Tempus
|
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
EU
2008-39 s 3-5
"Den europeiska vänstern har det motigt"
Om politiken, liksom ekonomin, rör sig i långsamma,
ofrånkomliga cykler, verkar det som om den mitten-vänsterfalang
som i många år har dominerat i europeisk politik befinner
sig i en djup och utdragen recession.
Labours premiärminister George Brown har sett sin popularitet
dunsa i botten. Tysklands socialdemokrater är ett krympande
parti och i Frankrike och Italien har mediesmarta högerpolitiker
av modernt snitt lyckas reducera vänstermotståndet
till en spillra. Till och med Spaniens Zapatero ser sig allt mer
pressad ut i takt med att Spaniens ekonomiska under kraschar runt
om honom. Sarkozy har också varit briljant genom att inkludera
ledande socialister i sin regering. Det har destabiliserat socialisterna.
David Marquand, före detta ledamot i det brittiska parlamentet
menar att vänsten har mycket svårare än högern
att "stjäla" frågor. Vänstermittfåran
genomgår en av sina värsta kriser på flera decennier.
Ortiginal artikel i Newsweek
The New Low Lights
On The Left
Europe may have the weakest roster of social democratic leaders
in a generation.
Eller läs mer här.
Storbritannien
2008-39 s 6
"Labour kämpar i hård motvind" hela artikeln
När det brittiska Labourpartiet samlades till den just avslutade
partikonferensen var deltagarna väl medvetna om att väljarstödet
för de konservativa stigit till 52 % vilket är det högsta
på två decennier enligt en mätning som publicerades
några dagar innan Labours konferens började förra
lördagen. Tories hade ett försprång på 28
procentenheter. Ingen premiärminister har varit så
impopulär som Brown sedan Neville Chamberlain "efter
Hitlers invasion i Norge".
Frankrike
2008-39 s 6-7
"En ny röst vill revolutionera den franska vänstern"
Det är den 34-årige Olivier Besancenot, ledare för
Kommunistiska revolutionär förbundet. Besancenot är
mediesmart och förstår att namnet på hans parti
som är knutet till trotskistiska Fjärde Internationalen
inte passar i modern tid. Nu försöker han förena
en liten grupp vänsterpartier i ett nytt förbund: Nya
Antikapitalistiska Partiet. Han attraherar de unga inom socialistpartiet
och resterna av det en gång mäktiga franska kommunistpartiet.
I valet 2007 fick han 4,1 % av rösterna. Men nu framträder
han snart som Sarkozys främste rival om makten.
Tyskland
2008-39 s 8
"Merkel bröt isen med koalitionspartnern"
Det faktum att socialdemokraterna SPD, valde utrikesminister Franz
Walter Steinmeier till kansler kandidat så tidigt betyder
att politikerna i storkoalitionen måste regera tillsammans
under ett helt år samtidigt som de understryker sina motsättningar
för att locka till sig nya väljare. Det kommer därför
att bli svårare att samarbeta i regeringen efter årsskiftet.
Troligen kommer resultatet av nästa val bli att ännu
en storkoalition bildar regering.
Vitryssland
2008-39 s 9-10
"Den siste diktatorn sitter i kläm mellan öst och
väst" hela
artikeln
Ett decennium av stark ekonomisk tillväxt har hjälpt
den före detta kolchoschefen Alexander Lukasjenko att behålla
den genuina popularitet som han säkrade när han tog
makten 1994 efter Sovjetunionens upplösning. Bryssel har
antytt att EU är redo för ett försiktigt närmande
om Lukasjenko lättar på förtrycket genom att i
första hand frige politiska fångar och tillåta
fria, demokratiska val till parlamentet. Själv tycker han
att han tjänat sitt land väl. Han har lyft upp det ur
det postsovjetiska kaoset, skapat stabilitet och höjt medelinkomsten
med 250 % sedan Sovjettiden. Tillväxten ligger på 7-8
%.
Spanien
2008-39 s 9
"Självutnämnd Robin Hood gäckar bankväsendet"
Den spanske skurken Enric Duran lurade 39 banker att låna
honom en halv miljon euro. Han kallar sig Robin Bank i en gratistidning
som heter Kris och som han och hans vänner sprider i 200
000 exemplar. Han sägs nu har flytt utomlands sedan pengarna
skänkts till olika aktivistoperationer.
Artikel i The Guardian.
2008-39 s 11
"Det kostar att skiljas"
Efter 15 år av kraftig tillväxt som underblåstes
av en jättelik byggboom, befinner sig Spanien nu i ekonomisk
kris. Pengar eller snarare bristen på pengar tvingar ett
växande antal olyckliga spanska par att fortsätta att
leva ihop. En undersökning visar att en del medelklasspar
som separerar får avsevärt sämre levnadsstandard.
De tvingas leva på studenters nivå.
Sverige
2008-39 s 11-13
"Tankar om Sveriges EG-ansökan"
Mauno Koivisto, Finlands president 1982-1994, har nyligen gett
ut en bok "Grannar: Frändskap & friktion",
där han utvecklar sina tankar om Finlands förhållande
till Sverige och Ryssland. I boken återges den bitterhet
som Koivisto kände gentemot Sverige rörande ubåtsjakten
i Östersjön och Sverige EG-ansökan som enligt Koivisto
skedde "brådstörtat" och utan förhandsinformation.
Tempus krönikör Sven Svensson har uppmärksammat
ett allvarligt fel rörande Sverige EG-ansökan och därför
en artikel för att visa detta och berätta historien
om hur Sverige blev EG-medlem. Det var på grund av den socialdemokratiska
splittringen en snärjig historia som pågick under 3-4
år mede motsägelsefulla uttalanden och medvetna dimridåer.
USA
2008-39 s 14-15
"Världsopinionen spelar visst en roll i USA-valet"
Majoriteten av alla utlänningar hoppas att Barack Obama vinner
presidentvalet. Av 22 undersökta länder var det bara
israelerna som var för McCain. Men kunskapen om USA är
inte så stor. En tredjedel av tyskarna, mexikanerna och
turkarna trodde att det i verkligheten var den amerikanska regeringen
som planerade terrorattentatet den 11 september! Europas uppfattning
om nästa president är viktig eftersom han kommer att
behöva hjälp att bära bördorna och han måste
i första hand vända sig till européerna.
Egypten
2008-39 s 15-19
"Kommer dammen att brista?"
Majoriteten av egyptierna har det ekonomiskt svårt, och
allt reformarbete blockeras, vilket betyder att Egypten går
mot en mycket osäker och kanske farlig framtid. De flesta
av Egyptens 75 miljoner invånare kämpar hårt
för sin överlevnad. Deras ambitioner krossas av stigande
priser, dåliga statliga skolor, godtyckliga domare, en enormt
krånglig byråkrati och en regering som låtsas
demokrati men bara skor sig själv, krossar alla kritiker
och hindrar insyn och deltagande. Det växande missnöjet,
en religiös väckelse och det faktum att presidenten
sedan 27 år, Hosni Mubarak, är 80 år och saknar
en klar efterträdare, allt kan leda till att en islamisk
revolution krossar den autokratiska staten. Eftersom Egypten är
den folkrikaste, politiskt viktigaste arabstaten med centralt
geografiskt läge skulle svallvågorna kunna sprida sig
vida omkring och rubba regionens redan bräckliga maktstruktur.
Lurande i bakgrunden finns det inflytelserika Muslimska Brödraskapet
som sedan 1980-talet är den största oppositionella rörelsen.
Originalartikel i The Economist: Will
the Dam burst?
Eller läs mer här.
Sydafrika
2008-39 s 20-22
"Hur kunde det gå så snett?"
Sydafrikas president, Thabo Mbeki, hade stora visioner om en sydafrikansk
renässans. Han lovade att fixa ekonomin och minska fattigdomen.
Men nu, nio år senare. Tvingas han lämna sin post på
ett snöpligt sätt. Detta är historien om hans fall.
Mbeki såg allt genom ett rasistiskt prisma. Allt som kunde
påminna om den svarte mannens underlägsenhet gjorde
honom rasande. Värst var det när han påstod att
aids utnyttjades för att skapa bilden av afrikaner som primitiva
varelser som var oförmögna att kontrollera sina lustar.
Grunden för aids var inte HIV-virus och berodde på
fattigdom. Han stoppade användningen av så kallade
bromsmediciner till aidssjuka med påståendet att de
förgiftade det afrikanska folket. Hundratusentals människors
död blev han därmed skyldig till. Hans vision om ett
nytt Afrika efter Mandelas avgång 1999 begravdes under den
vilseledande debatten om aids. Löftena om "god administration"
infriades inte och han kritiserades för att skapa en ny svart
elit på den stora, fattiga massans bekostnad. Han förföll
till den sortens konspirationer och intriger som hade kännetecknat
hans liv i exil. Han styrdes av paranoia och hämndbegär.
Zimbabwe
2008-39 s 23
"Mbekis avgång kom vid en olämplig tidpunkt" hela artikeln
Den alltjämt skakiga uppgörelsen i Zimbabwe äventyras
av maktskiftet i Sydafrika. För bara några veckor sedan
medlade just Mbeki fram ett avtal om maktdelning. Det är
inte säkert att Mbeki får möjlighet att avsluta
sin medlarroll sedan han i praktiken avskedats av sitt parti.
Mugabes talesman Charamba skriver i den statliga tidningen The
Herald att avtalet mellan Mugabe och Tsvangirai inte är juridiskt
bindande och kan "kollapsa vilken dag som helst".
Finland
2008-39 s 24
"Ännu en skolmassaker"
En maskerad ung man öppnade i tisdags eld mot sina lärare
och skolkamrater i en finsk yrkesskola i staden Kauhajoki. Efter
dådet sköt gärningsmannen sig själv och han
avled senare på sjukhus. Dagen före vansinnesdådet
hade mannen förhörts av polis angående hotfulla
videoklipp som han hade lagt ut på internetsidan You Tube.
Han släpptes, eftersom det inte fanns juridiska skäl
att gripa honom. Elva människor dödades. Det var den
andra skolmassakern i Finland på ett år.
Japan
2008-39 s 24
"Japan fick ny regering"
Japans nye premiärminister heter Taro Aso. Underhuset valde
de före detta utrikesministern till ny regeringschef. I måndags
valdes de 68-årige Aso till ny ordförande för
Liberaldemokratiska partiet som innehar absolut majoritet i underhuset.
Burma
2008-39 s 24
"Militärjuntan utfärdade amnesti"
Burmas militärregim påstår att den i tisdags
frigav 9002 politiska fångar, inklusive den man som har
suttit fängslad allra längst, Win Tin, och fyra personer
som valdes in i parlamentet 1990, när oppositionen vann en
jordskredsseger, vilket militärjuntan inte godkände.
Win Tin är allierad med demokratiledaren Daw Aung San Suu,
som suttit i husarrest sedan 1989.
Venezuela
2008-39 s 25
"Chávez misshandlar demokratin"
Venezuelas president Hugo Chávez, har proppat rättsväsendet
fullt med anhängare, försvagat de statliga institutionerna
och förtalat oppositionen, vilket har försvagat demokratin
i det oljerika landet, påstår människorättsgruppen
Human Rights Watch i en ny, utförlig rapport. Det hårdaste
slaget mot rättstaten kom efter den misslyckade kuppen 2002.
Sedan dess har Chávez infört lagar som begränsar
yttrandefriheten och nedmonterar institutioner som kunde tänkas
konkurrera om makten. Detta har skapat ett giftigt klimat där
viktiga frågor som brottslighet eller hög inflation
knappt uppmärksammas.
Mexiko, terrorism
2008-39 s 26-28
"Drogmaffian vinner mark i Mexiko" hela
artikeln
Sju karteller sköter affärerna med den narkotika, som
är avsedd för den amerikanska marknaden. Den mexikanska
regeringen har satt in tiotusentals soldater i kriget mot en osedvanlig
brutal och skoningslös maffia. Kriget har förvandlat
delar av Mexiko till livsfarliga zoner. I staden Culiacán,
huvudstad i den mexikanska delstaten Sinaloa, har sedan årets
början 600 av stadens 600 000 invånare dödats
kriget mellan ligorna och mellan dem och polisen. Culiacán
är centrum i "den gyllene triangeln" som Mexikos
narkotikacentrum kallas. Culiacán är också en
viktig transitpunkt för colombianskt kokain till USA. I flera
decennier har staden styrts i hemlighet av maffiabossarna. Culiacán
räknas som den mexikanska narkotikahandelns vagga. Maffiabossarna
har i hemlighet styrt staden i flera årtionden. Ett nätverk
av poliser, taxichaufförer, lokalpolitiker och affärsmän
arbetar för maffian. Maffiabossarnas tentakler sträcker
sig in i den federala kongressen. Vi står inför en
våg av narkoterrorism.
President Felipe Calderon förklarade krig mot narkotikakartellerna.
Men dessa kanske vinner kriget. De har skaffat sig allt grövre
vapen och dessutom anses hälften av landets poliser vara
korrumperade. En ny generation tog nyligen över makten i
kartellerna. De unga bossarna är brutalare och hänsynslösare
än sina företrädare. De torterar och halshugger
ofta sina offer.
Klimat & Miljö
2008-39 s 29-31
"Något måste göras, men vem ska betala?"
Miljöaktivister har länge hävdat att världen
måste koncentrera sig på att hindra och stoppa klimatförändringen,
inte anpassa sig till den. Men nu stärks argumenten för
anpassning. Även Al Gore har ändrat sig. Den ändrade
attityden beror dels på bevis för att den globala uppvärmningen
går fortare än man trodde. Vi hinner därför
inte stoppa den. Den andra är att klimatförändringen
främst kommer att drabba två grupper, dels "de
fattigaste av de fattiga och dels de som bor på öar,
sammanlagt en miljard människor i 100 länder. Offren
har två gemensamma egenskaper: De är för fattiga
för att försvara sig och de släpper knappt ut någon
koldioxid.
