Tempus
|
Tidskriften
|
2008: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 |
Historia
2009-51 s 3-10
"Ett förlorat decennium"
Tjugohundratalets första decennium präglades av stora
kriser. Militanta islamister attackerade New York, finanssystemet
kollapsade, klimatförändringen kan leda till katastrof,
det demokratiska systemet förlorade anseende. Allt detta
sammantaget är ett nederlag för västvärlden.
Det som väcker hopp om bättre tider är Internet.
Philip Blom har skrivit en bok "Den raglande världsdelen"
som handlar om Europa 1900-1914. Han jämför den perioden
med 2000-2009. Hopp och entusiasm rådde då det nya
århundradet föddes 2000. Nyårsnatten 1999 var
alla tiders största fest.
En följd av 11 september är religionens återinträde
i det allmänna medvetandet. Det är en hysterisk konflikt
mellan islam och en kristet präglad men i huvudsak sekulär
värld. Dådet skulle också komma att knäcka
kapitalismen några år senare. Kina har däremot
utvecklats till en världsmakt med världens allra största
valutareserv.
EU, Cypern
2009-51 s 12-15
"Cypernfrågan fortsätter blockera europeisk harmoni"
Turkiets allt svagare förhoppningar om ett EU-medlemskap
skulle väckas till liv igen om Cypernfrågan blir löst.
Den Grekcypriotiska republiken som är EU-medlem sedan 2004
lägger in sitt veto. De kommande veckorna är avgörande
för inte bara Cyperns och Turkiets framtid utan också
EUs. I februari förbättrades läget i förhandlingarna
då Demitris Christofias erövrade presidentposten för
Grekcypriotiska republiken efter Papadopoulus. Christofias tillhör
det kommunistiska Akelpartiet och är gammal facklig kamrat
till den turkcypriotiske ledaren, Mehmet Ali Talat. Men samtalen
hade knappt börjat förrän de började förhalas.
De svåraste punkterna att enas om är säkerhet
och äganderätt.
Spanien
2009-51 s 13
"Folkomröstning utan konkret värde"
Självständighetsfrågan är alltid aktuell
i spanska Katalonien- Hundratusentals katalaner deltog i söndags
i en "symbolisk" folkomröstning om självständighet
för Spaniens ekonomiskt starkaste region. Frågan gällde
om de är för eller emot att Katalonien bildar en oavhängig
stat och blir egen medlem i EU. Centralregeringen i Madrid erkände
inte folkomröstningen.
Serbien
2009-51 s 15
"Det ljusnar på Balkan"
EU är nu berett att implementera ett handelsavtal med Serbien.
Den 22 december får serber för första gången
sedan 1992 besöka de flesta europeiska länder utan visum.
Ett litet steg framåt för Serbien, men för medlemskap
i EU krävs ett jättekliv. Många EU-länder
vill bromas utvidgningen efter Kroatien, och eventuellt Island.
Argumentet är misstaget att ta med Bulgarien och Rumänien
för tidigt vilket försvagade hela EU.
EU, Balkan
2009-51 s 16
"Hela Balkan står i kö" hela
artikeln
EU förbereder en ny utvidgningsrunda. Minst fem stater ska
enligt aktuella planer införlivas i unionen till 2014. Redan
nästa år kan medlemskapsförhandlingarna med Kroatien
avslutas och i så fall blir landet medlem 2011 eller 2012.
Det krisdrabbade och skuldtyngda Island behöver nog inte
vänta mycket längre. Ett "interimsavtal" med
Serbien står också på dagordningen. Sedan klappar
Montenegro på porten liksom Montenegro. Greklands nye premiärminister
Papandreou liksom hans italienska kollega Berlusconi vill att
hela västa Balkan ska vara medlemmar 2014, det vill säga
även Bosnien och Albanien.
Italien
2009-51 s 16-17
"Obehaglig stämning i Italien"
Attacken mot den 73-årige premiärministern Berlusconi
speglar djup splittring. Den italienske premiärministern
tvingades stanna kvar på sjukhus i flera dagar med bruten
näsa och utslagna tänder efter det att en man hade attackerat
honom med en marmorstatyett. Attentatsmannen Massimo Tartaglia
är 42 år. Det finns inga misstankar om politiska motiv
bakom attentatet. Berlusconis motståndare tycker att han
är källan till alla Italiens problem medan hans anhängare
tror att han snarare är lösningen på alla problemen.
De anser att hans mitten-högerpolitik, inklusive invandringsmotstånd,
är exakt vad Italien behöver. Han är en djupt polariserande
person.
Nedrustning, USA, Ryssland
2009-51 s 17-18
"Viktigt avtal är nästan i hamn"
Presidenterna Obama och Medvedev utnyttjar förhoppningsvis
klimatmötet i Köpenhamn för att sluta ett annat
viktigt avtal. De närmar sig ett genombrott avseende ett
nytt avtal om en reducering av kärnvapenarsenalerna och de
raketer, ubåtar och flygplan, som används för
att bära dem. Avtalet kan komma att ersätta det existerande
Start-avtalet (som gick ut den 5 december) redan i slutet av denna
vecka. När avtalet undertecknats ska det sedan ratificeras
av den amerikanska senaten och den ryska duman, vilket kan ta
månader.
Klimat & Miljö
2009-51 s 18-19
"Naturen förhandlar inte!" hela
artikeln
Allt är inte nattsvart i Köpenhamn. Ett avtal, förkortat
REDD, om skogarnas bevarande är kanske det viktigaste resultatet
av klimatmötet. Det ska kompensera länder som skyddar
sina skogar och andra landskapstyper som torvmossar, sumpmarker
och ängar som spelar en viktig roll i arbetet att bromsa
klimatändringen. Skogar absorberar koldioxid på ett
mycket effektivt sätt. Skogsavverkning anses svara för
20 % av växthusgasutsläppen globalt. Den nya planen
är en tydlig förändring gentemot 1997 års
Kyotoavtal som inte tog upp detta. Kanske kan också Sverige
få del av bidragen. Det finns forskare som hävdar att
skogarna i norr lagrar koldioxid mycket effektivare än regnskogen.
Men det är ännu oklart vilket system som ska användas
för att mäta olika landskapstypers kapacitet att lagra
koldioxid.
"Man kan inte förhandla med naturen", det var slutklämmen
i det tal som FNs generalsekreterare, Ban Ki-moon, höll under
veckan.
2009-51 s 19
"Brasilien är världsbäst"
Brasilien är den stat som gör mest för att bekämpa
klimatförändringen. Speciellt lovvärt är att
skogsavverkningen har halverats de senaste åren. Europas
stora ekonomier och Indien hör också till de länder
som bildar förtrupp. Det kan man läsa i Klimatskyddsindex
2010, som ger svar på frågan om vilka stater som gör
vad för att dämpa temperaturhöjningen. Andra stora
utsläppare hamnar på efterkälken: Ryssland på
45:e plats, Kina och USA - 52, 53. Topplaceringarna 1-3 har inte
delats ut, eftersom inget land, enligt rapportens författare,
har åstadkommit maximala resultat på alla miljöskyddsområden.
Climate Change Performance Index 2010
http://www.germanwatch.org/klima/ccpi.htm
Neue Zürcher Zeitung
Brasilien Weltmeister im Klimaschutz
http://www.nzz.ch/services/brasilien_klimaschutz-index_2010_1.4191143.html
Israel, Palestina
2009-51 s 20
"Palestinierna söker ny strategi"
President Mahmoud Abbas sitter kvar tillsvidare. PLOs styrande
centralråd beslöt att förlänga den palestinska
presidentens mandat. De runt 120 ledamöterna tror inte att
det är möjligt att hålla presidentval inom kort.
Detta främst för att Hamas fortfarande har kontroll
över Gaza. Hamas tillhör inte PLO. PLO-delegaterna menar
att det krävs en ny strategi. De hade höga förhoppningar
när USA fick en svart president men dessa har kommit på
skam.
2009-51 s 20-22
"Skilda världar"
Klyftan mellan Gaza och Västbanken påverkar möjligheterna
att bygga en oberoende palestinsk stat". Mer än någonsin
förr representerar Gazaremsan och Västbanken idag två
motstridiga läger i den framtida staten Palestina. I Gaza
råder en trångsynt, islamistisk kultur, som anser
att Israels förstörelse är det slutgiltiga målet.
Västbanken, däremot, har blivit öppen och sekulär.
De två palestinska områdena har blivit alltmer antagonistiska
mot varandra. De skiljer sig också åt när det
gäller födelsetal, befolkningsökning, kulturella
och religiösa attityder och ekonomiskt välstånd.
Återuppbyggnaden i Gaza efter kriget mot Israel för
ett år sedan går mycket långsamt. Israels regler
har strypt ekonomin och lett till ökad fattigdom och hopplöshet
bland Gaza-remsans 1,5 miljoner invånare.
Afghanistan
2009-51 s 22
"Framtiden kartläggs i London"
George Brown presenterade häromdagen planer på en konferens
i London om Afghanistans framtid. Det handlar om att tillsätta
två högt uppsatta koordinatorer som representerar FN
respektive FN. Deras uppdrag blir att organisera återuppbyggnaden
av landet. 68 länder kommer att delta i konferensen. Angela
Merkel, Nicolas Sarkozy och Hillary Clinton kommer. Pengar ska
avsättas för att integrera talibanerna i det civila
samhället.
2009-51 s 23-25
"Seger är möjlig i Afghanistan"
USA och Nato måste undvika Sovjetunionens misstag. Sovjetunionens
olyckliga intervention i Afghanistan - som började för
30 år sedan på julafton - syftade till ungefär
detsamma som den inventionen idag: hanteringen av de olika stammarna,
krossa stödet till de upproriska från Pakistan, skapa
en trovärdig regering i Kabul och fungerande säkerhetsstyrkor
samt minimera antalet civila offer. Den största skillnaden
är att talibanerna nu inte stöds av någon supermakt
som förser dem med pengar och dödliga vapen. 1980-talets
Mujaheddin stöddes entusiastiskt av både USA och Pakistan.
Uppskattningsvis dödades 700 000 civila under Sovjetunionens
olyckliga intervention medan siffran i det nuvarande kriget anses
vara 12000 - 30000. Moskvas lakej vid makten var Najibullah, svag
och impopulär och han slutade sitt liv hängande från
en gatlykta sedan de sovjetiska styrkorna dragit sig tillbaka.
Dagens president, Karzai, backas upp på ett annat sätt
av USA. Det gäller för USA att undvika att upprepa Rysslands
misstag och att bli den första utländska makt som lämnar
Afghanistan i bättre form än det var före invasionen.
Kina, Indien
2009-51 s 25-27
"Rivalitet styr umgänget mellan Asiens jättar"
Samtidigt som banden mellan Kina och Indien blir allt starkare
växer också misstron mellan länderna. Senaste
tidens gränsincidenter testar ländernas samarbete inom
handel och miljöskydd. På ett sätt har samarbetet
mellan de båda aldrig varit bättre. Kina är Indiens
största handelspartner. Men konkurrensen om det regionala
inflytandet blir allt hårdare. I takt med att Kina blir
allt mäktigare förstärks Indiens ängslan och
avund. Men Kina har också börjat betrakta Indien som
en kvalificerad rival. Sedan ett kort krig 1962 har de varit låsta
i ömsesidig misstro och segdragna dispyter om den över
350 mil långa gemensamma gränsen.
Eritrea
2009-51 s 27-29
"Eritrea går sin egen (villo)väg"
Trots hot om FN-sanktioner och tilltagande "hjärnflykt"
väljer Eritreas auktoritäre president att trotsa FN.
Det gångna året har USA och andra länder anklagat
Eritrea för att skicka pengar och vapen till islamistiska
terrorister i Somalia med koppling till al-Qaida. Den långe,
före detta gerillaledaren Isaias Afwerki, som är Eritreas
förste och hittills enda president sedan 1993 efter 30 års
kamp för självständighet från Etiopien, vill
inte ha någon inblandning utifrån. I sin strävan
efter att bli en jämlik självförsörjande utopi
har Eritrea blivit ett av jordens mest oförsvarliga förtryckarländer.
I landet med 5,5 miljoner invånare har regeringen tagit
kontroll över alla medier i den nationella säkerhetens
och enhetens namn. Landets utbredda fängelsesystem bestående
av bland annat fartygscontainrar och hålor i öknen
håller uppskattningsvis tiotusentals människor fångna
utan rättegång, däribland journalister, Jehovas
vittnen och medborgare som försökt fly från landet.
Det brutala har blivit det normala.
Grundbulten i systemet är värnplikten. Alla 18-åringar
ska utbildas militärt och sedan tjänstgöra i militären
eller något departement för 30 dollar i månaden
på obestämd tid. 62000 eritreaner sökte asyl i
annat land förra året.
Eritreas ledning klamrar sig fast vid den gamla rebellideologin
som predikade marxism och jämlikhet i opposition mot det
kejserliga styret i Etiopien.
The Washington Post
Chile
2009-51 s 29-30
"Högerman vann första omgången" hela artikeln
En affärsman och miljardär, Sebastián Piñera,
vann första omgången i det chilenska presidentvalet.
Därmed ökade hans chanser att störta den vänster-mittenkoalition,
som har styrt landets övergång från diktatur
till demokrati i 20 år. Han fick 45 % av rösterna,
lång mer än koalitionens Eduardo Frei. Det blir en
finalomgång i januari. Piñera har lovat att skapa
en miljon nya jobb och föra en hård kampanj mot narkotikahandeln.
Bolivia
2009-51 s 30
"Evo Morales vann med stor majoritet" hela
artikeln
Det blev en klar seger för den sittande presidenten i Bolivia
under landets nya författning. Evo Morales fick drygt 62
% av rösterna. Hans starkaste utmanare, den konservative
före detta militären Manfred Reyes Villas fick bara
knappt 24 procent. Även i senaten verkar det som om Morales
parti, Socialistisk rörelse, fått egen majoritet med
25 av de 36 platserna. Oppositionen beskyller Morales för
att ha gjort Bolivia beroende av Venezuela och för att söka
etablera en rasistiskt färgad diktatur.
Brasilien
2009-51 s 30-31
"Klyftorna krymper i Brasilien"
Brasilien har med framgång minskat den ekonomiska klyftan
mellan landets få mycket rika och många, många
fattiga. Landet har plötsligt och oväntat blivit en
förebild i den globala kampanjen för att minska klyftan
mellan rika och fattiga. Sedan 2003 har uppskattningsvis 21 miljoner
brasilianare tagit klivet upp ur fattigdom och förvandlat
landets traditionellt lågavlönade medelinkomsttagare
till den dominerande samhällsklassen. Kina och Indien växer
snabbare men där ökar ojämlikheten. 1990-talets
reformer i form av privatiseringar, sänkta handelhinder och
en sund ekonomisk politik lade grunden. Kontroll över inflationen
och statens utgifter ledde till att räntorna sjönk och
detta gjorde det möjligt att lansera hjälpprogrammet
"Bolsa Familia", där staten delar ut ett litet
månatligt understöd - i höjd med 10-70 dollar
- till familjer som ser till att barnen går till skolan
och som regelbundet uppsöker hälsovårdskliniken.
En fjärdedel av brasilianarna har bidrag men bara en handfull
av dessa har lyckats ta sig in på arbetsmarknaden.