Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
Ryssland reagerande med ilska, och sade att detta drag skulle förvärra relationerna med USA, som redan blivit hårt ansträngda under tiden efter att ryska trupper gick in i de separatistiska enklaverna i Georgien.
Avtalet återspeglar den ökande oro som länder
som Polen, en gång lydstat till Sovjetunionen, känner
inför ett nyrikt och mäktigt Ryssland och dess avsikter
i sin tidigare maktsfär. Faktum är att förhandlingarna
gått i snigelfart under 18 månader och slutfördes
inte förrän händelserna den senaste tiden väckte
gamla minnen och ny rädsla.
Dessa rädslor kom i viss mån på pränt i
avtalet, i vad både polska och amerikanska ämbetsmän
beskriver som ovanliga aspekter i uppgörelsen:
att amerikanska soldater, åtminstone temporärt, skall
bemanna polska luftförsvarsställningar som riktar sig
mot Ryssland och att USA åtar sig att försvara Polen
snabbare än vad som krävs av Nato som Polen är
medlem av i händelse av ett angrepp.
Polska myndighetspersoner menade att avtalet stärker USAs
och Polens ömsesidiga åtagande att försvara varandra.
Polen och polackerna vill inte ha allianser där hjälpen
kommer vid ett senare skede det är ingen mening att
stödet kommer till döda människor, sade Polens
premiärminister Donald Tusk på polsk tv. Polen
vill ha allianser där stödet kommer redan under de första
timmarna av ta i trä en eventuell konflikt.
En känsla av djupare misstankar och de mer hårt dragna
gränserna mellan länderna i regionen var uppenbar i
Rysslands känslomässiga reaktion.
Det är den här typen av avtal, inte skilda uppfattningar
om synen på problemen i Sydossetien, som får stor
påverkan på de ökande spänningarna mellan
Ryssland och USA, sade Konstantin Kosachjov, ordförande
för utrikesutskottet i det ryska parlamentet, till nyhetsbyrån
Interfax.
Missilförsvarsavtalet meddelades av de polska myndigheterna
och bekräftades av Vita huset. Avtalet innebär att Polen
kommer stå värd för en amerikansk bas med tio
missilförsvarsenheter vars syfte är att skjuta ner ballistiska
missiler som avfyrats av en teoretisk framtida fiende som t ex
Iran. Ett radarspårningssystem ska baseras i Tjeckien. Systemet
förväntas vara på plats 2012. I utbyte för
att tillhandahålla denna bas ska Polen få vad de två
parterna kallar ett utökat säkerhetssamarbete,
vilket bl a innehåller det toppmoderna luftvärnssystemet
Patriot som kan skjuta ner kortdistansmissiler eller attackerande
strids- och bombflygplan.
En topptjänsteman från Pentagon beskrev en ovanlig
detalj i detta utbyte. Ett amerikanskt Patriotbatteri skall flyttas
från Tyskland till Polen, där det kommer att skötas
av en besättning på omkring 100 amerikanska militärer.
Utgifterna ska delas mellan de två länderna. Amerikanska
trupper skall även ansluta till den polska militären,
åtminstone temporärt, vid landet östra gräns,
i riktning mot Ryssland.
Ryssland har länge motsatt sig ett sådant avtal, och
menar att USA bryter mot överenskommelser efter det kalla
kriget om att inte stationera soldater i f d Warszawapaktsländer,
och menar att man på detta vis skapar en trojansk häst
utformat för att slå till mot Ryssland snarare än
Iran eller andra påstådda fiender.
Förhandlingarna har pågått i nästan två
år, men ständigt avbrutits, då den polska regeringen
varit motvilliga att driva frågan vidare på grund
av stark opposition inom landet såväl som hårt
diplomatiskt tryck från Rysslands sida, som innefattade
hot om vedergällning på ett eller annat sätt.
Washington å sin sida har tvekat inför åtskilliga
av Polens krav, särskilt om att få tillgång till
avancerade luftvärnssystem som inte relaterades till nedskjutning
av ballistiska missiler.
Men som ett led i de allt större återverkningarna av
konflikten i Georgien har man nu kastat dessa tvivel över
bord, i och med att man ser den ryska offensiven över de
egna gränserna som ett tecken på att Moskva är
fast beslutet att återvinna sitt inflytande över sin
gamla maktsfär.
De polska myndigheterna sade att man skulle lägga fram avtalet
för godkännande i parlamentet men det är oklar
om den amerikanska basen behöver ett sådant parlamentariskt
godkännande.
Den andra halvan av ett amerikanskt missilförsvarssystem
i Europa skulle vara ett avancerat radarsystem i Tjeckien som
kan spåra specifika mål och sedan exakt styra en interceptormissil
som ska spränga den anfallande missilen innan den når
sitt mål. Även det avtalet har undertecknats av ländernas
ledare och väntar på att debatteras i det tjeckiska
parlamentet.
Vita husets pressekreterare, Dana Perino, bekräftade att
projektet nu var sjösatt. Presidentens plan för
ett missilförsvar riktar sig på inget sätt mot
Ryssland, sade hon. Faktum är att det inte ens
är teoretiskt möjligt för det att rikta sig mot
Ryssland, med tanke på hur lätt Ryssland skulle kunna
slå ut det. Syftet med missilförsvaret är att
skydda våra europeiska allierade från attacker från
en eller annan ensamvarg, så som t ex missiler från
Iran.
Bushregeringen har i ett försök att bevisa sin ärlighet
och öppenhet bjudit in Moskva att vara partner i ett kontinenttäckande
missilförsvarssystem för hela Europa, där information
och teknologi kan utbytas med Natoländerna.
Medan ryska och amerikanska experter har diskuterat samarbete
har statstjänstemännen i Moskva skickat en strid ström
av protester mot systemet.
Avtalet är även problematiskt för missilförsvarskritiker
inom demokraterna i USA, och dessa förväntas kämpa
för att strypa finansieringen till projektet trots den specifika
begäran från Polen och i ljuset av den Ryska offensiven
i Georgien.
En sådan ambivalens finns inte i staterna kring Ryssland,
där det ryska angreppet signalerar fara, och ger goda skäl
till tätare förbindelser med Washington och Nato.
I Polen har kriget i Georgien dominerat nyhetsbevakningen, med
bedömningen att Ryssland är den angripande parten. För
polackerna rättfärdigar även Rysslands handlingar
den misstro som finns i landet mot den tidigare erövraren
och man varnar för konsekvenserna inom t ex att trygga energiförsörjningen.
Oljan och naturgasen har varit ett maktmedel för det nyvaknade
Ryssland.
Vi är oroade för att vi står inför
en situation där Ryssland tvingar sig till någon sorts
överenskommelse där de får fria händer att
agera som de vill i regionen, sade Eugeniusz Smolar, chef
för Centret för internationella relationer, en icke
vinstdrivande, politisk obunden forskningsgrupp i Warszawa.
THOM SHANKER
och NICHOLAS KULISH
Washington
© 2008 TEMPUS/The New York Times