar genom att köpa vingårdar"
Tracfin som har till uppgift att avslöja penningtvätt och projekt för finansiering av terrorism säger att man uppmärksammat på investeringar som gjorts av ryssar, kineser och ukrainare. Ofta är köparna företag som finns i utländska skatteparadis och som ofta är ryska medborgare.

Frankrike
2013-35 s 9-10
"Franska vinodlare hårt drabbade av hagelstormar"
De lokala myndigheterna beräknar att omkring 20 000 hektar av Bordeauxs vingårdar förstördes av stormen och haglet för en tid sedan. Den slog mot en strimma av Frankrike från Bordeaux till den belgiska gränsen inklusive delar av Champagne. Stormen krossade dubbelglasade fönster, slet loss takpannor och lämnade efter sig en nära halvmetern tjock driva av hagel.

2013-36 s 7
"Pensionsförlaget glädjer ingen"
"Den franska regeringens väntade förslag för att förändra det generösa men underfinansierade pensionssystemet uppskattas av väldigt få människor i Frankrike. Förändringarna handlar om en lätt skattehöjning för arbetare och företag och en senare höjning av den tid som inbetalningar till systemet sker från 41,5 till 43 år. Den genomsnittliga pensionsåldern för arbetare inom den privata sektorn är 62 år. 2035 förväntas den ha stigit till 64,5 år. Pensionsutbetalningarna minskar inte.
Lagförslaget läggs fram denna höst i parlamentet där Hollands vänster har majoritet både i senaten och nationalförsamlingen.

2013-37 s 6-7
"Vargarna återvänder till Alperna och hotar fårskötseln"
På den sydfranska alpernas sluttningar jagades länge gråvargen tills den dog ut på 1930-talet. Den första vargen återvände till Frankrike från Italien först 1992. Sedan har vargstammen vuxit kraftigt. Områdets herdar är inte glada över detta. Under de senaste fem åren har vargen rivit minst 20 000 får - orsaken till vargstammens växande styrka är just att det finns rikligt med mat i form av får. Frankrikes 6 miljoner får kan omöjligen leva samman med vargar. Det finns bara 250 vargar men de är mycket blodtörstiga.

Frankrike
2013-43 s 14
"Presidenten i skottgluggen efter deponering av tonåring"
En romsk familj som uppehöll sig illegalt i Frankrike skickades tillbaka till sitt hemland i Kosovo. Ett barn, en femtonårig flicka, Leonarda Dibrani, hämtades i sin skola i samband med utvisningen. Detta väckte protester och fick den franske presidenten Hollande besluta att Leonarda skulle återvända till Frankrike för att slutföra sin utbildning. Detta beslut attackerades med lika kraftigt raseri från höger till vänster. För att beslutet förlöjligar statens auktoritet.
Beslutet att utvisa familjen, som sju gånger ansökt om asyl, sedan den kom till Frankrike 2009, anses av alla som helt korrekt. Fadern hade arresterats för stöld, avvisat erbjudanden om arbete och hotat tjänstemän med våld. Dottern Leonarda var långa tider borta från skolan och familjen hade förstört den lägenhet de tilldelats.

Frankrike
2013-46 s 8-9
"Frankrikes sociala säkerhetsnät sviktar"
Statens allomfattande närvaro i fransmännens liv, från arbetsplatsen till hälso- och utbildningsförmåner, är nu föremål för en stor debatt, eftersom Frankrike brottas med frågan om man ska kunna upprätthålla den socialdemokrati som varit modellen efter det andra världskriget. Många människor uppfattar sina många förmåner som naturliga delar i sina liv. Det politiska motståndet mot blygsamma ingrepp i de sociala programmen har varit intensivt.
Den växande kostnaden för de sociala välfärdsprogrammen från vaggan till graven har nästan uttömt den franska regeringens möjlighet att höja de skatter som är nödvändiga för att kunna betala allt och det har skapat allt värre problem för president, socialisten François Holland. Det viktigaste skälet ät att det finna för många offentliganställda.
Statens utgifter svarar för cirka 56 % av Frankrikes BNP i kontrast till 44 % i Tyskland och 40 % i USA.

2013-49 s 17-18
"Stark utrikes svag på hemmaplan"
De inrikespolitiska misstagen kommer slag i slag och tenderar att öka. Klyftan ökar mellan den franske presidentens beslutsamhet och hans tveksamhet hemma i Frankrike.
Medan fransmännen förbereder sig för ännu ett militärt äventyr på främmande mark är det många som undrar över hur en så beslutsam ledare i krig kan vara så obeslutsam på hemmaplan. Flera tabbar har han gjort:
1. att lägga sig i ett domstolsbeslut att skicka tillbaka till hemlandet Kosovo Leonarda Dibrani, en illegal romsk student.
2. att först införa den nya "ekoskatten", en avgift för stora långtradare, och sedan när protesterna och demonstrationerna blev stora, försöka ta tillbaka beslutet.
Det visar både obeslutsamhet och klåfingrighet.

Frankrike, Handel
2013-50 s 8
"Efter hästköttsskandalen händer inget"
Franska ministrar anklagar Bryssel - och framför allt engelsmännen - för att fördröja förslaget till förbättring av livsmedelssäkerheten för kött.
Frankrike med stöd av fyra andra EU-länder, har föreslagit regler som skulle kräva att producenter måste ange vad köttet innehåller och varifrån det kommer - med skandalen med hästkött i bland annat lasagne i gott minne. Finansminister Hamon säger att det finns miljontals mängd färdigmat som produceras i Europa och att branschens förmodade ansvar genom självreglering visat sig ineffektiv.

Frankrike
2014-03 s 4-5
"Är François Hollande liberal"
I hans tal ryms ofta ord som en tro på låga skatter och låga offentliga utgifter. Hollande erkänner att han underskattat djupet i lågkonjunkturen. Och att han hävdade att arbetslösheten skulle sjunka i slutet av 2013. Men mer än 45 % av BNP är beskattningen landet, näst högst inom EU efter Belgien. Hollande vill nu ha en "ansvarspakt" med näringslivet. Värst är dock enligt vänstern, att han vill eliminera "missbruk" av välfärden. Hans socialliberala realism" liknar Tony Blairs i Storbritannien och Gerhard Schröders i Tyskland.

Frankrike, Historia
2014-05 s 11-12
"Var är fransyskorna?"
I Panthéon, som kanske är Frankrikes viktigaste monument, har Frankrikes stora män begravts i århundraden. Av tradition ges varje fransk president äran att bli begravd i Panthéon tillsammans med prominenta personer som Voltaire och Rousseau och Victor Hugo.
Blott två kvinnor, bland annat Marie Curie är begravda i nationalmonumentet. Detta vill president Hollande och en nyväckt stark opinion snarast ändra på.
Nu får franska folket föreslå prominenta kvinnor. Listan toppas av rebeller och frontfigurer som vågade leva ett annorlunda liv, som ibland innebar okonventionella sexuella förbindelser. Två kvinnor är särskilt populära, anarkisten och läraren Louise Michel, ogift hela livet och Syster Emmanuelle, en nunna som levde större delen av sitt liv bland de fattiga i Turkiet och Egypten.

2014-06 s 16-17
"Borgmästarval i Paris"
Vem som än vinner innebär att Paris får en kvinnlig borgmästare. Borgmästaren är indirekt vald och det krävs en majoritet av rösterna från Paris invalda fullmäktigeledamöter.
Kampen står mellan socialisten Anne Hidalgo och den borgerliga kandidaten Nathalie Kosciusko-Morizet (kallad NKM). Båda vurmar före ett miljövänligare Paris genom att satsa på att bygga ut kollektivtrafiken. Anna Hidalgo är naturaliserad fransk medborgare med spanskt ursprung och var tidigare yrkesinspektör men har arbetat i stadshuset under de senaste 13 åren. NKM är före detta miljöminister och kommer från en politisk familj som har polska rötter. Hon fördömer nedsmutsning av stadens gator och brottsligheten och lovar en tuffare attityd till aggressivt tiggeri.

2014-09 s 5
"Etablerade taxibolag blockerar nya konkurrenter"
Uppretade taxichaufförer blockerade Paris gator när den före detta presidenten Sarkozy ville avreglera taximarknaden. Nu har president Hollande delvis avreglerat den genom att släppa fram nya smartphone beställda privata taxifärder, så kallade turistbilar med chaufför vilka kan beställas via en mobilapp och Paris gator har blockerats igen. Den franska huvudstaden lider av en brist på minicabs. Men de traditionella taxibilarna har fortfarande monopol på att plocka upp kunder vid vägkanten.

Handel, Frankrike
2014-09 s 23-25
"Frankrikes bilindustri: Familjen Peugeot ger upp"
Efter två århundrades överlåter Peugeot-familjen kontrollen till den kinesiska Donfeng Motor och den franska staten. Den franska staten, Peugeot-familjen och Donfeng ska var för sig utse två ledamöter till den nya stora styrelsen på 12 personer. De får sällskap av två personalrepresentanter och fyra oberoende styrelseledamöter.
Peugeot-familjens 200-åriga ledning av företaget har varit en lång bana av tillväxt som överlevt två världskrig. Familjen saboterade sina fabriker för att störa produktionen under den nazistiska ockupationen.
Peugeots marknadsvärde har krympt tillsammans med den europeiska bilmarknaden. Det sjönk från cirka 16 miljarder euro 2007 till cirka 4,5 miljarder och svepte bort miljarder från familjens nettoförmögenhet.

Frankrike, Kultur
2014-09 s 29-30
"Alla är nakna"
Kulturkrig i Frankrike, bråket om barnböckernas värderingar har nått hysteriska nivåer.
"Nu räcker det!" ropade Jean-François Copé, ledare för det viktigaste borgerliga partiet UMP, när han bläddrade i bilderboken "Alla är nakna". - "Sådana böcker ska inte vara rekommenderad läsning i statliga skolor.
Grälet om böckerna är bara en del av en mer omfattande panik som förenar katosla och muslimska traditionalister som är övertygade om att regeringens talesperson Najat Vallaud-Belcacems projekt handlar om att införa "genusteori". Skolbarn säger hennes kritiker ska tydligen lära sig att sexuell identitet är inlärt snarare än att det bestäms biologiskt.
Farida Belghoul, en aktivist mot genusteorin hävdar att utbildningsdepartementet är i händerna på en lobby för lesbisk - , gay - , bisexuell - och transsexuella.
En ny generation av socialister har dragit in i politiken. De kommer inte från arbetarrörelsen eller den offentliga sektorn utan från den ideella sektorn där de kämpat för kvinnors rättigheter och mot våld och diskriminering.
The Economist http://www.economist.com/news/europe/21596977-row-about-childrens-books-exposes-sharp-cultural-divisions-france-everybody-naked
French culture wars: Everybody naked!

Frankrike, Samhälle
2014-11 s 28-30
"Din importerade biff är serverad!"
Det franska nötköttet håller en alltför låg kvalitet. De senaste åren har det pågått en tyst revolution. Utländskt nötkött - från USA, Sydamerika och andra europeiska länder - tar över. 20 % av allt nötkött som konsumeras i Frankrike idag importeras främst från Tyskland, England och Irland. År 2011 producerade 40 författare, historiker, designers och intellektuella tillsammans med det franska slaktarförbundet en i bok i storformat med essäer och illustrationer som berömde det franska köttet - allt för att ändra på den nedåtgående trenden.

Frankrike
2014-12 s 12-13
"Skandalen som är pinsam för alla"
Nya avslöjanden i Frankrike. Nicolas Sarkozys politiska comeback är hotad. Den socialistiska regeringen förnekade först all kännedom om den avlyssningsskandal av den förre presidenten Nicolas Sarkozy som skakar Frankrike. En avlyssning som avslöjat en rad skandaler och som kan omöjliggöra hans politiska comeback i kommunalvalen och till EU-parlamentet.
Le Monde har avslöjat att undersökningsdomare började avlyssna Sarkozys telefon förra året i september. Sarkozys immunitet mot åtal löpte ut när han lämnade presidentämbetet 2012.
Den mest sannolika vinnaren i affären är Marine Le Pen och hennes parti Nationella Fronten.

2014-16 s 15-16
"Valls vågar säga sanningen"
Premiärminister Manuel Valls, tidigare Frankrikes inrikesminister, krävde nedskärningar i sitt första tal till Nationalförsamlingen. Han har presenterat sin egna socialistiska politik för landet: mer åt mitten i sociala frågor, mer konservativ på det ekonomiska området och mer stridslysten än personen som utsett honom, presidenten François Hollande.
Socialistpartiet är i gungning sedan de dåliga lokalvalen i mars. Partiet tyngs också av Hollandes impopularitet. De offentliga utgifterna uppgår till 57 % av Frankrikes BNP, den näst högsta i Europa.
Valls lovar bara mycket lidande för lite hopp. Han kräver besparingar på 26 miljarder dollar i den statliga byråkratin. Han anser att på sikt bör alla romer återvända till sina hemländer. "De har ett sätt att leva som är extremt annorlunda än vårt", menar Manuel Valls.

2014-19 s 13-14
"Muslimerna i Marseille"
Bakom hamnkvarterens nybyggda och putsade fasader döljer sig dess skuggiga baksida. Det är där de flesta muslimer bor, i de norra stadsdelarna. Med hög arbetslöshet, fattigdom och narkotikabrott. I det tredja arrondissementet är andelen fattiga 55 %, mer än dubbelt så hög som stadens genomsnitt. Rivalitet mellan narkotika gäng leder ofta till våldsamheter. Tidigare röstade flertalet muslimer i dessa områden på vänstern, men nu vänder sig många till Marine Le Pen och extremhögern. En anledning är att de inte gillar socialisternas progressiva socialpolitik särskilt inte inställningen till homoäktenskap som legaliserades förra året. Men muslimerna oroar sig också för den ökade förtjusningen för hårdföra utländska salafister. Från hela landet har över 250 unga franska jihadister rest till Syrien, också tonårsflickor.
Hollande är den mest impopulära franska presidenten i modern tid.

Frankrike, Kina
2014-20 s 16
"Paris tillkallar poliser från Kina"
Kinesiska turister utsätts för ficktjuvar och rånare. De använder sällan kontokort utan bär med sig ofta stora summor kontanter. Det gör dem till tacksamma mål för attacker. Kinesiska turister beräknas spendera i genomsnitt 1300 euro under sin semester i Frankrike. Polisen hämtar nu in förstärkning från Kina som ska placeras på strategiska platser för att hindra att kinesiska turister utsätts för rån och stölder. Polisen kämpar också för att ta itu med organiserade gäng av vilka många är barn från Balkan och Östeuropa, som trakasserar turister med falska vädjanden om att skänka pengar till "välgörenhetsorganisationer" av olika slag.

Frankrike
2014-21 s 15
"Det blåser om Mistralaffären"
Därför insisterar Frankrike på att gå vidare med att sälja krigsfartyg till Ryssland. Det har gått upp för Ryssland att om de haft dessa krigsfartyg 2008 skulle kriget mot Georgien vunnits på 40 minuter i stället för 26 timmar. De kraftfulla Mistral-fartygen, 199 meter långa, kan bära hundratals soldater, landstigningsfordon, amfibiefordon, stridsvagnar och 16 helikoptrar och ökar den föråldrade ryska flottans slagkraft i stor grad.
Avtalet med Ryssland ger 400 direkt jobb i Frankrike. Mer än 1000 personer påverkas indirekt. Brott mot avtalet kan leda till att Ryssland kräver stora skadestånd.
Den franska regeringen kommer att fatta ett slutgiltigt beslut i oktober, då det första fartyget är leveransklart.

Terrorism
Frankrike, Israel
2014-26 s 14-15
"Franska judar utvandrar till Israel"
40 % av alla hatbrott i Frankrike riktas mot judar.
De blivande utvandrarna till Israel måste säga adjö till Frankrikes 35-timmars arbetsvecka, fem veckors semester, lära sig hebreiska, klara sig utan gåslever, hitta ett jobb, arbeta på söndagar och, beroende på ålder, göra militärtjänst.
Men de slipper vara rädda. "I Israel finns en armé som skyddar oss", säger en av utvandrarna.
Anti-semitismen vinner mark både i Frankrike och andra delar av Europa. De förändrade politiska vindarna oroar Europas judar.
Enligt en undersökning i åtta europeiska länder som utfördes i november hävdade näöstan en tredjedel av kontinentens judar att de övervägt att utvandra. Frankrike, Ungern och Belgien tycktes ha de högsta nivåerna av anti-semitism. I Frankrike är judarna offer för 40 % av alla hatbrott.

Frankrike, Korsika
2014-28 s 11
"Korsikanerna lägger ner vapen"
Det är slut med bombningarna under de blå nätterna.
På den franska ön Korsika har den korsikanska självständighetsrörelsen FLNC deklarerat att de ska lägga ner vapnen och överge sin 38-åriga väpnade kamp för korsikansk självständighet. Men för detta finna det krav. Utformade i en så kallade triptyk som uppmanar till att anta korsikanska som andraspråk på ön, med samma status som franskan, vidare ett krav på 5-årig bosättning för köp av egendom och en hänvisning till Korsikas unika självständighet.
Under det senaste decenniet har rivaliteten mellan nationalistiska grupper förvandlats till att handla om kriminell konkurrens om ekonomiska intressen bland annat fastighetsaffäreroch utpressning. Mord och bombningar sker oftast av kriminella skäl snarare än politiska och självständighetskäl

2014-32 s 10
"Ska hon upprepa faderns bedrift?"
Marine Le Pen leder opinionsmätningarna i Kampen om nästa franska presidentval. Hon har gått om den tidigare borgerliga presidenten Nicolas Sarkozy. Först på tredje plats kommer den nuvarande presidenten François Hollande. Ska hon upprepa faderns bedrift från 2002 då han nådde till den andra omgången i presidentvalet genom att komma tvåa efter den dåvarande socialistiska kandidaten Lionel Jospin. Då förlorade han i finalen mot Jacques Chirac med 82-18. Kan dottern hyfsa siffror denna gång?

IT, Frankrike
2014-32 s 18-19
"Ett Magna Carta behövs"
Den digitala världen är inte sig lik efter Snowden.
I Europa har vi hittills betraktat USA son mån sorts vaktmästare över Internet och accepterat att amerikanska universitet och företag står för teknik och mjukvara för att Internet ska fungera. Särskilt irriterande för fransmännen tycks det vara att en kalifornisk organisation har ensamrätten att dela ut domäner och tjäna kolossala mängder av pengar på detta.
2013, med Snowdens avslöjanden, förändrades människors naiva syn på IT-säkerhet radikalt och fransmännen kommer antagligen att få med sig anhängare som vill styra upp internet.
Ett år efter NSA-skandalen har den franska politikern Catherine Morin-Desailly lagt fram, i juli månad, en rapport för den franska senaten som uppmanar till global styrning av internet som hon kallar "ett globalt slagfält". Rapporten föreslår en "fransk-tysk axel" för den nya europeiska internetstategin.
I EU-kommissionen i Bryssel har den franska senatens rapport applåderats.

EU, Tyskland, Frankrike
2014-37 s 14-17
"Frankrike får nya vänner"
Tyskland blir allt ensammare med sina krav på åtstramningar. Tyskland har lämnat Frankrike bakom sig. Och det är en av de främsta anledningarna till att det tysk-franska samarbetet som har stöttat EU sedan starten nu vittrar sönder. Båda sidor söker tyst efter nya allianser.
EU-kommissionens nye ordförande Jean-Claude Juncker håller med Frankrikes president François Hollandes och Italiens premiärminister Matteo Renzis önskemål om en mer flexibel tolkning av reglerna i stabilitetspakten det vill säga en minskad åtstramning. Annars hotas EU av en bestående svag tillväxt.
Den amerikanska regeringen och IMF stödjer också den ståndpunkten. Merkel å andra sidan har gått samman med Storbritannien, Sverige, Danmark och Finland för att blockera utgiftsförslag från Frankrike och de sydeuropeiska länderna.

2014-43 s 4-5
"Ett alldeles för dyrt äventyr"
Hur ska Frankrike ha råd att stänga kärnkraftverken?
Frankrike är ett av de europeiska länder som mest förlitat sig på kärnkraft. Men det är slut med det nu. Den socialistiska regeringen har genom drivit en mycket ambitiös lag som innebär att nästan hälften av Frankrikes kärnkraftverk ska stängas. Detta blir alldeles för dyrt, menar högern och andra kritiker. Frankrike befinner sig knappast i en sådan ekonomisk situation att man har råd med ett sådant äventyr. Dessutom riskerar Frankrike, precis som i Tyskland, att bli beroende av kol. Miljöministern, Ségolène Royal, pekar på att kostnaderna för att stänga kärnkraften ligger i miljardklassen redan innan de börjar demonteras. Detta belastar också den lokala arbetsmarknaden.

Flyktingpolitik, Frankrike, England
2014-44 s 10-12
"Om inte migranterna stoppas går staden under"
Strömmen av flyktingar som försöker ta sig med färjan över till England har skapat kaos i den franska hamnstaden Calais.
Kriminaliteten har ökat, invånarna är rädda och migranterna bryter sig in i övergivna byggnader och härbärgen för att få tak över huvudet. "Vi har inget annat val", säger en av dem. För att komma över engelska kanalen gömmer de sig på lastbilar som ska med färjan till England. Men väl framme i England tar man inte emot dem.
"Vi måste tala om för dessa stackars själar att England inte är något paradis längre", säger en av stadens barägare - som skaffat vapen för att skydda sig för stölder.
Missnöjet förvandlats till en riktig psykos. Dagens migranter drar sig inte längre för att bryta mot lagarna. Det utbryter slagsmål mellan olika etniciteter och lokala kvinnor utsätts för sexuella övergrepp.
De lokala myndigheterna uppskattar att det nu finns 2200 till 2300 migranter runt om i Calais, mest män som kommer från Afghanistan, Egypten, Eritrea, Etiopien, Sudan och nu senast Syrien. De väntar längs motorvägen som leder till hamnen, i hopp om att gömma sig på en lastbil på väg till färjan och ta sig till Storbritannien.

2014-49 s 9-10
"Sarkozy på väg tillbaka"
Men nya omständigheter kan måhända stoppa honom.
Nicolas Sarkozy vill återta presidentposten men till skillnad mot förra gången finns det flera faktorer som lägger hinder i vägen. Sarkozy kommer att befinna sig i uppförsbacke och är tvungen vinna primärvalen som UMP ska hålla 2016 för att utse sin kandidat till kampen om Elyséepalatset. Han står inför en mängd juridiska utmaningar. En av de senaste är den så kallade Bygmalionaffären.
Opinionsundersökningar visar att Alain Juppé skulle vara en bättre kandidat i en andra valomgång än Sarkozy för att vainna mot Nationella Frontens Marine Le Pen.
Sarkonomics är inte på banan än.

Terrorism, IS, Frankrike, USA
2014-49 s 4-5
"Nu strider de sida vid sida"
Frankrike har klivit fram som USAs närmaste partner i kampen mot IS.
För 10 år sedan då Frankrike ledde den anti-amerikanska oppositionen mot Irakkriget 2003, ansåg Washington att fransmännen var irriterande och opålitliga. President Jacques hotade att lägga in sitt veto mot invasionen i FNs säkerhetsråd och Frankrike vägrade att delta i den koalition som sedan störtade Saddam Hussein. Nu har det vänt. För första gången på 10 år har Frankrike och USA tillsammans genomfört flyganfall i Irak med IS som måltavla.
Men fransmännens stigande stjärna i Washington har inte bättrat på socialisten Francois Hollandes ställning på hemmaplan. Hans popularitetssiffror ligger på rekordlåga

2014-51 s 6-9
"Emmanuel Macrons omöjliga uppgift"
Den nya, unga och upphöjda ekonomiministern förväntas reformera Frankrike.
Den 36-årige ekonomiministerna Emmanuel Macron har fått i uppgift av president Hollande att reformera Frankrike. Det kommer inte att bli lätt. Socialisterna är misstänksamma mot honom och partiets vänsterflygel förbereder sig redan på strid. Emmanuel Macron har varit Frankrikes ekonomiminister i knappt fyra månader och blivit kallad allt från "extremt målinriktad" till "ljuset i tunneln" och "karriärist". Tidningen Marianne beskrev honom nyligen som en "ulv i fårakläder". Det finns vissa inom Francois Hollandes inre krets som säger att han är presidentens "sista chans".
Emmanuel Macron har lagt fram sitt första viktiga lagförslag till regeringen i Paris, den sk "Lois Macron". Partiet motsätter sig lagförslaget. Han hopps på att kunna öppna upp landets överreglerade, statiska arbetsmarknad. Åtgärderna är en del av den sk "Ansvarspakten" som introducerades av Francois Hollande i början av året. Macron säger att han är väl medveten om att fransmännen har ett trovärdighetsproblem efter alla tomma löften. Detta bäddar för högerpopulisterna med Marine Le Pen som ledare för Front National.

Frankrike, terrorism
2015-6 s 5-7
"Efter Paris-attackerna granskas fängelserna"
Det är här i skymundan som de islamistiska terroristerna skapas.
Amedy Coulibaly dömdes för väpnat rån och sattes i Frankrikes största fängelse. Han förvandlades till en härdad radikal islamist som deltog i de blodigaste terrorattackerna som genomförts på fransk mark på 50 år. Frankrikes fängelser förvandlar vanliga brottslingar till långt farligare människor. Frankrikes premiärminister Michael Valls har föreslagit att man ska isolera de farligaste fångarna tillsammans i stället för att låta dem umgås med de andra interna. Svårigheten är att identifiera dessa. De farligaste är de som smälter in. I Frankrike utgör muslinerna mer än hälften av fångarna (58000 intagna) trots att de bara utgör 5-10 % av befolkningen. 170 imamer arbetar i fängelserna. Radikaliserade fångar som släpps är "tidsinställda bomber".

Ryssland, Frankrike, EU
2015-9 s 14
"Europas extremhöger älskar fortfarande Putin"
Trots annekteringen av Krim och inbördeskriget i Ukraina.
Vladimir Putin försvarar ryssarnas agerande i Krim med att man måste stoppa faschisterna i Ukraina. Samtidigt finansierar han extremhögdern i Europa, som exempelvis Marine Le Pen och hennes Front National i Frankrike. Och Europas högerextremister älskar honom tillbaka.
Enligt en undersökning skulle Marine Le Pen vinna ett presidentval i Frankrike om det vore val idag i stället för 2017. Hon har högröstade anhängare speciellt bland Europas återuppväckta högerextrema. En hel del högerextrema och ultranationalistiska europeiska politiker delar hennes tillgivenhet för den ryska ledaren. De hyllar den religiösa nationalismen och de konservativa värderingarna. För att säkra upp det hela har Putin uppbackare också böland Europas vänsterradikala med Greklands nyvalda regering i spetsen. I Europaparlamentet har Putin ett stort block av support i Bryssel med nära en fjärdedel av ledamöterna.

Frankrike
2015-11 s 6-7
"Så vill hon styra Frankrike"
Marine Le Pens radikala program för Nationella fronten.
Hon eftersträvar Eus sammanbrott och takar om att nationalisera banker. Hon tycker att USA för en farlig politik och att Ryssland är en lämpligare vän. Hon vill sätta stopp för invandringen och anser att Frankrike under islamistisk attack.
Man kan tycka att Marine Le Pens vision för Frankrike är radikal, men utsikterna att hennes politik kan bli verklighet är inte längre rena fantasier.
Efter terrormassakern på Charlie Hebdo har Nationella fronten befäst sin ställning som den mest potenta krafteni ett skräckslaget och frustrerat Frankrike.
Marine Le Pen vill ha nolltolerans för angrepp mot den franska sekularismen - religion ska inte styra landet - predikanter i Moskéer ska tala franska och jihadister med dubbelt medborgarskap som slåss utomlands ska fråntas sitt franska medborgarskap.
Frankrike ska lämna euron och involvera Ryssland för att nå en seger över IS.

2015-13 s 12-13
"Fransmännen debatterar lagstadgad vikt för modeller"
I Frankrike som verkar ha stil och elegans inskrivet i sin genetiska kod, diskuterar man återigen en av modevärldens mörka sidor: de alltför smala modellerna.
Det franska parlamentet debatterar nu en lag som ska fastställa minimivikt för modeller, något som lagens anhängare menar är nödvändigt för att bekämpa anorexi.
Om det blir en lag - och förslaget har stöd av president Francois Hollandes socialistisk regering - kommer modellagenturer och modehus som anlitar modeller vars BMI-mått inte uppfyller minimikraven att riskera straffrättsliga påföljder.
Detta försökte man redan 2008, men utan att lyckas, efter kraftfull kritik från modebranschen.
Barnpsykiatern Marie Rose Moro menar att det finns en sorts "världsomgripande smalhets-tyranni", idag likställs "en rund form" med brist på självkontroll och med "omåttlighet, överdriven fetma och dålig hälsa".

2015-15 s 17-19
"Domare och moralpredikanter?"
Det franska rässtväsendets roll i de politiska skandalerna.
Det franska rättssystemet beskylls för att ofta ta större hänsyn till politik och moral än till rättvisa. Som exempel på detta nämns processerna mot både den förre IMF-chefen Strauss-Kahn och expresident Sarkozy. Båda förväntas snart bli frigivna.

2015-21 s 12
"Jean-Marie Le Pen bildar egen politisk sammanslutning efter uteslutningen"
"Jag skäms för att Marine bär mitt efternamn".
Han är hedersordförande i Nationella Fronten men har nu blivit avstängd på grund av sina antisemistiska och rasistiska uttalanden.
Genom att "avdemonisera" Nationella Fronten har Marine Le Pen breddat väljarbasen i Frankrike. Hon har rensat ut ligistelementen ur partiet samtidigt som hon bibehållit sitt motstånd mot invandring, islam och EU. Jean Le Pen är inte nöjd med hur dottern sköter partiet han en gång grundade, Nationella Fronten och bildar en ny, egen politiskt sammanslutning.

2015-22 s 4-8
"Han är tillbaka"
Nicolas Sarkozy har rest sig ur nederlag och skandaler. Nu vill han bli Frankrikes president igen. Älskad, hatad och redo för en revival.
Hans tidigare rådgivare säger att han blivit tålmodigare och bättre på att lyssna, men hans kritiker menar att han har glidit längre högerut. Är fransmännen redo för en uppföljare?
Med en knapp tvåtredjedels majoritet valdes han nyligen som partiledare för UMP. 2017 ska ny president väljas. Sarkozy tycker att han då är den enda rivalen till Nationella Frontens ledare Marine Le Pen som är värd att ta på allvar. Han vill att det är invandrarna som ska anpassa sig inte fransmännen. Föredrar assimilerin i stället för integration. Han vill byta partiets namn till "Republikanerna".

EU, Storbritannien, Frankrike
2015-22 s 18-19
"Cameron kan inte förvänta sig att Europas ska lösa hans problem"
Gérard Errera, ordförande i Blackstone Group i Frankrike och tidigare fransk ambassadör i Storbritannien.
Storbritannien har aldrig varit i harmoni med det europeiska projektet men tack vare ledarnas handlingsskicklighet och Eus tolerans har Storbritannien haft en särställning inom EU under de senaste 30 åren. Storbritannien har haft tillgång till en inre marknad med 500 miljoner människor och en minskning, den "brittiska rabatten" av sitt bidrag till EU-budgeten. Så varför riskera att förlora detta geom att utlysa en folkomröstning?

Frankrike, Flyktingpolitik
2015-24 s 8
"Paris polis utrymmer flyktinglägren och river tälten"
Fransk polis i Paris har avhyst flera hundra flyktingar och städat bort deras läger i ett försök att få kontroll över den växande gruppen migranter som anländer till Europas kuster sedan de tagit sig över Medelhavet. 380 migranter, de flesta av dem från östafrikanska länder som Sudan, Eritrea och Etiopien, hade bott i läger under en tunnelbro i norra Paris i flera månader, inte långt från Sacré-Coeur. Många av dem är nu på väg norrut i Europa. För flyktingarna är de skandinaviska länderna och Storbritannien populärast.

Belgien, Frankrike, EU
2015-25 s 6
"Belgien präglar nytt euromynt till minnet av Napoleons nederlag i Waterloo"
När Frankrike protesterade mot Belgiens beslut att lansera ett nytt 2-euromynt för att fira 200-årsjubileet av Napoleons och Frankrikes nederlag vid Waterloo 1715, retirerade belgarna och skrotade de 180 000 mynten som redan präglats. Men i stället lanserade belgarna ett 2,50 mynt som bara får användas i Belgien.
Den lilla skärmytslingen signalerar att den europeiska integrationen och EUs öppna gränser fortfarande möter många utmaningar när det kommer till gamla nationalistiska gränser.
Spänningarna mellan de 19 länderna i eurosamarbetet har ökat när Grekland varit farligt nära att ställa in betalningarna av sin skuld.

Frankrike
2015-27 25-26
"Vive la France!"
Manuel Valls vill återuppliva Frankrikes glansdagar.
Frankrikes nye premiärminister Manuel Valls, 51, har introducerat landet till sin egen version av socialistisk politik: Mer mittenorienterad i sociala frågor, konservativare i ekonomiska frågor och stridslystnare än mannen som utsåg honom, president Francois Hollande.
Hollande valde Manuel Valls i hopp om att hans annorlunda stil ska kunna bidra till att vända det politiska läget för vänstern. Socialistpartiet är i gungning efter att i lokalvalen i mars ha förlorat makten till de konservativa i minst 150 städer.
"För mycket lidande och inte tillräckligt med hopp. Sådan är Frankrikes situation. Det är vår verklighet och vi måste kunna se den utan att darra". Han lovade att "berätta sanningen för fransmännen" och tillade att "vi måste koncentrera oss på det väsentliga och detta ät att ge tillbaka framtidstron till fransmännen".
De offentliga utgifterna står för 57 % av Frankrikes BNP, det är den nest högsta nivån i Europa. Vall tänker uppfylla sitt löfte om 69 miljarder dollar i nedskärningar till 2017.
Om romerna säger han att "de så småningom bör återvända till Rumänien och Bulgarien. De har ett sätt att leva som är mycket annorlunda vårt".

USA, Frankrike
2015-45 9
"Jeb Bush väcker fransmännens ilska genom att framställa dem som lata"
I en debatt med Floridasenatorn Marco Rubio, som på grund av kampanjarbete missat en omröstning i senaten, menade Bush att Rubio tillämpar "en fransk arbetsvecka, där man bara behöver komma till jobbet i tre dagar". Frankrikes ambassadör i USA, Gérard Araud slog tillbaka på sitt Twitterkonto, fransmännens arbetsvecka är längre än tyskarnas.
Bush syftar förstås på Frankrikes 35 timmars arbetsvecka, vilken dock i praktiken bara är en lägsta gräns som ofta överskrides.

Terrorism, IS, Frankrike
2015-47 5-6
"Det antisemistiska och antisionistiska spåret"
Var det en slump att bandet "Eagles of Death Metal" som varit öppet Israelvänliga, framträdde på Le Bataclan den kväll när terroristerna stormade in och började skjuta publiken? Klubben hade också länge varit bespottad av anti-israeliska grupper eftersom man haft insamlingar till Israels gränsskydd där. Och klubben ägs av en jude. Även caféet, La Belle Equipe som attackerades ägs av en jude, Gregory Reibenberg. Hans fru, Diamila, dog i hans armar när hon blivit skjuten av terroristerna.

Frankrike, Samhälle
2015-47 9
"Franska skolor bildar getton"
Lika möjligheter att få bra betyg är ett avlägset ideal. Faktum är att skolornas sociala segregation är en huvudorsak till att barnens prestationer i skolan enligt OECDs senaste rapport är mer beroende av socialt ursprung än i något annat land i väst.
Bättre beställda kommuner värjer sig mot kravet att erbjuda fler "sociala" lägenheter vilket hindrar många med invandrarbakgrund. För att komma bort från skolor med dåliga resultat flyttar förä'ldrar som har råd till bättre bostadsområden eller försöker skicka sina barn till någon av landets 8500 privatskolor.

Frankrike, Samhälle
2015-48 27
"Rör inte 35-timmarsveckan!"
De franska fackförbunden tar strid mot regeringen. Ett initiativ till att förlänga arbetstiden som nu är 35 timmar i veckan på Daimlers bilfabrik i Lorraine har mött motstånd från facket fast det stöds av många anställda. Förhandlingarna har lett till en splittring mellan arbetarna och ansträngda relationer mellan arbetsgivarna och de anställda. Francois Hollande vill ge företagen större frihet att bryta sig loss från landets arbetsmarknadslagar som präglas av "en-storlek-passar-alla".

Frankrike, Kultur
2015-48 30
"Hemingways Parismenoarer toppar bestseller-listorna efter terrorattentaten"
När 12 människor dödats på redaktionen för satirmagasinet Charlie Hebdo i en terroristattack låg Voltaires "Om tolerans" högst på bestsellerlistorna i Frankrike.
Efter den senaste blodiga terroristattacken i Parie är det Ernest Hemigway's bok "A moveable feast" (Paris är en fest) som säljs som aldrig förr. Boken skrevs strax innan hans död men gavs ut först 1964.

Miljö, Klimat, Handel, Frankrike
2015-51 9
"Vinet förstörs av klimatförändringarna"
Under de senaste 20 åren har klimatet och miljön förändrats för vinodlare i södra Frankrike. Vingårdarna har överraskats av oförutsägbara vindbyar, skyfall, sen frost och återkommande torrperioder. Hundratals år av hängiven framställning av viner är nu hotat av klimatförändringar. Däremot är det möjligt att man snart kommer att kunna producera champagne i de skandinaviska länderna.

Iran, Frankrike
2016-04 6
"Franska företag ivriga att teckna nya avtal med Iran"
Irans president Hassan Rouhani har tecknat fler europeiska avtal med ett växande antal företag som är ivriga att återvända till den iranska marknaden. De internationella sanktionerna har avvecklats och den franske biltillverkaren Peugeot-Citroën och flygplansjätten Airbus har haft siktet inställt på Iran.
Europa är ivrigt att få tillgång till den stora iranska konsumentmarknaden och få ett försprång före potentiella konkurrenter från USA och andra länder. Iran med 80 miljoner människor har en ung och välutbildad befolkning. Irans behov är enorma.

Media, Frankrike
2016-05 14-15
"Fransk tidning undersökte graden av rasism"
I teorin är jämlikhet ett av den franska republikens viktigaste resultat. Men offentliggörande av en ny opinionsundersökning har visat att inte alla i Frankrike tycker att det är en bra idé att testa hur jämlikt och tolerant Frankrike verkligen är. Chock blev den dominerande reaktionen när den respekterade veckotidningen Le Journal du Dimanche nyligen publicerade resultatet av en omfattande undersökning om rasism.
Vad många vänder sig emot är inte resultaten av undersökningen utan själva det faktum att opinionsundersökningen överhuvudtaget genomförts. Att samla in information om etnisk tillhörighet eller religiös övertygelse är generellt förbjudet i Frankrike. Och det är precis vad Ipsos, opinionsinstitutet påstår sig ha gjort. Svaren har brutits ned på ett sätt som visar vad judar och muslimer tänker om varandra. Och det är det många som ogärna vill få veta.

Frankrike, terrorism
2016-07 20-21
"Dömda terroristerna med dubbelt medborgarskap blir av med sitt franska"
Under de tre månaderna som gått sedan terroristattackerna i Paris den 13 november har president Francois Hollandes socialistiska regering blivit pressad av den allt mer populära högern i Frankrike. Hollandes svar på utmaningarna har gett honom nya och oväntade fiender - några av dem finns inom det egna partiet.
Han har fått igenom ett förslag i Frankrikes nationalförsamling med röstsiffrorna 317 - 199. Enligt detta "déchéance de la nationalité" skulle personer med dubbla medborgarskap som dömts för terroristverksamhet berövas sitt franska medborgarskap. Nu ska förslaget granskas av senaten.
Det finns över 3,3 miljoner fransmän med dubbla medborgarskap. Förra året avgick Hollandes justitieminister, Christiane Taubira, född i franska Guyana på grund av förslaget.

Flyktingpolitik, Frankrike
2016-08 8-9
"Se upp - nu lämnar ni Europa!"
Snart kommer det olagliga flyktinglägret i Calais att tömmas. Men vid sidan av den så kallade Djungeln finns det vid Engelska kanalen fler läger - och där är förhållandena ännu värre. I flyktinglägret Grande-Synthe utanför den franska hamnstaden Dunkerque bor nu mellan 1300 och 1500 människor av vilka omkring 80 % är kurder eller irakier. Ett tiotal lyckas varje natt ta sig till Storbritannien via färjorna från Dunkerque. Den fransk regeringen betraktar männisorna i lägret som genomresande. Myndigheternas bidrag inskränker sig till att placera en handfull poliser framför lägret.

2016-16 4-5
"Fransmännen vill inte ha en "normal" president"
De vill ha en ledare.
Hollande är så impopulär att inte ens stödet från det egna partiet är en självklarhet.
För ett par veckor sedan ställde Frankrikes president, Francois Hollande, upp på en intervju på flera månader. Han syfte var att övertyga dem som valde honom 2012 - dvs unga och socialister - att inte överge honom i nästa års presidentval.
Men många har redan gjort det. Arbetslösheten är på 10 % och Hollandes popularitet har minskat till en historisk bottennivå på 17 %. Många av socialistpartiets väljare betraktar honom som en förrädare som gått åt "höger" genom att förslaget att beröva personer med dubbelt medborgarskap som dömts för terrorbrott sitt franska medborgarskap, "déchéance de nationalité".

2016-16 10-11
"Frankrikes unga demonstrerar: Vad det än gäller är de emot"
Sedan den 31 mars har huundratusentals unga demonstranter intagit torg över hela Frankrike och gjort dem till utrymmen för den växande sociala rörelsen som kallas "Nui Debout" eller "uppesittarnatt". Det finns protester mot den franska regeringens förslag till arbetsmarknadsreformer som ska göra det lättare för arbetsgivare att avskeda anställda och som ifrågasatt Frankrikes berömda 35-timmarsvecka.
Men Nuit Debout, som har Place de la Republique som sitt centrum, är mest enallmän, spretig, improviserad, mestadels icke-våldsam gräsrotsrörelse utan ett klart uttalat program.

Frankrike, terrorism
2016-24 21
"Poliser får bära vapen även när de inte är i tjänst"
Frankrike lättar på vapenreglerna för att möjliggöra för poliser som inte är i tjänst att bära vapen, även när landet inte har utlyst undantagstillstånd. Åtgärden kommer som ett svar på en attack nyligen, när en IS-anhängare knivhögg en polisman och hans fru till döds i deras hem inför deras barn. Enligt en belgisk tidning har polisen fått information om att "stridande för en och en halv vecka sedan lämnade Syrien för att sig till Europa via Turkiet och Grekland, med båt utan pass". De är nu på väg till Belgien och Frankrike. Fram till den 7 juni har 114 belgiska IS-krigare återvänt från Syrien.

Terrorism, Frankrike
2016-28 6-7
"Domar från småbrott ett mönster med liknande tidigare terrorister i Frankrike"
Den man som utförde terrordådet på nationaldagen bär en slående likhet med dem som begått liknande attacker i Paris och Bryssel under de senaste två åren: En småkriminell som visserligen är känd av polisen men som inte betraktats som något allvarligt hot mot den nationella säkerheten.
Minst 84 människor dödades när den tunisienfödde budbilschauffören Lahouaiej Bouhlet körde en 19 ton tung lastbil rakt in i folkmassorna på Promenade des Anglais. Till slut sköt och dödade polisen gonom sedan han kört 2 km längs Nices populära kuststräcka.
IS har tagit må sig ansvaret och anhängare av den militära gruppen har hyllat attacken på sociala medier.

2016-40 18-19
"Fransk högerextrem ledare vill sudda bort sin fars förflutna"
Marine Le Pen har redan förkastat sin fars politiska förflutna. Nu gör hon sig av med hans namn i ett försök att locka nya väljare.
Alla opinionsundersökningar visar att Marine Le Pen kommer att vinna den första valomgången till presidentvalet i april 2017 med så mycket som 30 % av rösterna. Men de visar också att hon behöver kämpa för att locka andra personer än sina kärnväljare och att hon sedan kommer att förlora i den andra valomgången.
Nu kör hon med pastellfärgade reklamaffischer med behagfulla närbilder och texten "Marine 2017". Hon undviker ord som "islam", "muslim" eller "halal". I stället talar hon om "fiender" och "fundamentalism" och om ett växande antal samhällen där de "politisk-religiösa idealen" hotar Frankrikes traditioner. Hennes valslogan är "I folkets namn".

Flyktingpolitik, Frankrike
2016-45 8-9
"Paris har blivit det nya Calais. Hundratal flyr dit varje dag"
Flyktingkrisen i Frankrike har flyttat från "djungeln" i Calais till gatorna i Paris. Hundratals flyktingar bor i tält i stadens norra delar och dussintals fler anländer dit varje dag.
De otillåtna lägren har gjort europeiska flyktingkrisen synlig för Parisbor och understryker återigen att den franska regeringen inte kan lösa det problem som den hoppades att Italien och Tyskland skulle förhindra. Så många som 100 migranter anländer varje dag. De lever i stor misär i små tält på trottoarerna.

Frankrike
2016-50 4-5
"Katolsk konservatism tillbaka till sekulära Frankrike"
För många franska väljare är är Francois Fillon mer än en ledande presidentkandidat i nästa ärs val. Han ses som en riddare i ett heligt krig. I ett land, som i sin konstitution bestämt definierar sig självt som sekulärt, är Fillons överraskande seger i franska högerpartiets premiärval, ett häpnadsväckande tecken på en politisk nytändning för det katolska Frankrike, efter flera årtionden i dvala. Fillon har utlöst en våg av nostalgi för en nation med traditionella familjer och pittoreska bykyrkor. En nation som han och många av hans anhängare anser vara under hot av multikultaralism och islamisk terrorism.

Frankrike, terrorism
2016-51 12-13
"Vilande terrorister oroar franska myndigheter"
Fyra misstänkta terrorister greps nyligen i Strasbourg i Frankrike"
Det mest skrämmande för både myndigheter och grannar var att de fyra männen verkade vara helt vanliga, välanpassade medborgare med jobb och vänner. De hade stabila jobb och ingen historia av vare sig brottslighet eller droger. Nu handlar det om personer som är integrerade i det franska samhället. I männens bostäder fanns vapen och trohetslöften till IS. De gripna har skickligt hörsammat IS påbud om hemlighållande och förställning.

Frankrike
2017-05 4-5
"Kejsaren är naken"
Presidentkandidaten satsar på att kunna hålla ut, men partiets stöd har börjat svikta: Skandalen Penelope-gate har skadat förtroendet för Francois Fillon. Sannolikt återstår endast hans avgång. Han har blivit klandrad för de avslöjade fiktiva anställningarna av hustru och barn och kämpar nu för sin politiska överlevnad. Nyss var han favorite i opinionsundersökningarna, nu hotar ett snöpligt slt på 62-åringens långa poltiska karriär. Hans trovärdighet är helt raserad.

Frankrike
2017-05 30-31
"Paris satsar på blomsterrabatter för att stoppa detvilda kissandet"
I städer över hela världen är det vilda kisandet ett gissel för stadslivet. Det kostar miljontals dollar att rengöra och reparera de skador som uppstår på den offentliga infrastrukturen. Dessutom - hu! - stanken. Nu har Paris börjat erbjuda en elegant och miljövänlig offentlig toalett. Urinoaren liknar mer en modernistisk blomlåda än en behållare för mänskligt avfall. Och man kan även odla blommor i komposten. Dags för den fyrkantiga skapelsen Uritrottoir som lagrar urinen på en bädd av torkad halm, sågspån eller flis. När den är full forslas den bort för att förvandlas till kompost för att sedan användas som naturgödsel i trädgårdar och parker.

Frankrike, terrorism, flyktingpolitik
2017-08 9
"Ett totalt fiasko för Frenkrikes centra för avradikalisering"
I en partigemensam rapport skräder den franska senaten inte orden när den beskriver Frankrikes ansträngningar för att "avradikalisera" tidigare och framtida terrorister. Rapporten fördömer det planerade nätverket med 12 avradikaliseringscentra De är tänkta att skapa strikta rutiner för dem som bor där och utsätta dem för intensiva kurser i fransk historia och filosofi. Men fem månader senare har bara ett av de 12 öppnat och det står fortfarande tomt! Programmen har utformats i all hast och utan vederbörlig omsorg.
"Det är omöjligt att avradikalisera individer". De planerade åtgärderna är bara till för att lugna alltmer oroliga väljare.

Frankrike, Kultur
2017-09 8-11
"Franskheten förloras när städer överges"
Tarnfloden rinner genom staden Albi, ett populärt turistmål i sydvästra Frankrike. Liksom i många andra franska provinsiella huvudstäder har matbutikerna, kaféerna och charkuteriaffärerna som en gång definierade stadslivet, försvunnit och bytts ut mot köpcentrum med gratis parkering utanför staden.
Frankrike håller på att förlora sina historiska provinsiella städer - urbana knutpunkter långt ute på landsbygden där domare dömde, Balzacs romaner utstelade sig, prefekter utfärdade påbud och invånare handlade ost.

Thailand, Handel, Ekonomi
2017-10 24-25
"Kvinnlig dominans för bankfolk i Thailand"
Hon är en av fyra ordföranden hos Thailands största långivare, Kasikornbank, och Kattiya Indaravijaya intervjuar ofta sökande till ledande positioner. De har imponerande meriter. Och de är nästan alltid kvinnor.

Frankrike
2017-10 12-13
"Nya politiska partier på uppgång"
Den gamla ordningen i Frankrike börjar upplösas. Sedan Charles de Gaulle bildade den femte republiken för över 50 år sedan har åtminstone ett av de större partierna tagit sig till den andra presidentvalsomgången, ofta båda. Men både republikanerna och Socialisterna brottas med interna strider och väljarna har ledsnat. Opinionsmätningarna antyder att inget av de två partierna kommer att lyckas i år. Nu lutar det åt att valet kommer att stå mellan Emmanuel Macron, en 39-årig nybörjare utan ett parti i ryggen och Marine Le Pen, Le Front National. Le Pen lovar en brytning med EU och och Macron försöker att förnya relationen mellan Frankrike och Tyskland och åter stärka blocket.

Frankrike, terrorism
2017-13 14-15
"Vad hände med den berömda franska friheten?"
Människor i allmänhet funderar över att det råder undantagstillstånd i Frankrike sedan 16 månader tillbaka.
Den 14 november 2015 utlyste president Francois Hollande undantagstillstånd efter den dödligaste attacken mot civila på franska mark sedan andra världskriget. Han befriade därmed landets säkerhetstjänster från många rättsliga begränsningar.
Under tiden har polisen genomfört fler än 4000 husrannsakningar och tillslag utan fullmakt, stängt ett 20-tal moskéer och andra bönelokaler.
De flesta fransmännen verkar tycka att undantagstillståndet är något helt ofarligt och godtar det. Det drabbar till överväldigande del den misstrodda muslimska minoriteten. Vilket bekräftar uppfattningen att denna minoritet verkligen förtjänar att bli misstänkt.
Fransmännen menar att effekterna främst drabbar "hemska och obehagliga personer", knarkförsäljare och kriminella, män med stora skägg som bär på hot, deras fruar är helt insvepta i svart.
Muslimerna uppfattar detta som ytterligare bevis på landets fientlighet med dem och deras tro.

Frankrike
2017-14 4-5
"Madame Macron"
En ovanlig kvinna bakom den franska presidentkandidaten.
Om maken blir vald till Frankrikes nästa president kommer Brigitte Macron att bli den mest ovanliga första damen som landet någonsin har sett. Frankrikes första damer har en brokig historia - de har skapat rubriker för slösaktigt leverna, utomäktenskapliga affärer, förräderi och till och med mors - men de har aldrig varit en så central figur i de formativa åren av sina mäns liv som Brigitte har varit för Emmanuel Macron.
Brigitte macron, som är 24 år äldre än än kandidaten, har varit hans coach sedan han var 15 och spelar en aktiv roll i hans kampanj.
Emmanuel Macron är stark favorit att komma vidare till den avgörande valomgången där han sannolkit kommer att möta Nationella frontens Marine Le Pen.

Frankrike
2017-14 6-7
"Perpignan krigar för att hålla Marine Le Pen borta"
Staden Perpignan har 120000 invånare. Det är den enda staden i Frankrike där Nationella fronten kommer på första plats. Den har den högsta arbetslösheten i Frankrike och en hög nivå av invandring. Regionen mellan den spanska gränsen och Medelhavet utgörs av jordbruk och vingårdar och har visat sig vara en grogrund för Nationella Fronten. Marine Le Pen lovar att ta itu med deras frustrationer: "I folkets namn - Marine - President.
Le Pen kommer sannolikt att gå vidare till andra omgången i presidentvalet den 7 maj.

Frankrike
2017-15 4-5
"Vinnaren får söka obekväma allianser eller hamna i limbo"
Men det enda säkra är att det kommer att bli problem i parlamentet.
Sedan 1981 har alla franska presidentval följts av att det vinnande partiet försöker att ta kontroll över parlamentet. Det kommer att bli svårt den här gången. De två främsta kandidaterna i presidentvalet som inleds den 23 april, Emmanuel Macron och Marine Le Pen, leder icke-etablerade politiska rörelser som sannolikt inte kommer att få majoritet i parlamentsvalet i juni. Om någon v dem väljs till Frankrikes president blir de tvungna att söka obekväma allianser med rivaler eller riskera fem års limbo.
Bara en av kandidaterna, republikanen Francois Fillon, har stöd av ett etablerat parti. Den oberoende vänsterkandidaten Jean-Luc Mélenchon, har inte heller någon gemensam lista över parlamentskandidater.

Frankrike
2017-15 6-7
"Roland Lescure - årsinkomst 2,2 miljoner kanadensiska dollar lämnade jobbet för att dela ut flygblad för Emmanuel Macron"
Inom loppet av en vecka gick Roland Lescure, 50 från att ansvara för över 200 miljarder kanadensiska dollar i obligationer och aktier på Kanadas näst största pensionsfond till att dela ut politiska flygblad på gatorna i Montréal. Han intygar att han inte har något nytt jobb på gång och att han är oerhörd glad över sitt beslut. Han ska främst attrahera de 1,3 miljoner franska utlandsväljarna som tenderar att rösta på skattekonservativa kandidater. Framför att ska han förmå dem att gå till valurnorna - ennast 39 % av de utlandsväljarna röstade 2012. Och inrikta sig på den fransktalande provinsen Québec.

Frankrike
2017-15 8-9
"Det franska valet står mellan varken höger eller vänster"
För första gången i de tre senaste franska republikernas historia förnekar de två favoriterna i presidentvalet att de tillhör antingen vänstern eller högern eller ens mitten av det politiska spektrumet.
Vår tids islamofobi handlar om rädslan för att den kulturella identiteten undergrävs. Och kampen mot islamisering överskrider klyftan mellan höger och vänster. Islam verkar ifrågasätta modern vetenskap, jämlikhet mellan könen, demokrati och yttrandefrihet, en ståndpunkt som vinner anklang hos vänstern.
Det verkar som om en ny ideologisk debatt, som Emmanuel Macron ger uttryck för, håller på att omdefiniera den politiska diskursen i Frankrika och på andra håll i väst: mellan å ena sidan populistiska rörelser som är kulturellt och ekonomiskt protektionistiska rörelser och å andra sidan liberaler, som är öppna för Europa och globalisering. Snart nog kommer vänster och höger bara att vara knappt skönjbara spår av ett svunnit 1900-tal.

Frankrike
2017-15 10-11
"Till och med en välmående varvstad tilltalas av Marine Le Pen"
Saint-Nazaires ekonomiska hjärta kan ses från nästan hela staden: Kryssningsfartyget MSC Meraviglia tornar upp sig över hamnen vid STX-varvet. Det koreanskägda företagets orderböcker är fulla 10 år framåt. Saint-Nazaires, där skeppsvarv och flygplansfabriker blomstrar, är ett praktexempel på framgångsrik globalisering.
Men här finns en ilska bland väljarna över den stora andelen utländska arbetare på varvet, oro inför varvets ägarbyte, missnöje med de traditionella politikerna och en mottaglighet för Le Pens budskap om att Frankrike har förlorat sin suveränitet.
Nationella Fronten har lockat väljare genom att skapa rädsla för vad som ska hända med varvet och genom att säga att utländska arbetare tar fransmännens jobb. Många av arbetarna kommer från östeuropa, polacker, litauer, rumäner, på korttidskontrakt och får samma lön som i sina hemländer, långt under vad franska arbetare kräver. De kommer från länder med en djup båtbyggartradition.

Frankrike
2017-16 6-7
"Le Pen möter Macron i det franska presidentvalet"
Opinionsundersökningar visar att Emmanuel Macron kommer att vinna över Marina Le Pen i den avgörande omröstningen om att bli Frankrikes president med minst 25 %. Vilket kan innebära ett ytterligare hinder mot ett transatlantiskt söndrande. Macron är en före detta finansman och en produkt av Frankrikes elitutbildningsinstitut. Hans politiska dagordning är socialliberal, med förslag som kommer att försvaga Frankrikes traditionellt starka skydd för arbetstagare.

Frankrike, EU
2017-17 6-8
"Högerextrema ledare hatar EU-parlamentet ... men älskar arvodet!"
Europas högerextrema partier framkallar gladeligen populistiskt raseri genom att angripa EU - men tar också gladeligen emot löner och andra förmåner som de får för att tjäna institutionen. Marine Le Pen som försöker bli president i Frankrike har ett dagligt uppdrag som ledamot i Europaparlamentet, en position hon betraktar med öppet förakt. Hon missar ofta omröstningar, talar hånfullt om parlamentet och vill lämna EU. Likväl är Le Pen villig att ta emot en lön på 101 808 euro plus ett generöst traktamente och en årlig personal - och kontorsbudget på över 340 000 euro.
"Europa borde inte behöva finansierna människor som i stället för att arbeta tillbringar tiden med att förstöra".

Frankrike
2017-17 9
"Kommer terrordrabbade Nice att rösta på Marine Le Pen?"
Marine valde noga ut platsen för det första valmötet inför den andra omgången av Frankrikes presidentval: Nice, där en Tunisienfödd man förra året dödade 86 personer genom att köra en lastbil på strandpromenaden där folkmassor firade nationaldagen.
En ny undersökning uppger att 24 % av den republikanska kandidaten Francois Fillon kommer att rösta på Le Pen.

Frankrike
2017-17 10-11
"Det här kommer Emmanuel Macron göra för att reparera den franska ekonomin"
Behovet av förändring blir mer och mer angeläget. De senaste tio åren har de statliga utgifterna ökat från 51 till 57 % av BNP. Det är mer än i något annat land i världen och 18 procentenheter högre än genomsnittet för utvecklade nationer. Det största hindret för Frankrikes ekonomi är att landet håller fast vid en välfärdskultur med korta arbetsveckor och generösa förmåner. Kostnaderna för den offentliga sektorn är för stora och Macron vill skapa en bättre balans i ekonomin genom att göra sig av med 120 000 jobb inom den offentliga sektorn, strama upp pensionssystemet och minska de statliga utgifterna till 52 % av landets BNP.

Frankrike
2017-18 4
"Macron engagerade publiken med sitt segertal i Paris"
Med tanke på att Macron är den yngste presidenten som Frankrike har valt på över ett århundrade - och att han dessutom är den första presidenten som inte tillhör något av partierna som har styrt Frankrike sedan 1958 - kommer hans ämbetsperiod sannolikt inte bli normal, och i synnerhet inte när det gäller regeringsbildandet.
Men en sak är säker: I Paris gav Macrons seger upphov till en påtaglig känsla av energi och entusiasm.

Frankrike, Storbritannien
2017-18 5
"Franska medborgare i Storbritannien firade: En seger för EU"
Det blev nästan helt tyst i lokalen när flera hundra franska medborgare iLondon lyssnade på Emmanuel Macrons segertal efter det att han hade vunnit över Marine Le Pen i det franska presidentvalet. Macron försvarade envist den omstridda europeiska unionen. Macrons seger är ett starkt tecken på att EU har en framtid.
I London bor många franska medborgare, 90000 - 400 000. Mycket står på spel för dem i framtiden, får de stanna kvar efter Brexit?

Frankrike, Samhälle
2017-19 17
"Förhållandet är något nytt för Frankrike och världen"Macron
Erankrikes nye president Emmanuel Macron är 27 år yngre än sin fru. Hur ovanligt är detta egentligen i den franska politiken? Bland ledarna i världens största ekonomier är det bara en som valt en äldre partner, Angela Merkel. Joakim Sauer är fem år äldre än hon.

Frankrike
2017-22 9
"Macrons image som "ren" sätts på prov när två ministrar granskas"
Emmanuel Macron vann delvis det franska presidentvalet eftersom han verkade vara "ren" medan flera av hans rivaler var inblandade i juridiska skandaler. Men nu granskas två av Macrons ministrar på gtund av etiska frågor.
EU-ministern Marielle de Sarnez namn finns på en lista över 19 europeiska parlamentsledamöter som är föremål för en undersökning efter att ha avlönat partimedlemmar som assistenter i EU-parlamentet. Richard Ferrand som ledde Macrons valkampanj är en annan.

Frankrike
2017-24-25 16
"Macrons seger vattendelare i mordern fransk politik"
Emmanuel Macron förutspåddes vinna en stor parlamentarisk majoritet och det mittenparti han grundade för lite mer än ett år sedan triumferade mycket riktigt i valet. Valet markerade början på en fransk "tredje väg", en mittenregering som tidigare har verkat vara omöjlig. Valet av Macroni maj uppfattas allmänt som en ny global trend.
Men samtidigt har valdeltagandet aldrig varit så lågt, ungefär 58 %. Under 20 % av de röstberättigade röstade på Macron.

2017-28 6
"Macron kräver fler investeringar från Tyskland"
Frankrikes president Macron anser att Tyskland tjänat mycket på eurokrisen. Nu är det tid att betala tillbaka en del, säger han, inför det franska ministermötet: Tyskland måste agera.
Macron menar att Tysklands ekonomiska styrka delvis beror på "missförhållanden i euroområdet" och "svagheten i andra ekonomier".

Frankrike, terrorism
2017-29 8-9
"Mordet på en judisk kvinna har utlöst fransk terrordebatt"
Tidigt på morgonen den 4 april låg Sarah Halimi, den 65-åriga, pensionerade läraren, en ortodux jude, den enda juden i byggnaden, och sov i sin enkla lägenhet i nordöstra Paris, där hon levde ensam. Kort efter klockan fyra anklagas en granne från våningen under, Kobili Traoré, en fransk-malisk muslim, för att ha brutit sig in i hennes lägenhet. Traoré ska ha misshandlat henne till döds och kastat ut hennes kropp från balkongen, efter att ha skrikit "Allahu akbar".
Efter månader av tystnad lovade president Macron att bringa "klarhet i Sarah Halimis död".
Frågan är om antisemitiska våldshandlingar är exempel på terrorism. Kobili Traoré har en profil som liknar den hos en radikal islamist.

Frankrike
2017-30 14-16
"Med snart hundra dagar vid makten visar han sina verkliga ambitioner"
Emmanuel Macron är en mästare på att övertyga. I sin umgdom förförde han sin gifta gymnasielärare, kvinnan som nu är hans hustru. När han kom upp i medelåldern övertygade han - utan att ha någon regeringserfarenhet - en sittande president om att ge homom en eftertraktad position i regeringen. Sedan - utan stöd från ett etablerat parti - bländade han en nation och blev med sina 39 år den yngsta presidenten någonsin i Frankrike, ett land där traditioner är en viktig del av livet.
Han kandiderar nu till ytterligare ett ämbete: Ledare för den fria världen. Twitterkampanjen "Make our planete great again". Det nya mittenpartiet som han grundade "République En Marche, har nu absolute majoritet i parlamentet.

Tyskland, Frankrike
2017-40 4-5
"Var inte rädd!"
Merkel bör följa Macrons exempel. De två kan bli ett fantastiskt par!
Med sina djärva visioner om Europas framtid utmanar Frankrikes president Emmanuel Macron populisterna. Tyskarna borde följa hans exempel. Efter valframgången dröjde det inte länge innan gratulationerna började att strömma in. Bara en dag senare ringde den mäktigaste mannen i världen, Donalt Trump, till Tysklands förbundskansler Angela Merkel och framförde sina lyckönskningar till partiet.
Nu finns det en europeisk ledare som inte är rädd för att tal om Europa. Sällan har sympatin för EU och den gemensamma valutan så stor som den är just nu.
Macron är det perfekta komplementet till Merkel. De kan bli ett perfekt par!

Samhälle, Kultur, Frankrike
2017-40 28-31
"Notre Dame behöver en renovering och hoppas på hjälp från frankofiler"
Förstörda vattenkastare och balustrader har ersatts av plaströr och träplankor. Strävbågarna har mörknat av föroreningar och vittrat sönder av regn. Fialer stöttas av balkar och hålls ihop av remmar. Katedralen en medeltida juvel i gotisk stil, behöver genomgå en omfattande renovering.
Men de flesta av de miljoner turister som besöker Notre Dame-katedralen i Paris varje år märker snappt av det. Många är alltför upptagna med att beundra fen detaljerat skulpterade fasaden för att lägga märke till skadorna.
För att täcka renoveringskostnaderna - runt 150 miljoner euro - hoppas experterna inte bara kunna dra fördel av fransmännens arkitektoniska patriotism, utan även av amerikanske frankofiler.

Samhälle, Kultur, Frankrike
2017-40 28-31
"Notre Dame behöver en renovering och hoppas på hjälp från frankofiler"
Förstörda vattenkastare och balustrader har ersatts av plaströr och träplankor. Strävbågarna har mörknat av föroreningar och vittrat sönder av regn. Fialer stöttas av balkar och hålls ihop av remmar. Katedralen en medeltida juvel i gotisk stil, behöver genomgå en omfattande renovering.
Men de flesta av de miljoner turister som besöker Notre Dame-katedralen i Paris varje år märker snappt av det. Många är alltför upptagna med att beundra fen detaljerat skulpterade fasaden för att lägga märke till skadorna.
För att täcka renoveringskostnaderna - runt 150 miljoner euro - hoppas experterna inte bara kunna dra fördel av fransmännens arkitektoniska patriotism, utan även av amerikanske frankofiler.

Frankrike, EU
2017-43 6-9
"Emmanuelle Macron kan få stor betydelse för Europa"
En artikel av Jürgen Habermas i Spiegel Online. En journalist som försöker förstå, förklara, analysera och kommentera. Han är född 1929, dvs 88 år i år.
Vid sidan av Theodor Adorno och Max Horkheimer är Habermas den mest namnkunnige filosofen från Frankfurtskolan. Habermas verksamhet har syftat till en allmänteori om mänskligt samspel i samhället, kallad universalpragmatik; hans tillvägagångssätt har varit eklektiskt.
Frankfurtskolan är en nymarxistisk skolbildning inom tvärvetenskaplig samhällsteori som växte fram vid Institutet för socialforskning (Institut für Sozialforschung) i Frankfurt från 1930. Den kritiska teori som utvecklades inom Frankfurtskolan har haft stor påverkan inom bland annat filosofi och samhällsvetenskap, och utmärker sig genom att försöka förena marxistiska idéer med Freuds psykoanalys. Institutet för socialforskning stängdes en kort tid efter det nazistiska maktövertagandet i Tyskland 1933, eftersom många av de som var verksamma vid institutet var av judisk härkomst och dessutom företrädde radikala politiska ståndpunkter. Från 1934 till 1950 verkade därför många av Frankfurtskolans medlemmar i USA.

Frankrike, Kultur
2017-47 14-15
"Kvinnlig rabbin en skandal i det sekulära Frankrike"
Synagogan är dold i ett parkeringshus. Utanför vaktar polisen. Innanför finns en kvinnligrabbin - en av endast tre i Frankrike" och en liberal församling som växer.
I ett land där det officiella judiska livet till överväldigande del är ortodoxt är Delphine Horvilleur något av en skandal. En gift trebarnsmor som trotsar århundraden av könsnormer i ett välskött hörn av den franska offentligheten. Hon är inte erkänd av den centrala judiska myndigheten i Frankrike. Horvilleur hävdar att religionen bör spela en roll i det västerländska samhället även i Frankrike som uttryckligen förbjuder religionen i det offentliga livet.
I november publicerade Horvilleur en bok - "1001 sätt att vara jude eller muslim".
Frankrike är för närvarande hem för Europas största judiska samhälle.

Storbritannien, Frankrike
2018-04 7
"Frankrike skeptiskt till Boris Johnsons förslag om en bro över Engelska kanalen"
Det har diskuterats mycket om att bygga broar i samband med att Storbritannien förbereder sig inför sitt utträde ur EU. Det kan innebära att man bygger en faktisk bro.
För närvarande är de två länderna förbundna genom en järnvägstunnel under vattnet kallad Kanaltunneln.
Men Frankrikes finansminister tror inte på en bro inom den närmaste framtiden.

sidans topp