Tempus 2008 v 41

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41

Dispyten om Makedonien har asiatiska förgreningar

Det handlar om en av Europas mest bisarra och envisa internationella dispyter, och det är definitivt den enda som involverar asiatiska stammar, som levde på Alexander den stores tid.

MATTHEW BRUNWASSER
Skopje
Grekland insisterar på att dess nordliga granne, som kallar sig Republiken Makedonien, ska ändra namn. Ända sedan den lilla f d jugoslaviska republiken blev självständig 1991 har grekerna hävdat att dess namn i sig antyder territoriella anspråk på Grekland, vars nordligaste provins heter Makedonien, och att det är ett försök att lägga beslag på arvet efter Alexander den store, den främste makedoniern i alla tider, som båda länderna påstår sig ha rätt till.

I Kampen för att kunna kalla Alexander makedonisk har Republiken Makedonien vänt sig långt bort till Himalaya och invånarna i Hunzadalen i Pakistan, som hävdar att de är ättlingar till Alexanders soldater, som levde i regionen för 23 sekler sedan. Det som verkar vara ett otidsenligt bråk är i verkligheten en djup konflikt med allvarliga konsekvenser för Makedonien och dess två miljoner invånare. Makedonien är en av Europas fattigaste och mest instabila stater, som har djupt rotade politiska dispyter med sina grannländer och drabbades av ett uppror 2001 bland landets stora etniska albanska minoritet.
Landet blev medlem i FN 1993 under det provisoriska namnet ”Forna jugoslaviska republiken Makedonien”. Grekland har tidigare gått med på att grannlandet skulle få använda detta namn, men i senare förhandlingar har Grekland inte specificerat vilket namn det kan acceptera.

Grekernas senaste dråpslag kom på NATOs toppmöte i Bukarest i april, när de lade sitt veto mot Makedoniens ansökan om att bli medlem. Grekland sade att det kommer att använda sitt veto igen när Makedonien försöker bli medlem i EU om inte Makedonien först ändrar sitt namn.
Namnfrågan har således internationella strategiska konsekvenser. En upptrappning av tvisten skulle till och med kunna äventyra den interna stabiliteten i Makedonien, som ligger i en redan mycket instabil region, varnar bedömare.
I september informerade Makedoniens president, Branko Crvenkovski, FNs generalförsamling om att hans land är redo att kompromissa ”trots frågans uppenbara absurditet”. Han tillade: ”Vi tänker inte låta oss förödmjukas och äventyra intern stabilitet på grund av en dålig kompromiss”.
USAs utrikesminister, Condoleezza Rice, träffade Crvenkovski och underströk att USA vill se en lösning på konflikten ”så fort som möjligt”.

Både den grekiska och den makedoniska regeringen utnyttjar frågan för att underblåsa nationalistiska stämningar i sina respektive länder, säger statsvetaren Biljana Vankovska vid universitetet i Skopje. Hon säger att det inte finns någon politiker som har modet att inleda en debatt om möjliga kompromisser. ”Problemet som har diskuterats på politisk elitnivå börjar nu spilla över på allmänheten”, säger Vankovska.
I Skopje, som är Makedoniens huvudstad, uppfattar man fortfarande ordet ”Bukarest” som ett slag i ansiktet, och de grekfientliga känslorna svallar.
Makedonien ändrade namnet på Skopjes flygplats förra året till Skopje Internationella Alexander den store flygplats, vilket trappade upp dispyten med grekerna och väckte den amerikanske presidentkandidaten Barack Obamas uppmärksamhet. Han lade i den amerikanska senaten fram en resolution, som uppmanar länderna att lösa tvisten och som kritiserar det nya flygplatsnamnet som ett brott mot en tidigare överenskommelse mellan länderna i FNs regi.

Det nationalistiska grälet är så infekterat att varenda privatperson som tillfrågades under ett besök i Makedonien nyligen hade helt klart för sig (med rätt eller orätt) att Obama håller på Grekland och hans motståndare, John McCain, håller på Makedonien.
I Makedonien finns ett nyvaknat intresse för landets antika historia. Premiärminister Nikola Gruevski har bidragit till att underblåsa detta intresse med sin nationalistiska retorik. Men det var besöket i juli av prins Ghazanfar Ali Khan, Hunzafolkets härskare, som fick folk i allmänhet att börja utforska släktskapet med Alexander den store.
Hunzafolket tror att de är ättlingar av makedoniska soldater, som följde Alexander den store på hans åtta år långa marsch till Indien och sedan stannade där. Som stöd för detta lyfter de fram sin ljusa hudfärg och ögon och det faktum att de fram till konverteringen till Islam 1974 praktiserade den antika grekiska religionen med tolv gudar.

När Hunzadelegationen kom till Skopje välkomnades den av bl a 20 män klädda som soldater i Alexander den stores armé med hjälmar, spjut, sköldar och tidstrogna uniformer. Flera hundra makedonier skanderade ”Makedonien” och viftade med makedoniska flaggor. Några ropade: Välkomna hem!
Hunzadelegationen fick under det veckolånga besöket träffa premiärministern, som erbjöd tio stipendier till universitetet i Skopje. De välsignades också av ärkebiskop Stephan, som är den ortodoxa makedoniska kyrkans ej erkända överhuvud. Biskop Peer av Bitola påstod att prinsen ”ser ut som Alexander den store”, och en person skänkte ett stycke mark nära Ohridsjön till prinsen, ”som alltid ska ha en plats att komma till i sitt hemland”.
Besökets officiella arrangör var Makedoniska institutet för strategisk forskning 16:9, som är en privat organisation inrättad av tv-journalisten Marina Doichinovska. (Namnet refererar till Apostlagärningarna 16:9, en vers i Nya Testamentet där en makedonier träder fram inför aposteln Paulus och vädjar: ”Kom över till Makedonien och hjälp oss”.
Doichinovska säger att hennes organisation tänker klarlägga Makedoniens historia och bevisa landets bidrag till resten av världen. Hon bjöd in furstefamiljen när hon besökte Hunzadalen 2005 för ett reportage till hennes återkommande program ”Macedonium”.
Doichinovska säger att ”det var som att träffa en förlorad släkting” när hon träffade sin första hunza. ”De uttrycker sig precis som vi makedonier. Det kändes som om ett 2 300 år långt avbrott i kommunikationen hade stoppats”.
I slutet av besöket i Makedonien säger Hunzaprinsen: ”Det känns inte som om vi har besökt ett främmande land”. Han sade också att all vänlighet och uppmärksamhet hade upplevts som ”en saga”.
Många makedoniska kommentatorer kritiserade de känsloladdade reportagen och reaktionerna som löjliga och patetiska.

Grekland finansierar faktiskt ett kulturcenter och erbjuder samhällstjänster till den pakistanska grenen av Kalashfolket, som bor ca 300 kilometer sydväst om Hunzafolket och som också anser sig vara ättlingar till Alexander den store.
Kartor över det antika kungariket Makedonien visar att det spänner över territorier i både dagens Grekland och Makedonien. ”Ingen kan förneka det”, säger Vladimir Misev, som leder tankesmedjan Demokratiska institutet i Skopje. ”Det är geografi. Men jag håller inte med om att bara ett land kan ha exklusiv rätt till Alexander den store”. Han tycker att normala, civiliserade länder i Europa i stället borde kunna dela arvet och känna stolthet i stället för att bråka om det.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune