Tempus 2008 v 12

Tidskriften

tidigare veckor:  01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29/30 31 32 33 34 35  36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11

Bakslag för Sarkozys parti

Regeringspartiets dåliga resultat i de lokala valen sporrar Sarkozy att dämpa sin extravagans och bli lite mer formell och presidentlik.

KATRIN BENNHOLD
Paris
President Nicolas Sarkozy planerar att fortsätta sitt reformprogram men samtidigt tona ned sina framträdanden något i ett försök att reparera sin skadade image och återvinna sin popularitet bland låginkomstväljarna. Presidentens lite ödmjukare hållning kan kopplas till att hans höger-mittenparti gick bakåt i de lokala valen, som avslutades i söndags.
Det oppositionella socialistpartiet erövrade 49,5 procent av rösterna i lokalvalens avslutande omgång i söndags jämfört med 47,5 procent för presidentens parti, UMP, och dess allierade stödpartier.

De flesta av de 21 ministrar som var kandidater i lokala val ser ut att bli återvalda, och presidentens parti ser också ut att få behålla makten i Marseilles, som är Frankrikes näst största stad. Men socialisterna tog makten från de konservativa i flera städer, inklusive Toulouse och Strasbourg, och de behöll makten i Paris och Lyon. Utbildningsminister Xavier Darcos och ministern för mänskliga rättigheter, Rama Yade, är regeringsmedlemmar som förlorade i sina valkretsar.
Ségolène Royal, som var Sarkozys rival i presidentvalet i fjol, betecknade valresultaten som ”en proteströst mot regeringen” och uppmanade de styrande att upphäva ett antal skattesänkningar som har gjorts på senare tid.

Premiärminister François Fillon reagerade defensivt och lovade att hålla fast vid det ekonomiska förändringsprogram, som väljarna, enligt honom, accepterade i förra årets president- och parlamentsval. ”Vi håller fast vid politiken, eftersom det krävs uthållighet för att reformera vårt land och därför att respekten för demokratin kräver att vi fullföljer vårt program”, sade Fillon i ett tv-tal.
Bedömare misstänker emellertid att det tydliga nederlaget för regeringssidan kanske är början på en ny fas i Sarkozys presidentskap, en fas med samma substans men en annan, mer nedtonad stil.
Först var Sarkozy ”Sarko amerikanen”, den ivrige reformatorn som erövrade presidentposten med hjälp av ett ambitiöst förändringsprogram. Sedan blev han ”president Bling Bling”, vars lyxliv och offentliga romans med en f d modell kostade honom kärnväljarnas förtroende. Förmodligen försöker han nu bli en mer stillsam och faderlig typ, en mer traditionell president.
Det kanske mest drastiska för en president, som är van vid att synas ständigt i medierna, är att han gör sig av med sin talesman och avbryter den regelbundna presskonferensen i Elyséepalatset varje vecka. Presidentens kommunikationschef, Franck Louvrier, har i stället uppmanats att informera medierna ”off the record”.

Andra förändringar planeras också. Reportagen i veckopressen om Sarkozy och hans nya hustru, Carla, på promenad i Disneyland eller poserande framför egyptiska ruiner har ersatts av mer formella pressfoton av presidenten och Frankrikes första dam.
Regeringens rådgivare och medarbetare har också beordrats att hålla en lägre profil, och antalet presidentbesök på landsbygden och i franska industriområden kommer att utökas till två per vecka. Sarkozy planerar till och med att hålla en del regeringssammanträden utanför Paris.
Medarbetare i Elyséepalatset antyder att presidenten vill rådslå oftare med ledamöterna i nationalförsamlingen och ge premiärminister Fillon en mer framskjuten roll. Det finns dock inga planer på en ommöblering i regeringen eller lugnare reformtakt.

En viktig del i arbetet att förbättra väljarstödet för Sarkozy är att försöka återvinna låginkomsttagarnas förtroende. Dålig ekonomisk tillväxt och stigande priser är det som oroar väljarna mest, och opinionsmätningarna antyder att fransmännen över lag misstror presidentens ekonomiska politik.
Sarkozys succé i förra årets presidentval berodde delvis på hans förmåga att vinna arbetarklassväljarnas förtroende, speciellt bland dem som traditionellt har röstat på högerextrema partier som Nationella fronten. I de just avslutade lokalvalen verkar det som om många av dessa väljare valde att inte rösta.
Enligt preliminära siffror var det 34,5 procent av väljarna som avstod från att rösta, vilket är den högsta andelen röstskolkare sedan 1959.
Röstskolkningen var speciellt stor bland högerväljare, enligt opinionsinstituten.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune