Tempus 2008 v 29

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29

Presidenten åtalas för folkmord

MARLISE SIMONS
Paris
Internationella brottmålsdomstolens åklagare har utfärdat en formell häktningsorder mot Sudans president, Omar Hassan al-Bashir, som misstänks för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under fem år i Darfur, som är en region i hans land.
Åklagarens häktningsorder befaras förvärra det redan kaotiska läget i Darfur. Många diplomater och bedömare är oroliga att åtgärden undergräver försöken att få till stånd en förhandlingslösning och få fram hjälp till de miljontals människor som har drivits på flykt. Det finns emellertid också en del som tvärt om anser att häktningsordern ökar pressen på Sudans regering att få slut på konflikten i Darfur.

FNs fredsstyrka och hjälparbetare i Darfur har ökat säkerheten och skickat hem alla civila utom de allra viktigaste. Sudan har lovat att inte utkräva hämnd, men varnar för ett ”diplomatiskt krig” för att torpedera domstolens fall.
Det är första gången som Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har väckt åtal för folkmord, och det är också första gången som en sittande statschef åtalas sedan domstolen etablerades 2002. Två andra presidenter, Serbiens Slobodan Milosevic och Liberias Charles Taylor, har åtalats av andra internationella krigstribunaler medan de fortfarande innehade makten.

Darfur är en skiftande, mångsidig konflikt där rebeller bekämpar rebeller, regeringsstödda arabiska miliser dödar civila och varandra, frilansbanditer angriper hjälparbetare och övergrepp begås av alla väpnade grupper.
När domstolens chefsåklagare, Luis Moreno-Ocampo, offentliggjorde häktningsordern sade han att al-Bashir var den som har planerat och verkställt kampanjen för att utrota tre etniska grupper i Darfur: Fur, Masalit och Zaghawa. Presidenten påstås med hjälp av regeringssoldater och arabiska miliser ha attackerat civila avsiktligt och dödat 35 000 människor. ”Hans motiv var i första hand politiska”, hävdar åklagaren. ”Hans alibi var kontrauppror, men hans avsikt var folkmord”.
Moreno-Ocampo, som är argentinare, sade att den sudanesiske presidenten inledde kampanjen mot civila efter det att han hade misslyckats med att krossa ett uppror, och att folkmordet bestod av mer än direkt dödande. ”Al-Bashir organiserade nöd, osäkerhet och trakasserier mot de överlevande. Han behövde inga kulor, utan han använde andra vapen som våldtäkt, hunger och rädsla”.

På en presskonferens i domstolen i Haag sade Moreno-Ocampo att han har överlämnat alla bevis till en domarpanel, som kommer att bestämma om häktningsordern ska godkännas. Ett svar väntas i höst.
Om man ska döma av det förflutna är det mycket möjligt att domarna undertecknar häktningsordern. De har hittills undertecknat alla tidigare häktningsorder (sammanlagt elva stycken) från åklagaren sedan han tillträdde för fem år sedan.
Folkmord är det allvarligaste åtal någon domstol kan väcka, och åklagaren förväntas peka ut fler ansvariga i den sudanesiska regeringen.
Häktningsordern mot al-Bashir kommer sannolikt inte att leda till att han grips inom nära framtid. Bashir har ignorerat två tidigare anmälningar mot andra sudaneser i ledande ställning och till och med utnämnt en av dem till minister för humanitära ärenden.

En viktig fråga är huruvida FNs säkerhetsråd blandar sig i fallet. 2005 bad säkerhetsrådet ICC att utreda krisen i Darfur, men rådet har också befogenheter att suspendera en utredning eller ett åtal i åtminstone ett år. Efter det att åklagaren i Haag hade informerat FNs generalsekretare, Ban Ki-moon, om det kommande åtalet har rådsmedlemmar överlagt privat, och Kina och Ryssland har varnat för att direkta åtgärder mot den sudanesiske presidenten kan komma att äventyra eventuella fredssamtal längre fram.
Jurister med insyn i domstolens arbete uppger att västerländska regeringar kan ha medverkat i utredningen om Darfur med material som har kommit fram via flygövervakning och elektronisk avlyssning. ”Det är uppenbart att något måste göras. Fredsprocessen har stannat av, och den humanitära katastrofen fortsätter att växa”, säger en västerländsk diplomat.
Fredssoldater i regionen, som deltar i en kombinerad FN- och AU-styrka, är speciellt sårbara just nu i händelse av vedergällning från den sudanesiska regeringens sida. Sju soldater i den fredsbevarande styrkan dödades i ett bakhåll så sent som förra veckan. Fredsstyrkan har fullt upp bara med att skydda sig själv.
© 2008 TEMPUS/The New York Times