Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Tempus
2010 v 06

Tidskriften

tidigare veckor: 
2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19   20 21 
22 23 24 25 26 27 28 29 30/31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51  
2010: 01 02 03 04 05 06  

Protesterna i Kaliningrad var en varningssignal

I Rysslands västligaste enklav vid Östersjön växer kraven på Putins och andras avgång.

Egentligen borde Kaliningrad fungera som Moskvas visitkort till Europeiska unionen. Den ryska enklaven vid Östersjön ligger inbäddad mellan de båda EU-länderna Polen och Litauen.
Byar som Budusjeje, som går under i elände, är för små för att vara intressanta för Kreml. Men i Kaliningrad bor nästan en miljon ryska medborgare, som är missnöjda med arbetslöshet, stigande utgifter, dåliga vägar och en guvernör, som bygger en bred ringväg, vars belysning kommer från hans eget företag.
I det strategiskt viktiga västligaste Ryssland växer för närvarande en stark proteströrelse. Den oroar makteliten i Moskva mycket mer än andra missnöjesyttringar de senaste åren. I Kreml har man lärt sig att hantera sabotörer som Garri Kasparov, som utmanar regimen, men missnöjet hos vanliga medborgare är svårare att bemöta.
Omkring 12 000 människor samlades för ett par veckor sedan vid ruinerna efter riddarborgen i Kaliningrad för att lufta sin vrede över höjd moms och höjda priser på el och värme. De krävde att guvernör Georgij Boos skulle avsättas. För fyra och ett halvt år sedan skickade Moskva honom till Kaliningrad som ståthållare. Så sent som 2007 lovade den storvuxne Boos att Kaliningrad inom kort skulle ha lika hög levnadsstandard som Polen och Litauen, vilket visade sig vara ett förhastat löfte.
Själv har han emellertid en årsinkomst på motsvarande tre miljoner euro, och när han är ute och reser använder han ett privat jetflygplan. Kort tid före demonstrationen hade han planerat att åka på semester, men han tvingades ställa in resan. Nu löper han i stället risk att avsättas.

Gatudemonstrationer av sociala orsaker förekommer då och då i Ryssland. I början av 2005 demonstrerade hundratusentals ryssar mot Kremls beslut att avskaffa kostnadsfria läkemedel för pensionärer, militärer och handikappade. 14 miljoner människor berördes direkt av beslutet. Putins popularitet föll i ett slag till 43 procent, och han tog senare tillbaka beslutet delvis.
För ett år sedan demonstrerade 1 500 människor i Vladivostok i Sibirien mot att Putin hade beordrat höjning av importtullarna på begagnade utländska bilar. Och i somras blockerade 400 arbetare i småstaden Pikaljovo huvudvägen till S:t Petersburg, därför att ortens cementfabrik inte betalade ut arbetarnas löner.
Kreml har alltid lyckats begränsa missnöjesyttringar med påtryckningar och tillfälliga gåvor ur statskassan, vilket har hindrat missnöjet från att sprida sig och leda till okontrollerbara situationer. Men händelserna i Kaliningrad kan ses som ett varnande förebud. Så högljudda krav på Putins avgång har inte hörts förut. Kreml skickade prompt ett antal delegationer till Kaliningrad för att undersöka situationen. Några ämbetsmän sparkades.

Den upprörda stämningen i Moskva beror också på att de folkliga protesterna i provinsen kan misstänkas påskynda en sedan länge väntad maktkamp. Saken är nämligen den att klicken runt president Dimitrij Medvedev har andra idéer om hur de ekonomiska och sociala problemen ska lösas än Medvedevs politiske mentor, Putin.
För Medvedev öppnar sig nu en reell möjlighet att i god tid inför presidentvalet i mars 2012 stiga fram som Rysslands ledare nummer ett. För första gången arbetar nämligen den utomparlamentariska oppositionen, ledd av den karismatiske f d regeringschefen Boris Nemtsov, mot samma mål som det största oppositionspartiet i duman, Kommunistpartiet, och nationalisterna runt Vladimir Zjirinovskij. Tillsammans skulle de kunna krossa Enade Rysslands maktmonopol. ”Kasta Enade Ryssland på sophögen!”, stod det på protestplakaten i Kaliningrad.
I Moskva beskyllde Putins folk demonstranterna för att ha demonstrerat mot betalning. Men en av Medvedevs medarbetare försvarade dem i stället som ”mogna och vuxna människor, som inte demonstrerar utan anledning”.

Två dagar efter massdemonstrationen kritiserade också Sergej Mironov Putins socialpolitik öppet i den ryska statliga televisionen. Mironov är ledare för partiet Rättvisa Ryssland och ordförande i federationsrådet, vilket gör honom till nummer tre i rangordningen i den ryska staten. Hans kritik kan jämföras med en minirevolution.
Mironov fick på sin tid sitt ämbete med Putins hjälp, men häromdagen kallades han ”råtta” av en företrädare för Putins parti, Enade Ryssland. Mironov svarade: ”Högt uppsatta medlemmar i Putins parti förföljer sina motståndare och förnedrar var och en som inte delar deras mening på samma sätt som kommunistpartiet gjorde på sovjettiden.”
I Kaliningrad var det bara en makthavare i Moskva som fick lite stöd av demonstranterna, och det var Medvedev. ”Herr president, se till att pensionera hela regeringen!”, stod det på en banderoll.
© 2010 TEMPUS/Der Spiegel