Tempus 2008 v 31

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29-30 31 32 33

Missilavtal klart mellan Polen och USA

USA och Polen har slutligen kommit fram till ett länge uppskjutet avtal om att placera en amerikansk missilförsvarsbas på polskt territorium, vilket kan tolkas som den starkaste reaktionen hittills på Rysslands militära operation i Georgien.

Ryssland reagerande med ilska, och sade att detta drag skulle förvärra relationerna med USA, som redan blivit hårt ansträngda under tiden efter att ryska trupper gick in i de separatistiska enklaverna i Georgien.

Avtalet återspeglar den ökande oro som länder som Polen, en gång lydstat till Sovjetunionen, känner inför ett nyrikt och mäktigt Ryssland och dess avsikter i sin tidigare maktsfär. Faktum är att förhandlingarna gått i snigelfart under 18 månader och slutfördes inte förrän händelserna den senaste tiden väckte gamla minnen och ny rädsla.
Dessa rädslor kom i viss mån på pränt i avtalet, i vad både polska och amerikanska ämbetsmän beskriver som ”ovanliga aspekter” i uppgörelsen: att amerikanska soldater, åtminstone temporärt, skall bemanna polska luftförsvarsställningar som riktar sig mot Ryssland och att USA åtar sig att försvara Polen snabbare än vad som krävs av Nato – som Polen är medlem av – i händelse av ett angrepp.

Polska myndighetspersoner menade att avtalet stärker USAs och Polens ömsesidiga åtagande att försvara varandra. ”Polen och polackerna vill inte ha allianser där hjälpen kommer vid ett senare skede – det är ingen mening att stödet kommer till döda människor”, sade Polens premiärminister Donald Tusk på polsk tv. ”Polen vill ha allianser där stödet kommer redan under de första timmarna av – ta i trä – en eventuell konflikt.”
En känsla av djupare misstankar och de mer hårt dragna gränserna mellan länderna i regionen var uppenbar i Rysslands känslomässiga reaktion.
”Det är den här typen av avtal, inte skilda uppfattningar om synen på problemen i Sydossetien, som får stor påverkan på de ökande spänningarna mellan Ryssland och USA”, sade Konstantin Kosachjov, ordförande för utrikesutskottet i det ryska parlamentet, till nyhetsbyrån Interfax.

Missilförsvarsavtalet meddelades av de polska myndigheterna och bekräftades av Vita huset. Avtalet innebär att Polen kommer stå värd för en amerikansk bas med tio missilförsvarsenheter vars syfte är att skjuta ner ballistiska missiler som avfyrats av en teoretisk framtida fiende som t ex Iran. Ett radarspårningssystem ska baseras i Tjeckien. Systemet förväntas vara på plats 2012. I utbyte för att tillhandahålla denna bas ska Polen få vad de två parterna kallar ”ett utökat säkerhetssamarbete”, vilket bl a innehåller det toppmoderna luftvärnssystemet Patriot som kan skjuta ner kortdistansmissiler eller attackerande strids- och bombflygplan.
En topptjänsteman från Pentagon beskrev en ovanlig detalj i detta utbyte. Ett amerikanskt Patriotbatteri skall flyttas från Tyskland till Polen, där det kommer att skötas av en besättning på omkring 100 amerikanska militärer. Utgifterna ska delas mellan de två länderna. Amerikanska trupper skall även ansluta till den polska militären, åtminstone temporärt, vid landet östra gräns, i riktning mot Ryssland.
Ryssland har länge motsatt sig ett sådant avtal, och menar att USA bryter mot överenskommelser efter det kalla kriget om att inte stationera soldater i f d Warszawapaktsländer, och menar att man på detta vis skapar en trojansk häst utformat för att slå till mot Ryssland snarare än Iran eller andra påstådda fiender.
Förhandlingarna har pågått i nästan två år, men ständigt avbrutits, då den polska regeringen varit motvilliga att driva frågan vidare på grund av stark opposition inom landet såväl som hårt diplomatiskt tryck från Rysslands sida, som innefattade hot om vedergällning på ett eller annat sätt.
Washington å sin sida har tvekat inför åtskilliga av Polens krav, särskilt om att få tillgång till avancerade luftvärnssystem som inte relaterades till nedskjutning av ballistiska missiler.
Men som ett led i de allt större återverkningarna av konflikten i Georgien har man nu kastat dessa tvivel över bord, i och med att man ser den ryska offensiven över de egna gränserna som ett tecken på att Moskva är fast beslutet att återvinna sitt inflytande över sin gamla maktsfär.
De polska myndigheterna sade att man skulle lägga fram avtalet för godkännande i parlamentet men det är oklar om den amerikanska basen behöver ett sådant parlamentariskt godkännande.
Den andra halvan av ett amerikanskt missilförsvarssystem i Europa skulle vara ett avancerat radarsystem i Tjeckien som kan spåra specifika mål och sedan exakt styra en interceptormissil som ska spränga den anfallande missilen innan den når sitt mål. Även det avtalet har undertecknats av ländernas ledare och väntar på att debatteras i det tjeckiska parlamentet.
Vita husets pressekreterare, Dana Perino, bekräftade att projektet nu var sjösatt. ”Presidentens plan för ett missilförsvar riktar sig på inget sätt mot Ryssland”, sade hon. ”Faktum är att det inte ens är teoretiskt möjligt för det att rikta sig mot Ryssland, med tanke på hur lätt Ryssland skulle kunna slå ut det. Syftet med missilförsvaret är att skydda våra europeiska allierade från attacker från en eller annan ensamvarg, så som t ex missiler från Iran.”
Bushregeringen har i ett försök att bevisa sin ärlighet och öppenhet bjudit in Moskva att vara partner i ett kontinenttäckande missilförsvarssystem för hela Europa, där information och teknologi kan utbytas med Natoländerna.
Medan ryska och amerikanska experter har diskuterat samarbete har statstjänstemännen i Moskva skickat en strid ström av protester mot systemet.
Avtalet är även problematiskt för missilförsvarskritiker inom demokraterna i USA, och dessa förväntas kämpa för att strypa finansieringen till projektet trots den specifika begäran från Polen och i ljuset av den Ryska offensiven i Georgien.

En sådan ambivalens finns inte i staterna kring Ryssland, där det ryska angreppet signalerar fara, och ger goda skäl till tätare förbindelser med Washington och Nato.
I Polen har kriget i Georgien dominerat nyhetsbevakningen, med bedömningen att Ryssland är den angripande parten. För polackerna rättfärdigar även Rysslands handlingar den misstro som finns i landet mot den tidigare erövraren och man varnar för konsekvenserna inom t ex att trygga energiförsörjningen. Oljan och naturgasen har varit ett maktmedel för det nyvaknade Ryssland.
”Vi är oroade för att vi står inför en situation där Ryssland tvingar sig till någon sorts överenskommelse där de får fria händer att agera som de vill i regionen”, sade Eugeniusz Smolar, chef för Centret för internationella relationer, en icke vinstdrivande, politisk obunden forskningsgrupp i Warszawa.
THOM SHANKER
och NICHOLAS KULISH
Washington
© 2008 TEMPUS/The New York Times