Tempus 2010 v 01

Tidskriften

tidigare veckor:  2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19   20 21  22 23 24 25 26 27 28 29 30/31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51     2010: 01

En ny oljekris under uppsegling?

Rysk-vitrysk dispyt hotar Europas oljeleveranser.

ANDREW E. KRAMER
Moskva
Ryssland och Vitryssland har misslyckats med att förnya ett avtal om råoljetariffer som löpte ut nyårsafton. Detta riskerar att medföra att en i övrigt oansenlig energiprisdispyt mellan Ryssland och dess grannland skulle kunna urarta till en avstängning av oljeleveranserna till Europa mitt i vintern.

För bara ett år sedan bet Europa på naglarna under åtskilliga veckor medan en politiskt motiverad konflikt pågick mellan Ryssland och Ukraina om naturgaspriser och transiteringsavgifter.

I år är det istället en råoljepipeline som står i fokus för konflikten. Pipelinen har varit avgörande för exporten av sibirisk olja till Västeuropa alltsedan Sovjeteran då den utgjorde en del av landets oljeexportsystem, den s.k. Drusjban.

Likt naturgasleveranserna genom Ukraina försörjer oljepipelinen genom Vitryssland inte bara grannländerna utan utgör även kanalen till de mer lukrativa marknaderna i EU, som till exempel Tyskland och Polen. Mer än 200 000 kubikmeter olja levereras dagligen genom den vitryska sträckan av Drusjba-pipelinen.

I söndags citerade Reuters två oljemäklare som menade att Ryssland hade börjat begränsa sina leveranser till den vitryska marknaden, genom att minska på flödet till två raffinaderier, Naftan och Mozyr. I Ukraina i fjol var en motsvarande nedskärning ett första steg mot en mer allmänt leveransstopp.

Representanter för de ryska myndigheterna underströk att exportvolymerna skulle upprätthållas och valde att antingen förneka eller vägra att bekräfta de påstådda lokala leveransnedskärningarna i Vitryssland.

En taleskvinna för det ryska energidepartementet, Irina Jesipova, försäkrade att transiteringsvolymerna till marknaderna i Väst inte hade och inte skulle komma att minskas. Dessa volymer är av den dimensionen att störningar skulle kunna höja de globala oljepriserna. Jesipova avstod från att kommentera de inhemskt vitryska leveranserna.

En högre tjänsteman vid Transneft, Rysslands statliga oljetransportbolag, sade i en telefonintervju att företaget fortsatte att leverera till såväl den vitryska marknaden som exportmarknaderna med bibehållna volymer.

”Vi har inte slutat pumpa. Inte till Vitryssland och inte till export”, sade tjänstemannen, som inte hade tillåtelse att uttala sig offentligt.

En jourhavande tjänsteman vid det vitryska utrikesdepartementet hänvisade alla frågor till energidepartementet där man under söndagen inte svarade i telefon.

Vitryssland ingår i en lös konfederation med Ryssland som tidigare syftat till att upprätta en gemensam valuta och tullzon. Men i oljebranschen, som är så avgörande för Rysslands ekonomi, har Vitryssland visserligen behandlats privilegierat men inte som en fullt integrerad och jämställd partner.

Raffinaderierna i Vitryssland har betalat en bråkdel (35,6%) av Rysslands normala oljeexporttariffer. Vitryssarna har därigenom kunnat vidareexportera bensin, diesel och andra petroleumprodukter med goda vinstmarginaler. Denna handel har bidragit till att stärka president Alexander Lukasjenko och dennes regering på Rysslands bekostnad.

Det vitryska oljeavtalet med Ryssland löpte ut den 31 december. Rysslands vice premiärminister med ansvar för energifrågor, Igor Setjin, har sagt att då inget nytt avtal ännu uppnåtts ska Vitryssland betala fullt pris för rysk råolja, enligt den ryska statliga nyhetsbyrån RIA.

De vitryska myndigheterna har kontrat med att Vitryssland inte borde betala några tariffer överhuvudtaget då man förnyat sitt åtagande om en tullunion med Ryssland så sent som i fjol, enligt en bulletin på den vitryska regeringens hemsida.

Innan nyåret lämnade den vitryska förhandlingsdelegationen Moskva, och den vitryska regeringen offentliggjorde ett uttalande där man menade att man utsattas för ”kraftigare påtryckningar än någonsin” att underkasta sig Rysslands krav. Båda sidor sade dock att förhandlingarna skulle fortsätta.

I januari i fjol försökte det ryska naturgasmonopolet Gazprom först att skära av leveranserna till Ukrainas inhemska marknad efter konflikter om priset. Därefter skar man helt av leveranserna och anklagade Ukraina för att leda av gas ur exportleveranserna för at täcka de egna behoven.
© 2010 TEMPUS/The New York Times