Tempus
|
|
Tidskriften
|
2008: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 |
Frankrike och Tyskland
2009-46 s 3-4
"Merkel är svårflirtad" hela
artikeln
President Nicolas Sarkozy vill lyfta fram den fransk-tyska vänskapen
med buller och bång. Men i Berlin befarar man i stället
en motsättning mellan ländernas vägar. Sarkozy
gläder sig över den lågskattepolitik som koalitionen
med FDP drivit fram. Paris hoppas att detta gör att Berglin
lämnar sitt eget krav på en balanserad budget. I Tyskland
kritiseras emellertid Merkel och CDU för detta. Sarkozys
tendens att samla på sig nya skulder bekymrar tyskarna.
Frankrikes statsskuld motsvarar 76 % av ett års BNP. Eftersom
detta strider mot EUs stabilitetspakt vill Sarkozy avskaffa denna.
Detta tillåter emellertid inte den tyska regeringen.
Handel, WTO
2009-46 s 4
"Frihandelsystemet stod pall"
Enligt ett dokument som sammanställts av EUs handelkommissionär
från oktober 2008 till oktober 2009 infördes eller
övervägdes "runt 223" åtgärder
av EUs handelspartners, varav Ryssland och Argentina stod för
de flesta. Men det finns inga tecken på en tilltagande protektionism
vilket en del befarade när den globala avmattningen blev
påtaglig. G 20 gruppens bestämda försvar av den
fria handeln har skickat viktiga signaler till omvärlden.
2009-46 s 7
"Kapitalismen är inte särskilt populär"
20 år efter Berlinmurens fall är de flesta människor
missnöjda med kapitalismen. En undersökning gjord på
uppdrag av BBC i 27 länder visar att bara 11 % av de tillfrågade
anser att kapitalismen fungerar bra i sin nuvarande form. 23 %
anser att den fria marknadsekonomin har stora brister. I Frankrike
var siffran 43 %. De två länder som är mest positiva
till kapitalismen är USA och Pakistan.
Sovjetunionens sammanbrott välkomnas av 54 % av alla tillfrågade.
Särskilt höga är siffrorna i Europa, 79 b% av tyskarna,
76 av britterna och 74 % av fransmännen är glada för
detta. Men i Egypten beklagar 70 % av de tillfrågade Sovjetunionens
fall.
Tyskland
2009-46 s 4
"Återföreningen är inte fullbordad"
Angela Merkel hävdar att återföreningen av DDR
och BRD inte är klar. Mycket finns kvar att göra och
de ekonomiska solidaritetsbidragen till före detta DDR behövs
fortfarande. Arbetslösheten är dubbelt så hög
i DDR som i BRD är ett exempel.
Turkiet
2009-46 s 5-7
"Vänner är bra att ha"
Frustration över det tröga samarbetet med EU uppmuntrar
Turkiet att reparera trasiga relationer med de arabiska grannländerna.
Turkiets Mellanösternoffensiv är så omfattande
och påtaglig att det mest liknar en invasion. Exporten till
Mellanöstern och Nordafrika har ökat sju gånger
under de senaste sju åren. Turkiets betydelse som transitland
för energi från öst till väst när Nabucco
ledningen som ska transportera olja från Azerbajdzjan och
kanske också Iran och Irak blir klar. Turkiet har erövrat
hundratals infrastrukturprojekt i irakiska Kurdistan och har slutit
många frihandelspakter med de arabiska grannländerna.
Turkiets framgångar beror också på att det råder
ett regionalt maktvakuum. Egypten och Irak har inget stort inflytande
längre. Och att många araber betraktar Turkiet som
en modern motvikt till Iran och ett fönster mot väst.
För Syrien, som är diplomatiskt isolerat och ekonomiskt
underutvecklat, är de ändrade relationerna en lättnad.
Men det har också lätt till försämrade relationer
mellan Turkiet och Israel.
Ryssland
2009-46 s 3 8
"Medvedev kräver mera respekt".
Rysslands och Europas värderingar är desamma menar och
önskar mer respekt för Ryssland från de europeiska
ländernas sida. Han varnar också för en katastrof
i Afghanistan. I en intervju riktar han emellertid också
en skoningslös kritik mot förhållandena i sitt
eget land, där korruptionen antagit "vedervärdiga"
former och handeln med råvaror har skapat en illusion av
ekonomisk stabilitet.
USA
2009-46 s 10-13
"Gemensamma intressen styr i Obamas värld"
När president Obama sträcker ut handen till motståndare
händer det att hans allierade blir nervösa. Konservativa
befarar att Obama undergräver USAs ställning utomlands
genom att inte inse att andra länder både vänner
och fiender, är immuna mot hänvisningar till gemensamma
intressen. Världen har redan visat sig betydligt med svårtflirtad
än vad den är enligt Obamas intressen. Egna nationella
intressen är ofta viktigare än de gemensamma. Hans vädjan
till delade mål i form av ekonomiskt välstånd,
nationell säkerhet och en sund miljö överskuggas
av ländernas egna prioriteringar. Många ser inga tecken
på att Obamas doktrin är lyckosam.
2009-46 s 13-14
"Diplomati på hög nivå"
USAs president, Barack Obama, har ett digert program på
sin asienresa. Obama besöker Japan, Singapore, Kina och Sydkorea.
Inklusive dessa har han redan besökt 20 länder sedan
han blev president i januari, vilket är rekord. Målen
med resan är att förmedla budskapet att USA vill ha
varaktiga relationer med Asien, som inte bara bygger på
att bekämpa terrorism. Tyngdpunkten i strategin ligger på
Kina. Huvudfrågan är Nordkorea. Han ska också
försöka få kontakt med vanliga människor
i de asiatiska länder han besöker. Obamas inrikespolitiska
program är helt fullspäckat och Obama sätter mycket
på spel när han samtidigt gör en lång utlandsresa.
Israel, Palestina
2009-46 s 14-15
"Ingen förmår rubba Israel"
Amerika har slopat kravet på ett totalstopp för byggandet
i israeliska bosättningar på Västbanken, vilket
förargar palestinierna, som säger att detta omöjliggör
fortsatta förhandlingar. En storm av vred och besvikelse
uppstod i den palestinska och arabiska pressen som menar att den
amerikanska regeringen fogligt har kapitulerat för Israel.
Obamas karisma har bleknat väsentligt.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har anledning
att vara stursk. De konservativa och religiösa ministrar
som utgör kärnan i hans regeringskoalition, tror knappt
sin lycka.
2009-46 s 16-17
"Farligt maktvakuum i det palestinska lägret"
President Mahmoud har bestämt sig för att avgå
och vem kommer att efterträda honom? Efterträdaren kommer
förmodligen från hans eget parti, Fatah, som kontrollerar
Palestinska befrielseorganisationen (PLO) och som är internationellt
erkänt som "den enda legitima representanten för
det palestinska folket". Fatah har också starkt stöd
från palestinierna på Västbanken som utgör
en majoritet av de palestinska väljarna. Goda chanser att
bli efterträdare är den nuvarande premiärministern,
Salam Fayyad, 57 år. Han är en god teknokrat, men saknar
militär erfarenhet såväl som förtroende hos
Hamas. Abu Zubaydah Maher, 72 år, var inblandad i bildandet
av både Fattah och PLO för 40-50 år sedan. Han
är yrkessoldat och har valt att leva i exil sedan 90-talet.
Marwan Barghouti, 50 år, avtjänar fem livstidsdomar
i israeliskt fängelse för sin inblandning i våldet
mot israel under den andra intifadan. Han är enormt populär
både på Gazaremsan och på Västbanken.
2009-46 s 18
"Moment 22 spökar igen"
Låsta positioner i Mellanöstern: Stoppa byggandet,
annars inga förhandlingar, säger palestinierna. Förhandla
först, så får vi se om vi stoppar byggandet,
säger israelerna. Obama nöjer sig nu med att kräva
"återhållsamhet" i stället för
totalstopp för byggandet. Detta ger president Abbas en förevändning
att inre ställa upp för omval i januari, vilket kan
fördröja fredsförhandlingarna betydligt.
Irak
2009-46 s 18-19
"Irak klarade ett viktigt demokratiprov" hela artikeln
Irak antog i söndags en lag, som är en förutsättning
för de planerade allmänna valen i januari. Med den nya
lagen passerar Iraks bräckliga demokrati en viktig milstolpe
som bäddar för att de amerikanska stridsstyrkorna ska
kunna dras tillbaka snabbt nästa år. Det handlar om
vilka som är de rättmätiga väljarna i den
nordliga provinsen Kirkuk, som kurdernas anser sig tillhöra
dem, vilket araber och turkmener motsätter sig. Den nya kompromissen
innebär att man använder 2009 års vallängder
men om antalet röstberättigade i ett visst område
bedöms vara misstänkt stort, ska en kommitté
övervakad av FN undersöka om fusk har förekommit.
Thailand
2009-46 s 20
"Thaksin tillbaka i rampljuset"
Thailands före detta premiärminister, Thaksin Shinawatra,
kom tidigare i veckan till Kambodja, vars regering har utnämnt
honom till ekonomiska rådgivare. Detta har ökat spänningen
mellan de båda grannländerna. Thailands premiärminister
säger att han ska begära Thaksin utlämnad. Thaksin
gick i exil förra året strax innan en domstol dömde
honom till två års fängelse för maktmissbruk.
Saudiarabien, Jemen
2009-46 s 20
"Blockad mot Jemen"
Saudiarabien har upprättat en sjöblockad mot Jemen i
Röda Havet i syfte att bekämpa shiitiska rebeller längs
gränsen mellan de båda länderna. Samtidigt har
Iran varnat länderna i regionen för att blanda sig i
Jemens interna angelägenheter.
Cypern
2009-46 s 20
"Britterna ger upp territorium"
Den brittiska regeringen avstår från ungefär
halva Storbritanniens territorium på Cypern i ett försök
att stimulera fredsförhandlingarna mellan öns grekiska
och turkiska administrationer. Tanken är att det brittiska
området ska delas lika mellan grek- och turkcyprioter. Storbritannien
har två suveräna baser på Cypern och de är
mycket kontroversiella, framför allt i grekcyprioternas ögon.
Terrorism, Filippinerna
2009-46 s 21
"Kidnappad halshöggs"
Militanta islamister halshögg för några dagar
sedan en skolrektor på en avlägset belägen ö
efter att först ha hållit honom som gisslan i tre veckor,
enligt uppgifter från den filippinska flottans kommando
i Mindanaoregionen. Mördarna tillhör Abu Sayyaffrörelsen,
som krävde 42000 dollar i lösen. President Gloria Macapagal
har gett order om att intensifiera kampen mot Abu Sayyaff, som
misstänks vara kopplad till al-Qaida.
Libanon
2009-46 s 21
"Bättre sent än aldrig"
Efter fem månader är nu premiärminister Hariri
i färd med att utse 30 ministrar, varav två företrädare
för den shiitiska rörelse Hizbollah. 15 av dem kommer
från Hariris egen koalition och 10 från oppositionen.
Fem nomineras av president Suleiman. I det lilla landet finns
18 erkända trosinriktningar. Där bor också hundratusentals
palestinier.
Nordkorea
2009-46 s 21-22
"Det kalla krigets sista gräns"
I Europa bleknar minnet av det kalla kriget och dramatiska revolutioner
som satte punkt för kommunismens herravälde. Men i Korea
finns gränsen kvar och än finns ingen ändring i
sikte. Vid det kalla krigets sista stora delning, den militariserade
zonen (DMZ), som separerar de två koreanska staterna, står
fortfarande runt en miljon soldater ansikte mot ansikte. Ett fyra
km brett ingenmansland, som upprättades enligt eldupphörsavtalet
som satte punkt för Koreakriget 1950-1953 är 245 km
långt. Det delar den koreanska halvön med rakbladsvassa
taggtrådsstängsel, minfält och en av världens
största vapenarsenaler.
Nordkoreas BNP motsvarar två procent av Sydkoreas. En återförening
skulle ödelägga Sydkoreas ekonomi.
DMZ är ett av de populäraste turistmålen i Sydkorea.
600 000 besökare kommer varje år för att titta
på stridsvagnsfällor på vägen till gränsen
och tunnlarna som Nordkorea byggde under zonen för flera
decennier sedan som förberedelse för en invasion. Den
långa landremsan, som idag utgör det så kallade
ingemanslandet är ett himmelrike för djur och växter,
inklusive utrotningshotade fågelarter, tusentals plantor
och 70 olika däggdjur.
http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2009/11/09/AR2009110900062.html
2009-46 s 22
"Direkta samtal på programmet"
President Barack Obama beslöt häromdagen att skicka
en högt uppsatt diplomat, Stephen W Bosworth, till Nordkorea
för de första direkta överläggningarna med
regeringen där på över ett år. Hans ärende
begränsas dock till att locka regimen där till förhandlingarna
om det nordkoreanska kärnvapenprogrammet. Kina har länge
uppmanat USA att tala direkt med nordkoreanerna.
2009-46 s 22
Skärmytslingar till havs"
Utanför den koreanska halvöns västkust utbröt
i tisdags ett sjöslag mellan ett sydkoreanskt och ett nordkoreanskt
örlogsfartyg. Sydkorea medger att man angrep ett nordkoreanskt
fartyg som hade överskridit Sydkoreas havsgräns. Det
nordkoreanska fartyget fick svåra skador.
Chile
2009-46 s 23-24
"Trägen vinner"
Michelle Bachelet hade en motig start på presidentposten,
men nu, nå hon är inne på upploppet, är
hon populärare än någonsin. 2006 blev hon Chiles
första kvinnliga president. Smekmånaden blev kort.
Stora studentdemonstrationer följde och kollektivtrafiken
blev kaotisk. Men nu har henne skickliga sätt att hantera
den globala ekonomiska krisen gjort henne populärare igen.
I detta katolska land är hon ensamstående trebarnsmamma.
Nästa presidentval äger rum om knappt två månader.
Många anser att hennes oortodoxa stil förändrat
den politiska kulturen i Chile. "Hon har minskat avståndet
mellan presidentskapet och folket".
Sydafrika
2009-46 s 24-25
"Ingen kan mäta sig med Mandela" hela
artikeln
Sydafrika förbereder sig för att oundvikligt farväl.
Sydafrika är som ett vuxet barn som förbereder sig på
att det snart måste ta ett sista farväl av en åldrande
förälder. Mandela är fortfarande klistret som håller
ihop Sydafrika. En rad historiker och journalister är i färd
med att skriva ännu fler böcker om Nelson Mandela.
Miljö, Klimat
2009-46 s 26-27
"Alla tror inte på klimatförändringen"
Politiker och demonstranter förbereder sig för ett viktigt
klimatmöte i Danmark, men de har faktiskt många landsmän
som inte är beredda att delta i kampen mot den globala uppvärmningen.
Enligt en aktuell undersökning av Pew Research Center i Washington
så minskar andelen amerikaner som anser att det finns solida
bevis för stigande globala temperaturer från april
2008 till nu (71 % till 57 %). Andelen som anser att det är
människan som orsakar förändringarna sjunker. (från
47 % till 36 %). Klimatförändringen har i USA blivit
en lika polariserande fråga som till exempel frågor
om abort och dödsstraff. I Europa har EU-kommissionen gjort
en undersökning som visar att antalet EU-medborgare som betraktar
klimatförändringen som världens allvarligaste problem
hade minskat från 62 % våren 2008 till 50 % i början
av 2009. I Australien har andelen personer som är beredd
att "acceptera betydande kostnader" för att bekämpa
uppvärmningen minskat från 60 till 48 %.
Allmänheten i både Amerika och Australien verkar bli
alltmer skeptiska, trots att deras politiska ledare är allt
mer övertygade om att åtgärder är nödvändiga.
http://www.economist.com/world/international/displaystory.cfm?story_id=14807107
2009-46 s 28
"Förnybar energi räddar jorden"
Länder världen runt arbetar hårt för att
nå ambitiösa mål avseende förnybar energi.
Vad betyder det i praktiken? Enligt EUs mål ska 20 % av
Europas energiförbrukning komma från förnyelsebara
energikällor år 2010. Regeringar runt om i världen
sätter upp liknande mål. 2007 kom över 18 % av
energiförbrukning från förnyelsebara energikällor,
men då ska man veta 15 procentenheter härstammar från
vattenkraft som sällan kan byggas ut ytterligare. 100 miljarder
dollar investerades år 2007 i förnyelsebara energikällor.
Vad som kommer att krävas för att uppnå målen
är snabb utbyggnad av floder för vattenkraft, solenergianläggningar,
kärnkraftverk och ny teknik för infångning av
koldioxid.
Men den förnybara energin har många motståndare.
Klimatförändringsskeptiker är de mest talföra.
Olje- och kolföretagen värjer sig också, liksom
länder som Ryssland och Saudiarabien. I de rika länderna
protesterar befolkningen av estetiska skäl mot vindmöllor
och solcellsanläggningar. Men det kanske största hindret
är kostnaden. De nya teknikerna är, åtminstone
i början, mycket dyrare än fossila bränslen.
2009-46 s 28
"Lula tycker att alla ska vara på plats"
Brasiliens president, Luiz Inácio Lula da Silva, uppmanar
världens ledare att delta i nästa månads klimatkonferens
i Köpenhamn, så att konferensen leder till konkreta
åtaganden från alla länder att minska utsläppen
av växthusgaser. Främst är han ute efter USAs president
Barack Obama, vars närvaro krävs om man ska kunna tala
om ett globalt ledarskap. Men detsamma gäller Kinas president,
Hu Jintao och Indiens premiärminister Mammohan Singh.
Sport
2009-46 s 29-31
"VM och OS med våldet som kuliss"
I Sydafrika som ska arrangera fotbolls-VM 2010, mördas i
genomsnitt 50 personer per dag. Även Brasilien, som arrangerar
fotbolls-VM 2014 och de olympiska spelen 2016, är ett land
med extremt många våldsbrott. Både Sydafrika
och Brasilien har bestämt sig för att sätta hårt
mot hårt i kampen mot kriminaliteten.
För att skingra tvivlen måste Brasilien och Sydafrika
hitta effektiva sätt att garantera turisters och publikens
säkerhet. Inför fotbolls-VM ska Rio de Janeiro ha 60
000 poliser i tjänst. Tusen övervakningskameror ska
sättas upp. Sydafrika har inte tid med långsiktiga
insatser eftersom avspark sker redan den 11 juni 2010.
