Tempus 2009 v 46

Tidskriften

tidigare veckor:  2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19   20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30/31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46

Irak klarade viktigt demokratiprov

Iran antog i söndags en lag, som är en förutsättning för de planerade allmänna valen i januari. Med den nya lagen passerar Iraks bräckliga demokrati en viktig milstolpe, som bäddar för att de amerikanska stridsstyrkorna ska kunna dras tillbaka snabbt nästa år.

TIMOTHY WILLIAMS
Bagdad
Valet, som är det andra allmänna valet sedan Saddam Husseins fall, är ett viktigt steg mot folkmakt och stabilitet i Irak. Den nu antagna vallagen blockerades av en politisk strid om den nordliga provinsen Kirkuk, som både kurder, araber och turkmener gör anspråk på. Alla tre grupperna hoppas ta kontroll över provinsens oljetillgångar via politisk makt.
Kompromissen, som antogs i söndags av alla tre grupperna, välkomnades av Iraks och USAs ledare som en demokratisk triumf och en illustration av parlamentets förmåga att angripa och lösa svåra sekteristiska motsättningar till landets bästa.
”Den här lagen är inte en seger för någon särskild grupp utan för hela det irakiska folket”, sade Faryad Raundozi, som företräder Kurdiska alliansen i det irakiska parlamentet.
USA har varnat för att de amerikanska styrkornas reträtt skulle ha kunnat försenas om valet hade blivit försenat. President Obama berömde parlamentets agerande och talade om ett ”viktigt genombrott”, som underlättar den amerikanska reträtten.
”Denna uppgörelse är ett politiskt framsteg, som medverkar till hållbar fred och enighet i Irak och möjliggör ett ordnat tillbakadragande under ansvar av de amerikanska stridskrafterna till september nästa år”, sade Obama.

Den amerikanska militärens ledare planerar för att snabbt dra tillbaka 120 000 amerikanska soldater från Irak efter valet. USA har lovat att ta hem alla stridskrafter före augusti månads slut. Därefter kommer 50 000 militärer att finnas kvar i Irak som rådgivare och stöd. Alla amerikanska soldater ska ha lämnat Irak före 2011 års slut.
Efter valet i januari kommer tillbakadragandet att fortsätta som planerat, bekräftar USAs ambassadör i Irak, Christopher R Hill. ”Det viktiga är att denna vallag gör att vi kan följa tidtabellen utan förskjutningar”, säger han.
Amerikanska och irakiska regeringsrepresentanter hoppas att valet cementerar demokratin i en tid när många irakier är missnöjda med sina ledare och besvikna på fortsatt våld, korruption och hög arbetslöshet.
Det förra parlamentsvalet, som ägde rum 2005, bojkottades av många sunnimuslimer, vilket ledde till att upproret bredde ut sig och underblåste hårda sekteristiska strider, som resulterade i omfattande blodspillan. Den här gången uppger alla de stora politiska partierna, Iraks stora religiösa grupper och etniska grupper att de kommer att delta i valet.
Parlamentets biträdande talman, Khalid Ataya, sade till ledamöterna att de hade tagit ett enormt kliv i landets unga demokratiska historia. ”Parlamentet har gjort en viktig sak för Iraks folk, detta är ett hårt slag mot terroristerna!”.
Ett tecken på hur viktigt valet är för USA var att Hill åkte kors och tvärs mellan de politiska partiernas högkvarter hela söndagen och uppmanade dem att göra allt för att få igenom lagen. ”Skynda er och gå och rösta!”, ropade han till några parlamentariker som släpade benen efter sig på väg till kammaren.

Parlamentsvalet skulle äga rum 16 januari, men nu verkar det som om det försenas några dagar för att ge valmyndigheten mera tid att trycka valsedlar och vidta andra förberedelser.
Lagstiftarna har i flera veckor brottats med frågan om vilka som ska få välja i Kirkuk, som sitter på stora oljereserver. Frågan hotade att undergräva valet, och parlamentets oförmåga att lösa den tolkades som ett tecken på att Irak inte fungerar politiskt.
Tiotusentals kurder tvingades bort från Kirkuk av Saddam Hussein, som i stället placerade araber i regionen för att få bättre kontroll över regionens olja. Sedan USAs invasion och Saddams avsättning 2003 har tusentals kurder återvänt till regionen. Araber och turkmener i Kirkuk ville att man skulle använda vallängderna från 2004 eller 2005, medan kurderna ville använda nyare längder från 2009, som speglar dagens befolkningsfördelning bättre.
Söndagens kompromiss innebär att man använder 2009 års vallängder, men om antalet röstberättigade i ett visst område bedöms vara misstänkt stort, ska en kommitté övervakad av FN undersöka om fusk har förkommit.
Kompromissen antogs av alla grupper, som konkurrerar om dominans i Kirkuk. ”Vi har passerat ett stadium, löst en kris och alla är vinnare”, sade den turkmenske parlamentarikern Abbas al-Bayti.

Väljarna få i det kommande valet möjlighet att rösta på enskilda kandidater som står på en ”öppen lista” i motsats till de listor där väljarna röstar på partier, som sedan väljer ut sina representanter internt.
I 2005 års val förekom ingen personröstning, eftersom man ville skydda kandidaterna mot terrorister och upproriska. Detta förfarande stärkte de organiserade partierna på bekostnad av enskilda kandidater, och det var impopulärt bland väljarna.
Den nya lagen, som också reserverar en fjärdedel av mandaten till kvinnor, ska godkännas av president Jalal Talabani och hans två vicepresidenter, vilket väntas ske vilken dag som helst.
Valet ska enligt författningen äga rum före januaris slut, men den sista veckan i januari upptas av en viktig shiitisk religiös högtid. Hamdia al-Hussaini, som ingår i den oberoende valkommissionen, säger att valet ändå måste äga rum flera dagar senare än 16 januari, därför ”att parlamentet dröjde med att anta den nya vallagen”.
En del sunniaraber kritiserade USAs inblandning i lagstiftningsarbetet, framför allt Amerikas insisterande på att valen inte får försenas. ”Amerikanerna har tyvärr lagt större vikt vid vissa datum än vid att förhålla sig objektiva”, sade parlamentarikern Saleh al-Mutlaq.
Det är parlamentet som har sista ordet när det gäller exakt vilken dag valet ska hållas.
© 2009 TEMPUS/The New York Times