Tempus 2008 v 36

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29-30 31 32 33 34 35

Den älskade bilen

Det är lättare sagt än gjort att få folk att ändra sina körvanor.

ELISABETH ROSENTHAL
Rom
För amerikanska bilförare är det förmodligen ofattbart att bensin kan kosta 17 kronor litern. De har knappt hämtat sig från chocken av att bensinpriset plötsligt steg till runt sju kronor litern. Men motsvarande 17 kronor är precis vad italienaren Marco Annarumi fick betala när han nyligen tankade sin Jeep på väg hem från jobbet. ”Det höjda bensinpriset har inte ändrat mina körvanor ett dugg”, säger han lite likgiltigt. ”Jag får bara se till att jobba lite hårdare”.
Höga oljepriser och höga bensinskatter har under sommaren pressat upp bensinpriserna till nya höjder i hela Europa. Men trafik- och transportexperter konstaterar att många européer visar sig vara väldigt tåliga när det gäller bensinpriset, vilket kan beror på vana, nödvändighet eller på att de älskar att köra bil. Detta väcker tvivel på om höga priser i sig är effektiva i försöken att reducera koldioxidutsläppen.

Det höjda bensinpriset har åstadkommit en viss minskad användning av bil. Trafiken på Eurostartåget, som kör mellan London och Paris, ökade med 21 procent under årets första kvartal. Bensinförsäljningen i Italien minskade med tio procent jämfört med samma period förra året. Och försäljningen av bensinslukande SUV har minskat markant i både Europa och i USA.
Men än så länge finns det inga tecken på en kraftig avvikelse från existerande körvanor. Ändrade körvanor är emellertid nödvändigt för att Europas länder ska uppnå de mål som har satts upp för minskade koldioxidutsläpp. Förenta nationernas klimatpanel understryker att målen måste uppnås för att förhindra den globala uppvärmningens värsta effekter.
Hyrbilsföretagen uppger att de har haft en ovanligt intensiv sommar. Många konsumenter verkar beredda att offra andra saker, som exempelvis semesterresor, bio- och restaurantbesök, i stället för att minska bilkörningen.
”Vi ser en markant förändring när det gäller vilket slags bilar folk köper, men knappt någon förändring i körvanorna”, säger Peder Jensen, transportexpert vid EUs miljöbyrå i Köpenhamn. ”Man skulle kunna tro att det höga bensinpriset fick folk att avstå från bilkörning, men acceptansen är överraskande stor”.

Även om nybilsförsäljningen har minskat i både Europa och USA i år fortsätter antalet bilar per person att öka, vilket beror på att det finns fler och fler personer som äger mer än en bil, enligt statistik från OECD.
De europeiska bilarna är redan mycket effektivare än de bilar som säljs i USA. Den genomsnittliga europeiska bilen drar ungefär hälften av det amerikanska genomsnittet, men den totala mängden koldioxidutsläpp från alla transportslag i Europa ökar ändå stadigt. Utsläppen är ungefär 25 procent större idag jämfört med för 20 år sedan. Utsläppen från industrin har dock minskat under samma period.

Europeiska unionen har förbundit sig att reducera den totala utsläppsnivån med minst 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050. För att uppnå målen måste utsläppen från bilarna minska, vilket åstadkoms med ändrad design, nya bränsletyper, trafikkontroller och ändrade körvanor.
”Vi anser att koldioxid från personbilar måste minska radikalt med insatser från alla berörda parter. Det finns inte en åtgärd som ensam åstadkommer minskade utsläpp”, konstaterar Ivan Hodac, som är generalsekreterare för den europeiska bilindustrins förbund med säte i Bryssel. Hodac tror att utsläppsnivåerna kan sänkas med 25 procent inom fem till sju år, om alla parter samarbetar.
Biltillverkarna investerar mycket pengar i arbetet att framställa bränslesnåla bilar och designa hybrider och fordon, som drivs med alternativa bränslen som el och vätgas. Men det tar minst fem år att marknadsföra nya designer, och det behövs fler åtgärder för att sänka bränslekonsumtionen, understryker Hodac.
”Alla sätter press på tillverkarna, och vi gör verkligen vårt bästa. Andra måste hjälpa till. Det görs inte särskilt mycket för att få folk att till exempel ändra körstil eller för att bygga ut infrastrukturen”.

Privatpersoner kan medverka till minskade utsläpp genom att välja bränslesnålare bilar, använda allmänna kommunikationsmedel eller cykel och köra bränsleeffektivt genom att bl a undvika trafikstockningar. Nederländerna lanserade för flera år sedan ett program för att lära folk köra effektivare och mindre, vilket resulterade i en blygsam minskning av utsläppen.
Aktuella undersökningar visar att höjda bensinpriser måste kombineras med viss statlig intervention för att tvinga fram varaktiga förändringar i fråga om människors val av transportmedel.
Professorn i trafikpolicy vid University of West England, Phil Goodwin, påpekar att forskning visar att tio procents höjning av bensinpriset leder till 6-7 procents minskad bensinkonsumtion över en period av fem år, därför att folk kör lite mindre och byter till bränslesnålare bilar.
”Priset verkar vara ett ganska effektivt sätt att påverka folks vanor, men det behövs andra åtgärder också”, säger Goodwin, som förespråkar ett paket som inkluderar bl a utbyggda allmänna kommunikationsmedel och kampanjer för cykling och promenader.

I undersökningar för den brittiska regeringens räkning framgår att det finns ett stort gap mellan människors syn på miljön och deras beredskap att ändra sina personliga vanor. Kostnaden för att köpa och använda en bil är ”en svag men nödvändig faktor” för att få folk att minska utsläppen, säger Goodwin. Det är viktigare med avgifter som är direkt relaterade till det fordon som man kör.
För flera år sedan infördes trängselavgifter i centrala London, men hybridbilar och eldrivna bilar undantogs. Andelen sådana bilar är idag större i London än i någon annan del av Storbritannien.
Svårigheten att få folk att ändra vanor beror delvis på att det saknas alternativ, vilket framgår tydligt i städer som Los Angeles och Rom, där de allmänna kommunikationsmedlen fungerar illa. I en tid när bensinen var billig var det många som köpte bostäder och tog jobb på platser som krävde att de körde bil till och från jobbet. Köpcentra och kontorskomplex byggs ofta på platser där marken är billig och kommunikationsmedel saknas. Högre bensinpriser kan i framtiden komma att påverka val av bostad och arbetsplats mer än förr.

Det finns också folk som verkar strunta i vad bensinen kostar. Valerio Roselli, som arbetar för Warner Brothers i Rom, kör sin SUV till arbetet varje dag trots att han skulle kunna åka buss. Bussarna i Rom är varma, opålitliga och överfulla, säger Roselli.
Det höga bensinpriset i Italien har tvingat många att ändra sina vanor, åtminstone tillfälligt. Trafiken på motorvägarna minskade med 2,5 procent mellan mars och juni i år. Antalet nyregistrerade bilar har minskat med 18,2 procent jämfört med förra året. Försäljningen av Alfa Romeo har minskat med 27 procent, vilket kanske speglar både minskad tillväxt i ekonomin och högre bensinpriser.
En del experter anser att det dröjer några år innan man vet om Europa och USA närmar sig en smärtgräns i fråga om bensinpriset, en gräns när priset får verklig genomslagskraft.
”Folk står ut ett tag, och först när de flyttar, byter jobb eller gör någon annan stor livsförändring uppstår nya mönster”, säger professor Goodwin.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune