Dessa sidor innehåller sammanfattningar av artiklar om Handel och Ekonomi, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Handel och ekonomi

Dessa sidor innehåller sammanfattningar av artiklar om Handel och Ekonomi, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-21 s 24-25
"Nu är det dags för äpplet att mogna"
Apple har alltid varit kreativ men haft dåliga affärsmän. Dessutom tycks omsorgen om personalen gått för långt. Kanske kan Internet bli en nytändare. Efter en stor förlust har nu styrelsen äntligen börjat vakna och bytt ut VDn.

96-23 s 8
"Råkurr i Paris"
OECD har haft möte i Paris. I framtiden ska man mer prioritera att främja friare handel och investeringar än att producera ändlösa studier åt medlemsländernas regeringar.
Snart blir Polen, Slovakien och Sydkorea nya medlemmar. Då blir de totalt 30 st.

96-25 s 10
"Santer talar klarspråk"
Om att EU motsätter sig USAs handelsrestriktioner mot nationer som investerar i länder som Washington ogillar. Det handlar om USAs handelsembargo mot Kuba. Men också mot Iran och Libyen.

96-25 s 26-27
"Somliga ser rött när de ser grönt"
Nu handlar det om etiketter. Miljöetiketter. Ekomärken är potentiella handelshinder. T e x kopiepapper. Stora krav ställs för att få EUs miljöetikett.

96-27 s 3-5
"Handelskrig hör inte hemma i vår tid"
G 7 ländernas ledare träffades förra veckan i Lyon i Frankrike.
Är handelskrig en reaktion mot globalisering och frihandel?
Har det kalla kriget ersatts av ett slags ekonomisk kamp på liv och död mellan världens länder?
Clintons intar en mer patriotisk hållning i år p g a valet och är inte för fria marknader som skapar inkomstklyftor i USA (detta är en amerikansk artikel).

96-27 s 4
"Har G7 något existensberättigande?"
G 7 länderna har 12 % av världens befolkning men 47 % av världens totala BNP och49 % av exporten.
Man ägnar sig numera bara åt kortsiktiga problem och de länder där den snabbaste ekonomisk utvecklingen sker är inte med"

96-27 s 26-27
"Det bubblar och pyser på läskmarknaden"
Coca Cola har länge samarbetat med Pripps Ringnes (en sammanslagning av Pripps och Ringnes i fjol), som ägs av den norska livsmedelsgruppen Orkla, på den skandinaviska marknaden. Nu ska det avbrytas och Carlsberg blir den nya partnern.

96-31 s 18
"Därför skapar USA jobb"
Jämfört med Europa är USA fenomenalt bra på att få fram nya jobb. Orsaken? Olika ekonomiska kulturer.
Tre ting krävs för att skapa jobb:
1. tillväxt i ekonomin
2. lönsamt att anställa
3. vilja att arbeta
På alla tre områdena är USA bättre än Europa
Alla Europas nackdelar samverkar. Det finns inte en enkel orsak som hög a-kasseersättning t ex. Mest allmänt är "ett gynnsammare företagsklimat" och rätten att både lyckas och misslyckas.

96-33 s 16
"Kapitalism är farligt för hälsan"
I gamla USSR föll medellivslängden från 70 till 64 år (men kan man lita på den gamla statistiken? Arbetslöshet, stress och oordning som nu kommit till de gamla öststaterna är de dödande.
Så är det inte utan snarare är det den dåliga miljön, sjukvården och ät och dryckesvanor som präglade östländerna under 80-talet som ger resultat nu.

96-34 s 18-19
"De multinationella företagen möts av lokala protester"
I synnerhet olje- och gruvbolag blir allt mer oroliga över protester mot deras aktiviteter i utvecklingsländer. De riskerar konsumentbojkotter, minskad arbetsglädje, förlorade politiska kontakter och t o m sanktioner. De professionella kritikerna har blivit bättre organiserade.

96-35 s 26-26
"Är kortare arbete en kvinnofälla?"
I Frankrike är arbetstidsförkortning nu den stora idéen när det gäller att komma till rätta med arbetslösheten. Feministerna anser att det går ut på att skicka kvinnorna tillbaka till spisen.

96-35 s 26-27
"Lata bortskämda européer"
En beskrivning i The Economist av alla de europeiska arbetarnas privilegier (i jämförelse med de amerikanska anställdas).

96-35 s 24-25
"Japanerna gör ett nytt försök på USAs PC-marknad"
Japan var först med CD-spelare och TV-spel i USA men på PC-marknaden är det bara Toshiba som förmår konkurrera. Nu ska en stor inbrytning göras. USAs marknad är nästan hälften av världens!!

96-38 s 22-23
"Luftstriden har börjat"
Det finns en marknad för superjumbo. Men vem ska bygga dem, amerikanska Boeing eller det europeiska konglomeratet Airbus? Blir det en 747X eller en A3XX? Kanske avgörs det inte förrän 1999.

96-38 s 23-24
"Ökat samarbete krävs i försvarsindustrin"
Den starka konkurrensen på världens militärflygmarknad kräver sammanslagningar mellan europeiska företag precis som i USA.
I Europa finns t ex både Eurofighter, det franska Rafale och det svenska Gripen, alla med stora utvecklingskostnader. Kanske ett "Europaflyg AB"?. Stolthet hindrar men kanske den måste sväljas inför de budgetminskningar som EMU kräver?

96-38 s 25-26
"Skogsindustrin står inför förändringar"
Efterfrågan på trä kommer att öka20 ån 1885 till 2010. Samtidigt har skogsindustrin förlorat 10 % av sin avverkningsbara mark p g a protester från miljörörelsen. Dock ligger andra skogar närmare de snabbast växande marknadera än de amerikanska och nordeuropeiska. Och de odlade träden växer snabbare i Chile och Indonesien.

96-39 s 21-22
"Europas mest respekterade företag"
På första plats det schweizisk-svenska ABB. För tredje året i rad!
På tredje plats Nestlé.
Om man däremot frågar cheferna för Europas ledande företag vilket företag de respekterade mest oberoende av nationalitet blev svaret:
1. USAs general Electric, 2. ABB + Microsoft. De japanska företagen fanns inte med bland de 11 främsta. Annat var det på 1980-talet.

96-39 s 22
"ABB expanderar österut"
Mot Baltikum, mot Östeuropa och mot Ostasien. Stor decentralisering av ansvar för att spara kostnader.

96-39 s 23-24
"Familjen dominerar allt hos Benettons"
Man vill undvika alla "främmande" på höga poster. Är kända i hela världen p g a sina medvetet anstötliga annonskampanjer.

96-40 s 24-25
"Valutafonden (IMF) skapar en ny mjukare profil"
Ingen är så principfast eller obarmhärtig som IMF särskilt när det gäller länders budgetunderskott. Men en förändring är på väg. Främsta orsaken är brister i fd USSr:s övergångsekonomi. Nya uppgifter har tillkommit.

96-40 s 25
"EUs valutaunion påverkar alla"
G7 länderna har nu fått upp ögonen för EMI, också USA och Japan.
96-41 s 16
"Ny börs för Europas småföretag"
Små företag i Europa blir inte stora. Kapitalet är inte riskvilligt tillräckligt. Nu har en ny börs, Easdaq, i Bryssel startat.

96-41 s 17-18
"USAs entreprenörer känner sig hotade"
Advokater i USA vill ha folkomröstning om en lag som gör det möjligt att åtala företag för "att de går dåligt" och aktiekurserna faller. (Ska ingen kapitalägare längre ta en risk?)

96-41 s 18-20
"Systemskifte följer i globaliseringens spår"
Intervju med den amerikanske ekonomen Lester C Thurow.
På 1800-talet var det det brittiska imperiet som bestämde spelreglerna för världshandeln, på 1900-talet var det USA, nu är det ingen! Kapitalet är idag helt globaliserat. EU är ett viktigt steg på vägen mot globalisering. Mastrichtfördraget var två steg framåt. EU kommer på sikt att omfatta också Östeuropa och Nordafrika.
"De hetaste ekonomiska sektorerna i USA är bioteknik och Internet" (!!).
"Människan inser inte nödvändigheten av förändringar förrän hon befinner sig i en kris".
Globalisering kan innebära stora välfärdsminskningar i västvärlden om inte tillräckliga förändringar vidtas! Kommer demokratin att klara av framtidens problem?

96-41 s 20-23
"Morgondagens förlorare"
Är västvärldens outbildade, ogifta och arbetslösa män.
Flickor är duktigare i skolan än pojkar. Kvinnor dominerar i framtidsyrken, många män i traditionella yrken som försvinner. Arbetslösa män finner ingen äktenskapspartner.
I USA är det fem kategorier som har störst chans att få jobb fram till år 2000: lokalvårdare, dataoperatörer, sjukvårdare, barnskötare och kontorister!
Ej arbetande kvinnor är mammor - ej arbetande män är en samhällspest!

96-42 s 19-21
"Kriget mellan Coke och Pepsi har hela världen som slagfält"
Utanför USA har Pepsi 17 % av cola-marknaden. Coke har 49%. "Projekt Blå" ska öka Pepsis andel.

96-43 s 12
"WTO står inför sin hittills största utmaning"
Hittills har USA haft störst nytta av WTO men nu kräver andra länder att USA ska ändra sin lagstiftning när det gäller att straffa företag från andra länder som bedriver handel med Kuba.

96-45 s 23
"Ett nöje att shoppa? Inte i Tyskland!"
De tyska konsumenterna får inom kort uppleva en revolution ute i varuhus och butiker. Men det blir nog inte de tyska återförsäljarna som ställer sig på barrikaderna utan snarare den utländska konkurrensen.
Nu får butikerna hålla öppet till kl 20 vardagar och kl 16 lördagar. Men fortfarande är affärerna ofta trista och stökiga och personalen föga serviceinriktad. Handeln säger att konsumenterna vill ha det så. Men andra med andra idéer som t ex svenska H&M har visat att man kan lyckas.

96-45 s24
"Svensk raritet slår rekord"
I Zürich. Sveriges första frimärke, den gröna treshillingen. Detta frimärke är det enda exemplar som är gult! Därav efterfrågan.

96-45 s 24-25
"Murdoch, en skurk eller ett offer?"
Mediamodulen Rupert Murdoch och en av hans medarbetare Micheal Clinger skyller på varandra sedan polisen i Israel stormat en kontor i Jerusalem med anklagelse mot Murdoch för grovt skattefusk.

96-46 s 24-27
"Asiens tigrar har välfyllda kassakistor"
5 av världens 10 rikaste bor i Fjärran Östern. En japan och 4 etniska kineser (2 i Hongkong, en i Taiwan och en på Filippinerna). De har inte uppfunnit någonting eller varit pionjärer eller tillverkat någonting. De har "gjort affärer". Köpt billigt och sålt dyrt. Mark och fastigheter. De lever tillbakadraget, inga kändisreportage, och relativt enkelt.

96-47 s 23-24
"Det räcker inte att vara kreativ"
Läkemedelsföretagen måste snabbt få in sina uppfinningar på marknaden. Tillverkningsprocessen måste planeras på ett tidigt stadium.
I en nyutkommen bok "The Development Factory" hävdar Pisano att läkemedelsfabrikanter borde ägna lika mycket tid åt att utveckla produktionsprocessen som åt grundforskning. Moderna läkemedel kräver en mycket invecklad produktion.

96-48 s 15-16
"Naturgasen är en brännande internationell fråga"
I juni enades EU-länderna om ett direktiv som avreglerar elektriciteten. Nu hoppas många på liknande överenskommelser när det gäller naturgasen. I USA och GB där monopolen är borta kostar gasen bara hälften för konsumenterna.
(Idag diskuterar man snarare vad en stark ökning av råvarutillgångarna på energiområdet kan ha för negativa konsekvenser för priser och konkurrens i Europa. Bara för drygt 10 år sedan var det fortfarande farhågor om att energin skulle vara otillräcklig!)

96-49 s 20
"Full sysselsättning kräver större åtgärder"
I ILOs årliga rapport konstateras att den höga arbetslösheten i världen är både politiskt och socialt oacceptabel. Det anses vara den bristande ekonomiska tillväxten som är den stora orsaken till den ökade arbetslösheten.

96-49 s 21
"Airbus jagar marknadsandelar"
Airbus, Europa och Boeing, USA konkurrerar om flygplansköparna. De har 30 resp. 64 % av marknade,.

96-49 s 22-25
"Microsoft är redo att utforska cyberspace"
Den som tycker att världens ledande mjukvaruföretag har stor makt över våra liv redan nu, vet inte vad han talar om. Bill Gates och hans medarbetare har nämligen nya mål i sikte, bl a ditt hem, din bil och din plånbok.
Först nu efter 21 år är företaget Microsoft på väg att lyfta! Inget annat företag i världen har ett så stort potentiellt inflytande på människornas liv.
Konkurrenterna, Netscape, Sun Microsystem och Oracle försöker på alla sätt komma åt Microsoft som de anser vara alltför dominerande.

96-50 s 3-6
"Protektionism kännetecknar fortfarande världshandeln"
I måndags i Singapore öppnades WTOs första toppmöte. Alla deltagande länder påstår sig vara anhängare av frihandel, men verkligheten går i många fall stick i stäv mot detta påstående.
4 positiva framsteg:
- GATT-rundan gick längre än tidigare - nu är tullarna nere på 3,8 %.
- WTO har grundats och har klart större befogenheter än GATT
- Allt fler länder går med i GATT (från början 92, i dag 126)
- Handeln länder emellan ökar
Negativt är hanteringen av Uruguay-rundans "olösta frågor": finansiella tjänster, sjöfart, utlänningars rätt att temporärt erbjuda tjänster samt telekommunikationer. Här har många länder bromsat. Bara framåt för telekommunikationer.
Nya utmaningar är:
- fortsatt liberalisering av varor och tjänster. Svårt med jordbruk, lättare med IT.
- hur ska Kina komma med i WTO?
- ska WTO utvidgas till att gälla också andra frågor som utlandsinvesteringar, konkurrenspolitik och arbetsvillkor (t ex förbud mot barnarbete)?
- de regionala handelsavtalens utbredning. 40 frihandelsområden eller tullunioner har bildats under 1990-talet!

96-50 s 6
"U-länderna räknar med starkare roll i WTO"
75 % av WTOs medlemmar är utvecklingsländer. De anstränger sig att uppfylla GATT-kraven när det gäller intellektuell egendom medan de kräver att väst liberaliserar importen av textilvaror.

96-50 s 22-23
"Sista akten i kriget mellan biljättarna GM och VW"
Den spanske ingenjören Lopez kom till General Motors i Detroit och utvecklade verksamheten. 1993 lämnade han hastigt GM och flyttade till Volkswagen i Tyskland.
Han tog mycket material med sig. Den 18 november i år inviger VW en sofistikerad buss- och bilfabrik i Brasilien. Helt enligt GM:s idéer. Lopez som har flera åtal över sig avgår den 29.11 från VWs styrelse, riskerar nu långt fängelsestraff.

96-50 s 24
"Det är siffrorna som räknas. Inte lögner rykten och spioner"
VW går bättre än någonsin överallt. Har 50 % av marknaden i Kina t ex. Tack vare kvalitet och produktutveckling av nya modeller.

97-06 s 17
"USA förkunnar sitt nya evangelium i Davos"
Bara för några år sedan ansågs (i Europa) den amerikanska, ekonomiska modellen för "utblommad, otidsenlig och t o m impotent....Sanningen" fanns i Japan och Europa. (Är det Clinton som ändrat på detta?)
På toppmötet i Davos kunde emellertid USA rapportera om snabb ekonomisk tillväxt utan inflation. "Inget moln vid horisonten". Inte självklart med konjunkturcyklar!!
Europa behöver inte bara en budgetåtstramning utan också en flexiblare arbetsmarknad och avreglering. Mer konkurrens helt enkelt.
USAs tillväxt har dock sitt pris. 2 % av dess manliga befolkning sitter i fängelse.

97-09 s 14-15
"Är Kina en pålitlig partner?"
Diplomater försöker än en gång förhandla in Kina i WTO. Ett gott råd till dem är att inte ha för bråttom. Det är statens ständiga inblandning i allt och de mycket täta reglerna om allt som rör ekonomi som hindrar Kina att vara med. Trots att länder som t ex Ryssland och Mongoliet är bland WTO:s 130 medlemsstater. Ett av Kinas viktigaste skäl för den reglerade ekonomin är att skydda de statliga företagen som sysselsätter 110 miljoner människor för konkurrens. Tänk vilken arbetslöshet det skulle bli.

97-11 s 23
"Globalisering". När staten blir företagens lakej.
Lissabongruppen gör en prognos av världens utveckling. Konkurrensen har gränser menar den. Sociala rättigheter och ekonomiska framgångar blir oförenliga menar de. Arbetslösheten kommer att förbli fortsatt hög. Statens uppgift blir att skapa goda villkor för de multinationella företagen. Löner och skatter sänks.

97-12 s 18-20
"En uppskattning av skatterna"
Det finns många sätt att beräkna skatterna. Alla regeringar gör det på ett sådant sätt att de kan tala om skattesänkningar utan att det blir verkliga sådana.
T ex antalet skattesatser, marginalskatt, skatteplikt (basavdrag)
Om man ser till "den sanna bilden" av hur mycket en medborgare betalar till staten så ligger Sverige i täten när det gäller inkomster på 200 000 kr resp. 400 000 kr. Vid ännu högre inkomster har faktiskt Belgien högre skatt.

97-12 s 20-22
"Fritt fram i luften"
Avregleringen av Europas flygmarknad får varken omedelbara eller omvälvande konsekvenser. Trots att det nu är öppet för utländska företag att trafikera inhemska rutter.

97-12 s 23-24'
"Det skymmer i den uppgående solens land"
Alliansen mellan japanska byråkrater och affärsmän, som tidigare gick fram som en ångvält, fungerar inte lika bra längre.
I början av 90-talet fanns bilden av ett Japan som omöjligt att hejda på högteknologins område. Idag är den bilden "helt inaktuell, nästan löjeväckande".
Tvärtom försöker den japanska ekonomin nu kämpa sig ur den värsta recessionen sedan andra världskriget. Ett skäl tycks ha varit satsande på analog HDTV via satellit. Framtidens melodi blir digital teknik där amerikanska företag är ledande.
Detta felaktiga beslut från politikens och företagens byråkrater tycks ha kostat dem allt förtroende från vanliga japaners sida som nu hellre tar utländska företag som lyckats som förebilder. "Byråkratin segrade över det sunda förnuftet".

97-12 s 24
"Här kan man verkligen tala om guldbyxor"
Levi Strauss har betalt 25 000 $ för ett par jeans från 1902.

97-12 s 25-26
"Vad gör norrmännen med alla sina pengar?"
Stort budgetöverskott ger placeringsproblem. Låg inflation. 3,5 % arbetslöshet. Alla har det bra och ingen vill låtsas om det. Oljan räcker i 15 år till, gasen i 100 år.

97-15 s 20
"Myternas marknad"
Det finns myter på den amerikanska finansmarknaden (men varför inte? Alla vet väl att ekonomi handlar om psykologi och varför inte religion. Det handlar i varje fall om att tro. )
T ex myten om att centralbanken bestämmer räntan när i själva verket marknaden gör det (detta inser vi ju t o m i Sverige).
Den andra myten är att aktiekurser ständigt stiger. Då är det mindre farligt att tro på jultomten.

97-17 s 24
"Big Mac Index"
The Economists 10 åriga index bygger på köpkraftsparitet, dvs att man får lika mycket för en dollar i alla länder. PPP är den växelkurs som åstadkommer detta.

97-17 s 25-27
"Den inre fienden"
Det kalla krigets spioner har nya jobb hos storföretagen.
Det stora exemplet är hur GMs inköpschef López gick till VW,
Nu är det ekonomiska hemligheter som alla länder är intresserade av inte information om människor och vapen. "Konkurrensstärkande upplysningar".

97-18/19 s 21-23
"Banankriget"
Washingtons angrepp på handelshinder han chockerat de sömniga ekonomierna i den karibiska övärlden - och det förebådar en ny period av agg mot stormakten.
1993 försökte sig EU på protektionistiska åtgärder för att skydda bananodlare i de f d europeiska kolonierna i Karibien. Konsumenterna skulle helt enkelt tvingas betala mer för bananerna. Detta förhindrade USA. Nu genom att anmäla protektionismen till WTO (inte via CIA och Pentagon som för 10-20 år sedan). Därav ilskan från de priviligierade. Risk finns att bananodlarna övergår till narkotikaproduktion. Hur som helst så måste de karibiska staterna ställa om sin ekonomi så att den bygger på mer än att odla skattesubventionerade bananer.
Detta skulle inte ha hänt på 80-talet. Då satsade USA hårt. T ex Grenada.
(sedan kalla kriget är slut vill USA inte längre kasta ut en massa pengar till oansvariga och lata länder bara för att de var mot USSR. (Nu är bidragen bara 10 % av vad de var då!). Nu dras privilegierna in och det väcker alltid bestörtning och ilska hos dem som förlorar dem antingen det handlar om stater eller individer. Detta händer ju i stor skala i hela världen och detta borde ju leda till ett högre välstånd för i-världen som te x nu inte ska behöva betala samma överpriser för importerade varor och kanske också mindre i direkt bistånd. Sverige har här "sett till" att fortsätta betala privilegier, och i en ännu högre skala än tidigare genom att i stället flytta hit personerna från de oansvariga och ineffektiva länderna och betala direkt pension till de f d medborgarna. Ledningen i vårt land måste lida av något mycket dåligt kollektivt samvete som skattebetalarna ska tvingas sota för. Ett stort kollektivt bötesstraff har ålagts svenskarna. Av vem? Av de som drabbades under andra världskriget? Men varför måste vi som inte var födda under kriget betala? Fädernas missgärningar som drabbar generation efter generation?)

97-24 s 25-27
"Elfenben kan bli handelsvara igen"
Och Sydafrika vill ha den vita noshörningen fri att jaga igen. Stammar har blivit stora nu och förstör i de områden där de finns.
Denna förbjöds 1989.

97-25 s 21-22
"Fimpa cigarettreklamen för gott"
Blair vill nu förbjuda tobaksreklamen i England och då kan ett sådant förbud vara på väg för hela EU. Mest i hela världen röker man i Polen!!

97-25 s 24
"Calvinismen på frammarsch i Europa"
En studie i massmarknadsföring som skrämmer de europeiska modehusen.
Calvin Klein, en amerikan som leder en revolution i världens modehuvudstad.

97-26 s 10-11
"En ny Jeltsin kom till Denver"
För första gången kallades mötet G8, och Jeltsin höll invigningstalet i Denver. Jeltsin vill bli fullvärdig medlem i klubben. Särskilt Japan är emot.

97-26 s 11
"G-8 mötet avslutades med miljöbråk"
EU fick inte USA och Japan med sig på förslaget att sänka utsläppen av koldioxid med 15 %. Men allt annat var man överens om!!

97-29 s 21-22
"En servicekonomi utan service?"
Vad tycks saknas i USAs servicekonomi? Jo, service!
En svenskättad professor i företagsekonomi, Claes Fornell, skapade för tre år sedan "Amerikanska registret för kundtillfredsställelse". Det grundar sig på intervjuer med 16000 kunder till 200 företag inom 33 branscher och visar att kundernas tillfredsställelse med företagens service konstant har minskat under de tre senaste åren. Särskilt dåligt är det med banker, sjukhus, snabbmatskedjor, telekommunikationer och varuhus. Sämst är det med flygbolagen. Varför? Nedskärningar, omstruktureringar och rationaliseringar.
(Är det en ny generation människor som har börjat arbeta? 70-talisterna?)

97-29 s 22-23
"Servicen sitter långt inne"
Ryssarna börjar långsamt inse att kunderna inte alltid har fel.
(Välkända saker, under kommunismen lärde sig alla att se ner på kunden, det fanns inte mycket att köpa och ingen tjänade ett öre på att tillmötesgå någon annan människa (nedåt så att säg, uppåt med mutor och servilitet var lyckades man bättre).
Idag har ryssen sin "värdighet" som hindrar honom eller henne från att ge kunden service, ingen ser ett samband mellan försäljning och sin egen lön! Det är det som är kruxet, precis som inom offentliga sektorn i Sverige.

97-31 s 19-20
"Är Apple moget för komposten?"
Efter år av ständig nedgång behöver Apple nu en strategi - och en räddare i nöden.
I dag har Apple 4 % marknadsandelar i USA mot 11 % för 2 år sedan. Företaget har avvisat två försök till uppköp. Dess VD Amelio, fåfäng men ganska okunnig "doktor" har nu fått gå. Företaget har köpt tillbaka Steve Jobs, en av Apples grundare, tillsammans med hans företag NeXT Software. Nu kan Jobs kan bli den VD som räddar Apple men han vill inte, svårflörtad? Han blev utkastad av den nuvarande styrelsen en gång.

97-32 s 20-22
"Den infernaliska tvättmaskinen"
Ett växande antal regeringar oroar sig över tvätt av pengar. Det har de anledning att göra. Den ekonomiska brottsligheten breder ut sig.

97-33 s 8-10
"Bill Gates kastar ut en livlina till Apple"
Det problemtyngda Apple och det mäktiga Microsoft har enats om en vapenvila i datorkriget. Det ger Apple-chefen Steve Jobs en välbehövlig andhämtningspaus i försöket att rädda sitt skötebarn och det är en stor personlig triumf för Microsofts chef Bill Gates. Nu måste Apple använda Explorer och inte Netscape.
Apple måste anta en mycket mer pragmatisk och mindre religiös filosofi. Idag är det affärer och inte religion som gäller.
Bill Gates är den store vinnaren men hans gamle vän Steve Jobs firar också en seger.

97-33 s 11-12
"Bill gör det som är bra för Bill"
Microsofts räddning av Apple är allt annat än ett utfall av barmhärtighet. Med ett kraftigt försvagat Apple slipper Microsoft lättare undan anklagelserna om monopolställning. Alltså i jämförelse med om Apple försvinner helt och hållet. Och Bill Gates kan fortsätta sitt imperiebygge. 150 miljoner som det kostar är litet för ett företag med 9100 miljoner US$ i kontanter. Billl Gates själv är idag värd 140 miljarder US$.

97-34 s 25-27
"Nokia -made in Finland, säljs överallt"

97-39 s 22-23
"Nej till korruption"
När Världsbanken och Internationella Valutafonden träffas i veckan för sitt årliga möte är korruptionen inom statlig förvaltning och privat näringsliv ett av diskussionsämnena. Bevisligen korrumperade regimer får allt svårare att låna pengar av de internationella institutionerna.
"Låt oss inte skräda orden: vi måste ta itu med cancersvulsten korruption"
Även OECD arbetar med frågan.
"Missbruk av offentlig tjänst för egen vinnings skull" = korruption.
Allt pekar på att korruption är skadlig, alltid. Ekonomisk liberalisering minskar möjligheterna till korruption (t ex att ta bort offentliga monopol!)

97-39 s 23
"Det fryser till i Schweiz"
Bankkonton tillhörande familjen Bhutto har stängts på begäran av den pakistanska regeringen. Nästan en halv miljard kronor tillhörande de f d premiärministern!

97-39 s 28
"Amerikanska tobaksbolag erövrar ryska marknaden"
Det finns stabila och lukrativa marknader i Östeuropa och Ryssland - i motsats till alla antirökkampanjer och juridiska processer som de amerikanska företagen utsätts för i sitt hemland. Många röker - men andelen kvinnor som röker är större i Sverige än i Ryssland! WHO är oroad. Det kommer att ta lång tid innan ryssarna förstår hur skadlig rökning är.

97-41 s 124-26
"Flyget i Europa"
Avregleringen tvingar fram drastiska åtgärder. Europas stora flygbolag kan kanske strunta i sina små och billigare konkurrenter ännu någon tid, men inte så länge, därför att inom en inte alltför avlägsen framtid kommer flygmarknaden att se helt annorlunda ut.
Många små nykomlingar i luften konkurrerar liksom höghastighetstågen om de stora flygbolagens passagerare. De måste minska sina kostnader och ge upp en del rutter.

97-43 s 22
"EU och Kina enas om villkor för Kinas WTO-medlemskap"
Men marknaderna måste öppnas mer och många olagliga tariffer sänkas först.

97-44 s 3-4
"Darwinistiska metoder invaderar Europa"
Europas storföretag förbereder sig nu för konkurrensen på de öppna marknaderna genom att slå sig samman och köpa upp varandra. Bakgrunden är rädslan för att hamna utanför EMU. 40-talisterna har börjat spara till sin pension genom att köpa aktier. Detta ställer krav på de europeiska företagen som liknar kraven på de amerikanska. Gamla europeiska värderingar går i graven. Frankrike är annorlunda. Kritikerna pratar om "Franco-franska" sätt att lösa problemen.

97-45 s 24-26
"Duellen på Internet"
Microsoft beskylls för att missbruka monopolet. den amerikanska justitieministern Janet Reno vill sätta stopp för Bill Gates och Microsofts planer på att dominera Internet.
Microsoft som omsätter 87 miljarder $ varav 26 är vinst. 13 miljarder går till skatt.

97-46 s 19-21
"GATT, 50 år i liberaliseringens tjänst"
Den 30.10 1947 undertecknades GATT-avtalet i Genève och den 1 januari 1948 trädde det i kraft provisoriskt. Tullsänkningar har skett från i genomsnitt 40 % till 4 % vid "Uruguay-rundan" 1986-93. Detta har bidragit till en dynamisk demokratisk utveckling. 1995 integrerades GATT i det nybildade WTO.

97-46 s 26-27
"En cigarr är inte bara en cigarr"
Kubanerna klagar på att det nu i USA tillverkas en cigarr med namnet Cohiba, Castros favoritcigarr, och den kan bara tillverkas av kubansk tobak.

97-48 s 21
Många länder är nu beredda att underteckna ett avtal om att införa antikorruptionslagar. I många länder är det nämligen inte förbjudet att erbjuda mutor för att få ett handelsavtal. I USA är mutor förbjudna och det är det amerikanska näringslivet och regeringen som driver på.

97-49 s 17-18
"Det är viktigt att bevaka spekulanterna"
Intervju med världsbankens chef James Wolfensohn angående den senaste tidens turbulens på valutamarknaderna, aktiespekulanternas korta minne och politikerna oduglighet.

98-1/2 s 36
"Vi vet ingenting om framtiden"
Det förflutna erbjuder föga vägledning. Ingen kunde förutsäga problemen i japan och Sydostasien. Många vantolkar de ekonomiska signalerna.

98-03 s 22-23
"Det stora telefonkriget har startat"
Världens största telekommunikationsmarknad (dvs EUs) har öppnats för fri konkurrens och små och stora bolag från hela världen tävlar om att ta en så stor bit av kakan som möjligt. Ingenting är heligt. Nya allianser kommer att bildas för att möta konkurrensen.
Amerikanerna invaderar med stor styrka. De har bäst erfarenhet av en avreglerad marknad.
De statliga monopolen kommer inte att ge sig utan strid.
På sikt kommer konsumenterna av telefoni att gynnas med 50 %-iga avgiftssänkningar!

98-04 s 24-25
"Netscape föll på eget grepp"
Visst är det tungt att konkurrera med Microsoft, men det är inte huvudorsaken till den forna Internetkungens problem.
Netscape skänkte bort Navigator i åratak. Först när de hade 90 % av marknaden började de ta betalt. Trots att Microsoft började med sin Explorer gratis i augusti 1996.
Nu försöker Netscape konkurrera på Intranät-marknaden men här är också Windows NT före.

98-06 s 14
"Asienkrisen påverkar inte Centraleuropa och Latinamerika"
Inte Polen, Ungern eller Mexiko får problem. Det får däremot Rysslan (värst), Ukraina och Brasilien.

98-08 s 25-26
"Tvättade pengar är ett globalt problem"
Penningtvätt var förr någonting som i begränsad omfattning utfördes i Schweiz och Karibien.
500 miljoner dollar per dag lär passera igenom Londons finansinstitutioner varje dag! Narkotika är den största källan till smutsiga pengar.

98-10 s 9-10
"Hennes & Mauritz visar att ensam är stark"
Mannen som leder världens mest framgångsrika kedja i klädbranschen tror att dessa framgång beror på att den går hem hos MTV-generationen. I själva verket är det skickligt bedriven gammaldags detaljhandel som är huvudorsaken till framgångarna.
VD är Stefan Persson, familjen kontrollerar 70 % av rösterna. 80 % av försäljningen ligger utanför Sverige. Låga priser, hygglig kvalitet och ett stort urval; det är det som lockar konsumenterna.

98-11 s 23-26
"Microsoft mot världen"
Bill Gates säger ayy han vill göra datorer bättre och lättare att använda. Men den amerikanska staten hävdar att hans taktik är orättvis och hotar att ingripa mot Microsofts sätt att göra affärer. Bill Gates slåss för sin sak och för kapitalismen.
Världens näst högst värderade företag, 200 miljarder dollar (varav Bill har 45).
Det stora initiativet idag är: enkelhet! Datorn ska bli en god lyssnare och en uppmärksam betraktare.

98-13 s 26-27
"Vem bryr sig om lyx?"
De nya billighetsflygen blir allt billigaer och de stora nationella flygbolagen känner sig hotade.
easyJet, London-Amsterdam kostar 400 kr. Störst är irländsskaq Ryanair. Avregleringen har börjat visa konsumenterna vad konkurrens kan innebära.

98-16 s 26-27
"Börshandelns dagssländor konkurrerar med proffsen"
Dagshandlare är den senaste titeln inom värdepappersbranschen i USA. Det är männoskor som lämnat sina vanliga jobb och hyr en plats i någon högteknologisk sal, där de med datorns hjälp kan köpa och sälja värdepapper. De är ute efter snabba pengar och gör inga långsiktiga köp. I framtiden kommer kanske intelligenta robotar att köpa och sälja. (Eftersom dessa måste bli mycket mer rationella än människor så kommer marknaden i framtiden att fluturera mindre och möjligheten till stora pengar att försvinna. Därmed sjunker också intresset för att spekulera i aktier).

98-17 s 13-14
"Big Mac Index 1998"
När yenen sjunker och det brittiska pundet skjuter i höjden tvingas ekonomerna att revidera sina valutaprognoser. För att hjälpa dem att hugga tänderna i ämnen har tidiningen The Economist än en gång uppdaterat sitt Big Mac index som försöker åskådliggöra teorin bakom valutakurserna på ett mera lättsmält sätt. Big Mac PPP (köpkraftsparitet) är den växelkurs som gör att en hamburgare kostar lika mycket i USA som i alla andra länder. I USA kostar den 2,56 $. I Sverige kostar den 24 Skr. Detta motsvarar 3,00 $. Dvs den svenska kronan är övervärderad, Mest övervärderad är Schweizerfranken (+51 %).
Sverige, Danmark och GBs valutor är övervärderade (beror det på att de inte ska gå med i EMU).

98-21 s 15-16
"G 8 fokuserade på kapprustningen"
G8 mötet i Birmingham i maj/98. Nu är också Ryssland med. Mycket handlade om atomsprängningarna i Indien och hotet om samma i Pakistan.

98-21 s 23-26
"det är kvinnans värld och ekonomi"
Arbetena förändras från tung tillverkningsindustri till IT, sjukvård och finanstjänster, branscher där man inte frågar efter kön och där kvinnor hittat nya karriärmöjligheter. Mellan 1991 och 1995 förlorade männen jobben och mängden jobb för kvinnor ökade. Inom högteknologin spelar hjärnkraft större vikt än relationer och pondus. Kön spelar ingen roll på Internet.

98-31 s 13-15
"Överproduktionen pressar ner priserna"
Oljepriserna har inte varit så låga sedan 1973. Länderna kring persiska viken måste minska sitt beroende av oljan för exportinkomster och i stället diversifiera sina ekonomier.
Ett fat kostar nu drygt 25 % av priset strax före Kuwaitkriget 1991. Fallande bensinpriser - i USA bara drygt 2 kr litern! "Fantastiskt för de amerikanska konsumenterna"! (men för oss i Sverige då? Nej här lägger SDR sin illaluktande våta filt över allt - Sveriges Demokratiska Republik). Den främsta orsaken till de låga priserna är att FN-chefen Kofi Annan nu flerdubblat den tillåtna inkomsten av oljeexport för Irak. En annan är att OPEC inte alls på samma sätt har monopol på oljeförsäljning som förr.
Det ger en positiv effekt på den amerikanske ekonomin och hjälper till att behålla högkonjunkturen. Samtidigt som det påverkar negativt eller mycket negativt de länder som är beroende av oljeexport.

98-31 s 15-16
"Är USAs ekonomi för kall, för het eller precis lagom?"
Den amerikanks riksbankens, Federal reserve, chef Alan Greenspan menade i sitt "halvårstal" att den stora efterfrågan av anställda, som gör att andelen som arbetar ständigt ökar, innebär en risk för inflationsdrivande lönekrav. Därför måste efterfrågan minska. På naturlig väg eller genom att höja räntan. Problem är också att handelsunderskottet ökat sedan Asienexporten minskat. Det är särskilt jorbruksexporten som minskat.
Detta är ena sidan, dvs att det finns en risk för en för "het" ekonomi. Men det finns också tendenser i motsatt riktning; krisen i Asien, GM-strejken osv.

98-32 s 3
"Miljön och storföretagen"
Intervju med Percy Barnevik, styrelseordförande i Investor. Han ser en förändring i attityd till miljöfrågor i många stora företag. Han ser inte att mycket gjorts på regeringsnivå sedan Rio de Janeiro 1992 och han förfäras av hur illa ställt det är i forna USSR, ett system som förmodades arbeta för folket.

98-38 20-22
"Har den globala kapitalismen gått i graven?"
Efter det kalla kriget erbjöd den globala kapitalismen en övertygande vision om globalt välstånd. Men den har destabiliserat de fattiga ländernas ekonomier. Investerare, aktieägare i västvärlden förlorar pengar och därmed kan deras konsumtionsbenägenhet minska.
Vad som har hänt är att många länder har anammat några av kapitalismens grundläggande principer men inte de grundläggande värderingar som är en förutsättning för att systemet fungerar. Då blir det en krock! Koruptionen sätter käppar i hjulet. Den globala kapitalismen blev en farlig hybrid. Så länge optimism och självbedrägeri rådde flödade kapitalet.
(En stor del av världens befolkning måste börja lära sig att välståd bygger på eget arbete. Alltför många vill leva på lån från andra länder som de vill ska fungera som bidrag. Det är detta som är det svåra att lära länder som pumpats fulla med kapital och varor från USA resp. USSR under det kalla krigets dagar. Det kan ta generationer innan den läxan är lärd! Och det krävs säkert också mycket svält och tårar innan den nödvändiga svetten kommer!)

98-41 25-27
"Den globala ekonomin klarar sig (kanske)"
Numera sprids information om börsras, betalningsproblem, hyperinflation och andra ekonomiska sjukdomstecken på några ögonblick mellan världens alla hörn. Men förmågan att göra en realistisk bedömning av smittorisker och konsekvenser har inte förbättrats i samma takt. Dett har lett till att t ex vissa länder i Latinamerika har blivit orättvist drabbade av krisen i Asien och Ryssland.
(det skulle betyda att förändringar i ekonomin kommer snabbare, konsumenternas preferenser ändras oftare, produktcyklerna kortas, alla småinvesterare reagerar snabbare på "okommenterad" information etc etc)

98-41 26
"Japan erbjuder räddningspaket"
Ett stimulanspaket värt 30 miljarder dollar ska hjälpa ekonomierna i Sydostasien. japan ska köpa statliga värdepapper och bevilja lån.
98-49 s 25-26
"Inge vill ha de smarta korten"
Det kontantlösa samhället är inte så nära förestående som många trodde. Varken konsumenter eller butiker är nämligen intresserade och de försök som har gjorts har inte fallit särskilt väl ut.
(Artikel i The Economist - alltid lika kritiska till allt nytt. Tänk som tidningen förtalade EG, EU och EMU. Nu har de ändrat sig!)
98-51/52 s 15-16
"Staten spionerar på direktörerna"
I Frankrike förkortas arbetstiden nästa år från 39 till 35 timmar. Inte ens chefen får chans att överanstränga sig! Arbetsinspektörer räknar bilar på parkeringsplatsen. Anställda smugglar ut datorer och minitelefoner för att kunna slutföra jobbet hemma. Det är en irriterande och kännbar broms för företagen.

98-51/52 s 18
"Storm men inga bubblor i den schweiziska champagnen"
I den lilla byn Champagne produceras också Champagne. Men är detta tillåtet?
99-02 s 21-23
"Marknaderna är omoraliska"
Intervju med George Soros om sin roll som spekulant, om globaliseringens faror och om nya regler för världsekonomin.
Han betonar skillnaden mellan "rollen som konkurrent" på marknaden och "rollen som mänskligt väsen och medborgare". Den första följer spelregelerna på marknaden medan den andra reflekterar över reglerna och systemets villkor. (Detta är väl samma sak som Gesellschaft och Gemeinschaft). Det allmännas bästa mot personliga intressen och egoism. 99-02 s 24-25
"Bättre fly än förlora ansiktet"
Arbetslösheten i Japan slår rekord och allt fler japaner skaffar sig skulder som de aldrig förmår betala tillbaka. Den enda lösningen för många är att fly från skulderna och gå under jorden.
Många måste låna från institut utanför bankerna till hög ränta. När de inte kan betala flyttar de under nätterna och tar sig fram på tillfälliga jobb utan att vara mantalskrivna.

99-02 s 26-27
"Dollar regnar från himlen"
De är brunbrända, gråhåriga och så rika att de kan spendera en miljon dollar per kväll om de har lust. Det är de s k businessänglarna som har gjort det ekonomiska undret i Silicon Valley möjligt.
Det är en grupp mäktiga finansiärer, proffs på högteknologi. Informationsteknikens segertåg över världen har fyllt deras bankkonton och aktieportföljer. Mer än 30 % avkastning på satsat kapital förra året.

99-04 s 19-22
"Det globala kriget mot mutor och korruption"
Världens politiker och industrier har förklarat korruptionen krig men det är långt ifrån självklart att de rättfärdiga segrar. Det finns tre skäl att hysa hopp: de som tar mutor har ofta också en fot i den legitima världen (som t ex IOK-ledamöterna), korruption ger ineffektivitet och allmänheten protesterar alltmer.
På 70-talet skilde man mellan goda och dåliga mutor, västvärlden ansåg att mutor var normalt i andra kulturer (verkligen trevligt att åtminstone vissa i väst nu vågar hävda att det västerländska hederliga, systemet är bäst. Vi måste sluta skämmas. Det är väl så att det "kalla kriget" dvs kommunismens terror och dess nedpressning av allt privat var en mycket god grund för korruption. Ju större offentlig sektor ju mer mygel och korruption. Och ju större möjlighet för parasiter att berika sig och ha ett bekvämt liv. Det tror i varje fall jag.)

99-05 s 15-16
"Männen bakom Volvo-Ford affären"
Jac Nasser och Leif Johansson är två mycket olika personer, men de delar kunskapen om bilar, finansiering och marknadsföring, en kombination som på sikt kanske räddar Volvo från att gå under. De är båda ett nytt slags ledare i bilindustrin. Deras kunskap ger dem modet att ifrågasätta invanda mönster och traditionella lösningar. Leif Johansson vågar t o m sälja ut Sveriges nationalsymbol nummer 1 (själv är jag helt indifferent).

99-07 s 25-26
"Europas företag lockar uppköpare"
De europeiska företagskonglomeraten är i behov av omstrukturering. Specialiserade företag med cirka 40 miljarder i amerikanskt och brittiskt kapital väntar på att hjälpa till med detta - med snabba egna vinster för ögonen men ändå med visst ansvarstagande.
Kapitalstarka amerikanska företag har som affärsidé att göra "förädlande" uppköp av företag i Europa. De rationaliseras och säljes enare med god vinst. Den gemensamma valutan underlättar detta. Och den stora kapitalmängden i USA.

99-09 s 23
"Måste de betala tillbaka?"
Att fler i västblir medvetna om att skuldbördan hämmar utvecklingen i många av tredje världens fattiga länder. Många celebriteter har engagerat sig i något som kallas 2000-jubiléet. De menar att de fattiga länderna ska ha pengarna till att investera i skolor och hälsovård och inte i räntor. Men vilken garanti har man för att pengarna inte i stället hamnar hos korrupta ledare? Det finns ju många exempel i Afrika på att just detta är fallet.

99-10 21- 22
"Avveckla kärnkraften lättare sagt än gjort"
I stället för att stänga av alternativt bygga nya kärnkraftverk försöker man använda de gamla så länge som möjligt. Dvs de "gröna" kampanjerna mot kärnkraft kan få till följd att mindre säkre kraftverk används allt längre tid. För kärnkraftverk talar också de västeuropeiska länderna svårighet att minska koldioxidutsläppen. Energi från just kärnkraftverk ger ju de minsta utsläppen.

99-10 23-24
"Den nya 'folkan' motsvarar inye förväntningarna"
'Folka'-febern har gått över - åtminstone i Tyskland. Den stora försäljningssuccén uteblev. Kunderna tycker att bilen blev alldeles för dyr. I USA däremot förknippas bilen med 1960-70 talen, med kärlek och fred, Woodstock och flower-power. "Förlorade du din själ på åttiotalet? Nu kan du köpa den tillbaka!" Mycket kult men föga bekväm. Det går bättre i USA än i Europa.

99-13 s 16-19
"Börsen är ett enda stort kasino"
En exempellös börsboom driver upp de amerikanska aktiekurserna till hittills oanade höjder - och en väldigt stor del av allmänheten deltar i spelet. Euforin har fjärmat sig från verkligheten och risken för bakslag växer varje dag.
Dow Jones Index har passerat 10000 punkter, ett historiskt ögonblick. Uppgången på börsen har nu varat i 17 år. Maktstrukturen i politik och ekonomi i USA har förändrats dramatiskt de senaste åren: Aktieägarna är fler än någonsin och har större makt. På 15 år har aktierna värde ökat med 10 000 miljarder dollar, gett 34 miljoner nya jobb och 11 miljoner nya företag. Har en ny tidsålder startat? (den efter kommunistiska? Kapitalismens gyllene tidsålder?). Det som främjar börsen främjar materiellt välstånd. Microsoft värderas till 435 miljarder dollar, Bill Gates själv till 90! Det mesta bygger på konsumenternas köplust.

(en sådan här artikel i der Spiegel måste väl påverka börskurserna negativt- och det kanske är en fördel på sikt - eller handlar det bara om tysk avundsjuka över att man i Tyskland snarare har en motsatt utveckling?)

99-14 s 14-15
"OPEC-länderna försöker begränsa oljeproduktionen"
De oljeproducerande länderna har kommit överens om att begränsa produktionen. Det var lätt. Det blir svårare att hålla överenskommelsen. Det finns gott om olja i världen. Alltför gott om, trots att många för decennier sedan hotade med att oljan snart skulle ta slut. Det finns så mycket att priset blir lågt. Då måste man ta till monopol och karteller. Men det är ju klart att det enskilda landet bara tycker att denna kartellen är bra därför att den hindrar konkurrenterna att sälja så mycket som de vill. Själv vill naturligtvis det enskilda landet försöka fuska och sälja mer. Och fusket lär vara ganska enkelt. Och det är ju bra för alla oss som är konsumenter av olja.
Det som snabbast skulle sänka priset är ju om Irak får sälja vad det landet vill. Irak är näst största oljeproducerande landet, efter Saudiarabien.

99-15 s 24-25
"Big Mac Index"
Heta tips om valutornas växelkurser.
Tanken är att om en Big Mac kostar mer än genomsnittet i världen så är den valutan övervärderad, kostar den mindre så är valutan undervärderad.
I USA kostar den $ 2,43. Det motsvarar 20,21 Skr (enligt valutakurs 8,32 kr/$). Men den är dyrare i Sverige: 24, 00. Alltså går det egentligen 9,88 kr/$. Den svenska valutan är övervärderad.
Storbritannien och Sverige har valutor som är mer övervärderade än t ex EMU-länderna.

99-18/19 s 12-13
"I handeln över Atlanten råder varken krig eller fred"
Amerikaner och européer strider om villkoren för handel med kött, flygplan och bananer. Parterna använder sig ofta av ojusta vapen.
Som när EU förbjöd import av hormonbehandlat kött. Till den 1.1 ska EUs forskare ha bevis för att sådant kött är skadligt. EU slår också mot den amerikanska flygplanstillverkaren Boeing genom att förbjuda en bullernivå som bara drabbar Boeing.

99-18/19 s 22-23
"Oron för finansiell farsot har dämpats"
Världsbankens och IMFs experter kan andas ut. Asienkrisen är under kontroll och den utvecklades aldrig till den finansiella farsot som många befarade. Frågan är om det inte är farligt att slå sig till ro och strunta i de reformer som tidigare ansågs nödvändiga. IMF kan nu hindra ekonomisk oro genom att erbjuda en stor kredit till ett land inför en befarad kris under förutsättning att landet kommer att föra en sund ekonomisk politik.
Världens länder offentliggör nu mer om sin ekonomiska situation än tidigare.

99-18/19 s 24-25
"Världsekonomin går upp…eller ned, inget vet säkert"
Goda nyheter: den ekonomiska krisen är över. "Reflationen" råder, dvs att låga räntenivåer hindrar defaltion. Problemet är bara att nyheten ska tas med en nypa salt.

99-20 s 22-24
"Tigrarna är på språng"
Börskurserna stiger kraftigt och det verkar som om Asiens krisekonomier har nått botten och är på väg uppåt igen. Sydostasiens länder fattar nytt mod. Men signalerna om en comeback är förrädiska: de strukturella underskotten finns kvar och de sociala konflikterna växer.
Men i Söul är läget på börsen detsamma som före krisen. Man tror sig ha övervunnit den. Sedan årsskiftet har börskurserna stigit med 30 %. Samma sak i Hongkong och Indonesien.

99-25 s 16
"G7s skuldlindringsprogram är "smärtsamt" otillräckligt"
(En partsinlaga mot det förslag som godkändes på G7 ländernas möte i Köln. Det är utvecklingsbyrån "Oxfam" som menar att gäldenärerna skulle fått mycket mer pengar)

99-25 s 23
"Kortet som öppnar alla dörrar"
Det finns en inträdesbiljett till ett paradis där man får alla sina önskningar uppfyllda. Inträdesbiljetten är svart och dyr och delas ut av American Express. Kortet heter Centurion och för innehavarna gör Ames "det omöjliga möjligt, ibland med okonventionella medel". Man måste tjäna minst 2 miljoner om året för att få del av alla dessa tjänster.

99-28 s 9
"Mexiko varnar för "amerikanskt hot" mot oljemarknaden
USA hotar med att sätta upp tullar mot oljeförsäljning från Mexiko, Venezuela, Saudiarabien och Irak eftersom dessa länder säljer olja till pris under det man kommit överens om.

99-28 s 23-24
"Vatikanen tar Mammon till hjälp"
Påven Johannes Paulus II kritiserar det kapitalistiska samhällets överdrivna konsumtion, men samtidigt håvar Vatikanen in miljoner med hjälp av modern marknadsföring. Vatikanens "museibutiker" intill Sixtinska kapellet säljer massor av skräp till aningslösa turister i Rom. Men det finns också en långtgående symbios mellan kyrka och kapitalism. Storföretag sponsrar allting som påven tar sig före.

99-29 s 21-22
"Guldet håller på att förlora sin glans"
Runt om i världen ifrågasätter regeringar klokheten i att hålla stora lager av guldtackor. Försäljningen pressar ner guldkursen. Sydafrika, som är världens största guldproducent, känner sig hotad. 80000 arbetstillfällen kan gå förlorade (man får väl inte vara så konspirativ att man ser ett samband mellan den nya regimens övermodiga försämrade behandling av vita i Sydafrika och det minskade intresset för guld, som är Sydafrikas viktigaste exportvara?)

99-34 s 22
"Greenpeace skärper granskningen"
Multinationella företag som misstänks fuska med sina miljösatsningar sätts under luppen. Vill överbrygga "klyftan mellan retorik och verklighet". Särskilt vänder sig Greenpeace mot genetiskt modifierade födoämnen. De har stabila inkomster ca 1 miljard kronor om året kommer in i bidragspengar! (Greenpeace ses av många människor som är oroliga för nya saker och upptäckter - och som på sikt är de enda som kan garantera ett välstånd på jorden - som en sorts räddare. Utvecklingsbromsarnas organisation. Naturligtvis uttrycks detta i termer av "miljö")

99-34 s 22
"Linux utmanar Bill"
Red Hat, som bl a säljer Linus Thorvalds operativsystem Linux, värderas av börsen till 5 miljarder dollar, trots att omsättningen är 11 miljoner! Ett hot mot datajätten Microsoft!
(Detta är mycket tveksamt. Gates har varit på efterkälken tidigare som med Internet t ex. Idag är det Netscape som måste byta namn)

99-34 s 23
"Forna DDR vill rädda sina slott"
Östtyska familjer och entreprenörer rustar upp gamla herrgårdar och slott som konfiskerades av de östtyska staten.

99-35 s 24
"Italien sörjer sin vespa"
Den italienska vespan, en symbol för italienarnas lättsamma livsstil, flyttar till USA.
Den kom för 50 år sedan. Nu är familjerna Piaggio och Agnelli i färd med att överlämna det toskanska företaget till amerikanska intressen.

99-40 s 19-20
"Världsekonomin verkar stark men många faror hotar"
När den globala ekonomiklubben samlades för sitt årliga möte i Washington hörde man tydligt hur medlemmarna drog en suck av lättnad, men frågan är om de inte blåste faran över i förtid. Vad är det som händer med dollarn egentligen? Det amerikanska handelsunderskottet växer. Detta har kompenserats med att andra länder investerar i USA. Men nu när finansmarknaderna går bra i Europa och Japan finns risken att pengarna satsas där i stället. Vad som också händer är att man på flera håll i världen försöker komma fram till och överens om spelreglerna för det nya globala finanssystemet.

99-42 s 16-17
"Svårt att hitta balansen mellan handel och miljöskydd"
Världshandelorganisationen (WTO) försöker blidka kritiska miljögrupper, som beskyller organisationen för att inte värna tillräckligt om miljön. Mycket av förmenta miljöskäl genomskådas snabbt som protektionistiska svepskäl för att hindra import och konkurrens. (Mycket miljöskäl är lögnskäl!)

99-43 s 19
"Handelspolitik och politik i handeln"
Nu samlas globaliseringens motståndare i USA. 50000 frihandelsmotståndare förväntas protestera i Seattle där WTO ska ha toppmöte den 30.11.
För- eller mot frihandel går inom de två partierna. Mest frihandelspositiva är de s k ny-demokraterna kring Clinton och Al Gore. En mindre del av republikanerna är mot öppnande av nya marknader.

99-43 s 20
"Kinas WTO-medlemskap på tapeten igen"
Nu är förhållandet mellan USA och Kina bättre igen. Administrationen uttalar sig positivt för Kinas medlemskap. En annan fråga är hur kongressen med republikansk majoritet ställer sig?

99-46 s 23-25
"Ett noll till staten i matchen mot Bill Gates"
En domare i USA slår fast att Microsoft, Bill Gates imperium" är en monopolistisk jätte vars taktik skadar konkurrensen och konsumenterna. Vad händer nu? (Denna otroligt snabba utveckling vad gäller datoranvändning och Internet har man svårt att ta som exempel på att konsumenterna skadats. Eller hade datorerna och programmen varit enklare utan Microsoft? Det måste vara svårt att bevisa det? Snarare har väl Bill Gates verksamhet varit gynnsam för vanligt folk!)

99-47 s 3-6
"Starka krafter angriper den fria handeln"
Stopp et tag! Vad är det för oljud? Det påminner om ropen som skallade 1968. Och det finns faktiskt en viss likhet mellan demonstrationerna för 30 år sedan och de demonstrationer som nu planeras av miljövänner och arbetarrättsaktivister inför Världshandelsorganisationens toppmöte, som börjar på tisdag i nästa vecka. Mot ett förlag om en arbetarrättsgrupp inom WTO kan det bli asiaterna som protesterar: den nya protektionismen gömmer sig bakom den välmenande attityden till den billiga arbetskraften. Den kan också gömma sig bakom "miljöhänsyn".

99-47 s 4-5
"WTOs övergripande mål är att göra den globala handeln fri, friktionsfri, rättvis och förutsägbar"
Har 135 medlemsländer. Alla beslut måste fattas i enighet. Vetorätten gäller. Sekretariatet ligger i Genève. Ett nytt viktigt forskningsområde är den elektroniska handeln.

99-47 s 6-8
"Pekings stora vågspel"
Kinas inträde i WTO blir inte smärtfritt. Landets industrier får global konkurrens och arbetslösheten kan bli ett stort politiskt problem. De statliga ineffektiva företagens 140 miljoner anställda kan bli reducerade till 90 miljoner! Som WTO-medlem kan Kina inte längre hålla de olönsamma jättefabrikerna vid liv.

99-47 s 9
"Många hinder ska forceras"
Kinas uppgörelse med USA vad gäller medlemskap i WTO måste följas av överenskommelser med minst 24 andra länder, t ex EU. Men troligen blir det den amerikanska kongressen som utgör det största hindret.

99-47 s 23-24
"Det tyska näringslivet måsta anpassa sig till globala spelregler"
Brittiska Vodafone lägger stort "fientligt" anbud på Mannesmann AG. Bankerna och politikerna förhåller sig emellertid nu passiva. På den globala marknaden måste man acceptera att aktieägarna har det slutgiltiga avgörandet.

99-47 s 25
"Bill Gates ger sin version"
Domaren Jackson har ställt sig på regeringens sida när det gäller "Microsoft-antitrustmålet". Gates är övertygad om att hans sätt att arbeta konsumenterna och att de är det enda som gäller i framtiden.

99-49 s 16-17
"Varför? Vems fel? Vad sker nu?"
WTO-förhandlingarnas sammanbrott i Seattle förhalar liberaliseringen av världshandeln. Ett skäl var att handelsrepresentanterna i Genève inte tillräckligt förberett mötet. Ett annat att USA ägnat mesta tiden innan att försöka nå en uppgörelse med Kina. En annan teori är att USA bromsade uppgörelsen av inrikespolitiska skäl. Inför det kommande presidentvalet kunde ingen uppgörelse vara bättre än en dålig sådan för demokraternas representant Al Gore.

99-49 s 17-18
"Misslyckandet i Seattle får långvariga konsekvenser för världshandeln"
Det finns nu en ny motståndskoalition mot en liberalisering av världshandeln som kommer att driva en effektivare kampanj än den fackliga rörelsen, som är frihandelns traditionella fiende.

99-51 s 8
Hamburgaren visste bättre än experterna"
Eurons utveckling stämmer bättre med BigMac-index än vad experterna förespråkade för ett år sedan.

99-51 s 16-18
"Nokia har högtflygande planer"
Elektronikkoncernen Nokia blev på bara några år Europas mest värdefulla företag. Övergången från tillverkare av gummistövlar till att bli den störste tillverkaren av mobiltelefoner i hela världen kan Nokia tacka framför allt Sovjetunionens sammanbrott för men också tillgången på överlägsen teknik, fulländad design och en känsla för kundens behov. Jorma Ollila, som lett koncernen sedan 1992, påminner mest om en flitig bokhållare. "Om 5 eller 6 åt kommer mobiltelefonen att vara vårt viktigaste redskap, inte datorn". Nokia har 25 % marknadsandel och på väg mot 30 %. 2/3 av alla finländare använder idag mobiltelefon.
Och detta trots att vid Sovjetunionens sammanbrott var Nokia mycket nära att göra konkurs. Ericsson erbjöds köpa företaget men nobbade.

2000-12 s 23-24
"Bankfusionen i Tyskland förtjänar en granskning"
Sammanslagningen av Deutsche Bank och Dresdener Bank är precis den sortens affär som Europas största ekonomi behöver. Den inleder en nödvändig omstrukterering och befriar Tyskland från "dess incestuösa affärskultur" och sätter fart på hjulen. 16000 anställda behövs inte mer. Alla banker i Europa stärker nu sina positioner på hemmamarknaden inför den dag då hela Europa blir en enhetlig bankmarknad.

2000-13 s 17-18
"OPEC spänner musklerna"
Bättre disciplin och avtal med fler oljeproducerande länder i kombination med större solidaritet har gjort organisationen starkare. Det var framför allt den politiska enigheten mellan Iran och Saudiarabien som lade grunden. Sedan följde också Venezuela med sin nye ledare Chavez den nya linjen med att låta begränsningar i produktionen driva upp priserna. Flera av de oljeproducerande länderna var "på randen till ekonomisk katastrof" beroende på de låga oljepriserna.

2000-18 s 12
"USA leder men Sverige kom också med på 10-i-topplistan"
Det schweiziska institutet IMD mäter hur konkurrenskraftiga olika ländernas ekonomi är: Etta är USA, sedan följer Singapore, Finland, Holland, Schweiz, Luxemburg, Irland, Tyskland, Sverige och Island.

2000-18 s 16-19
"Är goda gärningar lönsamma?"
Många som protesterar mot globaliseringen betraktar storföretag som både oetiska och exploaterande. Företagen gör naturligtvis invändningar, men de står inför en besvärlig fråga: Lönar det sig att gå den smala vägen?"
Allmänt vedertagna principer saknas om vad som är de etiska reglerna. Istället är det påtryckarorganisationer som Greenpeace som påverkar företagen. "Oetiskt beteende" utomlands kan via massmedia påverka marknadens beteende hemmavid. Köpbojkotter och annat kan ordnas.
I USA men inte i andra länder har företagsetik fått stort utrymme med en veritabel etikindustri, Det finns revisionsbyråer för etik och etikansvariga på företagen (liknar mycket hur man såg på kvalitet för 10-15 år sedan i Europa). I Europa tar arbetsmarknadens parter i stället upp frågor som könsdiskriminering, arbetstagarnas rättigheter etc.
Globaliseringen väcker nya etiska frågor som miljökrav, mutor och korruption, mänskliga rättigheter.
Vad företagen tror är att ett etiskt uppträdande ska ge pengar. Men troligen är det oftast så att man får nöja sig med att "dygden är sin egen belöning".

2000-21/22 s 11
"Kina är klart för medlemskap i WTO"
Veckoslutets handelsavtal mellan EU och Kina innebär att Kina blir medlem i Världshandelsorganisationen före årets slut, kanske redan i september. Kina lovar att avveckla flera statliga monopol och att häva begränsningarna för utländskt kapital.

2000-23 s 15-16
"Kinas WTO-inträde är inte utan problem"
EU anser att det finns ett stort behov av övergångsbestämmelser för att Kina ska kunna anpassa sig till världsmarknaderna.

2000-23 s 22-24
"Befria posten!"
Snart börjar kampen för att bryta monopolen inom posthanteringen i Europa. Kan EU-Kommissionen skapa en enhetlig marknad för posthanteringen? Postala tjänster omsätter 80 miljarder euro årligen inom EU och det finns 1,4 miljoner offentliganställda inom posten. Även i den elektroniska handeln är billig, effektiv postgång ett väsentligt inslag. Nästan alla länder är negativa till att minska sitt monopol. Deras främsta argument är serviceskyldigheten, dvs att alla i landet ska ha tillgång till post på samma villkor. Ett annat är att posten vill ha monopol på den växande mängden direktpost (direktreklam).
Kommissionens utkast till direktiv som ska träda i kraft 2003 är oväntat radikalt.

2000-34 s 23-25
"Störst är inte alltid starkast"
Antalet gränsöverskridande fusioner och företagsköp tilltar och Europa är ett hett område.

2000-34 s 25
"Företagsfusioner ger varierande resultat"
Antalet gränsöverskridande fusioner och företagsköp tilltar, och Europa är ett hett område.
Företagschefer runt om i världen försöker med all kraft att utvidga sina företag genom fusioner och uppköp. Blir resultatet att vi till slut bara har ett fåtal globala koncerner kvar? Samgåendet mellan Daimler och Chrysler är bara ett av många exempel på storhetsjakten.
En morot är att större företag ger större styrelsearvoden.
Ett teoretiskt skäl till stora företag är ju att ju mer som produceras desto lägre blir medelkostnaden.
Men det finns mycket som talar däremot:
1. Små företag är mer innovativa
2. Stora företag blir slöa och byråkratiska strukturer uppstår
2000-37 s 9-11
"OPEC har trumf på hand"
Stor efterfrågan och begränsad tillgång har fått oljepriset att skjuta i höjden. De oljeproducerande länderna har starka kort, men till skillnad mot oljekrisen på 1970-talet är de villiga att ge efter för omvärldens tryck.
Bill Clintons budskap under förra veckans millennietoppmöte i New York till Saudiarabiens kronprins Abdullah var glasklart: om inte världens största oljeproducent tar sitt ansvar ökar riken för en världsekonomisk recession. (Och kastar en skugga över Al Gores segerchanser i det amerikanska presidentvalet). Problemet är att OPECs beslut måste vara enhälligt och att medlemsstaterna har skilda intressen. Exempelvis är inte Hugo Chavez Venezuela mycket att lita på när det gäller ansvarstagande.

2000-37 s 10
"De rika kommer ganska lindrigt undan"
Det är inte de rika länderna som drabbas hårdast av höga oljepriser, det är de s k tillväxtekonomierna som lider mest. Därför att de förstnämnda har kommit längst när det gäller att minska oljeberoendet och har högre andel tjänster och informationsteknik av BNP och dessa sektorer är inte alls lika energikrävande som tillverkningsindustrin är.

2000-37 s 12-14
"Bilisterna har anledning att gråta, men det är inte OPECs fel"
Intervju med OPECS generalsekreterare nigerianen Rilwanu Lukman, om oljekartellens prispolitik, nya allianser mellan producentländer och sina förväntningar på det fortsatta samarbetet. Han har under sina 6 år som OPECs generalsekreterare med järnhård disciplin åstadkommit att oljekartellen, som grundades i Bagdad 1960, har fått tillbaka sin gamla maktposition. Priset för råolja har drivits i höjden.

2000-37 s 15-16
"Mer olja kommer … men kanske för lite och för sent"
De oljeproducerabde ländernas organisation beslöt i söndags att bemöta farhågorna om en hotande energikris med en produktionsökning på 800 000 fat olja per dag. Förhoppningen är att det ökande utbudet ska stoppa prisökningen och minska risken för oljebrist i vinter.
Oljeraffinaderierna i väst håller mycket små lager p g a de höga priserna.
OPEC producerar bara en tredjedel av oljan, därför är det viktigt också hur länder som Ryssland, Mexiko och Norge förhåller sig. Även Irak som producerar olja mot mat och läkemedel.

2000-39 s 20
"Börs till salu"
Först pratades det om en sammanslagning med börsen i Frankfurt vilket verkade vara ett lämpligt parti för den 223 år gamla Londonbörsen. Europas stater håller ju när allt kommer omkring på att skapa en enhetlig marknad för handeln, varför skulle de inte kunna ha en enhetlig aktiemarknad? Det fanns starka argument för att slå samman de bägge börserna för att stärka konkurrensen mot större rivaler i USA och Japan. Då kom ett "fientligt anbud" på 800 miljoner pund från OM technology Group som äger den lilla Stockholmsbörsen.

2000-45 22-23
"Är bankjättarna på väg mot en ny kris?"
Orosmolnen tornar upp sig i Europa, men situationen i USA är kanske ännu mer oroande.
Det finns skäl till oro i båda Europa och USA för att bankerna är överbelastade. I USA kommer man antagligen att klara av svårigheterna så länge inte aktiemarknaden kraschar och ekonomin inte drabbas av recession. I Europa kommer bankernas problem att lösas om investerarna får tillbaka aptiten på telekomaktier.

2000-47 23-27
"U-länderna manar fram en ny, annorlunda världsordning"
EU och USA har vant sig vid att diktera villkoren för den internationella handeln, något som tillväxtekonomierna i tredje världen inte accepterar längre. De börjar nu ställa egna villkor och kräva att industriländerna ska uppfylla sina åtaganden. Mexiko tycker att standarden frö arbetsförhållanden och miljö var för restriktiv. Brasilien vill få fram en ny standard för genmodifierade livsmedel och vill att t ex EU öppnar sina marknader för landets jordbruksprodukter. Alla u-länderna klagar på USAs och EUs exportsubventioner som gör att spannmålspriserna pressas ner.

2000-47 25
"Clinton tog farväl av APEC"
Han försäkrade de 21 Stilla Havsländerna att USA också i fortsättningen kommer att hålla sig till frihandel. Men själv lyckades APECs ledare inte enas om det viktigaste steget framåt, d v s en ny global handelsrunda nästa år. Övertygelsen om att globaliseringen bara vidgar klyftorna mellan världens rika och fattiga länder sprider sig.

2000-48 24-26
"Kan man överleva i fritt fall?"
Hur styr man företag vars aktievärde har sjunkit med 90 %? Just nu finns det många Internetföretag som söker svaret på denna fråga. För de flesta gäller det i första hand att minska utgifterna och försöka bli lönsamma. De starka företagen i missgynnade branscher är de som har fungerande verksamhet och ett kassaflöde tillräckligt stort för att rida ut stormen. De står nu inför utmaningen att upprätthålla personalens moral och avvärja det självtvivel som följer med sjunkande aktievärden. Beträffande övriga Internetföretag kan man bara konstatera: lätt fånget, lätt förgånget.

2001-04 s 9-10
"Det amerikanska lågtrycket breder ut sig"
Avmattningen i den amerikanska ekonomin får efterverkningar i hela världen. Främst kommer USAs stora handelspartners Kanada och Mexiko att drabbas och sedan andra länder som satsat hårt på den moderna tekniken som Irland och Singapore. Den minst sårbara regionen är Västeuropa där merparten av handelsutbytet är internt. Experterna tror att eurozonen sannolikt är tillräcklig stark för att inte påverkas av andra regioners bekymmer.

2001-04 s 21
"Irak är ett osäkert kort i oljespelet"
De oljeproducerande ländernas organisation, OPEC, minskar oljeproduktionen med 5 %. Det största hotet mot gruppens försök att balansera efterfrågan och tillgång kommer från medlemslandet Irak. Kommer Irak att öka sin försäljning upp till den maxgräns som sanktionerna sätter eller fortsätter landet att hålla igen.

2001-05 s 23-24
"500 miljoner nya jobb"
Den nya tekniken inger hopp om att den globala arbetslösheten ska minska. Om u-länderna ska få del av denna fördel är det nödvändigt att de satsar på utbildning och kompetensutveckling.
Enligt ILOs sysselsättningsrapport 2000 behövs minst 500 miljoner nya arbetstillfällen inom 10 år för att halvera arbetslösheten. Regeringarna i u-länderna måste föra en politik som gör den digitala tekniken tillgänglig för deras folk som också måste få den nödvändiga utbildningen och färdigheterna.

2001-05 s 24-25
"Tyskland vill locka hem forskareliten"
I frustration över den tyska universitetsbyråkratin flyr var sjunde tysk forskare (oftast de bästa) över Atlanten. Utbildningsminister Edelgard Buhlmann vill locka tillbaka de tyska begåvningarna. Villkoren för unga forskare är i USA mycket bättre än i Europa. Som biträdande professor kan de driva egna projekt i stället för att utföra kopierings- eller undervisningsuppdrag. Dessutom tjänar de mer pengar.

2001-05 s 25-27
"Den nya ekonomin ligger i sin linda"
Europa kallas för den gamla världen, men faktum är att européerna har ett och annat att lära amerikanerna om hur man gör affärer på 2000-talet.
Varför halkar Europa efter? Det krävs ofta flera decennier innan banbrytande teknik får genomslag i ekonomin i form av ökad tillväxt. Det kallas för "Davids försening" efter Oxfordekonomen Paul Dvid. Om 5 år kommer Europa att få samma snabba produktivitetsökning som USA haft. Men då krävs det två saker, dels att ändra de rigida arbetsmarknadslagar som gör det svårt för företagen att anställa och avskeda och dels stora investeringar i utbildningen.

2001-07 s 21
"Ärligt talat"
Ett öppet samtal med Mr Recession.
Jag får marknaderna att ta sitt förnuft tillfånga, vilket hindrar kraschlandningar. Jag försvarar familjernas köpkraft genom att hindra att inflationen löper i väg.

2001-08 s 23
"Den ofelbare Greenspan är bara människa"
Den gängse uppfattningen är att den amerikanske centralbankschefn styr med fast hand och har god överblick över eventuella hinder och fallgropar. Få vill eller vågar kritisera honom. Men faktum är att Greenspan inte är mer än människa och som sådan kan begå mänskliga misstag.
Hans dilemma 1998 var att Centralbanken hade blivit den globala ekonomins sista utväg. Det strider mot bankens roll som övervakare av inflationen och tillväxten i USA. När Greenspan löste ett globalt problem kan han mycket väl ha orsakat ett lokalt. Greenspan stimulerade då tillväxten med räntesänkningar trots att den amerikanska ekonomin gick på högvarv. Greenspan hade också överdrivna farhågor inför millenniumskiftet. Detta ledde till att aktiekurserna steg omåttligt. Då började han med ränteökningar ända tills förtroendet hos både konsumenter och näringsliv sjönk med recession som följd.

2001-11 s 14-17
"IKEA vet hur man tar udden av kritiken"
Det pågår ett skyttegravskrig. Aktivisterna rycker fram, och de multinationella företagen letar desperat efter möjligheter att avvärja protesterna mot globalisering och varumärken. IKEA manövrerar skickligt med klokhet, karisma och tur. Företaget har en genomtänkt strategi som hjälper till när företaget hamnar i blåsväder som 1992 då flera leverantörer beslogs med att använda barnarbetare. IKEA sa omedelbart upp kontrakten. IKEA donerar också pengar till FNs olika projekt för att angripa de bakomliggande orsakerna till barnarbete. IKEA har lyckats med något som många andra angripna företag inte klarat av. I allmänhet betvivlas företagens goda vilja och tas bara som hyckleri och försök till reklam.

2001-14 s 24-27
"Silicon Valley deppar"
Internetboomen är slut, börskurserna faller och faller och faller. I Silicon Valley, den nya ekonomins vagga. är stämningen dyster. Hundratals nya företag är konkursfärdiga, och många tidigare högt avlönade medarbetare hamnar på gatan.
Den förmodligen snabbaste nedgången i näringslivets historia började för ett år sedan. I mars i fjol låg Nasdaqbörsen på magiska 5000 punkter. Idag på 1929, minus 62 %. Yahoo, Amazon, Ebay och AOL, den nya ekonomins sprintrar har tappat farten. Det började så bra 1995 med den legendariska börsintroduktionen av Marc Andreessens och Jim Clarks Netscape. "Internet är den största revolutionen i världshistorien". Många av den nya ekonomins påhejare förstår inte riktigt vad som hänt. Men varken den nya ekonomin eller entreprenörerna är döda. "Den nya ekonomin är en våldsam kulturell och institutionell förändring från industriåldern till informationsåldern".

2001-14 s 25
"Dot.krash"
San Francisco känner av avmattning och börsnedgång"
Festen är slut som en hopsjunken sufflé. Det råder en ängslig och bekymrad stämning i staden som bara för ett halvår sedan verkade vara internetuniversums brusande medelpunkt.

2001-17 s 19-20
"Ett gigantiskt handelsblock tar form under protest"
De amerikanska staternas ledare var under veckoslutet samlade i Quebec för att samtala om ett frihandelsavtal (FTAA, Free Trade Area of the Americas) som när det träder i kraft omkring 2005 kommer att påverka livet för 800 miljoner människor. Bara Kuba står utanför. Många representanter för de mer fattiga länderna i Amerika betonade att en kommande frihandel också måste ta stora hänsyn till människors fattigdom, såväl som miljön och arbetstillfällena. En minoritet självutnämnda anarkister försökte störa mötet men mötte massivt polismotstånd.

2001-18 s 4-5
"Sänk räntan, säger IMF"
Internationella valutafonden uppmanar den europeiska Centralbanken att agera för att avvärja global avmattning. IMF uttrycker oro över riskerna med världsekonomin och vill att man snabbt gör något både i USA, Japan och Europa för att bevara tillväxten. ECB motiverar sitt beslut att hålla räntan kvar med att eurozonens inflationstakt (2,6 %) ligger över ECBs inflationsmål på 2,0 %.

2001-19 s 22-23
"Airbus och Boeing väljer olika vapen"
Airbus satsar allt på en jättelik jumbomodell medan Boeing satsar på mindre, snabbare modeller. Frågan är om båda företagen har en vinnare eller om ett av dem oundvikligen förlorar på sin insats. Striden står mellan storlek och snabbhet. Bakom Airbus finns spanska, franska och brittiska intressen. De vill bygga en supermodern superjumbo kallad A 380. Ett försök att till en kostnad av 10 miljarder dollar stjäla Boings skattkista, jumbojetmarknaden, som Noing haft monopol på sedan 747:ans födelse på 1960-talet. Boing tar inte upp konkurensen utan satsar på Sonic Cruiser. "Snabbare är intressantare än större".

2001-23 s 26-27
"Något att sätta tänderna i"
Tidskriften The Economists Big Mac Index väcker en och annan fundering om valutornas inbördes förhållande. Håll till godo med menyn!
Den burgerekonomiska översikten bygger på ett av internationell ekonomis äldsta koncept; teorin om köpkraftsparitet (PPP). Enligt vad en Big Mac kostar så skulle den svenska kronan vara mer värd än den danska. Den danska är alltså enligt Big Mac Index starkt övervärderad och den svenska starkt undervärderad! Andra starkt övervärderade valutor är SFr och rubeln medan t ex Tjeckien och Ungern har starkt undervärderade valutor.

2001-25 s 16-17
"Konjunkturcykeln är sig inte lik"
Det är mycket märkligt men för varje månad med fortsatt tillväxt förefaller det allt troligare att USA har blivit resistent mot recession.
Den nya tekniken gör det möjligt för företagen att snabbt anpassa produktionen till förändringar i efterfrågan. Marknadsinformationen kommer mycket snabbare nu. En annan anledning är den fria marknadsideologins dominans i världen. USAs öppna handelspolitik en tredje. Globaliseringen i sig kan hjälpa till att undvika recession.

2001-27 s 22
"Inflationsmonstret är tillbaka"
Det verkar som om inflationen har vaknat ur sin dvala och dessutom finns hotet av en recession som ett mörkt moln på den ekonomiska himlen. I USA menar Greenspan att orsaken till prisökningarna huvudsakligen har varit OPEC-kartellens höjning av oljepriset från drygt 10 dollar per fat till nästan 40 dollar i början av 2000. Men denna har nu slagit igenom i de energikonsumerande sektorerna och därför kan det åter vara på sin plats med räntesänkningar. Problemet är mer komplicerat i Europa som har haft både galna kosjukan och mul- och klövsjukan. Anställda i Europa är också mer fackligt organiserade och varje prisökning kan därför institutionaliseras genom de långa löneavtalen. Men ECBs styrelse höjer dock inte räntan vilket sker i vissa enskilda länder som Sverige.

2001-27 s 23-24
"Ny handelsrunda är lättare sagt än gjort"
Fiaskot i Seattle förra året påverkar beslut om en ny handelsrunda och vad som ska prioriteras på dagordningen. Det är särskilt strid om huruvida man ska koppla arbetsvillkor och handel. Både i Europa och USA kräver fackförbund att det ska vara möjligt att införa sanktioner mot länder som inte skyddar sina arbetare eller som inte tar hänsyn till miljön. U-länderna är bittra motståndare till detta.

2001-31 s 19-21
"Oljevapnets tid är förbi"
Saudiarabiens oljeminister uttalar sig om den strandade fredsprocessen mellan israeler och palestinier, Riads förväntningar på regeringen i Washington och OPECs nya oljestrategi.
En intervju med Ali al-Naimi som har som kungariket Saudiarabiens oljeminister sedan 1995 bidragit mer än någon annan till att befria de oljeexporterande ländernas organisation (OPEC) från gamla ideologiseras barlast. Han menar att Tysklands s k ekologiska skatt är ett bra exempel på hur länder använder miljöskyddet som en förevändning för att exploatera egna inkomstkällor.

2001-34 s 14-15
"Världsekonomin lunkar på i sakta mak"
Världsekonomin, som för bara ett år sedan växte så det knakade, har saktat ned till maklig lunk, som framför allt beror på att USA, Europa, Japan och många andra ledande industriländer noterar minskad tillväxt samtidigt. Orsakerna till nedgång varierar från land till land men en orsak till att så många länder drabbas är att den globala integrationen är så stor. Det anses dock vara en ökad integration som är den enda medicinen mot nedgången.
Nedgången i Europa beror till stor del på inhemska brister som högre energi- och livsmedelspriser, relativt höga räntor
USA förväntar sig en uppgång redan nästa år och räknar 2002 med 3,2 % tillväxt.

2001-40 s 17
"Islam har valt fel ekonomisk kurs"
Många muslimers hat mot väst världen har sina rötter i de muslimska ländernas oförmåga att anpassa ekonomi och politik till flera hundra år av ekonomiska framsteg.
Det finns en känsla av förödmjukelse och vrede i många muslimska länder med den beror inte på "fattigdom och västvärldens politik" - det vore ett naivt och föga trovärdigt argument - utan är resultatet av ett långvarigt historiskt misslyckande.
Västerlandets makt och välstånd har förändrat eller förstört traditionella livsmönster överallt på jorden men utmaningen har varit störst i den islamska världen av två skäl:
1. Den islamska världen ansåg sig under 1000 år som mer ekonomiskt, politiskt och intellektuellt avancerad än västvärlden.
2. Västerlandets idéer som demokrati, liberalism, rättsstaten och jämlikhet mellan könen strider starkt mot islams traditionella praxis.
Medelinkomsten för de muslimska länderna är bara drygt 10 % av utvecklade ländernas enligt världsbanken. Kuwait är det mest ekonomiskt liberala landet av alla islamska. Landet har 41 länder före sig! Bara 5 av de muslimska länderna bedöms som delvis fria (Turkiet, Kuwait, Marocko, Bangladesh och Jordanien). Övriga är helt enkelt "inte fria".
1950 hade Egypten och Sydkorea samma levnadsstandard. Nu är den 5 gånger högre i Sydkorea.
"Västvärlden kan inte producera harmoni mellan islams traditioner och den moderna världens krav." Den kan bara ha tålamod och göra det bästa av den värld som finns.

2001-40 s 18-19
"Terrorattackerna har påverkat världsekonomin"
De stora ekonomiska organisationerna (IMF och OECD) varnar för att terrorattackerna mot USA ökar risken för en djup nedgång i världsekonomin. De enskilda ländernas finansministrar försöker dämpa farhågorna liksom Europeiska Centralbanken (ECB). IMFs största oro är Japan vars ekonomi förväntas krympa i år. Den ekonomiska nedgången i Brasilien och Argentina oroar också.

2001-41 s 21-24
"Stormvarning i lufthavet"
Flygbolagen är mitt uppe i en allvarlig kris. För tillfället är efterfrågan på flygresor kraftigt minskad. 100000 anställda sägs upp i USA. Branschexperterna tror dock att de kommer att hämta sig ganska snart, eftersom det moderna samhället är så totalt beroende av flyget. En konsekvens av terrorattackerna i USA blir dock att flygresandet blir lite mer komplicerat för passagerarna och lite dyrare för alla. Kontrollerna kan bli tidskrävande, integritetskränkande och t o m diskriminerande, då man kan förvänta sig att personer med arabiskt ursprung granska noggrannare än andra. Troligen blir också flygplanen större och antalet flighter färre och färre destinationer. Beväpnade vakter kommer att finnas med ombord.
Det amerikanska Boeing kommer troligen att få större problem än den europeiska flygplanstillverkaren Airbus eftersom den senare satsat på tillverkning av stora superjumboprogram som förväntas bli framtidens melodi efter terrorattackerna.

2001-41 s 22
"Schweiz stolthet störtad"
Swissairs trafik stannade i två dagar p g a penningbrist. Konkursen är nära trots tillfälliga lån från landets två största banker, UBS och Credit Suisse.

2001-41 s 24
"Spanska staten sålde argentinskt problembarn"
Aeorlinas Argentinas, som privatiserades 1991, har nästan en miljard dollar i skulder. Spanien har investerat 1,8 miljarder dollar i flygbolaget de senaste 10 åren.

2001-41 s 25
"Europas ekonomier känner av flygrädslan"
det avtagande resandet i hela världen kommer att drabba Europas ekonomier hårt. I Europa är 1,2 miljoner jobb i farozonen. Värst utsatt är turistlandet Spanien där 50 miljoner turister årligen svarar för 5,5 % av landets BNP! Bokningarna av hotell har minskat med 25 % i oktober.

2001-41 s 25
"British Airways ser ingen ljusning"
Europas största flygbolag tappade 20 % resande i september och förväntas tappa 30 % i oktober.

2001-42 s 24-25
"Kriget påverkar ekonomin"
Osäkerheten har investerare och konsumenter i sitt grepp. Den amerikanska regeringen vidtar stimulerande åtgärder för att få nedgången efter terrorattackerna så kort som möjlig. Räntan sänks, skatterna sänks och de statliga utgifterna ökar.

2001-42 s 26-27
"Hur undviker man recessionen?"
Europa och Japan har olika recept, frågan är vilket av dem USA bör följa. I Japan har 10 år och ett oräkneligt antal stimulansmiljarder inte haft någon synlig effekt på ekonomin. I Europa underkastade sig EU-länderna med Mastrichts-fördraget en skulddiet med fallande räntor och växande förtroende bland investerarna som följd.

2001-43 s 12-13
"Kina står på tröskeln till WTO"
Peking stålsätter sig inför väntade ekonomiska påfrestningar. Marknaderna kommer att öppnas gradvis. Mest utsatta blir jordbrukarna. Konkurrensen från effektivt utländskt jordbruk väntas påskynda den redan nu väldiga migrationen från Landsbygden till Kinas storstäder. Även bilindustrin kommer att drabbas. I dag är en i Kina producerad bil dubbelt dyrare än annorstädes.

2001-43 s 21-22
"McDonalds är näst bästa måltavlan"
Amerikanska varumärken möter mothugg på världsmarknaderna. De multinationella företagen har länge varit de globaliseringsfientliga krafternas måltavla. Hamburgerkedjan McDonalds är ett perfekt mål för de USA-fiender som inte kan eller vägar angripa mer officiella mål. Är det globala varumärkets guldålder förbi?

2001-43 s 23
"Vem kan man lita på?"
Årets nobelpristagare i ekonomi pekar på marknadens brister.
Frågan "Vem kan man lita på?" hade i mitten på 1800-talet blivit så svår att besvara att regeringar började licensiera läkare, införa byggnadsregler och bygga upp ett stort nät av regler och förordningar som än idag styr nästan alla privata affärer. Mer än 100 år senare började tre amerikanska ekonomer - Stieglits, Akerlof och Spence - undersöka detta nät och det som de fann gav dem för ett par veckor sedan årets nobelpris i ekonomi. Staten ska inte styra över marknaderna, säger Stieglitz, men vi behöver "informerade, aktiva regeringar för att effektivisera privat information och privata transaktioner på de områden där marknaderna misslyckas". Man överdriver ofta effektiviteten och perfektheten hos marknaderna.

2001-44 s 19-21
"Ekonomiskt stålbad"
Massavskedanden i Europa, USA och Asien; djup finanskris i Latinamerika; avtagande tillväxt - världen står inför en global recession. Många regeringar känner sig hjälplösa och griper tag i ett gammalt recept: den starka staten. Tiden när nyliberala lärjungar till Milton Friedman och hans Chicagopojkar styrde den ekonomiska politiken är över. Nu är det den brittiska ekonomen Keynes som gäller igen. Vad kommer EU att göra? Enligt Maastrichtfördraget måste alla medlemsländer följa en strikt sparregim. Kommer detta att omförhandlas?

2001-44 s 21-23
"USA ändrar sin ekonomiska politik"
När den fria marknadens evangelium har fått många anhängare i Europa överges den av sin egen förkunnare. Allt beror på vad som hände den 11 september i USA. USA satsar miljarder för att rädda flygbolag och överväger flera miljarder också till försäkringsbolag. Vita Huset och kongressen vill sätta fart på den amerikanska ekonomin med nya skattelättnader och satsningar. Plötsligt har det också blivit mindre viktigt att skydda patenten på dyra läkemedel. Bakgrund till detta är ett desperat behov av skydd mot mjältbrand.

2001-46 s 16-17
"WTO-mötet beslöt om ny runda"
Världshandelsorganisationens länder enades om en ny samtalsrunda om global handel. Fattiga länder fick rätt till billiga aidsmediciner. Den känsligaste frågan var om jordbrukssubventioner. EU motsatte sig i det längsta att delta i förhandlingar om dessa avskaffande. Mest missnöjd med mötet var representanter för läkemedelstillverkarna som menade att forskningen kommer att avstanna.

2001-47 s 26-27
"Gamla lagar har hämmat islamisk ekonomi"
Fram till medeltiden var det muslimska Mellanöstern minst lika ekonomiskt utvecklat som Europa. Sedan började européerna ta ledningen. En amerikansk forskare har funnit ett samband mellan institutioner och den ekonomiska nedgången i det muslimska Mellanöstern. Islamska partnerskaps- och arvslagar medverkade till att begränsa storleken på företagen vilket hindrade utvecklingen av storföretag. Dessa lagar har sina rötter i Koranen vilket betydde att de i praktiken var omöjliga att rucka på. Lagarna var progressiva på 600-talet men hindrade utvecklingen 1000 år senare.

2001-48 s 20
"WTO sådde frön till en framtida tillväxt"
På mötet i Qatar kunde WTOs 142 medlemsstater enas om en ny handelsrunda. De lovade att göra den globala handeln ännu friare t o m handeln med jordbruksprodukter. EU var nöjd trots att de tvingades till subventionsminskningar av det egna jordbruket. Mindre nöjda var de fattiga länderna även om drev igenom nya regler som gör det möjligt att få tag i billigare läkemedel.

2001-48 s 24
"Människan före patentet"
Tredje världen tar strid mot i-ländernas kulturstöld. Har en amerikansk industrikoncern rätt att ta patent på indisk basmatris? Eller är det "biostöld" som indiskan Vandana Shiva kallar det?

2001-48 s 25-27
"Kampen för överlevnad har börjat"
Nya bärkraftiga vingar erövrar det europeiska luftrummet. Många av de nationella flygbolagen i Europa klarar sig inte länge till. Kanske bara de tre största, British Airways, Lufthansa och Air France överlever. Nykomlingar som Ryanair kommer i stället att ta marknadsandelar.

2002 1-1/2 s 24-25
"Globaliseringen marscherar på"
Den fria handeln skapar tillväxt och välstånd för dem som kommer åt den globala marknaden. Men den ekonomiska teori som rättfärdigar globaliseringen ifrågasätts allt mer. Bushs regering och många ekonomer anser att ekonomisk tillväxt och ökad levnadsstandard är belöningen till varje land som sänker sina tariffer, öppnar sina gränser och välkomnar utländskt kapital utan regler som styr kapitalets rörelse. Konkurrens från utlandet tvingar ofta länder att modernisera sina ekonomier, effektivisera och koncentrera sig på det man är bra på.

2002 1-1/2 s 26-27
"Globaliseringen föder drömmar medan fattigdomen växer"
Den globala avmattningen har minskat efterfrågan på sydostasiatiska produkter som stål, textil och elektroniska komponenter. Tillväxten har minskat till en nivå som inte räcker för att sysselsätta och avlöna växande befolkningar, vars förväntningar underblåses av televisionen beskrivningar av lyxliv.

2002-04 s 21-22
"Enron vältrade sig i regelverkets svarta hål"
Den amerikanska energijätten Enrons konkurs ställer företag, analytiker, myndigheter och lagstiftare i dåligt ljus. Ett skyddssystem i flera lager som hade byggts upp under flera år för att skydda investerare och anställda i händelse av en plötslig implosion gjorde det mer eller mindre omöjligt att upptäcka och åtgärda de problem som blev Enron Corps fall, säger investerare, företagsledare och experter. En stor del av intresset har riktats mot Enrons revisionsbolag, Arthur Andersen LLP, vars primära funktion var att garantera att företaget på ett korrekt sätt redovisade sin finansiella situation. De flesta stora mäklare på Wall Street har höjt Enron till skyarna under alla år som aktien steg i värde, och ville länge inte se den falska verkligheten bakom siffrorna.

2002-04 s 22-23
"Positiva signaler kan vara illavarslande"
Att USAs ekonomi återhämtar sig är glädjande, ju snabbare, ju bättre? Det beror på hur man ser på saken och på var man bor. En tillväxt av USA-ekonomin skulle öka den globala BNP och kunna innebära skillnad mellan dåliga och goda tider. I Europa däremot skulle det kunna bli mindre gynnsamt. En alltför snabb tillväxt kan stärka dollarn och försvaga euron.

2002-6 s 24
"Räkna med bråk i Doharundan"
Ett uppmärksammat formellt beslut om en ny global handelsrunda fattades i slutet av förra året på WTOs möte i Doha i Qatar. Förhandlingarna som följer på detta beslut kallas för Doharundan och de började i förra veckan i WTOs huvudkontor i Genève. Dispyterna uppstod redan första dagen. Skenbart gäller dessa vem som ska leda förhandlingskommittén men det handlar egentligen om att de stora industriländerna vill ha en omfattande liberalisering av handeln medan de fattiga länderna vill behålla vissa handelshinder. De vill ha en bromsmekanism som skydda dem mot oönskade konsekvenser av liberaliseringen.

2002-15 s 20-22
"Sista draget i det stora spelet"
Kampen om oljan i Kaspiska havet är inte slut än, men man börjar ana vilka länder och företag som har övertaget. Man tror att här finns 70 miljarder fat olja av vilka 10-17 tillfaller Kazakhstan. Detta land står inför utsikten att bli ett stort oljeimperium. USA är också mycket intresserat av att få tillgång till olja från andra områden än de arabiska.

2002-15 s 22-23
"Försiktig optimism i Sydostasien"
En kombination av positiva och negativa signaler gör det svårt att förutspå den ekonomiska utvecklingen i Sydostasien. Svallvågorna från den påtagliga ekonomiska återhämtningen i USA kommer enligt många ekonomer att nå Sydostasien inom kort. Men trots att prognoserna är de tjusigaste på många år råder det stor skepsis i regionen.

2002-20 s 24-25
"Britterna arbetar mer och producerar mindre"
Britterna har längre arbetstid men de är mindre produktiva än sina kollegor i USA och i övriga Europa. En färsk undersökning i Storbritannien visar att en stor majoritet, 92 % av 2500 personer, hade fasta arbeten 2000 vilket var en ökning från 88 % 1992. De flesta stannar kvar på sina jobb och arbetar fler timmar jämfört med för 9 år sedan. Storbritannien är emellertid 2/3 mindre produktivt än USA och 1/3 mindre produktivt än övriga Europa.

2002-20 s 25
"Livsfarligt att jobba"
Drygt 2 miljoner människor dör varje år i arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar. Exponering för damm, kemikalier, oljud och strålning orsakar cancer, hjärtsjukdomar och stroke.

2002-20 s 25-26
"Spionerna har kommit in i stugvärmen"
I dag jobbar spionerna mer med att säkerställa att nästa affärsresa till Frankfurt löper smidigt och ger önskat resultat. Specialister följer händelserna i världen och utfärdar reserekommendationer till internationella resenärer för att de ska kunna utföra sitt arbete så säkert och effektivt som möjligt.

2002-20 s 26-27
"Blått blod sätter fart på bygden"
Aristokrater som flydde från det forna DDR köper tillbaka sina gamla egendomar. regionens f d kommunister ser dem som förrädare. Sedan 1945 har många tyska adelsfamiljer körts bort drån sina egendomar av den sovjetiska armén. Adelsmännen och godsherrarna betraktades som "klassfiender" och bannlystes. Nu har de kommit tillbaka med en välbehövlig västerländska entreprenöranda. Äldre bybor är nöjda med att de kommit tillbaka. Men inte de "röda baronerna".

2002-21 s 13-18
"Handelskrig äventyrar globaliseringen"
USA och Europa har utkämpat många handelskrig. Stålkriget är allvarligt, men kriget om jordbrukssubventioner är nog det farligaste av alla. I mars införde George Bush "skyddstariffer" på upp emot 30 % på utländskt stål. Dessutom har han undertecknat en lag om nya subventioner till det amerikanska jordbruket. Europa har svarat med egna ståltariffer och båda sidor hävdar att de följer globala handelsregler. Ståldispyten kan få allvarliga följder av tre skäl: Den är långt ifrån den enda, den har avslöjat allvarliga brister i WTOs system för att lösa multilaterala handelstvister och det finns risk för att tron på den fria handeln i Bushs USA kan rubbas. En upptrappning av handelskriget skulle också kunna undergräva WTOs legitimitet.

2002-26 s 26-27
"Italiens stolthet börjar vackla"
Bilar ät Fiats kärnverksamhet. Företaget står nu inför dilemmat att antingen sälja biltillverkningen till amerikanerna eller låta staten ingripa. Varken Giovanni Agnelli eller hans imperium har hälsan. I fjol blev förlusten 549 miljoner euro. Regeringen, parlamentet och familjen Agnelli diskuterar olika möjligheter att rädda denna italienska ikon. Fiat är landets enskilt största arbetsgivare och svarar för 5 % av BNP.

2002-27 s &
"USA går till motanfall"
Den amerikanska regeringens representanter för handel och jordbruk försöker bemöta den hårda kritiken mot USAs nya jordbrukssubventioner genom att avfärda omvärldens klagomål som ogrundade eller förtäckta försök att bevara handelshinder. Man beskyller Kanada, Japan och EU för att "kasta sten i glashus" eftersom de själva har mycket generösa jordbrukssubventioner.

2002-27 s 8-9
"Nya Zeeland har krossat myten"
Jordbrukarna i New Zeeland berövades sina subventioner i ett enda nafs. Tvärtemot alla farhågor har de nyzeeländska bönderna klarat sig utmärkt. Idag är de stolta över sitt oberoende. Bönder som tidigare maximerat produktionen för att få mera stöd lärde sig att i stället maximera effektiviteten. Markpriset sjönk drastiskt efter avvecklingen av penningstödet och gav möjligheten för en ny generation med nya idéer att ägna sig åt jordbruk

2002-27 s 23-26
"World Com föddes på en pappersservett"
World Coms grundare Bernie Ebbers brann för sitt företag, och banker och börsanalytiker lockades av hans entusiasm.
En liten stad i delstaten Mississippi är i uppror. Långt borta från Wall Street i New York, i småstaden Clinton, har ett av världens största finansbedrägerier begåtts. Det är i den lilla staden Clinton som WorldCom, världens största internetoperatör, har sitt huvudkontor. WorldCom erkände i förra veckan att det har fifflat med bokföringen till ett värde av 4 miljarder dollar en summa som får Enronfifflet att framstå som småpotatis.

2002-38 s 26-27
"Det naturliga urvalet gallrar bland jättarna"
De stora flygbolagen har börjat förstå att de flesta resenärer nöjer sig med att, mot rimlig betalning. Kunna sträcka ut benen och komma fram i tid. De giganter som finns kvar har tvingats inse att de inte kan fortsätta att vara allt för alla. Det nya konceptet är nischprodukter. Många för flyget traditionella tjänster försvinner.

2002-40 s 25
"Vad är recession?"
En tumregel är att det är recession om BNP sjunker två kvartal i följd. En annan är att BNP per capita minskar. Då kommer också befolkningstillväxten med.

2002-40 s 26-27
"Mera slit-och-släng!"
IKEA utmanar den amerikanska möbelkulturen. En storsatsning med en reklamkampanj värd 500 miljoner kronor. De amerikanska konsumenterna ska byta möbler oftare. Inte bara när något är trasigt utan för att det är roligt att konsumera.

2002-42 s 20-21
"Vad händer med oljan om det blir krig?"
Daniel Yergin har skrivit standarverket "Priset" om världens sökande efter olja. Han leder ett konsultföretag i Boston i USA och beskriver här följderna av ett krig mot Irak för den globala oljeförsörjningen. Han tror att en ny regim efter Saddams fall skulle försöka bygga upp den irakiska oljeindustrin igen. Den är gravt eftersatt efter 20 års krig, sanktioner och vanstyre. den nya regeringen skulle öppna dörren för investeringar från andra oljeländer. All världens stora koncerner är intresserade av detta oljerike. Persiska viken kommer alltid att vara världens huvudproducent av olja. Ryssland och Kaspiska havet kommer inte att förmå bli alternativ.

2002-45 s 22-23
"Två sjuka ekonomier"
Många befarar att Tyskland hamnar i samma besvärliga situation som Japan. Där finns en "politisk elit som verkar vara kulturellt inkapabel att ta hand om problemen. En del symptom pekar på att Tyskland är i början av en väg som liknar Japans. Den tyska regeringen vill inte förändra strukturella problem som den rigida arbetsmarknaden (= vågar inte minska fackets makt eftersom detta kan leda till att de socialistiska makthavarna förlorar sin makt över det tyska folket). Tysklands bekymmer härstammar från återföreningen 1990 (de som inte var kommunister tvingades betala för kommunisterna) som ledde till lönechocker och enorma offentliga utgifter (=offentliga tvångsutlägg från skattebetalarna).

2003-5 s 26-27
"IKEA möblerar hela världen"
Möbeljätten IKEA satsar på expansion, men det finns interna bekymmer. Företagets viktiga verksamhet i Tyskland stagnerar, och medarbetarna där klagar över att de är hårt pressade. Det är särskilt arbetet vid kassorna som upplevs som "slavarbete". IKEA omsätter 11,3 miljarder euro och vinsten före skatt beräknas bli 20 %.

2003-8 s 18-20
"I väntans tider"
Ovissheten om vad som kommer att ske har pressat ned aktievärden och bromsat världsekonomin. Frågan är om ett snabbt krig i Irak öppnar dörren för en återhämtning i den globala ekonomin. Många menar att ett snabbt och kort krig före mars skulle följas av sjunkande oljepriser och en global uppgång någon gång under sommaren. Mer osäkert är om investerarna redan nu har kompenserat för de kostnader som kriget och den påföljande åter uppbyggnaden.

2003-19 s 22-23
”Diplomati, politik och ekonomi – allt hänger ihop”
USAs ekonomi fungerar som världsekonomins lok. Just nu kör tåget långsamt och det krävs gemensamma ansträngningar för att öka farten. Många europeiska företag har upptäckt att återupprättandet av ekonomisk tillväxt i Europa fortfarande till stor del beror på återupprättandet av ekonomisk tillväxt i USA. Den europeiska valutaunionen har inte lyckats utveckla en egen intern dynamik som som inte är beroende av påverkan utifrån. I USA har man återgått till att sänka skatter och låta underskotten växa. Men i Europa har vi EUs balans pakt som innebär att underskottet i statens budget inte får överskrida 3 % oberoende av konjunkturläget.

2003-19 s 24
”Ekonomier på tomgång”
Medan läkare och experter kartlägger dödlighetsgrad koncentrerar sig ekonomiska bedömare på andra offer: det internationella näringslivet och turismen. Det finns andra symptom på den galopperande virussjukdomen SARS än torrhosta och hög feber, nämligen inställda affärsresor, turistnäringens sammanbrott och fallande aktiekurser. Värst går det för Kina som kommer att förlora mer än 40 % av de omkring 67 miljarder dollar som den turismrelaterade industrin inbringar årligen.

2003-22 s 11-12
"Nu är det dollarn som talar"
Washington har i flera år uppmanat andra länder att reformera sina ekonomier, men nu har amerikanerna bytt taktik. Man har försökt få EU att stimulera tillväxt, skapa nya jobb och medverka till globalt välstånd. Nu ignorerar USAs finansminister John Snow dollarns värde gentemot andra valutor vilket är ett sätt att godta dollarns värdeminskning. USA har tröttnat på att mana till omstrukturering och bestämt sig för att tvinga fram en omstrukturering via valutakursen. EU har litet utrymme för ekonomiska åtgärder för att svara på detta.

2003-22 s 12
"EUs jordbrukspolitik får Bush att se rött"
Bush beskyller Europa för att förvärra svälten i Afrika. President Bush beskyller Europa för att med sina subventioner till jordbrukssektorn och sitt motstånd mot genmodifierade grödor underblåsa svält i Afrika. USAs välmenande ansträngningar att avhjälpa hungern i Afrika motarbetas av européernas politik.

2003-24 s 4
"OECD underkänner reformtakten"
OECD konstaterar att jordbruksreformen stagnerade i de rika länderna och backade i USA förra året. Det totala värdet av jordbruksstöd i medlemsländerna ökade från 303 till 318 miljarder dollar i fjol. Industriländerna har också misslyckats med att kanalisera stödpengarna till miljö- och utvecklingsprogram, som inte förvränger konkurrensen på marknaden.

2003-24 s 24-25
"Större frihet för flygbolagen …och mindre fickpengar"
Hög tid för avreglering inom flyget. Snart kan svenska och andra länders plan lyfta från vilken flygplats som helst inom EU. Det blir fri konkurrens och antalet nationella flygbolag kommer att minska. Det blir inte heller tillåtet (har aldrig varit?) för enskilda stater att ge bidrag till egna flygbolag. EUs 15 transportministrar har träffats i Luxemburg och gett unionens tjänstemän auktoritet att förhandla fram ett enhetligt flygtransportavtal "Open heaven" med USA.

2003-33 s 12
"Thailändska avtryck i globaliseringens tecken?"
Thailands tidiga återbetalning förra veckan på ett 12 miljoners lån från IMF markerar slutet på en era då Washington lånade ut pengar till de asiatiska länderna och också bestämde mycket av deras politik. Den thailändska presidenten Shinwatra håller tal bredvid en jättelik flagga och lovar att Thailand "aldrig ska falla offer för utländska kapitalkrafter" eller behöva vända sig till IMF för hjälp.

2003-38 s 18-20
"Fattiga och rika drar åt olika håll"
Världshandelsorganisationens toppmöte i slutet av förra veckan bröt samman på söndagen sedan en grupp utvecklingsländer hade motsatt sig den rika världens krav på bl a globala frågor för investeringar och offentlig upphandling. Misslyckandet äventyrar nu utsikterna att åstadkomma ett globalt handelsavtal till 2005. Förhandlingarna inleddes för två år sedan i Doha i Qatar. Uländernas huvudsakliga klagomål gällde de årliga subventioner på upp emot 300 miljarder dollar som de rika länderna betalar sina bönder.

2003-38 s 20-22
"Hela Doharundan står på spel"
Det pratas vitt och brett om frihandel men verkligheten berättar en helt annan historia. Den pågående Doharundan var tänkt att hjälpa världens fattiga men en lång rad motsättningar fortsätter att sätta käppar i hjulet. Det handlar om ländernas beredskap att sänka handelshinder och om de fattiga ländernas roll och ansvar. Nästan alla ekonomer är eniga om att friare handel med framför allt tjänster - från skeppsvarv till bokföring - resulterar i flera gånger större vinster än vad man tjänar på att sänka handelshinder för varor. Trots dessa potentiella vinster börja både rika och fattiga länders regeringar att backa i samma stund som Doharundan sattes i sjön. EU vägrade minska jordbrukssubventionerna och amerikanerna vara stora och fria i orden men inte i praktiken. Fattiga länder uppfattade "förmånlig behandling" som att de inte behövde göra någonting medan den rika världen skulle öppna sina portar på vid gavel.
USAs 25000 bomullsodlare får 4 miljarder dollar o statligt stöd i utbyte mot att de producerar bomull för 3 miljarder. Detta pressar ner världsmarknadspriset vilket missgynnar 11 miljoner bomullsodlare i Västafrika. Handel med allt från spannmål till nötkött förvrängs därför att några länder skämmer bort sina jordbrukare.
Även fattiga länder syndar genom att ha höga tullar och tariffer.

2003-38 s 23-24
"Vad hände med den gröna revolutionen?"
Afrikas hungriga folk är de som har mest att vinna på den biotekniska revolutionen. Det finns t ex en rissort som innehåller betakarotin som har potential att rädda miljontals barn i uländerna från de dödliga effekterna av A-vitaminbrist. Det väcker frågan varför forskarna har struntat i afrikanska stapelvaror. Nästan alla grödor som produceras med hjälp av bioteknik stöter på en hög mur av patent och upphovsrätter. Men även de afrikanska länderna har skapat problem med sina krångliga regler. Det är bara Sydafrika som är redo att acceptera livräddande GM-grödor. EU som inte godkänner genmodifierade livsmedel har stor skuld i det hela. Afrikanska länder som producerar för EU är rädda för att deras export ska stoppas om de börjar använda genmodifierade varor.
2003-38 s 24-25
"Hårda bud för Afrikas bönder"
Västmakternas subventioner försvårar tillvaron för Afrikas bomullsodlare. De arbetar hårt men använder gammalmodiga metoder.
Idi Amin lät landets rensningsmaskiner förfalla och underblåste strejker i jordbruksregionerna. Hans auktoritära stil fick resten av världen att bojkotta ugandiska bomullsprodukter. När Amin kom till makten 1971 var Uganda Afrikas tredje bomullsproducent, när han gick i exil var landet inte ens ett av de främsta 15 länderna. Men främst lider bomullsodlarna av det låga världsmarknadspriset som beror på amerikanska subventioner.

2003-38 s 26
"Bakåtsträvarna har vind i ryggen"
Blivande EU-länder sluter upp bakom Frankrikes motstånd mot jordbruksreform. Polen och Ungern har uttryck ett starkt stöd för att man bevarar EUs gemensamma jordbrukspolitik intakt. Antalet bönder i EU ökar med 50 % nästa år. Ett nät av tariffer och kvoter gör att t ex nötkött kostar 221 % mer med CAP (den gemensamma jordbrukspolitiken) än utan. En förändring kommer först när Europas konsumenter inser att de betalar ett alltför högt pris för systemet.

2003-50 s 24
"Bush häver ståltarifferna"
Den amerikanska regeringen meddelade i förra veckan att dess tariffer på stål ska hävas. USAs helomvändning kom sedan WTO hade konstaterat att de amerikanska ståltarifferna stred mot WTOs regler och att europeiska, asiatiska och latinamerikanska länder hade rätt att vidta motåtgärder. Det faktum att den amerikanska ekonomin visar tecken på att sätta fart underlättade säkert Bushs beslut som dock kritiseras hårt av amerikanska fackföreningar och en del demokratiska presidentkandidater.

2003-50 s 24-26
"Allt talar för friare handel"
Trots alla rykten om ett stundande handelskrig har Europa och USA börjat riva några av de hinder, som fortfarande blockerar handeln mellan framför allt de rika länderna. USA och EU är beredda att sluta bilaterala avtal med sina viktigaste handelspartners trots att WTOs 148 medlemsländer inte är det. Ju mer hotad den fria handeln är desto viktigare är det för Washington och Bryssel att trygga sina viktigaste allianser.

2003-50 s 25
"Nya försök att sätta fart på Doharundan"
EUs handelskommissionär, Pascal Lamy, erhöll i förra veckan ett klartecken från medlemsstaterna för ett förslag, som han hoppas kommer att bryta dödläget i de globala handelsförhandlingarna. EU-länderna intar nu en mer flexibel attityd i de mycket kontroversiella s k Singaporefrågorna - regler om investeringar, konkurrens, öppenhet i statlig upphandling och enklare handelsregler.

2004-01/2 s 14-15
"Den gamla ekonomin tar ut sin hämnd"
Den amerikanska ekonomins överraskande snabba återhämtning har ingenting med IT-mirakel och ny teknik att göra. USAs BNP ökade med över 8 % 3:e kvartalet 2003. Det handlar om ekonomisk darwinism - det naturliga urvalet. Svaga företag läggs ner. Även överlevarna lägger ner onödiga fabriker, lager och kontor. Produktiviteten och omsättningen ökar. Det som skiljer USA från Japan och Europa är beredskapen att göra smärtsamma anpassningar. Ingen räddar företag som får bekymmer. I Japan är räddaren bankerna och i Europa staten. IT-tekniken har medverkat i den amerikanska saneringsprocessen och produktivitetsökningar men bara spelat en biroll.

2004-05 s 22-25
"Parmalatskandeln har vida förgreningar"
När Parmalatskandeln först dök upp till ytan någon gång i december var det lätt att dra slutsatsen att det väldiga, börsnoterade företagets sammanbrott bara var ett exempel på det italienska näringslivets ljusskygga sida. Men i takt med att alltfler detaljer om företagets försvunna miljarder har blivit kända har det uppdagats att detta inte är en unikt italiensk affär.
Det fanns ett brev från (troligen) Bank of America där det bekräftades att Parmalats dotterbolag Bonlat hade 4 miljarder euro i tillgångar. I mitten av december 2003 meddelade emellertid banken att dokumentet var förfalskat. Det fanns inga pengar alls. Hela Parmalatimperiet kollapsade utan dessa pengar. 10 personer anställda på Parmalat är gripna.
Den internationella gruppen Grant Thornton var Parmalats huvudrevisor. Även dess anställda granskas nu av åklagare.

2004-07 s 3
"Italien tvättar sin byk"
Nya regelverk och kontrollorgan ska förhindra en upprepning av Parmalatskandalen. En anställd har begått självmord. Ledningen för företaget Finmatica som misstänks ha utfärdat falska rapporter har gripits av polis. Premiärminister Berlusconi säger att det handlar om ett enstaka fall men få tror på honom. Ekonomiminister Giulio Tremonti lägger skulden på Centralbanken och ordföranden i Consob, den marknadsreglerande myndigheten, Lamberto Cardia vill ha bättre resurser.

2004-12 s 27
"McDonalds byter strategi"
Europeiska konsumenter och lagstiftare blir alltmer medvetna om kopplingen mellan snabbmat och det växande antalet överviktiga medborgare. Detta har fått hamburgerkedjan McDonalds att utöka sin meny med nyttigare alternativ för den europeiska marknaden. I USA har man redan slopat de "superstora" menyerna. I Storbritannien finns nu flera hälsosamma rätter under rubriken "Plussallader" och detta ska snart finnas i övriga Europa. Företaget vill möta risken för att reklam för snabbmat förbjuds.

2004-15 s 26-27
"Microsoft klarar sig ändå"
EUs utslag mot Microsoft är möjligen pinsamt för Microsoft, men inte mer. EUs konkurrenskommissionär Mario Monti kräver att Microsoft eliminerar eller "löser upp" sin Media Player från Windows. Dessutom att Microsoft ska avslöja tillräckligt mycket i Windows källkod så att konkurrenter som Sun Microsystems kan tillverka mjukvara till servrar som passar operativsystemen. Den enda som troligen blir följden av detta att bilden av Monti som en kraftfull global regulator kommer att försvagas.

2004-23 s 9
"VD sitter aldrig säker"
Europeiska företagschefer löpte i fjol större risk att avskedas för undermåliga prestationer jämfört med sina amerikanska kolleger enligt en färsk undersökning. Tyska chefer var speciellt utsatta. Europeiska chefers allt svagare kontroll över sina jobb står i skarp kontrast mot förhållanden i resten av världen där omsättningen av chefer minskade.

2004-23 s 12-17
"Striden om det svarta guldet"
Oljan blir allt dyrare, prisökningen bromsar tillväxt och hämmar uppgången på världens börser. Det som driver oljepriset uppåt är kriget i Irak, rädslan för terror och inte minst, spekulanter. Det råder än så länge ingen brist på den globala tillväxtens smörjmedel, men efterfrågan på energi växer, och därmed intensifieras också kampen om de sista reserverna. Överallt där et finns olja understryker världens mäktiga sina anspråk med hjälp av vapen eller aggressiv diplomati: i Persiska Viken, vid Kaspiska havet och t o m i Västafrika. I detta jättelika miljardspel ligger supermakten USA alltid steget före. Men det är mycket Saudiarabiens prinsar som bestämmer. De kontrollerar den viktiga OPEC-staten. Genom att öka eller minska produktionen kan depåverka världsmarknadspriset.
Produktionen i Irak ligger fortfarande långt under prognoserna för ett år sedan. Man producerar 2,4 miljoner fat per dag. Den dyrare oljan kan förklaras med rädslan för terrorattentat, den kraftigt växande efterfrågan särskilt i Kina och Indien samt vilda spekulationer. Vad som behövs idag är alternativa energikällor, kanske kan naturgasen bli en sådan?

2004-23 s 17
"Libyen överlägger med amerikanska oljeföretag"
Amerikanska oljeföretag vars anläggningar nationaliserades av Libyen i mitten av 1970-talet har i hemlighet förhandlat med libyska oljemyndigheter. Libyens nya medgörlighet beror delvis på Ghadaffis missnöje med Arabförbundet och Afrikanska staters organisation.

2004-23 s 25
"Toppmöte mot trist bakgrund"
En diplomatisk tvist med Kuba och våldsamma upplopp störde förra veckan toppmöte i Guadalajara i Mexiko, där 58 länder från Europa, Latinamerika och Karibien hade samlats. EU och Mercosur - Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay - räknar med att sluta ett frihandelsavtal i oktober och Mexiko kommer att ansluta sig till Mercosur som associerad medlem i sommar. Kuba vägrade att underteckna slutkommunikén eftersom USA inte nämndes vid namn i den starka kritiken av omänsklig behandling av krigsfångar. Romano Prodi, EUs avgående kommissionsordförande kritiserade Kuba för förtryck av dissidenter.

2004-25 s 25-26
"Den andra oljekrisen"
Nu, när OPEC-länderna har enats om att öka produktionen i hopp om att lugna de nervösa oljemarknaderna, vänder branschexperterna sina ögon mot nästa länk i försörjningskedjan: tankerflottan, vars kapacitet och säkerhet ifrågasätts. Förbud mot enkla skrov och en eftersläpande produktion på varven kan komma att öka priset på oljan från Mellanöstern till USA med tre dollar per fat. Tankersäkerheten är också ett växande bekymmer. Al-Qaida terrorister hotar med attacker.

2004-28 s 26
"Avtal brådskar"
WTOs generaldirektör Supachai Pantichpakdi, varnar för att de globala handelsförhandlingarna misslyckas om medlemsländerna väntar till i sista minuten om slopade jordbrukssubventioner. WTOs medlemsländer har enats om att slopa en del eller alla subventioner och annat stöd till jordbrukare i USA, EU, Japan och andra rika länder. Subventionerna uppgår varje år till ungefär 300 miljarder dollar. I gengäld hoppas de rika länderna att övriga handelspartners öppnar sina marknader för andra produkter och tjänster.

2004-36 s 19-20
"Var finns konsumenterna?"
Det har hänt något konstigt på vägen mot global återhämtning. Konsumenterna rusar inte till som de brukar när det börjar ljusna. Om saker och ting förändras de närmaste månaderna får vi kanske svar på frågan: Håller återhämtningen på att komma av sig eller hämtar den bara andan? Svaret på denna fråga kan bli avgörande för flera andra frågor som bl a George Bushs chanser till återval. Många skylle på att den amerikanske riksbankschefen Greenspan höll räntan nere för länge, vilket gjorde att konsumenterna lånade pengar och därför nu har stora skulder när vändningen har kommit. Den tröga konsumtionen är speciellt oroande i USA som är den viktigaste motorn i den globala ekonomin. Ingen kan ersätta USA. Européerna sparar allt flitigare.

2004-37 s 23-26
"Den europeiska bilindustrin håller god fart"
Sammanslagningar och samarbetsavtal har gjort den europeiska bilindustrin överraskande frisk och stark. I dag finns det bara sju stora och tre små grupper kvar. Sex stora grupper svarar tillsammans med sina samarbetspartners för 70 % av den globala försäljningen. De är GM, Toyota, Ford, Renault/Nissan, Volkswagen och Daimler/Chrysler. Europas tre svaga bröder är Fiat, Ford Europa och GM Europa.
2004-37 s 25
"Det ska bli billigare att reparera bilen"
Planerna att liberalisera marknaden för bilreservdelar, som omsätter ca 10 miljarder euro per år, kommer sannolikt att godkännas av EU-kommissionen inom kort, vilket oroar bilföretagen och retar den tyske och den franske kommissionären. Avsikten är att minska konsumenternas kostnader för bilreparationer.

2004-45 s 16-17
"Kampen mellan Trollhättan och Rüsselheim hårdnar"
Sveriges statsminister Göran Persson träffade General Motors Europachef, Fritz Henderson, i Zürich. Han ville övertyga Henderson om att producera nästa generation medelstora bilar i Trollhättan. Och inte lägga ner den till förmån för Rüsselheim i Tyskland. Om GMs beslut går i favör för Tyskland riskerar Trollhättan att förlora 20000 arbetstillfällen. Få länder är så beroende av bilindustrin som Sverige.

2004-50 s 3-4
"De små och medelstora företagen har det kärvt"
Dollarns ras gör livet svårt för många små och medelstora exportföretag i Europa. I takt med att eurokursen stiger - den noterade ett rekord med 1,33 dollar i mitten av förra veckan - växer farhågorna hos den europeiska exportindustrin. ECB måste reagera, antingen genom att ingripa på valutamarknaden eller genom att sänkaräntorna.

2004-50 s 4
"ECB behöll räntan"
ECB beslöt i förra veckan att inte förändra räntenivån som sedan ett och ett halvt år är två procent. Många observatörer misstänker dock att banken om någon eller ett par månader sänker räntan.

2004-51 s 27
"Lamy skulle bli en kompetent WTO-ledare"
När EU i förra veckan nominerade Pascal Lamy, EUs förre handelskommissionär, som kandidat till posten som generaldirektör för WTO, blev han genast en av favoriterna i startfältet. De fattiga länderna vill hellre ha någon av kandidaterna från Mauritius eller Peru men EU ville hellre betona kompetens än ta politiska hänsyn.

2005-3 s 25-26
"Textilindustrin står inför stora utmaningar"
Utvecklingsländer, som har fått hjälp på traven av exportkvoter, befarar att deras ekonomier kommer att kollapsa när kvotsystemet avvecklas. Många mindre utvecklingsländer, bland dem Mauritius, har levt ett rikt liv på sin textilindustri under många år, med hjälp av Lomékonventionen som från 1975 gett dem rätten att exportera tull- och kvotfritt till EEC, numera EU. Mauritius har haft högsta BNP per capita av länder i Afrika, söder om Sahara. Men detta riskerar nu att ta slut. WTO hare avvecklat kvoterna i textilindustrin - alla länder ska behandlas lika. Detta drabbar också hårt Kambodja, Mongoliet, Bangladesh, Madagaskar och Sri Lanka. "Avvecklingen av kvoterna är textilindustrins Waterloo.

2005-18 s 14-17
"Billigare kläder men vissa länder betalar ett högt pris"
Konsumenterna tjänar på att textilkvoterna har avvecklats och jobben flyttar till Kina och Indien. Men många fattiga länder förlorar på affären. Ett tidigare kvotsystem garanterade länder som t ex Kambodja möjligheter att sälja kläder och textilier till återförsäljare i de rika västländerna även om de sålde till priser som var högre än marknadspriset. Konsumenterna i de rika länderna tvingades betala en extra "skatt" på kläder som en gåva till länder, vars enda tillgång var en stor, outbildad arbetskraft. Det 30 år gamla kvotsystemet sista rester försvann vid årsskiftet. Detta kan leda till en av tillverkningsindustrins största migrationer vilket bl a hotar 220 000 jobb bara i Kambodja. Ännu fler jobb hotas i Bangladesh, El Salvador, Lesotho och många andra länder. Den stora producentflytten - det mesta kommer att flyttas till Kina - påverkar miljarder människor och konsumenterna gör stora besparingar som slipper betala denna extra skatt i framtiden. I Afrika kommer kampen mot aids att försvagas. Den illegala invandringen från Latin- till Nordamerika kommer att öka. Det blir svårare att förbättra de muslimska kvinnornas ekonomiska ställning. Den fria handelns försvare menar att avskaffandet av kvoterna tvingar stater att bekämpa korruption och ineffektiva system som i praktiken har bromsat deras ekonomiska utveckling.

2005-18 s 18
"Fri marknad på gott och ont"
Slopandet av importkvoter orsakar kaos i den amerikanska konfektionsindustrin. Kaoset är på sätt och vis branschens eget fel. De stora konfektionsföretagen har i decennier vänt sig till producenter utanför USA, inklusive Kina, och byggt ett komplicerat system med tillverkare från Karibien och Latinamerika till långt bort i Asien. Tillverkningen har styrts av globala kvoter. Men före slutet av 2004 då hävandet av kvotsystemet närmade sig placerade konfektionsföretagen hastiga order i Kina för många miljarder dollar och det är dessa produkter som nu översvämmar USA. Amerikas återstående textilproducenter protesterar och kräver att regeringen ingriper och inför begränsningar.

2005-18 s 19
"Kläder är en het potatis i Bryssel"
EU försöker undvika en handelsduell mot Kina. Trycket från den billiga kinesiska textilexporten till Europa ökar. Behovet av att införa någon form av begränsning är stort. Samtidigt vill EU skydda de värdefulla handelsrelationerna med Kina för att värna om en attraktiv marknad för Europas högteknologiska produkter. Om EU dessutom vägrar att häva vapenembargot mot Kina, skulle detta kunna kasta en mörk skugga över ett handelsutbyte, som 2004 var värt 163 miljarder dollar.

2005-22 s 3-6
"Ingenting kan stoppa konkurrensen från öst"
En ny våg av outsourcing till låglöneländerna i framför allt Asien gör framtiden osäker för miljontals välutbildade löntagare i Europa och USA. Denna andra våg blir med säkerhet både större och mer omstörtande för Europas och USAs arbetsmarknader. Nu kommer även välutbildade medelinkomsttagare inom tjänstesektorn som länge ansetts vara skyddad mot utländsk konkurrens att förlora sina anställningar eller tvingas acceptera lägre löner p g a konkurrensen från utvecklingsländerna. Och det gäller framför allt Kina och Indien och särskilt Indien. Yrkeskategorier som använder datorer flitigt, utnyttjar Internet för att transferera arbete och har föga direkt fysisk kontakt med kunderna ligger i främsta riskzonen. Detta typ av arbete utgör nästan 20 % av alla anställda i de 15 gamla EU-länderna. Det kommer att bli en dramatisk omfördelning av välståndet under kommande generationer. Det blir svårare för Europa än för USA eftersom enligt ekonomiprofessorn Bhagwati vid Columbiauniversitetet: "Facket har så stark kontroll över lönerna i Europa att det leder till arbetslöshet och väldigt många människor försörjs av staten , vilket hämmar tillväxt och produktivitet".

2005-22 s 6-7
"Jätten Indien lägger världen för sina fötter"
Tyska företagare anser att Indien är mindre attraktivt än Kina för affärer. De har nog fel. Nu arrangeras en Internationell infrastruktur- och affärsmässa med utställning i Indien som bäddar för affärer i miljardklassen. Under de kommande 10 åren behöver Indien investeringar på drygt 150 miljarder dollar från utlandet för att få ordning på den alltjämt bristfälliga infrastrukturen. Tysklands investeringar i Indien har 10-faldigats sedan 1992 men 30-faldigats i Kina. Många tyska företag föredrar Kina. "I Indien är det visserligen friare och mer pluralistiskt, men det är inte lika målmedvetet som i Kina".

2005-22 s 7
"Risk för handelskrig"
Kina införde frivilligt exporttariffer på textilprodukter två gånger i år för att begränsa sin billiga export i samband med att kvoteringssystemet upphörde. Både USA och EU har satt hård press på Peking att vidta fler åtgärder för att begränsa exporten, bl a vill USA att Kina höjer värdet på sin valuta. Nu meddelar den kinesiska regeringen att exporttarifferna på 79 kategorier av textilprodukter ska elimineras.

2005-24 s 8-9
"Från stål till datorspel"
Framtiden för Europas företag ligger i tjänstesektorn. Ett företag som klarat den övergången är det franska elektronikföretaget Thomson, som stod på ruinens brant på 1990-talet, då det ägdes av staten och inte kunde producera konkurrenskraftiga produkter. Då skyndade det på försäljningen av olönsamma enheter och ingick allianser med utländska företag. Nu, åtta år senare, är Thomson på väg att bli världens ledande framställare av medietjänster. Det hjälper underhållningsindustrin att tillverka och leverera filmer, TV-program och datorspel till tittare och användare världen runt.

2005-25 s 24
"Big Mac Index"
The Economists 10 åriga index bygger på köpkraftsparitet, dvs att man får lika mycket för en dollar i alla länder. PPP är den växelkurs som åstadkommer detta.
Tanken är att om en Big Mac kostar mer än genomsnittet i världen så är den valutan övervärderad, kostar den mindre så är valutan undervärderad.
Beräknat på detta sätt är den svenska valutan övervärderad med 36 %. De svenska konsumenterna får betala drygt en dollar med för en BigMac än de amerikanska. Ännu mer övervärderad valuta har Schweiz och Danmark. Det som kan höja priserna är t ex högre kostnader för hyra och el än genomsnittet. De svarar för mellan 55 och 64 % av priset. En annan skillnad som påverkar är löneläget.

2005-25 s 25-26
"Bomber eller bananer?"
Rädslan för terrorattentat har givit upphov till en helt ny industri, där miljarder dollar slöas bort på vansinniga åtgärder och program som inte gör någon nytta alls. Den kommers som föds av rädslan har högkonjunktur sedan 11 september 2001. Den amerikanska regeringen kommer i år att satsa 50 miljarder dollar på inrikessäkerheten. Mycket av det som säljs "för tryggandet av Amerikas framtid" är emellertid inadekvat och otillräckligt". (Men det kanske minskar oron och rädslan?).

2005-37 s 13
"Regler på gott och ont"
Nya Zeeland är företagarnas paradis. Världsbanken har publicerat en undersökning där 155 länder rangordnas med utgångspunkt i vad som är gynnsamt för företag. Nya Zeeland och Singapore är de bästa länderna att göra affärer i. USA kom på tredje plats följt av Kanada. Världsbanken anser att de f d kommunistiska länderna i Centraleuropa noterade de största framsteg när det gäller stödet till privat företagande. Litauen på 14:e och Estland på 15:e plats placerar sig före Schweiz, Belgien och Tyskland. Länder med strikta bestämmelser tenderar att ha högre ungdomsarbetslöshet och en mindre andel kvinnliga förvärvsarbetare.

2005-43 s 24-27
"Skurkar och bedragare utmanar globaliseringen"
Globaliseringen har eliminerat hinder för den lagliga handeln men också för den olagliga. Tre faktorer gör att den nya sortens illegala handel är mycket farligare än tidigare.
1. Smuggelgodset är farligare, till exempel atomladdat material. Människosmugglingen som leder till många dödsfall årligen.
2. Smugglare och bedragare stjäl intäkter från företagen men ger dem också extra kostnader. Det kostar att skydda intellektuell egendom och det krävs många väktare och andra anställda för att skydda egendomen.
3. Smugglare främjar ländernas korruption.
Storskalig smuggling förvränger världsekonomin. Världen är på ett sätt på väg mot en konfrontation mellan geopolitiska svarta hål och fläckar. De förstnämnda är sådana områden där traditionella internationella lagar och politiska spelregler inte gäller.
Det kloka vore att reglera den handel som vi kan leva med och ägna alla resurser åt att stoppa annan verksamhet som vi inte kan leva med: vapenhandel och handel med bortrövade eller sålda barn till exempel. Först när vi insett att den illegala handeln handlar om enorma vinster, inte brist på moral, blir det möjligt att utrota gisslet. Så kallade mjuka droger skulle avkriminaliseras. Då skulle detta smuggelområde snabbt bli mindre lönsamt och den sociala skadan troligen minska.

2005-46 18-20
"De fattiga och de rika"
Asiens länder har haft en snabb ekonomisk tillväxt i 25 år. Hur kommer det sig då att hälften av världsdelens invånare måste klara sig på två dollar per dag eller mindre? I Asien finns fler undernärda människor, fler sluminvånare utan tillgång till sanitära bekvämligheter och rinnande vatten än någon annanstans på jorden. 70 % av världens fattiga - 700 miljoner bor i Asien. 1,9 miljoner asiater lever på eller under fattigdomsgränsen, betydligt fler än i Afrika. Allra flest fattiga har Indien, 300 miljoner. Här är kontrasterna mellan rika och fattiga störst. Så är det också i Kina vars krig mot fattigdomen avslöjar klyftorna. Landsbygden är fattig och invånarna i kuststäderna rika.
Ett annat asiatiskt fenomen är den snabba urbaniseringen - just därför att inkomster är större där. Men många upptäcker att stadsmiljön är öppet fientlig. Ofta hamnar de i slumområden.
Denna vecka har APEC sitt årliga toppmöte. Årets värd är Sydkoreas president Roh Moo Hyun. Han menar att frihandel och öppna marknader förvärrar fattigdomen i stället för tvärt om. Många frihandelsanhängare uppfattar hans uttalanden som hädiska. Nästa månads handelstoppmöte i Hongkong kan bli ett slag mellan rika länder som stöder WHOs nästa liberaliseringsfas som omfattar finansiella tjänster och utvecklingsländerna som kräver att USA, Japan och EU eliminerar sina generösa jordbruksstöd.

2006-6 s 25-26
"Belgarna bygger ett chokladimperium"
Var tredje vecka lyfter ett flygplan från flygplatsen Zaventern i utkanten av Bryssel för att frakta Michel Boeys produkter till USA. Man skulle kunna säga att chokladbombaren har lyft. Boeys är ett relativt nytt belgienägt chokladföretag sedan många av de tidigare stora namnen köpts upp av multinationella livsmedelsjättar.

2006-7 s 6-7
"Handel gör ett land rikt - reformer bäddar för rikedom"
Kommunismen delade världen i två delar med en gråzon mellan sig. Nu har kapitalismen delat de forna kommunistiska länderna två läger. Det främsta är de åtta länder som nyss blivit EU-medlemmar. På andra sidan finns de12 länderna i det ryskdominerade OSS. Och i en gråzon sju länder i sydöstra Europa, från det framåt Kroatien till det utfattiga Albanien.
En ny undersökning av Världsbanken av varför OSS-ländernas ekonomi inte förbättras visar på hur hindrande så kallade inofficiella handelshinder är. Det finns en korrumperande tullhantering i Centralasien och Kaukasien. Överallt kan lastbilstransporter stoppas av kriminella ligor som tar ut vad de kalla "säkerhetsavgifter" för att låta transporten gå vidare. 46 % av priset för att frakta en fartygscontainer från Rotterdam till den georgiska huvudstaden Tbilisi går till transiten inom Georgien. Nio tiondelar av denna kostad består av sådana inofficiella avgifter. Budskapet är att öppna, konkurrensfria länder klarar sig bra. Det är reformerna inom ett lands gränser som ger snabbast resultat för ett land som vill ansluta sig till EU.

2006-21 s 14-15
"Oljan blir ännu dyrare"
Hundra dollar per fat är inte längre en skräckvision utan en rimlig prognos. Många experter anser att olja är en "cyklisk råvara" (inte en krympande resurs) och priset kommer därför att gå upp kanske ända till 2010 men sedan att falla igen. Vad som behövs idag är investeringar i ny utvinning. Detta leder fram till en överskottskapacitet och prissänkningar. Investeringarna har varit för små under de gångna 20 åren. Orsaken är att vinsterna har ätits upp av skyhöga skatter, som i Ryssland, och av utdelningar till aktieägarna. Saudiarabien som har de största tillgångarna planerar dock att investera för att öka den dagliga produktionen från 9,6 till 12,5 miljoner fat 2009.

2006-22 s 24-26
"Tala om krångliga konstruktioner"
Världens största stiftelse är inte Bill och Melinda Gates, som hjälper sjuka världen runt. Nej, det är en stiftelse som ägs av IKEA och vars syfte är att främja heminredning. IKEAs organisation minimerar skatter och insyn, belönar grundarfamiljen Kamprad rikligt och gör IKEA immunt mot försök att köpa det. IKEA är ett av Sveriges bästa exportföretag har det juridiskt sett inte varit svenskt sedan i början av 1980-talet. Moderbolaget till alla IKEA-filialer är Ingka Holding, ett privatföretag registrerat i Nederländerna. Detta företag ägs i sin tur av Stiching Ingka Foundation, som är en holländskregistrerad, ej vinstgivande juridisk person, som fick aktierna av Kamprad 1982. Denna stiftelse anses ha ett nettovärde på minst 36 miljarder dollar.

2006-25 s 26-27
"Tack och adjö"
En intervju med Microsoftgrundaren, miljardären och filantropen Bill Gates som om ett par år kommer att ägna all tid och kraft åt att förbättra villkoren för världens fattiga. Från och med juli 2008 kommer han att arbeta heltid i Bill och Melinas Gates stiftelse. Han behåller posten som ordförande i Microsoft men han kommer bara att lägga 20 % av sin arbetstid på detta. Han ska i stället lära sig allt om hälsovård, utbildning och miljö.

2006-27 s 13-14
"Doharundan är nära sammanbrott"
Sex ministrar som företrädde världens största handelsmakter, sammanträdde i USAs ambassad i Genève, en betongbyggnad med solcellspaneler och ett myller av antenner. Allt verkade dukat för hårda överläggningar och inga framsteg gjordes enligt WTOs chef, Pascal Lamy. Initiativet påbörjades i Doha i Qatar 2001, därav namnet Doharundan. För att EU ska gå med på att reducera subventioner och tariffer kräver de att utvecklingsländer som Indien och Brasilien först öppnar sina marknader för mera import av både varor och tjänster. Dessa kräver å sin sida att USA och EU ska agera först.

2006-34 s 20-21
"Det handlar om ören för kinesiska arbetare"
Det är inte företagen i Kina som producerar skorna so tjänar de stora pengarna utan de som marknadsför dem i USA och Europa. Fabriken som delvis ägs av en utländsk investerare säljer varje par för 15,30 $ och tjänar 65 cent före skatt. Den stora amerikanska återförsäljaren tar 49,99 $ per par i sitt varuhus. Han tjänar 3,46 $ per par efter sina kostnader. Fem gånger mer än producenten. Andra som tjänar stora pengar är amerikanska annonsörer, webbdesigners, lastbilschaufförer och försäljare. De kinesiska arbetarnas löner spelar ingen större roll. Om seras löner fördubblades skull försäljningspriset i USA bara öka med några procent.

2006-47 s 3-5
"Jobbmaskinen går på högvarv"
Europa fortsätter, trots sitt rykte som eftersläntrare, att växa snabbare och skapa fler nya jobb än USA. Sedan 2000-talets början har den genomsnittliga jobbtillväxten varit 0,7 % i USA medan Västeuropa visat upp 0,9 %. Det hårt reglerade Spanien toppar ligan med 4 %. Nästan 80 % av både amerikanerna och européerna mellan 25 och 54 år är i arbete. Framgångsrikaste företagen återfinner man i branscher som bioteknik, forskning och utveckling samt life sciences, det vill säga mjukvara för sjukhussystem och läkemedel. Detta är dock bara halva sanningen Många länder klarar inte av att skaffa arbeten åt den stora skaran invandrare. I Storbritannien var till exempel arbetslösheten den högsta på sju år i förra månaden.

2006-51 s 21-22
"Dollarn faller"
Är en epok på valutamarknaden på väg att gå i graven? Den amerikanska valutans värde sjunker sedan flera veckor i förhållande till euron. Regeringar och valutaexperter ser ännu ingen anledning till oro och för övrigt är dollarn inte lika viktig som förut. ECB chef Jean-Claude Trichet menar att den fallande dollarkursen kan utgöra ett hot mot den internationella konjunkturen och höjde styrräntan med en kvarts procent till 3,5 vilket gör euron attraktiv för investerare. Risken för negativ inverkan på euro-ekonomin är emellertid liten. Framför allt Tyskland överraskar med många goda nyheter. Antalet arbetslösa minskar och optimismen i näringslivet är den högsta på 15 år. Tyskland som länge betraktats som Europas sjukling har ställt sig i täten för tillväxtligan. Över 40 % av landets export går till andra länder i eurozonen, 13 % till Östeuropa och 9 % till Asien. USA är idag mottagare av mindre än 10 % av exporten.
Även de nya EU-länderna har kopplats sina valutor till euron. Bördan av den sjunkande eurokursen fördelas rättvist mellan alla euroländer.

2006-51 s 23
"Eurons hämnd"
Glöm den amerikanska dollarn! Upp eller ner - vem bryr sig? När Amerika blir förkylt hörs det inte ens en nysning i Europa.
En positiv verkan av dollarraset är att energikostnaderna minskar i Europa. Många åker till New York för att handla julklappar till reapriser. Den låga dollarkursen hotar europeisk export men också européernas köpkraft utomlands och dämpar inflationen och sänker kreditkostnaderna hemma. För USA är det en fördel att dollars värde sjunker gentemot de asiatiska valutorna som den japanska yenen och den kinesiska renmimbin.

2007-10 s 25-27
"Toyota utmanar General Motors"
Toyota är i färd med att passera General Motors som världens största biltillverkare. Men GM tänker ta strid om förstaplatsen. För tio år sedan satsade Toyota på hybridbilar som de till en början sålde med förlust. Idag är deras Prius den hetaste hybriden på marknaden och V framstår som världens miljövänligaste biltillverkare. Toyota planerar att bygg sin åttonde monteringsfabrik i USA medan GM lägger ner och minskar antalet anställda. Tack vare en supereffektiv tillverkningsmetod, Toyota Production System, tillverkar Toyota bilar billigare än GM och säljer dem dyrare än GM.

2007-11 s 12-13
"Spänn fast säkerhetsbältena: Airbus har hamnat i oväder"
Det är svårt att fatta att det europeiska företaget Airbus för bara några år sedan lät Champagnekorkarna smälla för att fira en påstådd seger över den amerikanska rivalen Boeing. Tala om att ropa hej för tidigt! Under det gångna året har Airbus haft tre olika chefer och dess aktier har dalat med 30 %. 10 000 jobb ska bort och flera fabriker säljas. Det finns tre huvudorsaker till bekymren: Katastrofalt dåligt ledarskap, politiskt motiverad tvekan att skära ner eller lägga ut produktion på underleverantörer plus en felaktig satsning på det största flygplanet någonsin. Världens största passagerareflygplan Airbus A380-800 planerades vara färdigt i år och först säljas till Singapore. Planet har nu tekniska problem och kan inte levereras enligt tidtabellen vilket kostar Airbus miljarder dollar.

2007-25 s 25-26
"Tuffa tider för tysk bilindustri"
Alexander von Gizycki har varit aktiv i den tyska bilbranschen i nästan tre decennier och är VD för en av landets största återförsäljarkedjor. Han har aldrig haft det så motigt som nu - mitt under Tysklands kraftigaste uppsving på många år. Försäljningssiffrorna ökar inte längre, snarare minskar de flera månader på rad. Det anses bero på demografiska förändringar, körvanor och att bilen har förlorat sin prestige som statussymbol. Bilföraren är äldre idag, han kör kortare sträckor och behöver därför inte förnya sin bilpark lika ofta som tidigare. Klimatförändring skylls på det överdrivna bilkörandet och därför kör även yngre mindre än tidigare. Att köra stora, nya vrålåk är verkligen inte inne i Tyskland idag.

2007-28 s 21
"Big Mac Index"
Indexet bygger på teorin om köpkraftsparitet (PPP) som säger att valutakurser bör likställa priset på identiska varu- och tjänstekorgar i vilka två länder som helst. I detta fall består varukorgen av en enda produkt, en Big Mac hamburgare tillgänglig i 120 länder. De mest övervärderade valutorna, alltså de är värda mindre än den officiella växlingskursen är Island, Norge och Schweiz. Sverige och Danmark har också en starkt övervärderad valuta (i förhållande till dollarn), medan Kinas är starkt undervärderad.

2007-32 s 18-21
"Inte lätt att axla pappas mantel"
En generationsväxling är på gång i de stora familjedynastierna i Asien. Frågan är om den unga generationen är vuxen sin uppgift. Det är hövdingarna i Asiens ekonomiska boom, en samling multimiljarärer, som lett regionens förvandling från ett fattigt bakvatten i slutet av andra världskriget till den starkaste tillväxtmotorn i dagens globala ekonomi. Till och med de yngsta och piggaste i gruppen som Hongkongs fastighetskungar Ka-shing och Lee Shau Kee passerar snart 80-årsstrecket. Andra är över 80 år och någon över 90 år. Asien är mer än någon annan världsdel den region där familjeföretagen härskar. Interna risker inkluderar oenighet om efterträdare, nepotism, syskonrivalitet och decentralisering av ägarskapet till flera arvtagare. Det har väckt tvivel på kapaciteten hos tredje generationens arvtagare att behålla kontrollen när det blir deras tur att ta över. Ka-shings son hyllades 2000 som telekomindustrins underbarn, men efter dotcombubblan brustit hade hans företag tappat 96 % av marknadsvärdet. Andra söner har haft liknande problem.

2007-35 s 29-31
"Kina slår tillbaka"
Senaste tidens avslöjanden om felaktiga och farliga produkter från Kina tas på stort allvar av de kinesiska myndigheterna. De senaste återkallade produkterna var leksaker som innehöll för höga nivåer av bly. De vidtar åtgärder för att komma tillrätta med problemen, men de påpekar också att både USA och EU bör sopa rent framför egen dörr. Regeringsrepresentanter säger att påståendena om farliga kinesiska produkter är en förevändning för att vidta protektionistiska åtgärder i framför allt USA och EU. Ingenting hindrar heller importörerna att ha egna kvalitetskontrollanter i Kina.

2007-39 s 26
"Kina investerar fem miljarder dollar i Kongo"
Kina planerar att satsa minst fem miljarder dollar på upprustning av infrastruktur och gruvor i Kongo. Satsningen blir ett av Kinas mest omfattande projekt i Afrika söder om Sahara.
I en första fas kommer Kina att få betalt i koppar och kobolt, uppger Kongos biträdande gruvminister. Peking försöker säkra tillgången på så mycket mineraler och andra tillgångar som möjligt.

2007-39 s 26-28
"Antigua har triumf på hand"
En överraskande handelstvist mellan USA och Antigua om spel om pengar på Internet har blivit en strid mellan David och Goliat. Det visar sig att även lilleputtländer har mäktiga vapen. 2003 stämde Antigua USA hos WTO för Amerikas förbud mot Internetkasino som är Antiguas näst största bransch efter turismen. Den amerikanska regeringen kräver att utländska spelföretag online ska blockera amerikanska användaren med hjälp av datorernas IP-nummer. I mars i år bestämde WTO att den amerikanska attityden är en olaglig form av handelsprotektionism. Om Amerika inte ger vika kan det hända att antiguanerna tjänar miljardtals dollar nästa år på att sälja lagliga piratkopior av allt från Microsofts mjukvara till Disneyfilmer utan att ge copyrightinnehavarna en enda cent. Det kan bli det straff som WTO utmäter åt USA.

2007-39 s 29-31
"Kriget i hönshuset" Hela artikeln.
Europas konsumenter vill egentligen bara äta kycklingens bröstfilé. Resten är nästan osäljbart och exporteras till dumpade priser. Bönderna i Kamerun värjde sig mot de europeiska kycklingresterna och utmanade den globalisering som gjorde dem till förlorare.
Under rubriken "Kriget i hönshuset" skriver Uwe Buse i Der Spiegel en artikel (översatt i senaste numret av Tempus)om en europeisk (och amerikansk) konsumenttrend som innebär att bröstfilén utan senor, ben och fett är den enda delen som efterfrågas. Resten av djuret går knappt att sälja i den rika världen. Denna önskan styr uppfödarna. De skaffar raser med enorma bröst. Efter slakten står man där med fötter, inälvor, vingar och ben som ingen vill ha. Dessa sprids över resten av världen. Exportpriset sätts lågt, det behöver bara överskrida kostnaden för att kasta produkterna. Dessa låga priser som hälsas varmt välkomna av konsumenterna i tredje världen blir emellertid ett problem för lokala hönsfarmare som inte kan sälja sina höns till samma låga pris. I Kamerun, vars kycklingindustri (bild) nästan slogs ut, har en fackfunktionär som heter Bernard Njonga lyckats på stopp för den billiga importen vilket de inhemska uppfödarna tjänat på och tackat honom för. Resultatet blev emellertid att exporten av europeiska kycklingdelar i stället gick till grannlandet Ghana - där nu uppfödarna av kor och kalvar fått problem med konkurrensen - och att konsumenterna i Kamerun blev irriterade för att priserna steg.
Artikeln i der Spiegel.

2007-42 s 28-29
"Det är inte så billigt som det verkar" hela artikeln
En ny undersökning, samordnad av EU-kommissionen, visar att de billiga flygresorna ofta blir mycket dyrare än vad konsumenten kan ana på grund av skatter och extra avgifter som bokning, kreditkort med mera som kommer till efter det att köparen i princip redan har bestämt sig för att köpa. De bryter mot flera EU-bestämmelser som kräver tydliga prisangivelser och försäljningsvillkor.

2008-1/2 s 27-30
"Den goda nyheten…"
Är att världsekonomin aldrig har gått så bra som nu. Det verkar som om saker och ting är sämre än på mycket länge. Men om man tittar bortom tillfälliga marknadsfluktuationer och i stället granskar den verkliga världsekonomin får man en helt annan bild. De senaste fyra åren har världens ekonomi vuxit med 5,2 % per år - två procentenheter mer än på 1980- och 1990-talet. Bara tre länders ekonomier har krympt det gångna året, Zimbabwe, Fiji och Tonga. Allt är motsatsen till 1990-talet när ständiga ekonomiska kriser orsakade allvarliga bekymmer i nya ekonomier som Malaysia, Turkiet och Ryssland.

2008-03 s 27-28
"Husmanskost blir lyxig delikatess" Hela artikeln
Européernas aptit på fisk underblåser illegalt fiske och olaglig handel. Om man ska döma efter torsken håller fisk på att bli Europas mest eftertraktade smuggelvara. Priserna har fördubblats som svar på växande efterfrågan, dålig tillgång och nya fiskekvoter. Ett kilo torsk kostar numera upp emot 30 pund jämfört med sex pund för fyra år sedan! Ungefär 50 % av den fisk som säljs i EU kommer från uländerna och mycket av fisken fångas och transporteras illegalt utanför alla officiella kvoter och avtal. Enorma fiskefartyg som ägs av kinesiska, sydkoreanska och europeiska företag seglar under bekvämlighetsflagg från andra nationer.

2008-03 s 29-31
"Fiskebestånden krymper illavarslande snabbt"
Utfiskning pågår i vattnen utanför nordvästra Afrika där fattiga regeringar säljer rättigheter till rika länder som konkurrerar ut kustländernas egna fiskare. En stor flotta fisketrålare från EU, Kina, Ryssland och andra regioner har länsat nordvästra Afrikas vatten så noggrant att tidigare stora fiskpopulationer håller på att kollapsa. De inhemska fiskarna kan inte försörja sig på fiska utan använder båtarna för att transportera sig själv och andra till Europa i stället. I fjol försökte 31000 afrikaner ta sig till Kanarieöarna för vidare transport till Spanien. Regionens regeringar har ett stort ansvar. Många regeringar har prioriterat inkomster från främmande fiskefartyg framför omsorgen om den egna fiskerinäringen. EU har fiskeavtal ned Afrika sedan 1979 hävdar att berörda myndigheter säljer för stora fiskekvoter till länder som Kina och Ryssland. "Det finns inte en regering i regionen som tackar nej. Det är välbehövda pengar", säger den franske experten Chavance. Politikerna offrar lokala fiskare för pengarnas skull. Pengarna används sedan ofta till helt andra saker än de var avsedda för. Guinea-Bissau använder till exempel 42 miljoner dollar från EU att under fyra år betala löner åt sina offentliganställda.

2008-04 s 28
"En viss osäkerhet anas i Davos"
Ledande affärsmän och politiker som har samlats i den schweiziska skidorten Davos denna vecka är märkbart dämpade när det gäller utvecklingen av den globala ekonomin och företagens utvecklingsmöjligheter. Den finansiella världens situation har förändrats dramatiskt det senaste året. Man diskuterar lämpliga sätt att hantera bolånekrisen innan G7-gruppens finansministrar samlas nästa månad och förre vårens möten i Internationella valutafonden och Världsbanken. Ett nytt ämne för året är konkurrensen om världens råvaror.

2008-04 s 28-30
"Sarkozy säljer "framtidens energi till oljestaterna"
För Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, har kärnkraften potential att bli en bro mellan väst och den muslimska världen. Han är världens för närvarande mest offensiva säljare av kärnkraft och har de senaste månaderna besökt ett stort antal muslimska länder. Han har undertecknat avtal med eller erbjudit teknisk expertis till Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Qatar, Libyen, Egypten, Algeriet och Marocko. Kärnkraften har fått en comeback i en tid av snabbt stigande energipriser och utbredd internationell oro för den globala uppvärmningen. Företagen som utvecklar och bygger kärnkraftverk ägs i första hand av den franska staten och nu vill Sarkozy stärka landets något skamfilade diplomatiska och tekniska image utomlands.

2008-04 s 30-31
"Här finns massor med lediga jobb"
Planer på nya kärnkraftverk skapar stor efterfrågan på tekniker som det för tillfället är mycket ont om. I Olkiluoto vid finska kusten arbetar 2600 arbetare från 20 länder med att färdigställa det första nya kärnkraftverket i Västeuropa på 20 år. Projektet är två år efter tidsplanen och bristen på utbildade tekniker är en del av problemet. Det finns en "kärnkraftsrenässans" som drivs av växande efterfrågan på energi och oro för skadliga utsläpp. Enligt IAEA planeras det 60 nya reaktorer de kommande 15 åren. I Storbritannien planerar man en ny generation reaktorer, i USA finns förslag till 20 nya anläggningar, till och med Ukraina planeras elva nya reaktorer före 2030. Detta skapar snabbt en brist på tekniker och annan välutbildad personal. Arbetskraften är idag oftast över 50 år och kommer snart att pensioneras. Det krävs nya ingenjörer, men också svetsare, elektriker, rörmokare och andra hantverkare.

2008-10 s 25-28
"Marknadskrafterna har satts ur spel"
På bara några månader steg priset på olja från 50 till 100 dollar. Det beror inte på drastiskt förändrade produktionsförhållanden eller kraftigt höjd efterfrågan eftersom detta faktorer knappt har ändrats. Med tanke på den hotande recessionen borde oljan egentligen bli billigare i stället. Varför blir den ändå allt dyrare? Lika spektakulära prisökningar som nu har bara förekommit fyra gånger tidigare, 1973 efter Opecs embargo, 1979 efter den iranska revolutionen, 1980 när Irak invaderade Iran och 1990 när Saddam Hussein anföll Kuwait.
Det finns många svar på frågan, krisen i Mellanöstern, den kinesiska efterfrågan eller en tillbakahållen produktion. Eller är det oljespekulanter som driver på en "olja-bubbla" som tidigare "IT-bubblan"? Traditionella influenser på marknaden spelar nästan ingen roll längre. De förändrade situationerna i Irak eller Iran tycks inte spela någon roll inte heller krisen i Mellanöstern. Det är spekulanter som trissar upp priset.

2008-10 s 28-30
"Vinslott kan bli vinstslott för företagsamma kinseser" hela artikeln
Många anrika vinslott i Bordeaux dras med ekonomiska bekymmer. Välbeställda entreprenörer från andra sidan jorden kommer som räddande änglar. För första gång såldes det 500 år gamla vinslottet Latour-Laguens i den förnäma Bordeauxregionen till en kinesisk vinimportör för tre miljoner dollar. Han ville främst skaffa sig ett anseende och trovärdighet på vinområdet. 30 andra liknande objekt är till salu. Orsaken är den ökade konkurrensen från druvor i den "nya" världen.

2008-12 s 20-21
"Stormvarning utfärdad"
Sjöfartens guldålder är på väg att ta slut. Så sent som i fjol var det många inom sjöfarten som tyckte att förutsättningarna för lönsamma affärer aldrig hade varit bättre. Men nu tycks banker och investerare plötsligt ha insett att efterfrågan på sjötransporter kanske minskar samtidigt som tillgången på fartyg ökar. Det huvudsakliga problemet är att växande efterfrågan 2003 sporrade rederierna att beställa för många nya fartyg. Nu tvingar överflödet av kapacitet ner priserna samtidigt som det stigande oljepriset innebär att fartygen blir dyrare i drift, detsamma gör brist på besättningar.

2008-12 s 21
"Läget under kontroll?"
President George Bush välkomnade i måndags den amerikanska centralbankens interventioner på USAs finansmarknader. Bush försökte ge en optimistisk bild av finansmarknaderna efter det att Centralbanken hjälpt investeringsbanken J P Morgan att ta över konkurrenten Beat Sterns. Finansmarknadskrisen påverkade också presidentvalskampanjen . Ekonomin har nu blivit en viktigare fråga än kriget i Irak.

2008-15 s 25-27
"Varning för livsmedelsbrist"
Det kanske bara behövs en enda missväxt för att världen ska drabbas av en verklig matkris. De globala spannmålslagren är mindre än någon gång sedan 1970-talet. För de år sedan motsvarade lagret 37 % av den årliga konsumtionen, nu är det 17 %. De senaste månaderna har grossistpriserna på ris och majs stigit med 50 % eller mer.
Experter skyller detta på flera faktorer. Dåliga skördar i Europa sedan 2005, den långvariga torkan i Australien och kanske främst en snabb växande efterfrågan på biobränslen som en följt av det extremt höga oljepriset. Och Kinas och Indiens snabba tillväxt har givit dem enormt god aptit.
Efter dramatiska rekordnivåer på 1970-talet, tack vare införandet av vetenskapliga odlingsmetoder under den gröna revolutionen ökar skördarnas volym numera mindre än befolkningstillväxten. Enligt FN står Indonesien, Filippinerna och Bangladesh främsta plats när det gäller sårbarhet för matkriser, främst för att inte har råd att köpa maten.

2008-15 s 27-29
"Hunger, bistånd och matpriser"
Snabbt stigande priser på produkter som exempelvis ris och vete skapar problem inte bara för de fattiga utan också för hjälporganisationer och politiker.
Aktivister har under flera decennier kritiserat det låga priserna på baslivsmedel som de menar inneburit att jordbrukare i u-länderna fått för lite betalt. Nu när prisnivån stigit ordentligt kritiserar samma personer detta. Visserligen får jordbrukarna bättre betalt men övriga medborgare i uländerna får svårare att betala och det är också svårare för de aktivister som köper in mat för att dela ut till människor i utvecklingsländerna. FN vill ha in mer bidrag, många miljarder, från de rika medlemsländerna för att kunna köpa in dyrare livsmedel att dela ut. Problemet är inte att det inte finns tillräckligt med mat - skörden i fjol var den största någonsin, utan att maten finns på fel plats och att den kostar mer än vad de fattiga har råd att betala. Hunger orsakas av dåligt styre inte av naturkatastrofer.

2008-15 s 29-31
"Stigande priser orsakar panik"
Snabbt stigande priser på ris och andra stapelvaror väcker panik bland konsumenter. På vissa ställen, som i Jemen och Marocko, har prisökningarna resulterat i upplopp och i Hongkong hamstrar folk. Egypten stoppar all risexport i sex månader. När fattiga människor inte får ris blir det farligt. Särskilt i Asien där en måltid inte är en måltid utan ris. Bangladesh kommer att importera en halvmiljon ton ris som ska säljas till medborgarna till underpris. De kraftigt höjda matpriserna har mycket allvarligare följder i uländerna än i industriländer eftersom maten utgör en större del av konsumtionen.

2008-15 s 30-31
"Uländerna stoppar handeln"
Regeringar runt om i uländerna gör allt de kan för att stimulera importen av jordbruksprodukter och begränsa exporten i ett försök att stoppa den snabba prisökningen på livsmedel och avvärja social oro. Saudiarabien och Indien har sänkt importskatten och minskat tariffer på många livsmedel. Indien förbjuder all export av ris. Vietnam som är världens största risexportör minskar exporten med 11 % i år. Ekonomer varnar för att sådana åtgärder kan göra att de globala priserna fortsätter att stiga okontrollerat.

2008-16 s 30-31
"Tala om kraschlandning!"
Heathrow är en av världens mest trafikerade flygplatser och förmodligen den värsta. Den är underdimensionerad och därför är trängseln stor och köerna långa. Regeringen kräver en tredje start- och landningsbana som skulle öka kapaciteten från 480 000 till 700 000 flygplan per år men motståndet bland miljövänner är mycket stort. Nyligen invigdes en ny terminal men den förmår inte lösa problemen. Konkurrenterna i Europa är glade och vill gärna lägga beslag på den trafik som London inte förmår hantera. Schiphol i Amsterdam har redan fem kommersiella banor, Charles de Gaulle i Paris fyra och Frankfurt har just fått klartecken för en fjärde. Ingen av dessa opererar med mer än sjuttiofem procents kapacitet.

2008-18 s 11-12
"Markpriserna stiger i takt med matpriserna" hela artikeln
När priserna på bostäder och kommersiella fastigheter sjunker vänder investerare i stället blicken mot mer traditionella tillgångar som jordbruksmark. Jordbruket som länge har betraktats som en sektor i tillbakagång har de senaste månaderna stimulerats kraftigt av den växande globala efterfrågan på livsmedel. En konsekvens är att jordbruksmark i hela EU har blivit markant dyrare. Framför allt i Storbritannien där priset stigit med 40 % det senaste året.

2008-19 s 24-26
"Asiaterna sopar marknaderna rena"
Indien och Kina importerar allt större mängder ris och soja. Den enorma efterfrågan driver upp priserna och förvandlar urskog och åkrar till miljöfarliga monokulturer. Man kan befara en framtid, där näring är lyx.
Indien var så gott som självförsörjande när det gäller livsmedel på Indira Gandhis tid. Sedan dess har befolkningen nästan fördubblats men spannmålsproduktionen är ungefär densamma, Indien måste därför importera. Kinas ledare säger att deras land är "nästan" självförsörjande när det gäller ris. Men det betyder att 130 miljoner inte får någon ris. Därför måste Kina importera ris. Vietnam vill inte längre exportera utan behöver allt ris själva.

2008-19 s 26-27
"Matkrisen erbjuder en chans att reformera" hela artikeln
Av de två kriser som för närvarande oroar världsekonomi - lånekrisen och snabbt stigande matpriser - är den sistnämnda allvarligast. Den gäller nästan alla viktiga livsmedel och djurfodersorter. Orsaken är den snabba ekonomiska tillväxten i uländerna, hård konkurrens om världens energitillgångar, den svaga amerikanska dollarn och globalt inflationstryck. 37 länder är i stort behov av mathjälp. Hunger hotar ytterligare hundra miljoner människor. Men krisen erbjuder ett gyllene tillfälle till att göra något. Minskade handelshinder, anpassning av jordbrukssektorn till marknaden och en övergång till genmodifierade grödor i utvecklingsländerna. Det är lika oundvikligt som att höginkomstländerna går över till kärnkraft.

2008-23 s 16-17
"Sidenvägen i moderna tappning"
Världens ekonomiska mittpunkt är på väg att flyttas från USA och Europa till Mellanöstern och Asien. På bara några få år har en ny generation handelsmän spontant återupplivat den urgamla handeln längs Sidenvägen och återskapat des centrala karaktär med en mängd moderna produkter. Världens två mest likvida ekonomier bygger ett handelsblock som ändrar balansen i den globala ekonomin. Nyrika kineser gör affärer med förmögna oljeprinsar. Asien och Mellanöstern hyser några av världens största kontantöverskott som till stor del administreras av sex av världens tio största statliga fonder.
Det är möjligt att renässansen för den sino-arabiska handeln kommer av sig om oljepriset kollapsar.

2008-24 s 28-30
"Näringskedjan lockar investerarna" hela artikeln
Mat är pengar och investerarna lockas att satsa miljarder i jordbruk. De köper åkermark, spannmålslager, etanolfabriker, konstgödsel och transportutrustningar.

2008-25 s 27-29
"Asien kan inte rädda världsekonomin"
Den globala ekonomin växer långsammare och USAs dragkraft avtar. Frågan är om de snabbt växande ekonomierna i Asien kan fungera som räddningsplanka eller reservmotor. Tyvärr inte, säger experterna som varnar för att inflationen fortsätter att öka samtidigt som tillväxten avtar. Asiatiska exportörer hjälpte till att sätta fart på världsekonomin men nu hotas tillväxtmiraklet i öster av stagflation. Vietnam var ett av länderna på stark uppgång men nu har landets största aktiebörs dalat med 55 % i år, inflationen översteg 25 % i maj och statens budget är hårt pressad av kostnaderna för importerad energi.

2008-26 s 22
"Saudiarabien går med på att öka oljeproduktionen"
Under hård press från USA och en hel världs klagomål på oljepriserna meddelade Saudiarabien i söndags att det kommer att producera mer olja i år om marknaden behöver det. Saudiarabien som är världens största oljeexportör hade sammankallat ett möte i Jidda för att signalera att regeringen i Riyadh är medveten om att höga oljepriser får smärtsamma följder i hela världen. Mötet visade stora motsättningar mellan producenter och konsumenter som Storbritannien och USA när det gäller orsaken till de dramatiska prisökningarna. Storbritannien och USA hävdar att oljeproduktionen inte håller jämna steg med den ökade efterfrågan främst från Indien, Kina och Mellanöstern. OPEC-länderna pekar på spekulationer och den allt svagare dollarkursen.

2008-34 s 25-27
"USA trappar upp kampen mot fetman" hela artikeln
Stadsfullmäktige i Los Angeles har beslutat att förbjuda öppnandet av nya snabbmatsrestauranger i några av stadens fattigaste områden. Frågan uppstår vem som ska avgöra vad man ska äta, individen eller myndigheterna, även i ett land där en tredjedel av skolbarnen är överviktiga eller feta. I staden New York krävs det att kaloriuppgifter på restaurangmenyerna. Kaloriintaget bör sättas intill priset så att folka kan fatta välgrundade beslut menar hälsoförespråkare.

2008-34 s 24-25
"Frihandelssammanbrott"
Förra månaden bröt Dohaförhandlingarna, som syftar till friaree handel, samman. Protektionistisk retorik och den globala rädslan för frihandel gör att världen riskerar att gå miste om oerhörda fördelar. Detta hävdar den danska forskaren Björn Lomborg i en artikel i The Guardian. I hundratals år har vi vetat om att frihandel nästan alltid är fördelaktigt för båda parter. Länder ska producera det som de är bäst på och köpa andra varor.

Artikeln i The Guardian.

Björn Lomborgs hemsida.
Andra artiklar i The Guardian:
Climate change can wait. World health can't.
With $50bn, we could make the planet a better place but money spent on global warming would be wasted
Artikel på project-syndicate.org.
Copenhagen Consensus.

Bloggar om klimathotet.

2008-36 s 24-25
"Handel är bästa vapnet mot fattigdom"
Doharundan kollapsade tidigare i somras, men den är inte helt död ännu. Experter undersöker om och när förhandlingarna kan återupptas.
Ministrar från över hundra länder samlades i Acra i Ghana en månad efter det att förhandlingarna i Doharundan i WTO hade kollapsat. Avsikten var att diskutera hur bistånd kan hjälpa länder att bekämpa sin fattigdom. Alla ekonomer var överens om att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för att avhjälpa fattigdom. Flera ekonomer hävdade att ett mer effektivt medel mot fattigdom är frihandel. Nyckeln till tillväxt är handel.
Även flera ulandsledare menar att bästa sättet att bekämpa fattigdom är att öka den ekonomiska kapaciteten via ökad handel inte genom att ta emot pengar i bidrag från omvärlden.

2008-37 s 14-15
"Fannie och Freddie omyndigförklarades till slut"
Övertaget av bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac syftar till att stärka bolånemarknaden och de finansiella marknaderna i allmänhet. Den amerikanska regeringen tog i söndags kontroll över Fannie Mae och Freddie Mac i ett dramatiskt försök att återupprätta förtroendet för de hårt ansatta bolånejättarna och stoppa en ond cirkel som har tvingat ned den nationella ekonomin i en brant utförsbacke. De har 11000 anställda och har de senaste månaderna finansierat mer än två tredjedelar av alla amerikanska bostadslån. Det finns ingen garanti för att räddningsaktionen fungerar och det kommer att stå skattebetalarna mycket dyrt. Staten har lovat att sätta in pengar i företagen - upp till 100 miljarder dollar vardera. Nya chefer för de två bolagen har utsetts. 80 % av företagen ägs nu av den amerikanska staten. De stora förlorarna är aktieägarna.

2008-38 s 14-16
"Kollaps på Wall Street" hela artikeln
När en stor finansinstitution som Lehman Brothers går i konkurs skakar hela marknaden. Banken Merrill Lynch gick med på att sälja sig själv till Bank of America för 50 miljarder dollar för att avvärja en ännu större finanskris. En annan bank, Lehman Brothers, tvingades emellertid lämna in en kon kursansökan, då den inte hittat någon köpare. Orsaken är stora förluster på grund av dåliga krediter och dåliga fastighetsinvesteringar. Försäkringsjätten AIG lyckades få låna 85 miljarder dollar av centralbanken, Federal Reserve, mot 80 % av tillgångarna. Vad som händer med Merrills 60 000 anställda och Lehmans 25 000 är oklart. Lehmanns kollaps innebär ett ödesdigert slut på karriären för Richard S Fuld Jr som lett banken sedan den knoppades av från American Express 1994.

2008-41 s 3-5
"Den globala kapitalismen går en ny tid till mötes"
Den amerikanska modellen ligger i spillror och europeiska och asiatiska rivaler tar vid. Nu är det inte bara bankernas agerande och solvens som ifrågasätts utan hela det anglosaxiska kapitalistiska systemet. I tre decennier har man tagit för givet att marknaderna vet bäst. Nu är det tydligt att "bra för Wall Street inte är bra för Main Street". Nu när Reagan-Thatcher-ideologin går under finns en utbredd känsla av att världen passerat en gräns - vi lämnar de fria marknadernas, de lättvindiga lånens och de feta lönernas guldålder bakom oss och går mot ett systemskifte som innebär hårdare kreditvillkor, strängare regler, mindre spekulation och mer statlig styrning av marknaderna. Kanske är det nu den franska och tyska modellen som tar över eller till och med auktoritära kapitaliststater som Kina. Nicolas Sarkozy och Angela Merkel tar sig ton. Man håller gärna med George Soros: "Framtiden blir mindre otyglad, mindre aggressivt spekulativ och mindre kreditvänlig". Världen kommer kanske att likna Europa lite mer, och utvecklingsländernas makt och politiska tyngd att växa. Vi får en mer flerpolig värld. Men framtiden kommer att innebära nya bubblor som brister och då kommer alla att ha glömt att världen nästan gick under 2008.
Originalartikel i Newsweek eller läs här.

Finanskrisen, EU
2008-41 s 6-8
"Den fria marknaden är seglivad"
Europeisk skadeglädje över den amerikanska kapitalismens krämpor betyder inte nödvändigtvis att européerna fjärmar sig från den fria marknaden. Bundeskansler Merkel kommer inte att överge den fria marknaden i Tyskland. I Frankrike har president Sarkozy gjort en markant vänstersväng. Allt prat om skattesänkningar har bordlagts. Det franska budgetunderskottet kommer att bli 2,7 % av BNP nästa år. Industripolitiskt är han känd för att gärna låta staten intervenera. Men också för att hävda att globaliseringen är nödvändig och inte ska bekämpas. "Antikapitalism är ingen lösning på den aktuella krisen". En del amerikaner å andra sidan oroar sig för att europeisk socialism ska invadera Wall Street.

Finanskrisen, Ryssland
2008-41 s 6-7
"USAs dominans är slut, säger Moskva"
Lite skadeglädje anas nog i de ryska ledarnas kommentarer till den finansiella krisen. Rysslands president, Dimitrij Medvedev, har lagt skulden för krisen på det som han kallar för finansiell "egoism" och sagt att finanskrisen kan ses som ett tecken på att Amerikas ekonomiska dominans går mot sitt slut. Detta gjorde han i ett anförande på det statliga universitetet i St. Petersburg i ett forum som arbetar för att utveckla relationer mellan Ryssland och Tyskland.

Finanskrisen, Island
2008-41 s 8-10
"Festen är över"
Islands befolkning blev världens rikaste över en natt. De försökte köpa världen, men nu har finanskrisen satt käppar i hjulet. Island står på randen till kollaps. Inflation och höga räntor blir ännu högre; kronan, den isländska valutan, är i fritt fall och värderas knappt högre än Zimbabwes eller Turkmenistans valutor. En av landets tre oberoende banker har nationaliserats. Invånarna har börjat hamstra olivolja och pasta och andra importvaror. År 2007 fick Island FN-utmärkelsen, "världens bästa land att bo i". Island hade byggt sin extraordinära rikedom på den globala kreditboomen och nu dras landet med i kraschen. Under 2004 köpte islänningarna - 320 000 personer - aktier i brittiska företag för 894 miljoner pund. Nu drunknar islänningarna i skulder och arbetskraften från Polen och Litauen har åkt hem till länder med bättre valuta. Större delen av skulderna är utländsk valuta och nu allt dyrare i takt med att den isländska kronan faller.

2008-42 s 26-27
"Samlade krafter ska rädda systemen"
De stora länderna i Europa presenterade en plan för att förhindra bankkollapser och Australien och Nya Zeeland garanterade besparingar och investeringar för att lugna panikslagna investerare innan börserna öppnade i Asien på måndagsmorgonen. På ett toppmöte med de 15 euro-länderna enades dessa om än mer omfattande löften än de amerikanska.

2008-42 s 27-29
"Tyngdpunkten förskjuts"
Världen behöver inte bara en ny kapitalism utan kanske ännu mer en ny multilateralism. När historiens största hus- och bolånekrasch brast, ledde detta till en bankkrasch som förmodligen kommer att bli den värsta sedan den stora depressionen. En krasch som berör många länder samtidigt. Men tack vare de nya tillväxtmarknadernas växande betydelse och råvaruprisernas fall har centralbankerna i den rika delen av världen gott om utrymme för att stötta sina ekonomier med lägre räntor. Krisen är lika mycket ett resultat av politiska misstag som av giriga innovationer på Wall Street. Rika länders biobränsle politik drev upp priserna på livsmedel. Om det någonsin varit dags för lite multilateralism så är det nu. Överreaktion är farligare än ingen reaktion alls.
.
2008-42 s 29-31
"Kris i bilbranschen"
Problemen hos de tre stora i Detroit speglar en hel bransch i kris. Allt färre köper nya bilar. När ekonomin vänder nedåt är fordonsindustrin ofta den som först känner av det. Industrins försäljning minskade i september i USA till den lägsta nivån på nästan 20 år. Varje jobb i bilindustrin genererar ytterligare nio jobb hos underleverantörer. I september i år avskedades 18 000 anställda. Orsaken är sommarens bensinprishöjning och den aktuella lånekrisen.

Finanskrisen
2008-43 s 18-20
"Räkenskapens dag är här"
När oljepriserna sjunker minskar också intäkterna i några länder som de senaste åren har kunnat utmana sina grannar och omvärlden både politiskt och ekonomiskt tack vare stora oljeinkomster. Länder som Venezuela, Iran och Ryssland passade på att tränga sig in på världsscenen och använda oljepengarna för ideologiska ändamål. Dessa ambitioner är svårare att finansiera sedan oljepriset sjunkit från 147 till 74 dollar per fat på tre månader.
Farhågorna om en stundande ekonomisk kris i Venezuela växer på grund av bristande insyn i statens finanser och det faktum att ekonomin blivit allt mer beroende av oljan Chávez tio år vid makten.
Iran har världens näst största oljereserver och har därför klarat sig bra trots USAs sanktioner. Nu kommer Irans regionala närvaro och inflytande att försvagas.
Det blir svårare för Ryssland att använda gas och olja för politisk utpressning mot sina grannländer. Även om Ryssland står starkare ekonomiskt än flertalet andra oljestater.

Schweiz, Finanskrisen
2008-44 s 7
"Hårda bud i finanskrisen spår"
Schweiz bör svartlistas internationellt som skatteparadis anser den tyska regeringen eftersom Schweiz erbjuder villkor som lockar tyska skattebetalare att fuska med skatten. Andra stater på OECDs lista över "icke samarbetsvilliga länder" är Andorra, Liechtenstein och Monaco. Andra som lovat att bättra sig är Panama, Gibraltar och Bahrain. Även Singapore och Hongkong anses föga samarbetsvilliga. Den tyska regeringen kommer att agera genom att skärpa kontrollen över inhemska banker och försäkringsbolag med filialer i andra länder.

2008-44 s 15-16
"Ingen är immun" hela artikeln
Finanskrisen slår urskillningslöst mot den polska ekonomin. Polackerna hade goda skäl att tro att de undvikit det stigma som drabbat många andra länders finanser. Polen hade gåt med i både EU och Nato, Polen var nära allierat med USA, Polen hade robust tillväxt och snabbt stigande levnadsstandard. Men Polen har inte infört euro vilket gjort landets ekonomi sårbarare. Nu har zlotyns värde sjunkit med 17 % mot dollarn och 10 mot euron. Problemen har importerats särskilt från Ungern och Ukraina som båda kommit överens med IMF om stora lån för att hindra att deras finanssystem kollapsar.

2008-45 s 14-15
"Finanskrisen skakar Kreml" hela artikeln
President Dimitrij Medvedev har sedan sitt tillträde i maj rest runt i flera europeiska huvudstäder för att klargöra Rysslands nya utrikespolitik och hur hans nya säkerhetspolitik för Europa ska fungera. I Östeuropa förstod regeringarna snart att det handlade om att ge Ryssland vetorätt när det gäller Natos utvidgning i östra Europa det amerikanska missilförsvaret. Men Ryssland har också påverkats av den internationella finanskrisen. Den har reducerat och i vissa fall eliminerat oligarkernas stora förmögenheter och minskat valutareserven till 300 miljarder dollar. Rysslands export förra året var värd 500 miljarder dollar varav 80 % kom från råvaror. Sjunkande råvarupriser blev därför en chock för Kreml. Gazprom tvingas överge några av sina stora projekt samtidigt som sociala investeringar som pensioner , utbildning, bostäder och sjukhus måste inte kan genomföras. Hundratals mindre provinsbanker kan komma att gå i konkurs.

2008-45 s 16-17
"I morgon är en ny dag"
De dåliga tiderna hindrar inte rika ryssar från att spendera. En del Moskvabor fortsätter att spendera rubel och oljedollar i rasande takt, varmed de bekräftar Moskvas rykte som överdådets och hedonismens notoriska centrum. Detta händer mot bakgrund av växande oro för den ryska ekonomin. Aktiemarknaderna har förlorat cirka 65 % av värdet sedan i maj. Oljepriset har sjunkit kraftigt och köparna av Rysslands övriga naturreserver har dragit ner på beställningarna.

2008-45 s 17-18
"Den ekonomiska livlinan försvagas" hela artikeln
För många fattiga länder i Mellanöstern har oljeländerna vid Persiska viken fungerat som en ekonomisk livlina i många år. Oljeländerna har erbjudit jobb till de fattiga ländernas medborgare som i sin tur skickat hem miljontals dollar. De rika araberna har varit trogna turister även när västerlänningar har tvekat att komma. Plötsligt ser livlinan väldigt skör ut särskilt när det gäller länder som Egypten och Jordanien. Oljeländerna dras också med i den globala finanskrisen och de försvagas av de sjunkande oljepriserna. Runt hela Persiska viken har aktiemarknaderna gått ned, till och med i boomstaden Dubai. Det glittrande Dubai var en dröm byggd på en skuldsedel. Skulden ökade med 49 % från 2007 till 2008.
En tillfällig avmattning här kan kännas som en kraschlandning i länder som Syrien, Egypten och Jordanien.

Finanskrisen, Afrika, Sydafrika
2008-45 s 24-25
"Afrika rider nog ut stormen"
Afrika känner av den globala krisen, men konsekvenserna är inte lika allvarliga som i andra världsdelar.
Värst drabbat är regionens största ekonomi, Sydafrika, som har mest kontakter med världen utanför. Randen har fallit med 30 % och inte ens guldet har klarat sig särskilt bra. Men landets banker verkar tillräckligt sunda för att kunna fortsätta låna ut pengar. Det finns inga större orosmoln men investerarna kommer att hålla ögonen öppna för att se vad som händer i presidentvalet nästa år.
Sjunkande råvarupriser och minskad efterfrågan från utlandet kommer att påverka många afrikanska ekonomier, utlandets investeringar, mängden hemskickade pengar och ulandsbistånd kommer att krympa. Södra Afrika är inte lika beroende av råvaror som förr. Internationella valutafonden räknar med att södra Afrika trots allt kommer att växa med 5,9 % i når och n6,2 % nästa år, vilket är långt över det globala genomsnittet på 3 %.

2008-45 s 29
"Det gäller att förankra ekonomin i verkligheten"
Intervju med nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman.
Innan Paul Krugman blev känd för sina kontroversiella krönikor i New York Times, där han kritiserade Bushs administration, hade årets nobelpristagare i ekonomi ändrat vår syn på internationell handel och krossat den allmänna uppfattningen att rika och fattiga länder kunde handla med varandra på lika villkor. Här ger han sin syn på den nya ekonomiska verkligheten, politiken och Nobelpriset.
Varför vi hamnade i en finanskris var att regelverken inte höll takt med systemet? I takt med uppkomsten av ett skuggbankssystem genomfördes fler och fler av världens transaktioner av institutioner som inte lydde under traditionella bankregler. En del handlade om justerad valutahandel. Följden för den reala ekonomin är att det blir svårare att låna och lönerna i toppen kommer att sjunka. Samhället blir kanske lite mindra ojämlikt.

2008-47 s 14-15
"Mycket väsen för ingenting?"
G 20-länderna undvek de krångliga frågorna. De träffades i Washington under ledning av den avgående presidenten George Bush och uppvisade en enad front under toppmötet men deltagarna sköt viktiga beslut på framtiden. De samlas åter den 30 april, och detta var kanske det viktigaste beslutet.

2008-47 s 15-16
"Nya medlemmar i maktklubben"
De stora tillväxtekonomierna bestämmer den nya världsordningen. En kombination av diplomatiska misstag i Bushs administration, en unik finanskris och ankomsten av Obamas era har oväntat snabbt institutionaliserat tillväxtländernas - Kina, Indien, Brasilien och Ryssland - uppgång till ingenting mindre än den mest svepande förändringen av det internationella systemet sedan andra världskriget. För sex månader samlades de så kallade BRIC-ländernas (som omfattar nästan halva jordens befolkning) utrikesministrar i Ryssland för att definiera gemensamma mål med principer som "ett mer demokratiskt internationellt system". Dessa är kampen mot terrorismen, säker energiförsörjning, socioekonomisk utveckling och klimatförändring. BRICs roll i Syd ska bli densamma som G8s i Nord. Kina äger världens största kapitalreserver.

2008-47 s 17-19
"Samarbete är lättare sagt än gjort"
Ledarna för världens största ekonomier har enats om att med gemensamma ansträngningar sätta fart på världsekonomin igen och uppdatera den ekonomiska världsordningen. Det producerades ett elvasidigt dokument men det viktigaste var nog det faktum att en ny maktbalans håller på att ta form i kölvattnet av den finansiella krisen. Det som nu sker är "den nya globala ordningens förlossningssmärtor". Internationella valutafonden och andra globala institutioner behöver reformeras i grunden så att de bättre speglar ändrade roller i världsekonomin. Man har enats om att inrätta ett nytt regleringsorgan och att ländernas finanssystem ska genomgå regelbundna, ingående granskningar av Internationella valutafonden. Man tog också upp frågan om löner och förmåner till finansinstitutens chefer. Barack Obama deltog inte i mötet med Vita huset gav uttömmande information till en av Obamas närmaste rådgivare. Bushs löfte om ett tolv månaders avbrott för protektionistiska åtgärder tilltalar nog Obama minst.

2008-47 s 19
"Nu fixar vi världen igen - Bretton Woods 1944 och 2008"
Mötet under veckan kalla Bretton Woods II till minnet av mötet av New Hampshire för 64 år sedan där man skapade Världsbanken , Internationella valutafonden och ett system som fixerade växelkurser vilket underblåste den snabba ekonomiska utvecklingen efter andra världskriget.

Finanskrisen, Kina
2009-03 s 22-24
"Kina har tappat aptiten på dollar"
Kina använder alltmer av statens pengar hemma för att mildra den globala krisens effekter. Kina har köpt amerikanska skulder för drygt 1000 miljarder dollar men nu börjar de behålla pengarna hemma vilket får smärtsamma följder för amerikanska låntagare. Kina behövs som marknad för de amerikanska statliga skuldebrev som måste ges ut för att finansiera stimulanspaketen. Kina är nu den största innehavaren av amerikanska obligationer, tidigare var det Japan. Nu behöver bankerna i Kina i stället stödja de kinesiska småföretagen med lån. Det5 finns dock många uppköpare av amerikanska statsobligationer, de anses vara stabilare att investera i än osäkra aktier.

Finanskrisen
2009-03 s 28-29
"Bolånekrisen slår mot Vita Huset"
Det handlar om en kopia av Vita huset som står i Atlanta och som nu kanske måste säljas på exekutiv auktion om det inte dyker upp någon rik arab eller kanske en före detta presidentkandidat som aldrig fick chansen att bo i det riktiga Vita huset.
Den iransk-amerikanske byggherren Fred Milani har bott i sju år i kopian men nu planerar han att sälja huset. Det är till salu för 9,88 miljoner dollar. Han har fått ekonomiska bekymmer sedan efterfrågan på de luxuösa villor han erbjuder kraftigt sjunkit. Milani har konverterat till kristendomen och han tror fullt och fast på att Gud kommer att hjälpa honom att sälja huset.

2009-04 s 25-29
"Hjulen snurrar allt långsammare"
Bilförsäljningen minskade i hela världen under fjärde kvartalet förra året. Framtidsutsikterna för en bransch, som är mycket beroende av lån och konsumentförtroende, är minst sagt oroväckande. General Motors skulle ha gått i konkurs innan den stora årliga bilmässan i Detroit om det inte varit för de federala nödlånen strax före jul. Under andra hälften av 2008 minskade efterfrågan på bilar mer än någon gång sedan den moderna bilindustrin föddes efter andra världskriget. Inget bilföretag och inget land är immunt mot krisen. Men det är de tre stora i Detroit som drabbats hårdast, Ford, general Motors och Chrysler. Av världens elva stora bilföretag är det Chrysler som löper störst risk att försvinna helt under 2009. GM har en stark har en stark position på de flesta utländska marknader, särskilt Kina som inom några år kommer att bli världens största bilmarknad. Över hela världen börjar bilföretagen att minska sin produktion vilket leder till att många förlorar sina jobb. Förhandlingar om lönesänkningar har redan börjat. Bilföretagen lider av kronisk överkapacitet. Kapaciteten är 94 miljoner bilar årligen men efterfrågan är bara 60 miljoner. Sedan länge är krediter bilbranschens blod. Fler än två av tre bilköp i Europa finansieras genom lån. I USA 90 %.
Orsaken är känd. Allt började i USA för drygt ett år sedan med bolånekrisen och de fördubblade oljepriserna.

2009-04 s 29-31
"Lyx rimmar illa med kris"
Frankrike är lyxmodets födelseplats och här möter man den globala recessionen som en chans till moralisk upprustning.
De stora glamourvaruhusen i USAs och Europas storstäder ser med fasa hur försäljningen och där den globala recessionen ses som en chans till moralisk upprustning.
I Frankrike är en era av överdåd slut och man återgår till en mer sansad fransk livsstil välsignad av president Sarkozy. Frankrike är fortfarande ett djupt konservativt land, där det av tradition är oacceptabelt att skryta med materiella tillgångar. De flesta fransmän använder bankkort, inte kreditkort så att de inte köper för mer pengar än de har. Därför finns det nu ett gyllene tillfälle att återupprätta franska värderingar som återhållsamhet och måttfullhet. Till och med försakelse och offer ses som helt i sin ordning just nu.
En fransk trendexpert kallar de påtvingade förändringarna för "en värderevolution". Karl Lagerfeld, Chanels Designer, talar om "den nya måttfullheten".
Artikeln ifrån International Herald Tribune.

2009-05 s 19
"Oljeproduktionen minskar snabbare än väntat"
Den globala oljeproduktionen minskar fortare än vad marknaden hade väntat sig eftersom produktionsminskningar i Opec-länderna, som Saudiarabien, Venezuela och Iran, sammanfaller med en skarp nedgång i produktionen i länder utanför kartellen, som Mexiko, världens sjätte största producent, vilket sammantaget kan leda till högre pris på oljan.

Finanskrisen
2009-05 s 26-28
"Sparsamhet är tidens melodi"
Det ekonomiska läget har givit upphov till en strikt sparsamhet i England av ett slag som inte skådats sedan matransoneringen upphörde 1954. Man köper mindre dagligvaror, lockas inte ens av generösa rabatter, och färre bilar och kläder. I stället är det skomakare, pantbanker och lågprisvaruhus som får fler besök och man efterfrågar kolonilotter för att odla sin egen mat. I Storbritannien såväl som i USA, Spanien och Irland tycks sparsamheten varsla om en mer djupgående förändring som betyder slutet för en livsstil, som byggde på otyglad konsumtion, underblåst av lättåtkomliga krediter. Hushållen konsumerar mindre, sparar mer och betalar tillbaka sina skulder.
Den riskbenägna, finansiella affärsmodellen som tillät bankerna att dela ut allt större lån och föra dem vidare till andra investerare som "tillgångar" har gått under. Bankerna måste åter koppla sina lån till säkerheter och kontrollera sina låntagare noggrannare annars får de inte ta hand om spararnas pengar längre.
Förlusterna är redan dubbelt så stora som efter IT-kraschen 2001 och hälften så stora som i den stora depressionen på 1920-talet.

2009-05 s 28-29
"Att överleva med hedern i behåll"
Finanskrisen tvingar många att sälja sådant som de för bara ett år sedan inte kunde tänka sig att leva utan. Medan resten av Ryssland blöder kontanter på grund av fallande oljepriser och svag valutakurs är det goda tider för pantbankerna. Omsättningen har ökat med 20 % sedan den globala krisen kom. De har fått en helt ny kategori kunder som tagit stora lån och inte har råd att betala räntorna.

2009-08 s 9-12
"Det jäser av oro"
50 miljoner jobb kan försvinna i år. Franska och brittiska fackförbund utropar strejk. Torsdagen den 29 januari drev krisen ut upp emot 2,5 miljoner människor på gatorna i bland annat Marseille, Brest och Bordeaux. Det var den hittills kraftfullaste protestaktionen mot Frankrikes nuvarande president. Två tredjedelar av fransmännen tror inte att deras regering förmår hantera krisen effektivt.
Gordon Browns anseende dalar ännu fortare än Sarkozys. Det oppositionella torypartiet har ett försprång på 10 - 12 procentenheter framför Labour.
I Ryssland kommenderar premiärminister Putin ut poliser på gatorna sedan kommunister och regeringsmotståndare tagit gatorna i besittning i Pskov och Volgograd och ända långt borta i Vladivostok. I Moskva vågade vänsteroppositionella till och med demonstrera på Röda Torget. Putins system är inte kapabelt att reagera flexibelt i en allvarlig kris. Arbetare tar sina liv när de inte kan betala de skulder i euro de tagit för att köpa bostäder och bilar sedan rubelns värde halverats.
Beijing satsar pengar på välfärdssystemet och försöker köpa sig lugn och ro med gåvor till de allra fattigaste. Trycket från medborgarna växer. Den galopperande tillväxten som hittills har legitimerat kommunistpartiets maktinnehav har bromsat. Det är framför allt den kringflyttande arbetskraften, så kallade migrerande arbetare som vållar den kinesiska regeringen bekymmer
I hela världen kan omkring 50 miljoner arbetstillfällen gå förlorade de närmaste elva månaderna.

2009-08 s 13-15
"Högmod går före fall"
Sjunkande oljepriser skapar ur västmakternas perspektiv en oväntad diplomatisk ljusglimt mitt i den globala recessionen. Oljetsarerna Vladimir Putin, Hugo Chávez och Mahmoud Ahmadinejad har mindre pengar att röra sig med, vilket tvingar dem att bli mindre karska. Imperierna som de byggt på olja visar sig vara instabila, sårbara för inflation och arbetslöshet och därtill kommer ökande politisk oro som äventyrar ledarnas personliga makt. Oljetsarernas försvagade positioner är en oväntad ljusglimt i den för övrigt mörka globala recessionen. Det går rasande snabbt utför. Oljeländerna drabbas hårdare än de flesta länder av den globala lånekrisen. Kollapsen var emellertid långtifrån oundviklig. Oljetsarerna själva grävde sina gravar genom att inte investera tillräckligt mycket i förbättringar av oljefälten eller i utvecklingen av andra exportprodukter än olja.

2009-09 s 3-4
"En för alla, alla för en" hela artikeln
Krisen sprider sig och solidaritet är ett måste, säger Europas ledare. Sex länders ledare träffades för att nå fram till en gemensam ståndpunkt inför G20-ländernas möte i London i april. Det var ledarna för Frankrike, Storbritannien och Tyskland, liksom Spanien, Holland och Tjeckien i egenskap av ordförandeland i EU. De oroas av den ekonomiska smitta som snabbt sprider sig i Östeuropa men också i euroländerna. Störst ansvar kommer Tyskland att ta i egenskap av landet med unionens starkaste ekonomi.

2009-09 s 8-9
"Östeuropa kan inte betala räkningen" hela artikeln
Ända sedan Berlinmuren föll har länderna i Östeuropa varit viktiga allierade till USA. De har anammat kapitalism av amerikanskt snitt och tagit stora lån i västeuropeiska banker för att finansiera sin utveckling. Nu är det dags att betala räkningen. Utvecklingsboomen som förvandlade Polen, Ungern och andra före detta sovjetiska satellitstater till heta marknader är nu på väg att kollapsa med följder både för Västeuropa och USA. Krisen har tvingat Internationella valutafonden att rycka in. De senaste månaderna har fonden lånat miljarder till Ukraina, Island, Ungern och Lettland. Regeringarna har minskat sina utgifter i takt med att valutorna försämrats vilket lett till en våg av allt våldsammare protester i hela regionen.

2009-10 s 3-4
"EUs ledare ska besegra krisen och hjälpa varandra" hela artikeln
En snabbt växande finanskris i Central- och Östeuropa och ökande oro för att recessionen blir djup och lång i hela Europa var anledningen till att EUs ledare samlades i Bryssel det gångna veckoslutet för ännu ett "katastrofmöte". Eller, om man ska vara lite mera exakt, två separata toppmöten. För tidigare under dagen träffades regeringscheferna i de nio östeuropeiska länder som ingår i EU på Polens ambassad för att prata ostört. Detta underströk djupa motsättningar och oenighet mellan Europas politiker. De nio är hårt ansatta ekonomiskt liksom Irland och Grekland i eurozonen.
EUs ordförandeland, Tjeckien, hade kallat till mötet för att visa på att EU är aktivt och enat. Man enades om att varje land ska hjälpa de östeuropeiska ekonomierna utan att bryta om den inre marknadens regelverk.

2009-11 s 16-18
"En värld full av bekymmer"
Den globala recessionen är ett fall för CIA. Kampen mot terrorismen och stopp för kärnvapenspridning står inte längre överst på dagordningen. Det största orosmolnet på kort sikt i USA är den globala ekonomiska krisen och dess geopolitiska konsekvenser, konstaterar Barack Obamas underrättelsechef Dennis Blair. CIAs uppgift är därför för närvarande att studera vad som händer om det globala systemet rasar ihop. Frågan är vilka meriter som CIAs personal har när det gäller ekonomiska analyser av detta slag.

Finanskrisen, Samhälle
2009-12 s 10-14
"När jobben försvinner"
Världsekonomin står inför det största bortfallet av arbetstillfällen på flera decennier. I Spanien och Irland har byggindustrin kollapsat, i Japan förlorar människor inte bara sina jobb utan också sina bostäder.
Regeringarnas reaktioner på detta faktum kommer att påverka arbetsmarknaderna i flera år framöver. Återhämtningen kommer att ta lång tid och när efterfrågan väl ökar kommer arbetsmarknaderna att se annorlunda ut. I världen efter bubblorna kommer skuldsatta konsumenter att spara mer och överskottsekonomier från Kina till Tyskland kommer förlita sig mer på inhemska utgifter. De senaste årens boomsektorer, från bygge till finans har sina glansår bakom sig. Miljontals människor måste försöka hitta helt nya arbetsuppgifter. Strukturförändringar med många tillfälliga jobb lägger en oproportionerligt stor börda på lågutbildade, invandrare och unga. Svaga arbetsmarknader kan underblåsa främlingshat, framför allt i Europa särskilt i Europa som genomlever sin första allvarliga recession sedan invandringen började öka markant.

Originalartikel i The Economist "When jobs disappear". Eller läs den här.

2009-12 s 16-19
"Global avmattning"
Världshandelns volym har fyrfaldigats sedan 1982. Många betraktar denns exceptionella tillväxt som en del av världshistoriens största kreditbubbla. Världshandeln mattas av, arbetstakten avtar i de stora hamnarna, och gästarbetare söker sig hemåt igen. Nästan allt som tillverkas i Singapore går på export. Och nu är den slut. Exportboomen i Singapore var kopplad till en lånefinansierad köpfest i USA, som upphörde tvärt. Recessionen i Singapore är den värsta i Sydostasien. Den hårdtrafikerade hamnen i Singapore har blivit en maritim parkeringsplats ockuperad av sysslolösa lastfartyg från hela världen.
Invandrare och gästarbetare utvisas. Pengar de skickat hem - en ekonomisk livlina för miljontals människor - har minskat överallt. I Kirgisien har därför vädjat om nödhjälp från FNs livsmedelsprogram.
Budskapet från väst är att hemma är bäst när det gäller att skapa nya arbetstillfällen och investera. Världen är på väg mot en avglobalisering. En rad länder vidtar protektionistiska åtgärder även om världens ledare lovat att undvika detta.

2009-13 s 20-22
"Den fackliga rörelsen har vind i seglen"
Kapitalismens kris ger fackföreningsrörelsen en chans att stärka sin ställning och förnya sig. I USA har fackförbunden stärkts och uppfattas mer positivt än vad de har gjorts sedan president Carters dagar. President Obama är också en av fackets största fans. Han har utnämnt Hilda Solis, dotter till en förtroendevald i transportarbetarförbundet, till arbetsmarknadsminister och godkänt ett antal fackvänliga lagförslag. Fackets ledare är angelägna om att utnyttja situationen så mycket som det går. Bland annat för att skaffa fler medlemmar. Idag är det bara åtta procent av de amerikanska löntagarna som är organiserade jämfört med över 35 % på 1950-talet.

2009-13 s 27-28
"När hjulen börjar snurra igen "
Den globala krisen är egentligen inte global. Tillväxtjättar som Kina har ett helt annat utgångsläge än USA. Deras självförtroende har stärkts under detta elände. BNP väntas krympa med tre procent i USA och Europa och med nära sex procent i Japan medan Kina och Indien fortsätter att växa med sju respektive fem procent. Detta tillväxtgap kommer att omforma världens ekonomiska framtid. Lika bra går det inte för de två andra BRIC-länderna, Brasilien och Ryssland även om Brasilien spås växa med 4,3 % och Ryssland med 2,8 %. Om siffrorna är korrekta kommer tre av världens största ekonomier att vara asiatiska inom två decennier - Kina, USA, Indien och Japan. Ett nytt "asiatiskt under" är på gång.
När världens konsumenter börjar köpa saker igen kommer de att göra det i BRIC-länderna.
2009-14 s 3-4
"Skyddsnäten börjar bli lite slitna"
En kris i slowmotion tar form i välfärdsländerna där medelklassen börjar känna av den ekonomiska avmattningen. Fransmännen äter nästan utgången mat och italienarna snattar pasta och parmesan. Den amerikanska drömmen handlar om möjligheter och den europeiska om jämlikhet och rättvisa.
Krisen har förändrat gamla ingrodda vanor. Livsmedelsbutikerna rear nu ut mat som närmar sig hållbarhetsgränsen i stället för att kasta den i soporna. Italienska mammor har motvilligt börjat använda begagnade kläder till barnen. En kriminell specialitet har försvunnit, stöld av koppar och andra metaller från byggarbetsplatser. Dessa ligger nu öde och det höga, lockande priset har dalat.

2009-14 s 5-8
"Baksmällan"
De nya EU-länderna i Öst- och Centraleuropa har haft större nytta av globaliseringen än de flesta. Men nu har den ekonomiska krisen slagit hårt mot de före detta socialistiska staterna. I Polen och Tjeckien minskar BNP i rekordfart. Lettland, Rumänien och Ungern behöver flera miljarder dollar i stöd. Det tog 20 år för Östeuropa att besegra den statliga planekonomins gamla, ineffektiva strukturer. Framför allt de baltiska staterna kastade sig in i en hektisk kapplöpning som ledde till tvåsiffriga tillväxtprocent. Så sent som i fjol rådde full sysselsättning i Tjeckien. Måste nu de västeuropeiska länderna som själva försöker överleva krisen betala för öststaternas baksmälla? Sötebrödsdagarna är över, valutakurserna har dalat, lånade pengar har använts till konsumtion och skapat flotta vanor, i bästa fall stannar tillbakagången vid stagnation men också konkursen rycker närmare.
Bäst eller minst sämst går det för den polska ekonomin.

Bulgarien
2009-14 s 8-9
"Krisen slår hårt mot bönderna"
Korruption och byråkratisk inkompetens blockerar ekonomiskt stöd till Bulgariens bönder. EU har satt av 6,5 miljarder euro i subventioner och landsbygdsstöd åt Bulgarien. Men mycket hålls inne på grund av misstänkta bedrägerier och korruption. I fjol pekades Bulgarien ut som EUs mest korrumperade nation. Ett annat problem för bönderna är den snåriga byråkratin och bristen på kvalificerade specialister i jordbruksdepartementet som skapat oreda i EUs utbetalningar. Många bönder är hårt skuldsatta eftersom det krävdes stora investeringar i deras gårdar för att de skulle få vara med på EUs inre marknad.

Ungern
2009-14 s 10-11
"Nu stänger fabriken"
En jeansfabrik hjälpte kapitalismen att slå rot 1988. Med den kom en ny produktionsmentalitet och ett nytt arbetssätt som var främmande för det socialistiska systemet. Den förändrade oss alla.
Nu är den ännu ett offer för den ekonomiska krisen. I juni mister 500 personer i en liten stad i Ungern sina jobb. Nu stängs Levi-fabriken. Den globala finanskrisen slår hårt mot Ungerns ekonomi och väcker oror i hela Europa för att länderna i det forna Sovjetblocket kommer att förvandlas till tunga bördor för EU 20 år efter Berlinmurens fall. Regeringarna är oroliga för att deras grannar i väst överger solidariteten. Finanskrisen har lyft fram sprickorna i öststaten inte minst i Ungern. Det märkliga är att det inte märks någon krismedvetenhet i butiksgalleriorna eller på de flotta boulevarderna i Budapest.

Ryssland
2009-14 s 11-12
"Stackars rika ryssar"
Strömmen av dåliga ekonomiska nyheter fortsätter. Industriproduktionen fortsätter att rasa, arbetslösheten stiger, löneskulderna växer snabbt - och en del stora företag ligger sannolikt på dödsbädden. Inte ens oligarkerna skonas när ekonomin mattas av. I takt med att råvarupriserna har sjunkit har Rysslands krösusar sett sina förmögenheter krympa.

2009-15 s 15
"Små ljusstrimmor i den nattsvarta krisen"
Spridda, små, gröna skott i den globala ekonomin väcker hopp om att recessionen kanske planerar ut senare i år och jämnar vägen för en ekonomisk återhämtning 2010. I USA är detaljhandeln överraskande stabil. Nyckelfrågan är om konsumtionens stabilisering på kort sikt är hållbar. En miljon tyska konsumenter har nappat på erbjudandet att mot 2500 euro i kompensation byta ut gamla bilar mot nya, mer bränsleeffektiva fordon, vilket främjar produktionen. I Kina kombineras en mer optimistisk stämning inom det kinesiska näringslivet med återhämtning inom detaljhandeln, ökat utlåning och stark återhämtning på aktiemarknaden.
Chefsekonomen hos Goldman Sachs, Jan Hatzius, menar att "detta kvartal blir nog lika dåligt som det förra, men nästa eller näst nästa ljusnar det kanske lite".
Det blir kanske en optimistisk, grön vår 2010, med ökade förhoppningar om en andra mandatperiod för den svenska alliansregeringen som följd!
Signs of green shoots raise hopes en artikel av Krishna Guha i Washington i Financial Times den 3 april, eller här Finanskrisen1509.

Spanien, Finanskrisen
2009-17 s 4-5
"Deflationsspöket lurar i kulissen" hela artikeln
Fallande priser i framför allt Spanien väcker farhågor om deflation lite varstans. I Spanien har priserna gått ner överallt men det leder sällan till en ökad försäljning bara ännu mindre intäkter. Arbetslösheten kan snart tangera 20 % och kombinationen stigande arbetslöshet och sjunkande priser kanske innebär att Spanien redan befinner sig i det första stadiet av deflation. Och detta är inte ett unikt spanskt bekymmer. Luxemburg, Portugal och Irland rapporterar också prissänkningar.

2009-17 s 13
"Ekonomi ersätter religiös ideologi i krisens spår"
Vid sidan om export, sysselsättning och tillväxt skördar den finansiella krisen ännu ett, mindre omtalat offer: politiska islam. I muslimska länder världen runt har väljare börjat vända islamister och andra ideologiska partier ryggen till förmån för mindre spännande men kompetenta teknokrater.
I Turkiet led det religiösa Rättvise- och utvecklingspartiet" (AKP) stora förluster i förra månades lokalval. Stödet för AKP minskade med åtta procentenheter. Premiärminister Tecep Tayip Erdogan koncentrerade valkampanjen på en rad islamistiska frågor, inklusive kritik av Israel men de turkiska väljarna var mer intresserade av jordnära frågor som landets krympande ekonomi.
Även i valet i Indonesien gick et dåligt för islamisterna som fick 25 % av rösterna mot 38 % 2004. I en opinionsmätning i februari s varade 76 % av de tillfrågade att regeringen borde koncentrera sig på ekonomisk utveckling medan bara 0,8 % ville ha religion och moraliska värderingar som kärnan i politiken.
Överlevnad och ekonomiska frågor har blivit mycket viktigare för folk än religiös ideologi.
Nästa test blir Iran där president Ahmadinejad ställer upp till omval i juni.

Newsweek "As Economies Sink, Religious Radicals Suffer Setbacks"
Eller här EkonomiIslam1709.html.

Finanskrisen
2009-17 s 15-17
"Det som går upp faller alltid ner"
Nya idéer och tekniska framsteg har i ett par hundra år sett till att råvarupriserna alltid kommit ner på jorden igen. Det finns bara en råvara vars pris ökar i ett inflatoriskt klimat och det är guld. För närvarande är tillgången mycket större än efterfrågan när det gäller nästan alla andra råvaror och den kommer sannolikt att minska under minst två år. Kinas efterfrågan på råvaror kommer inte att fortgå i samma takt som de senaste åren.

Bilindustrin
2009-19 s 24-27
"Framtidens bil är made in China"
Kina har världens största bilmarknad och landets ledare vill gärna äga och styra den.
Amerikansk smak dominerade världens bilmarknad i hundra år, men nu sker en förändring. Idag är det den alltmer välbeställda kinesiska bilköparen som bilindustrin försöker tillfredsställa. Beijings mål för bilförsäljningen 2009 är 10 miljoner enheter, 10% mer än förra året. I så fall säljer Kina 1 miljon fler fordon än USA i år. Detta ger Kina mycket stort inflytande när det gäller standard och design i hela industrin. Framtidens bil blir liten, grön och - made in China. De kinesiska företagen har en viktig konkurrensfördel - det faktum att de leds av (och gynnas av) Kinas kommando- och kontrollregering.

2009-19 s 27-28
"Hybriden är redan passé"
Bilindustrin står på tröskeln till en period av tekniska innovationer som aldrig förr. De många innovationerna inom bilindustrin just nu kan vara ett hot mot existerande, miljövänliga hybrider. En ny generation biltillverkare undviker det traditionella hybridformatet till förmån för elbilar - som drivs enbart av batterier - eller "stickkontakt-hybrider". Denna har både en elmotor och en bensinmotor, men det är den elektriska motorn som driver hjulen. Bensinmotorn genererar elektricitet för att ladda batterierna. Om man inte färdas längre än vad batterierna orkar - cirka åtta mil - startar aldrig bensinmotorn. Batterierna kan laddas i en vanlig stickkontakt. I framtiden kan det finnas "bytesstationer" där ägarna ska kunna byta ut lågladdade batterier mot fulladdade.

2009-19 s 28-30
Toyotas problem får en hel stad att bäva" hela artikeln
En gång drömde Toyota City om att bli som Detroit. Idag vill den japanska bilstaden till varje pris undvika att bli som Detroit. Många invånare i Toyota City oroar sig för framtiden om recessionen blir långvarig men de flesta tror att Toyota City kan rida ut stormen på sikt. Man lyfter fram traditionell etik och starkt självförtroende. Gatorna i Toyota City är extremt rena, butikerna är prydliga och kriminalitet är ett okänt begrepp. Många av stadens utländska invånare, varav de flesta är latinamerikaner, har packat ihop och gett sig iväg.

2009-19 s 30-31
"Fiat friar till Opel"
Fiat vill ta över Opel, men frieriet möts med ganska stor skepsis. Tyskarna misstänker att italienarna egentligen försöker rädda sig själva med Opels hjälp. Tusentals brittiska och andra jobb äventyras av planerna på en sammanslagning av General Motors europeiska operationer och italienska Fiat. Fiats planer går ut på att samla de tre varumärkena Fiat. GM och Chrysler under ett tak och skapa ett imperium med total försäljningsvolym på runt sju miljoner bilar per år. Den svenska regeringen har också haft kontakt med Fiat avseende Saabs framtid. Saab ägs av GM.

2009-24 s 25-29
"Jätten GM föll med ett brak"
General Motors konkurs är bara ett kapitel i en lång historia om vanstyre och gradvis förfall. GMs ansökan om konkursskydd den 1 juni kom som en skräll. Fram till 2008 var GM världens största biltillverkare och sysselsatte 234 500 människor varav 91 000 i USA, och 11 500 underleverantörer. Nu var tillgångarna värda 82,2 miljarder dollar medan skulderna uppgick till nästa det dubbla. Sjunkande huspriser gjorde att många amerikaner sköt upp inköpet av ny bil och ovanpå detta fördubblades nästan bensinpriset. Efterfrågan på stora pickups och SUV minskade kraftigt.

2009-24 s 29
"Skulle Konfucius ha kört Hummer?"
Sichuan Tengzhongs beslut att köpa Hummer av General Motors förbryllar många. Den bensinslukande bilen är antingen en drömbil eller en pinsamhet - det beror på vem man frågar. För nyrika kineser är Hummer en statuspryl medan andra ser köpet som ett dåligt omen, symbolen för amerikanska överdrifter innan snabbt ökande bensinpriser och fastighetsmarknadernas kollaps fick amerikanerna med ödmjuka.

2009-25 s 17-18
"Framtiden utvisar vem som gjorde rätt" hela artikeln
Den ekonomiska återhämtningen kan gå snabbare i USA än i Europa. I förra veckan kom nya tecken på att den amerikanska ekonomin håller på att åtminstone stabiliseras. Samtidigt pekar den ekonomiska barometern i Europa på fortsatt dåligt väder. I USA har detaljhandelns försäljning visat en liten ökning samtidigt som arbetslösheten har minskat och aktiekurserna stigit. Washington la direkt hundratals miljarder dollar på stimulansåtgärder jämfört med Europas farhågor för att sådana åtgärder skulle leda till ökad inflation. En del experter tror ändå att Europas strategi kommer att vinna i längden. Tillväxten i Europa väntas bli blygsam i många år men Europa kommer inte att tyngas under lika stora skulder som USA. OECD bedömer att 25 miljoner arbetstillfällen försvinner i de utvecklade ekonomierna mellan 2007 och 2010. Arbetslösheten blir den största sedan andra världskriget.

2009-28 s 29-31
"I flygande fläng" hela artikeln
Chefen för Ryanair, Michael O'Leary, berättar här om företagets utvidgningsstrategi, de stora, etablerade flygbolagens svårigheter och hans ambition att uppfostra resenärerna till bättre kunder. Ryanairs 200 flygplan använder mindre flygplatser och tar betalt för allt utom själva transporten. Ryanair mår bara bra av ekonomiska nedgångar som däremot drabbar de stora flygbolagen hårt. Billiga alternativ profiterar alltid på recession. Ryanair har 2,3 miljarder euro i kassan och kan till exempel lägga ett bud på Lufthansa. Ryanairs favoritpassagerare åker med bara handbagage. 75 % av resenärerna har redan valt denna modell. Ryanair erbjuder inge restaurangverksamhet, bolaget transporterar passagerarna från punkt A till punkt B. Billigt och tryggt. Bokning måste ske på Internet och boardingpasset skrivas ut hemma. Kanske blir det myntlås på toaletterna.

2009-34 s 16-18
"Asiens anmärkningsvärda återhämtning"
De fyra asiatiska tillväxtländer som rapporterat BNP- siffror för andra kvartalet 2009 (Kina, Indonesien, Sydkorea och Singapore) har sett en tillväxt på över 10 % på årsbasis. Även det trögare Japan verk återhämta sig snabbare än jämbördiga västländer. Sammanräknat verkar att Asien i tillväxt växa med mer än 5 % i år medan de gamla G 7-länderna riskerat att sänka sin BNP med 3,5 %. Den inhemska konsumtionen har ökat rejält igen på grund av de finanspolitiska stimulansåtgärderna i regionen blev mer omfattande och har fått verkan snabbare än i väst. Låg skuldsättning i den privata sektorn har gjort hushållen och företagen långt mer benägna att spendera de statliga bidragen. De asiatiska bankerna var också i bättre form än de västerländska. I reda pengar kommer ökningen av konsumtionen i Asien i år mer än väl att täcka konsumtionsminskningen i USA och eurozonen. Denna förflyttning av konsumtionen kommer att bidra till att världsekonomin finner en ny balans.

2009-38 s 27-28
"Snälla kineser, sluta spara!"
I takt med att den globala finanskrisen ebbar ut börjar företagsledare och politiker världen runt att fundera på hur normaltillståndet kommer att se ut i världsekonomin efter krisen. Vilka länder blir tillväxtmotorer? Var öppnar sig nya affärsmöjligheter? Och vad händer med obalanserna i den globala handeln och det globala sparandet? Konsumtionen svarar idag för 60 % av världens sammanlagda BNP. I Kina räknar man med att det till 2015 uppstår en miljard nya konsumenter som blir medelklass med en enorm total köpkraft. Hur snabbt detta går och vilken roll asiaters tendens till att spara kommer att förändras är en avgörande faktor i prognosen för världsekonomin efter krisen. Redan i dag är Kina världens femte största konsumentmarknad efter USA, Japan, Storbritannien och Tyskland. Kina har den lägsta konsumtionen i förhållande till BNP av alla stora ekonomier.

2009-38 s 27-28
"Krisen slår hårt mot de rikaste!"
Många länder höjer skatten och skärper regelverken. Världens rika har plötsligt blivit måltavla för politiker och skatteindrivare.
Den brittiska regeringen höjer skattenivån från 40 till 50 procent för de som tjänar mer än 1,7 miljoner kr och har inlett en rigorös jakt på skattesmitare i Schweiz och Singapore. Indien har lanserat en kampanj för att spåra miljarder i "svarta pengar" eller de rikas undangömda vinster. I flera andra europeiska länder har skatterna höjts för högavlönade.
På G20-gruppens möte i Pittsburgh krävde fransmän och tyskar att det sätts tak för bonusarna i finanssektorn. Gruppen funderar också på att införa sanktioner mot skatteparadis som Uruguay och Panama. Schweiz har inför det ökade trycket börjat lätta på banksekretessen.

2009-38 s 29-31
"Kvinnor kan!"
Det har inte varit lätt att hitta ljuspunkter i den globala ekonomin de senaste åren. Tillväxtmarknaderna som förr var lika många som möjligheterna att låna billigt har blivit sällsynta. Men de senaste månaderna har ekonomer, konsulter och andra i branschen fått upp ögonen för en ny, kommande marknad, som med tiden kanske blir den största och mäktigaste av alla: kvinnorna. Enligt en ny undersökning av Boston Consulting Group (BCG) kommer under de närmaste fem åren allt fler kvinnor att förvärvsarbeta och kommer att tillsammans tjäna 5000 miljarder dollar mer än idag. Deras ökade konsumtion är den hittills största nya marknaden i världshistorien. En rapport i augusti av Goldman Sachs med titeln "Plånbokens makt" utropar kvinnorna till framtidens ekonomiska motor. Den nya marknaden kommer att fokusera på hälsa, utbildning och barnens välgång. Den ökade tillväxten kommer att skapa större jämlikhet mellan könen och få stora effekter på kvinnans status runt om i världen.
Fler välbetalda kvinnor i de rika länderna, äldre underbetalda kvinnor går i pension, i kombination med ett växande antal förvärvsarbetande kvinnor i de fattiga länderna ligger bakom den globala inkomstökningen för kvinnor. Den ekonomiska krisen har slagit hårdast mot manliga jobb. 80 % av alla förlorade jobb i USA är manliga.

2009-46 s 4
"Frihandelsystemet stod pall"
Enligt ett dokument som sammanställts av EUs handelkommissionär från oktober 2008 till oktober 2009 infördes eller övervägdes "runt 223" åtgärder av EUs handelspartners, varav Ryssland och Argentina stod för de flesta. Men det finns inga tecken på en tilltagande protektionism vilket en del befarade när den globala avmattningen blev påtaglig. G 20 gruppens bestämda försvar av den fria handeln har skickat viktiga signaler till omvärlden.

2009-46 s 7
"Kapitalismen är inte särskilt populär"
20 år efter Berlinmurens fall är de flesta människor missnöjda med kapitalismen. En undersökning gjord på uppdrag av BBC i 27 länder visar att bara 11 % av de tillfrågade anser att kapitalismen fungerar bra i sin nuvarande form. 23 % anser att den fria marknadsekonomin har stora brister. I Frankrike var siffran 43 %. De två länder som är mest positiva till kapitalismen är USA och Pakistan.
Sovjetunionens sammanbrott välkomnas av 54 % av alla tillfrågade. Särskilt höga är siffrorna i Europa, 79 b% av tyskarna, 76 av britterna och 74 % av fransmännen är glada för detta. Men i Egypten beklagar 70 % av de tillfrågade Sovjetunionens fall.

2009-50 s 26-27
"Bilen som körde vilse"
Den långa dödskampen hos ett av Europas konstigaste bilmärken.
Det svenska bilmärket Saabs dödskamp har varat i 20 år och nu verkar den snart vara över. Saab har vårdat sin arvsmassa från 1947 och alla genetiska effekter vilket ledde till att bilmodellen störtade i fördärvet redan för tjugo år sedan. Det fanns inte tillräckligt med kunder för sådana bilar men GM ville ändå ha företaget. GM blev som en virussjukdom för Saab. På bara några få år hade GM förstört "Saabandan" som egentligen var själva mjölkkon i företaget. Saab vände sig till ett speciellt klientel som gärna betraktade sig som intellektuella, miljömedvetna individualister. Och dessa erbjöd GM en stor flott terrängbil för fyra år sedan i en tid när varje förolämpning mot Saab-märket kunde liknas vid en likskändning. I januari kommer GM att dela ut dödsstöten mot Saab. 20 års dödskamp i GMs vård är tillräcklig. Låt frid råda i Trollhättan.
Artikel i der Spiegel: Arktische Irrfahrt.

2010-01 s 17-19
"Tre krafter bäddar för stabilitet"
Terrorism och ekonomisk oro förmår inte hålla världen tillbaka någon längre tid. Återhämtningen beror inte på att marknaderna förmådde stabilisera sig av egen kraft. Nej det var regeringarna som hade lärt sig den Stora depressionens läxa och som var fast beslutna att inte upprepa den tidens misstag om krisen slog till igen. Genom att utöka de statliga stöden till ekonomin skapade de buffertar mot de värsta skadorna. De generösa sociala trygghetssystemen dämpade också stötarna.
Ett annat skäl är att det rådande, globala ekonomiska systemet är mycket tåligare än vi tror. Dagens värld kännetecknas av tre krafter som tillsammans skapar stabilitet.
a) Det råder fred mellan stormakterna. Den kostsamma geomilitära konkurrensen är slut. En liknande situation har inte funnits på minst 175 år, kanske på 400 år.
b) Segern över inflationen efter en kamp som pågick i flera decennier. På 1970-talet ledde hyperinflationen i många länder till att medelklassen och dess besparingar förstördes. Det blev bakgrunden till många politiska dramer som statskupper i Latinamerika, störtandet av shahen i Iran med flera. Låg inflation underlättar för folk i allmänhet, företag och regeringar att planera för framtiden, vilket också är en förutsättning för stabilitet.
c) Den tredje kraften som underbygger det globala systemets uthållighet, är kontaktmöjligheterna via modern teknik. Kärnan i globaliseringen är att kunskap sprids i hela världen. Och den är kanske den viktigaste orsaken till att det rådande systemet är stabilt.

2010-02 s 29
"H&M i dålig dager"
Osålda H&M-kläder hittades i sopor samtidigt som hemlösa höll på att frysa ihjäl.
En av klädkedjans megabutiker på Manhattan i New York anklagas för att förstöra osålda plagg och dumpa dem i soppåsar mitt under en av de kallaste vintrarna. Nicole Christie på H&M uppger att plagg som inte motsvarar kvalitetskraven regelbundet skänks till hjälporganisationer inklusive UN-HCR. I fjol blev det en halvmiljon plagg.

2010-03 s 26-27
"Bric-länderna är på gång"
Om man föser ihop en jaguar, en björn, en tiger och en panda blir det säkert livat värre, men det vore fåfängt att be om lite lugn och ro. Efter ett strålande decennium håller Bric - Brasilien, Ryssland, Indien och Kina - på att repa sig efter en relativt lindrig kris. Tyngdpunkten i den globala ekonomin är på väg mot en ändring nu när världen reser sig från recessionen. Kinas storlek och öppenhet för handel ger landet en lika stor tyngd som de övriga tre länderna tillsammans. Indien som har nästan lika många invånare som Kina lockar med sin mjukvaru- och serviceindustri. Brasilien är världens effektivaste jordbruksland och Ryssland säljer främst olja och naturgas.

2010-04 s 26
"Hur kunde det gå så illa?"
En Saabägares klagosång: Det verkar som om väldigt många har haft mycket fel om Saab, inte minst när det gäller bilmärkets överlevnadschanser. Myter krossas förr eller senare och nu är det myten om Saab som går hädan. Enligt insiderinformation sålde Saab bara 21000 bilar förra året. Det är svårt att tro att någon förmår driva Saab med lönsamhet efter sådana resultat. Saab har bara varit ett populärt bilmärke i tre länder, Sverige USA och Storbritannien. Men Saab har fortsatt att dupera kunderna. Gång på gång har vi fallit för reklamen. Till och med nu när företaget är nära undergången upprepas klyschorna om hur innovativ Saab alltid varit.
Tiden har hunnit i kapp Saab. Recessionen har slagit mot alla biltillverkare men Saab har drabbats hårdast.

2010-04 s 26-27
"Dollargrinens saga är all"
Kan amerikanerna lära sig att tycka om små bilar? Branschens framtid hänger på det. På den årliga bilmässan i Detroit visades upp många små bilar av det slag som utgör majoriteten i Europa men som amerikanerna ser som "fattigmansbilar". De har svårt att skiljas från sina pickuper och muskulösa SUV-bilar. Små, bränslesnåla bilar är en nödvändighet eftersom nya normer för bränsleeffektivitet börja gälla redan 2016. Frågan är huruvida de amerikanska bilköparna är beredda att betala tillräckligt mycket för att de små bilarna ska bli lönsamma.

2010-05 s 12-13
"Eliten har förlorat folkens förtroende"
Om det fanns något att hämta från Världsekonomiskt Forums årliga möte i Davos för politikens och näringslivets höjdare, så var det insikten om att förtroendet för regeringar, företag och framför allt banker är lika dåligt som fotfästet på de ishala gatorna i Davos. Det enda säkra är den fortsatta osäkerheten. Obamas ekonomiske chefsrådgivare, Lawrence Summers gjorde pessimistiska uttalanden särskilt om arbetslöshetens utveckling. I kontrast till detta påstod Zhu Min, andre man vid Kinas centralbank att "Kina har haft ett bra år!". De kinesiska delegaterna utstrålade ännu större självförtroende än för två år sedan vilket speglar den globala maktförskjutningen österut. Medan amerikaner och japaner sett sina ekonomier krympa eller stagnera.

2010-09 s 26-28
"Den politiska högern klarade kapitalismens kris"
I många västerländska demokratier har den ekonomiska krisen märkligt nog inte försvagat styrande mitten-högerregeringar. Förra årets EU-val var en triumf för de konservativa partierna. Högerns framsteg i hela Europa toppades i november förra året när EU gav den nya presidentposten till Herman van Rompuy som tillhör det konservativa lägret. I Nya Zeeland tog 2008 Nationalpartiet makten varvid nästan 10 års Labourstyre avbröts. Samma år återvaldes de konservativa i Kanada. Det är egentligen bara i USA som det gått på annat sätt.
Ett skäl kan vara att de icke-ekonomiska frågor som ligger de konservativa varmt om hjärtat - brottslighet, invandring och nationell säkerhet - är lika viktiga i en recession som annars. De framgångsrika höger-mittenpartierna vilar på en konservatism som traditionellt tar avstånd från total liberalism på det ekonomiska området.

Forskning, Ekonomi
2010-09 s 29-31
"Världens mest lyckade misstag"
Det isländska företaget deCode har upptäckt fler gener än något annat företag i världen. Tänk om deCode hade kunnat tjäna pengar också. Kári Stefansson är företagets karismatiska grundare. Målet var att lösa DNA-mysterierna och bestämma orsakerna till många av världens allvarliga sjukdomar. Den potentiella fördel han hade var den genetiskt homogena isländska befolkningen. Företagets enorma databas gjorde att det blev en av världens främsta aktörer inom biotekniken. Företaget var mycket framgångsrikt och stundom använde Stefansson forskningstidskriften Nature som "sin personliga blogg". Vad deCode inte lyckades med var emellertid att upptäcka en förnuftig affärsmodell. Bland annat gjorde de Code det fatala misstaget att överlämna sitt rörelsekapital till Lehman Brothers, som placerade pengarna i osäkra papper. Detta i kombination med den globala finanskrisen orsakade stora förluster och i november förra året kom konkursen. Företaget har dock återuppstått med hjälp av nya pengar från Saga Investments med Earl "Duke" Collier som VD som försöker införa finansiell disciplin.

2010-13 s 28-29
"Detroit försöker resa sig efter kraschen"
Arbetet med att "storleksanpassa" Detroit är mycket mödosamt och absolut nödvändigt. Den hårda tiden har stimulerat radikalt tänkande. Det mest brådskande är att skapa jobb, bekämpa brottsligheten och städa upp i stadens finanser. Innan Detroit kan växa måste det krympa. Utmätningen av så många hus som följde i finanskraschens spår försvagade även sunda områden i staden. Bilindustrins kollaps ökade arbetslösheten till nära 30 %. Två senkomna insikter: Detroit måste så frön till en ny ekonomi och staden har inte längre råd med sig själv. Detroit måste storleksanpassas. I första han handlar det om skolor, byråkrati och markanvändning. Fackförbunden bjuder hårt motstånd. 45 skolor stängs redan i år.

2010-13 s 30-31
"Hur man skapar gröna jobb"
Man ska akta sig för politiker som lovar att skapa miljoner nya jobb i en grön ekonomi. De kommer inte att kunna infria sina löften. De påstår att nya jobb ska skapas inom miljövänligt inriktade branscher som vind- och solkraft eller via omvandling av till exempel sågspån till bränsle. Men erfarenheten motsvarar inte denna optimism. Snarare kommer dessa branscher att i likhet med nya servicenäringar att kräva lite personal. Den bästa parallellen i historien är halvledarindustrin, som förväntades skapa en boom av välbetalda, högteknologiska jobb men som numera sysselsätter nästan bara robotar. Personer som arbetar med ren teknik motsvarar bara 0,6 % av USAs totala arbetande befolkning, och detta trots att staten bistår med subventioner, skattelättnader och andra förmåner. Detta framgår av en rapport från konsultföretaget McKinsey. Slutsatsen är att "dessa rena industrier är alldeles för små för att skapa de miljontals jobb som behövs direkt" menar James Manyika hos McKinsey.
Amerikanska försök att främja produktionen av etanol från majs och gigantiska statliga subventioner till solcellsproduktionen i Tyskland är exempel på missriktade ansträngningar. Staten skapar uppblåsta, underproduktiva sektorer som i längden inte kan erbjuda hållbara jobb.

Internet, Handel
2010-14 s 26-27
"Google förlorade kampen mot censuren i Kina"
Den 36-årige Sergey Brin, en av Googles grundare, intervjuas om kampen för ett öppet Internet i Kina. När han var sex år emigrerade han med sin familj från Sovjetunionen. Att komma från ett totalitärt land där hans familj har trakasserats påverkar hans perspektiv. Googles huvudkonkurrent i Kina har alltid varit den kinesiska sökmotorn Baidu aldrig Microsofts Bing som har en mycket ringa marknadsandel.

Näringsliv
2010-14 s 27-29
"Den spanska solen blev en läxa"
Solenergi borde vara framtiden i ett soligt land som Spanien. Men det behövs mer än sol för att energiproduktionen ska bli lönsam, vilket ett antal hoppfulla investerare har fått erfara den hårda vägen. När allt fler slarvigt designade solenergianläggningar av dålig kvalitet installerades började myndigheterna inse att de skulle bli tvungna att subventionera anläggningarna i tid och evighet. I september förra året drogs subventioneringarna in och alla nyetableringar stoppades. Det behövs noggrannare politiska och ekonomiska kalkyler för att stimulera solenergiindustrin och skapa gröna jobb. Kanske bli Italien nästa år första land med att producera solenergi som inte behöver subventioneras. Italien har god tillgång på solsken och skyhöga elpriser på grund av att det mesta importeras. En solenergianläggning är ren och vit som en sjukhusklinik och är inte omgiven av svarta slagghögar som kolkraftsindustrin.

2010-20 s 16-18
"Depression med stort D?"
Krisen i Grekland väcker otäcka minnen från 1930-talet. Jämförelsen med 1930-talets Stora Depression är fortfarande relevanta - och oroväckande. Nu som då är vi kanske utlämnade till djupa och nästan obegripliga förändringar i det världsekonomiska systemet. Det finns otäcka och tydliga paralleller till dagens situation. Välfärdsstaten är vår tids motsvarighet till guldstandarden. De utvecklade länderna med sin åldrande befolkning har lovat sina medborgare mer förmåner än vad deras skattebaser förmår bära. Det andra problemet är den tunga privata skuldbördan (stora bostads- och konsumtionslån) och slutligen de stora obalanserna i den globala handeln.
Förmår de utvecklade länderna gradvis krympa välfärdssystemen? Kommer Asiens exportberoende ekonomier att kunna skifta till inhemsk driven tillväxt? Kommer amerikanerna att spara mera och konsumera mindre?
Tyvärr visar erfarenheten att stora, genomgripande förändringar inte görs förrän de tvingas fram av något slags kris.

2010-34 s 24
"Kina har gått om Japan"
Världens näst största ekonomi är nu den kinesiska, siffror som ses som ett symboliskt maktskifte.
Under det andra kvartalet 2010 petade Kina ner Japan till tredje plats i listan på världens största ekonomier. Med en glödhet tillväxt på runt nio procent årligen, räknar nu vissa ekonomier med att landet kommer att passera också USA så tidigt som 2030.
För bara sex år sedan låg Kina på sjätte plats bland världens stora industrinationer men har nu världens näst största BNP med 41 biljoner svenska kronor, dock ännu långt efter USA som leder med 112,5. Kina är emellertid redan världens största exportland och världens största bilmarknad! Kina har vunnit på den globala finanskrisen medan de allra flesta andra länder har förlorat.
Kinas ökade ekonomiska styrka har naturligtvis ökat landet makt inom det politiska området. Det har redan varit tydligt i en hel rad internationella sammanhang, från Köpenhamnsmötet och klimatförhandlingarna till G20 mötena. Det är omöjligt att internationellt komma fram till rimliga lösningar utan att ta stor hänsyn till Kinas uppfattningar.

2010-41 s 10-11
"Internationella valutafonden kunde inte hindra valutakriget"
Internationella valutafondens möte i Washington ledde inte till den förväntade valutauppgörelse mellan Kina och USA som skulle ha kunnat åtgärda obalanser i världsekonomin. Obalanserna i världsekonomin var roten till den finansiella krisen 2007, därför att överskottspengar i främst Kina måste placeras någonstans. Pengarna sögs upp av västs finansmarknader som använde heta pengar för att finansiera boommarknader.
Nu måste de skuldbelastade länderna upphöra med skuldfinansierad konsumtion: de ska exportera mera och importera mindre. Långivarländer som Kina och Tyskland måste göra det motsatta. Konsumera mer av skuldländernas export. Men dessa länder vägrar att vidta nödvändiga åtgärder för att minska sitt handelsöverskott.
Beijings linje på mötet i Washington var att en plötslig förändring av den ekonomiska modellen skulle orsaka ekonomiska och sociala oroligheter, något som det styrande kommunistpartiet vill undvika till varje pris.

2010-43 s 26-28
"Internationella valutafonden får mera makt"
Disbyter om obalanser i handeln och valutakurser riskerar att leda till protektion. Nu får Internationella valutafonden mera resurser för att kunna agera skiljedomare mellan tvistande länder. IMFs roll som övervakare av finans- och penningpolitik har blivit allt viktigare. Fondens VD, Dominique Strauss-Kahn, hyllar det som han kallar den viktigaste reformen sedan IMF bildades. USA stöder reformen i vetskap om att USA aldrig på egen hand kan få världens nästa största ekonomi, Kina, att agera som USA vill. Valutafrågan har nu högsta prioritet.

2010-47 s 29-31
"Vargen kommer!"
Bernard Arnault, chef för LVMH - Moët Hennessy o Louis Vuitton S.A. - har en omättlig aptit på lyxvaror. LVMH är ett franskt konglomerat som Bernard Arnault plockat ihop på sin väg att bli jordens sjunde rikaste man, värd 27,5 miljarder dollars.
Nu slickar sig "vargen i Cashmere" om munnen vid åsynen av ett av branschens sista familjekontrollerade företag. Nu står han beredd att sluka Hermès, vars Kellyhandväskor och färgglada siden scarfar är måsten för de väldigt rika och för dem som vill bli väldigt rika. Det som gör Hermès så åtråvärt är att det aldrig kompromissas om kvaliteten. Nu har Bernard Arnault i tysthet köpt över 17 % av aktierna i Hermès för drygt två miljarder dollar. Tanken på massproducerade Hermèsscarfar och skor får "puristerna" att gråta.

2010-49 s 30-31
"Jätten Google kämpar för att hålla sig i form"
Alla företag som växer upptäcker efter ett tag att byråkrati och tröga beslutsprocesser gör verksamheten långsammare. Google är inget undantag. Minst 142 av Facebooks anställda har tidigare arbetat för Google. På fem år har Google vuxit från 5000 anställda till 23 000 och omsättningen från 3,2 till 23,7 miljarder dollar. Steget mellan storhet och förhårdnad är kort i Silicon Valley. De mest teknikkunniga vill hellre starta egna företag, utveckla dem och tjäna pengar. Google försöker hålla kvar dem genom att ge generösa löner, aktieandelar och personalförmåner, som massage, kemtvätt och gratis mat. i november fick alla anställa tio % mer i lön.

2011-02 s 28-29
"Nödd att flyga?"
Flygbolagen verkar på en i stort sett avreglerad marknad men de använder infrastruktur som mestadels är statligt ägd och hårt reglerad. Marknadskrafterna har inte tillåtits effektivisera och modernisera infrastrukturen på samma sätt som flyget. I stället för marknads är det en massiv politisk styrning som är i kraft. Säkerhetsåtgärder överdrivs och stora hänsyn tas till trafikledare och andra anställda i stället för att använda modern teknik.

Handel och Näringsliv, Kina
2011-05 s 26-27
"Hamburgerkedjan lockar med karriär"
Det är lättare att komma in på Harvard än på McDonalds-skolan i Kina. Hamburgeruniversitetet som nyligen flyttade från Hongkong till Shanghai är en utmärkt skola för avancemang både inom och utanför företaget. Den totala försäljningen av snabbmat ökade med tolv % förra året. McDonalds står för 16 %.

2011-05 s 28-31
"Dilemmat med genier"
En av männen bakom Macen, Apples grundare, Steve Jobs meddelade för en tid sedan att han lämnar den operativa ledningen av Apple av hälsoskäl. Återstår att se om Apple förmår att hålla ställningarna i frontlinjen utan Steve Jobs entusiasm och glöd. Hos Google utspelas ett liknande drama som hos Apple just nu. Teknikveteranen Eric Schmidt har varit vd sedan start. Nu är planerar en av grundarna, Larry Page på att ata över som vd och föra Schmidt som styrelseordförande.
Politiken har sina ledare och näringslivet sina, ingen är oersättlig men somliga är svårare att byta ut än andra.

2011-08 s 28
"Tack och adjö!"
Målet för världsorganisationen, WTO, är att bli överflödig. Det kan den bli utan att anstränga sig. I tio år har Doharundan pågått utan att några framsteg gjorts. Faktum är att handelförhandlingarna skulle nå mycket längre om WTO helt enkelt lade ner förhandlingarna. Detta menar Daniel Altman i en artikel för Newsweek. Den fria handelns framtid ligger i pragmatiska regionala överenskommelser inte i utopiska globala avtal. De är omöjliga eftersom var och en av de 153 medlemsländerna har vetorätt. Det är mycket bättre med lokala avtal och koncentrera sig på att sänka handelshindren dem emellan.

2011-17 s 30-31
"Vad är klockan? Schweizisk!"
Mondaine, som tillverkar modellen Official Swiss Railways-klocka, måste kanske lägga ned en två år gammal fabrik därför att klockorna som produceras där inte är tillräckligt schweiziska.
För att behålla tätpositionen på marknaderna när andra tillverkningsindustrier flyttar till länder som Kina för att få billigare arbetskraft försöker klocktillverkarna göra det svårare att tillverka klockor i Schweiz, vilket gör schweiziska klockor till lyxprodukter.
Financiere Richemont bad 2007 regeringen att skärpa kraven på andelen schweiziska komponenter i förhållande till slutproduktens hela värde. Regeringen föreslog att 60 procent av komponenterna i schweiziska industriprodukter måsta tillverkas i Schweiz.
Enligt Bernheim hos Mondaine kommer de schweiziska klockmakare som producerar billiga modeller att gå under om de nya reglerna stadfästs.

2011-20 s 30-31
"Lyxkonsumtionen hämtar sig"
Den globala försäljningen av lyxprodukter minskade 2009 i kölvattnet av finanskrisen men trenden har vänt igen och försäljningen av lyxartiklar överstiger förväntningarna. Detta mycket tack vare starkare återhämtning i både USA och Europa och snabbt växande efterfrågan i Kina. Kina beräknas bli den största lyxkonsumenten inom fem år. Brasilien tros bli nästa stora tillväxtland efter Kina. Även marknaden för lyxvaror i Mellanöstern förväntas växa med 10-12 % fram till 2013.

2011-21 s 12-15
"Livsmedel eller drivmedel, det är frågan"
Förnybar energi må vara ledordet för dagen och för framtiden, men när allt fler grödor över hela världen mättar maskiner i stället för människor skenar livsmedelspriserna och snart hotar svälten. I fjol gick 98 % av all Thailändsk export av kassavaroten som länge varit en viktig ingrediens i tapiokagröt, glass, papper och djurfoder till Kina för att där bli biobränsle. Priset på kassa har fördubblats.
USAs nationella subventioner till biobränsleproduktionen har lett till att nästan 40 % av majs som odlas i landet används till energi.
Under de senaste månadernas kraftigt stigande livsmedelspriser är det många experter som uppmanar till en nedtrappning av gröna energikällor. Enligt Världsbanken hotar prisökningarna att störta ytterligare 44 miljoner i låg- och medelinkomstländer i fattigdom. De våldsamt stigande priserna har orsakat upplopp och varit en bidragande orsak till politiska oroligheter i fattiga länder.
Många trodde att energigrödeproduktionen inte skulle konkurrera med livsmedlen. Dags att lämna denna felaktiga förhoppning.

2011-21 s 30-31
"Huggsexa om töande Arktis"
Just söder om polcirkeln där istäcket försvinner likt daggen en junimorgon, är det inte bara klimatet som hettar till. Över hela Arktis leder det allt varmare klimatet till att nya tvister uppstår om resurser som tidigare var otillgängliga, skyddade av ett tjockt lager is. Fyndigheterna av olja och naturgas under Arktis havsbotten skattas till närmare 25 procent av världens kvarvarande reserver. Nyligen hölls ett extraordinärt toppmöte i Grönlands lilla huvudstad Nuuk. Årets sammankomst för Arktiska rådets åtta medlemsländer lockade sju av åtta utrikesministrar. Rådets allt större betydelse underströks även av att man upprättade ett permanent sekretariat, som kommer att ha sitt säte i Tromsö i Norge. De kommans oljerikedomarna anses leda till att Grönland med sina 60 000 invånare snart blir självständigt från Danmark.

2011-32 s 6-7
"Finanssektorn behöver strukturreformer"
Debatterna i krisens spår om hur man ska komma tillrätta med budgetunderskotten är visserligen viktiga men riskerar att, än en gång, avleda uppmärksamheten från krispudelns kärna: Den globala finansmarknadens dysfunktioner är krisens hjärtpunkt.
Skriver Ha-Joon Chang i vänstertidningen Guardian i London. Han vill minska underskotten med skattehöjningar inte med nedskärningar. Han är mycket kritisk till kreditvärderingsinstitutens makt. Vi kunde ha skapat ett offentligt kreditvärderingsinstitut under FNs ledning i stället. Han vill också ha internationellt överenskomna regler om statskonkurser och olagligförklara skatteparadisen!

Handel, ekonomi, Asien
2011-32 s 8-9
"Irritation i Asien när finansoron sprider sig"
Oron på världens finansmarknader visade inga tecken på att lägga sig under tisdagen. Investerarna fortsatte sälja av sina aktier till förmån för traditionella säkra kort som guld och amerikanska statspapper, vilket ledde till fortsatt nedgång på de asiatiska börserna.
Återigen valde alltså investerarna att bortse från att de asiatiska ekonomierna - med undantag för Japan - faktiskt är vid god hälsa, med tillväxtnivåer långt över dem i väst och skuldsättningsnivåer som ligger långt under de flesta traditionella I-länders.
I förra veckan såg sig Japan tvunget att intervenera på valutamarknaderna för att försvaga yenen mot dollarn, i ett försök att understödja exporten. USA är Japans främsta exportland.
Australiens premiärminister Julia Gillard var vid en pressutfrågning mer positiv: Australiens ekonomi har blomstrat på senare tid som en följd av Kinas ekonomiska styrka, vilken lett till att landets import av australiensisk järnmalm, koppar och andra råvaror ökat kraftigt.

2011-33/34 s 5
"Rekordköp i väntan på uthållig lösning"
Förra veckan slog den europeiska Centralbanken (ECB) rekord i inköp av statsobligationer. Skulder för 30 miljarder euro köptes upp. Detta för att hålla nere Spanien och Italiens lånekostnader. Den aggressiva interventionen var ett nytt belägg för ECBs effektivitet.
ECB "steriliserar" sina obligationsköp genom att ta räntebärande depositioner från andra kommersiella banker och samtidigt dra ett motsvarande belopp ur omlopp så att obligationsköpet inte ökar euroinnehavet som skulle kunna leda till inflation.
Efter europaledarnas julimöte har framkommit idéer om att skapa en gemensam euroobligation som de 17 euroländerna ger ut tillsammans.

2011-33/34 s 16-17
"Fem myter om Dow"
1. Dow är ett index över mycket stora industriföretag.
Inte nu längre. Av trettio företag är det bara fem traditionella företagare.
2. Rörelserna i Dow är främst orsakade av sådana företagsdata som inkomster och avkastning.
3. Det är inte lätt för en individuell investerare att köpa Dow i dess helhet.
Det finns en fond, "Dow Diamonds" som handlas till en procent av Dows värde.
4. Med endast 30 företag utgör Dow inte någon rimlig återspegling av den bredare marknaden. Jodå, Dow är en ohyggligt god barometer för marknaden som helhet.
5. I det långa loppet är det enda som den vanlige investeraren behöver göra är att investerar i Dow aktier. Nej idag behövs en större spridning. Tillväxtmarknaderna finns i Kina, Indien och Brasilien.

2011-35 s 28
"Apple utan Jobs blir aldrig detsamma"
Steve Jobs filosofi genomsyrar allting som Apple gör". Nu undrar många vad som händer med företaget som blev hans image. Diktator, tyrann, geni: Steve Jobs brutala perfektionism är legendarisk i Silicon Valley. Entreprenören framför alla andra, hans speciella förmåga att marknadsföra och hans känsla för vad konsumenterna vill ha samtidigt som han tar fram det bästa hos sina medarbetare har gjort Apple till ett av världens främsta företag.

2011-36 s 28-29
"Disneys leksaker tillverkas av barnarbetare"
Disneys populäraste Cars-leksaker tillverkas i en fabrik i Shenzhen i Kina, som heter "Robusta produkter" och som använder barnarbetare och tvingar personalen att arbeta tre gånger så mycket övertid som lagen tillåter, enligt en hemlig undersökning gjord med hjälp av människorättsgruppen Sacom. Oron är stor också för farliga kemikalier och dålig ventilation. Anställda fabriksarbetare intervjuades utanför fabriken och därefter arbetade en utredare en månad inne i fabriken. I maj hoppade en kvinnlig arbetare självmord genom att hoppa ut genom ett fönster på fabriksbyggnaden.
Disney har nu satt igång en egen undersökning om förhållandena på fabriken.

2011-36 s 31
"Nord Stream fylls med gas"
Rysslands gasaffärer går sämre än vanligt, men i tisdags började man fylla en ny ledning kallad Nord Stream som går under Östersjön till Tyskland och därför inte behöver passera Ukraina, Vitryssland eller Polen. Dessa länder tar annars betalt för passagen. Gasleveranser från andra områden har emellertid ökat tillgången och priserna börjar sjunka.

Finanskrisen, EU
EU, ekonomi
2011-38 s 5-6
"Priset för ett misslyckande"
Det som händer efter valutaunionens upplösning är skrämmande och omöjligt att förutsäga. Två specifik scenarior: Tyskland kan lämna EMU ensamt eller tillsammans med en liten grupp utvalda länder. Den nya Dmarkens kurs skulle skjuta i höjden och pengar skulle strömma in i Schweiz. Eller Grekland kan lämna EMU med en följd att den nya valutan drachmer, skulle störtdyka. Producentpriserna och lönerna skulle sjunka med ökad export som följd. Att betala lånen i euro skulle bli en omöjlighet.

Finanskrisen, EU, Tyskland
2011-38 s 6-7
"Valresultatet komplicerar Angela Merkels arbete"
Förbundskansler Angela Merkels Kristdemokratiska parti höll ställningarna i regionvalen i Berlin i söndags, men hennes koalitionspartner i den federala regeringen är i fritt fall, vilket komplicerar Merkels försök att ta kontroll över den europeiska skuldkrisen samtidigt som det råder splittring inom hennes block.
Valet i Berlin ledde till att det ungdomsinriktade Piratpartiet kom in i regionparlamentet för allra första gången, medan Fridemokraterna (FDP) förlorade sina platser. De Gröna lyckades fortsätta framgångarna i tidigare val och gick rejält framåt.

Finanskrisen, EU, Grekland
"Folkomröstning om euron"
Grekland premiärminister, Giorgio Papandreou, överväger att låta folket bestämma om Grekland ska vara kvar i valutaunionen. Det vore ett sätt för regeringen att stärka sina möjligheter att ta tag i skuldkrisen. Regeringen är emellertid splittrad i synen på en folkomröstning. Flera ministrar förespråkar i stället nyval, medan andra ville förhindra båda valen.

Finanskrisen, EU, Italien
2011-38 s 8
"Nedvärdering av Italiens kreditvärde ökar smittorisken i eurozonen"
Standard & Poor's har sänkt Italiens kreditvärde från A+ till A på grund av den ekonomiska stagnationen och ineffektiva reformer. Andra länder vars kreditvärden har nedvärderats är Spanien, Irland, Portugal, Grekland och Cypern. Italiens nedvärdering är emellertid mycket allvarligare än Greklands eftersom många fler länder har lånat pengar till Italien än till Grekland.

2011-39 s 28
"Rofferiet missgynnar fattiga bönder i fattiga länder"
Utlänningar som köper jordbruksmark i fattiga länder driver bort lokala befolkningar och stärker inte de berörda ländernas ekonomi, trots att priset på jordbruksprodukter ökar, påpekar hjälporganisationen Oxfam International.
Omkring 560 miljoner tunnland, det vill säga 28 000 kvadratmil, har sålts eller arrenderats av utländska intressen sedan 2001, det allra mesta de senaste två åren. Dåliga äganderättsskydd och bristfälliga lagar medger köp av stora landområden utan hänsyn till lokalbefolkningen. Oxfamrapporten tar i detalj upp olika fall i Sydsudan, Uganda, Honduras, Guatemala och Indonesien uppmanar internationella organisationer att fördöma dess markköp.

2011-39 s 29-30
"Google har blivit för stort"
Konkurrenterna misstänker att Google favoriserar sina egna företag i sökresultaten och därmed förvränger konkurrensen och skadar kunderna. Senatsförhör har genomförts om Googles affärsmetoder vilket påminner om ett annat förhör inför senaten för 13 år sedan när den amerikanska teknikjätten Microsofts affärsmetoder granskades. Fallet Microsoft gällde Netscape, skapare av den första kommersiellt framgångsrika webbläsaren. I dag är Google, liksom Microsoft på den tiden, både beundrat och fruktat. Google har byggt upp internethandel i lokala butiker och restauranger. Jurister säger att Google är en utmaning för den traditionella antitrustdoktrinen. Google får redan drygt tre fjärdedelar av alla annonsintäkter från Internet i USA. Annonsintäkter är det som alla jagar på internet och bränslet som driver tjänster, konkurrens och innovationer.

2011-42 s 28-29
"Bakom fasaden hos H&M"
Bakom fasaden på det moderna, dynamiska H&M klagar anställda på dåliga arbetsförhållanden, hård press, överansträngning och godtycklighet.
När det gäller samhällsansvar och hållbarhet anses H&M vara världsledande.
Men många är konflikterna med de lokala fackföreningarna.

EU, finanskrisen
2011-43 s 6
"Rättning i leden"
Trycket ökar på Silvio Berlusconi att ta kontroll över Italiens skuldproblem i en situation när Europa har anledning att befara ännu en djup recession. Berlusconi anses vara en belastning i hela Europa.
Alla de 27 EU-ledarna godkände emellertid en uppgörelse om att med 108 miljarder euro inleda en rekapitalisering av Europas banker.
Samtidigt kom en rapport om att nedskrivningen av Greklands skulder måste vara minst 40 %. Detta måste ske frivilligt från bankernas sida. Italiens, Spaniens och Portugals banker kommer att drabbas hårdast av nedskrivningen av Greklands utlandsskuld.

EU, skuldkrisen
2011-47 s 4-9
"Europas förenta stater?"
Europeiska unionen, som den ser ut idag, knakar i fogarna. Dags att bygga ett nytt Europa kanske?
Skuldkrisen i Europa hotar att splittra EU. Men medan regeringscheferna förtvivlat för söker hitta en väg ut ur krisen sitter ämbetsmän, parlamentariker, folkrättsexperter och intellektuella runt om i Europas huvudstäder och planerar det nya Europa.
En av förespråkarna för detta, Joschka Fischer, de Grönas före detta utrikesminister, vill samla en "räddningskår" för hela EU bestående av EUs regeringar, ett avantgarde för "Europas förenta nationer". Varken EUs Ministerråd, EUs Kommission eller EUs Parlament har bidragit med någonting alls för att rädda Europa ur krisen. Det var Angela Merkel och Nicolas Sarkozy som i praktiken satte samman räddningsplanen för Grekland. I krisen avslöjas att det är stats- och regeringschefer som har makten i Europa, inte Bryssel. EU-kommissionen kan komma att bli överflödig i det framtida Europa.
"Vi måste bilda och uppfinna Europeiska Unionen på nytt" säger socialdemokraternas ledare i Tyskland.
Tyskland och Frankrike måste bli förebilder i EU. Storbritannien och en rad mindra länder får inte blockera vägen till en federation.

2012-05 s 20
"Den globala ekonomin behöver de övriga 51 procenten"
Näringslivet börjar förstå det som utvecklingsexperter har känt till länge, nämligen att det lönar sig att investera i och engagera kvinnor. Kvinnor tenderar till skillnad från män, att återinvestera sina pengar i samhället till allas bästa vilket bland annat reducerar både analfabetism, och dödstal. Detta var ett viktigt tema på Världsekonomiskt forum i Davos i förra veckan, kallat "Den tredje miljarden" och som handlar om att involvera kvinnor i affärer och företagande.
Drygt halva jordens befolkning är en till stora delar outnyttjad ekonomisk potential, som kan betyda lika mycket för världsekonomin som Kinas och Indiens befolkningar. Kvinnornas ökade engagemang i ekonomin har medverkat till markant starkare tillväxt överallt.

2012-08 s 14-17
"För många bilar, för få köpare"
Lyxmodellerna kör i full fart. medan folkbilarna tvingas bromsa.
De tre exklusivaste tyska märkena, BMW, Mercedes-Benz och Audi (som ingår i Volkswagen) kör i full fart för att kunna tillmötesgå den stora efterfrågan på de snyggt designade och tekniskt perfekta bilarna. Den tredje världens nyrika älskar dessa bilmodeller. Tysklands inhemska bilmarknad mår också bra; försäljningen ökade med nio procent förra året.
Kontrasten mot resten av Europa är skarp. Bilförsäljningen minskade med två procent i Frankrike, elva procent i Italien och 18 procent i Spanien förra året.
Europas tillverkare av bruksbilar har bekymmer. Förra året registrerades 13 miljoner nya bilar i Europeiska unionen, vilket var 2,5 miljoner färre än toppåret 2007. Det betyder att den europeiska bilmarknaden backade till samma nivå som 1997. Försäljningen kommer att minska i år igen för femte året i rad.
Överkapaciteten måste åtgärdas. I år lär kapacitetsutnyttjandet i europeiska bilfabriker hamna på bara 70%. Fabriker måste läggas ner och arbetskostnaderna minska. Politiker försöker hindra att monteringen flyttas till billigare länder.
Många av de europeiska biltillverkarna behöver asiatiska partners för att överleva.

2012-12 s 23-24
"Vietnam lockar med lägre löner"
Lönerna stiger snabbt i Kina medan arbetskostnaderna är lägre i Vietnam och arbetarna där gör ett utmärkt jobb. Även om produktiviteten är något lägre där än i Kina. Ett antal arbetsintensiva industrier flyttar från Kina till länder med billigare arbetskraft, förutom till Vietnam också till Bangladesh och Indonesien. Vietnams problem är att inflationstakten är den högsta i Asien och att det börjar bli brist på arbetskraft.

2012-23 s 12
"Ekonomisk syndaflod kan bara stoppas i samförstånd"
Det saknas vilja - och kanske förmåga - hos de stora länderna att ta gemensamma tag mot kriser och missförhållanden. Stora delar av Europa verkar glida ner i en ny recession. I USA meddelades i fredags att antalet nya jobb i man begränsades till ynkliga 69000.
I Europa är de nationella regeringarna svaga. Nästan alla regeringar har fått sparken av olyckliga väljare så fort dessa har fått chansen. Den mest oroväckande valsituationen är i Grekland. Grekland spenderade sig till sitt problematiska tillstånd genom att inte dra in skatter som folk och företag var skyldiga och sedan dölja problemet för övriga Europa.
"För ögonblicket ser det mörkare ut än för bara ett par månader sedan".

Afrika, Samhälle, Näringsliv
2012-27 s 23
"Afrikas mångsidiga entreprenörer"
Mer än någon annanstans i utvecklingsländerna har den afrikanska kontinenten skapat nätverk av företag som spänner över ett antal av ekonomins olika sektorer och branscher. Begreppet "parallell-entreprenör" är skapat. Tankesmedjan IMANI i Ghana har kartlagt 189 framgångsrika entreprenörer i Ghana, Nigeria och Kenya
Den viktigaste faktorn är byråkratin. Dess oförutsägbarhet avhåller affärsmännen från att lägga alla ägg i samma korg av fruktan för nya betungande regler för marknaderna.
Ett problem är att en del investerare inte vågar satsa pengar i afrikanska företag på grund av deras ofta labyrintliknande ägarstrukturer.

EU, ekonomi, Grekland
2012-28 s 30
"Om Grekland lämnar euron"
En brittisk ekonomikonsult har vunnit Wolfson Economics Prize om 250 000 pund för sitt förslag om hur ett land kan bära sig åt för att lämna eurosamarbetet. Det vinnande förslaget hävdar att om en eller flera medlemmar lämnar så skulle det ha en positiv effekt både för de kvarvarande medlemmarna och för världen i stort.

2012-31 s 4-5
"För 11 företag är OS mycket mera än sport"
Det är stora pengar som är i omlopp när det gäller olympiska spel. Det handlar om mångmiljardbelopp och stränga regler. Det brittiska regeringens budget har vuxit till 100 miljarder kr. IOC håvar in 53 miljarder i sändningsavgifter och sponsorslantar. Elva globala sponsorer betala feta belopp till IOC för rätten att använda olympiadens kännetecken. Bara et TOPP-sponsor tillåts inom varje kommersiell kategori, Coca-cola för läskedrycker, Parasonic för Tv etc. Sponsorer kan betala kontant, in natura eller både/och. Undersökningar visar att sponsorerna vanligtvis får ett generöst utbyte av överenskommelsen.
David Cameron har hävdat att "dessa spel ska innebära guld för Storbritannien". Men flera studier har visat motsatsen.

Sydafrika, Kina
2012-31 s 24
"Zuma varnar för obalans i handeln med Kina"
Handeln i båda riktningarna mellan Kina och Afrika nådde förra året en nivå om 166 miljarder dollar, med ett handelsöverskott till Afrikas förmån beroende på export av råvaror som råolja och koppar. Kina exporterar framför allt billigt tillverkade varor till Afrika som elektronik och kläder. Den sydafrikanske presidenten Jacob Zuma vill diversifiera den afrikanska exporten till annat än råvaror. Kinas investeringar i Afrika växer snabbt och kinesiska företag bygger infrastrukturer över hela kontinenten.

2012-31 s 6
"Den tyske S-ledaren angriper banker och finansinstitut"
Sigmar Gabriel vill gärna blir förbundskansler och efterträda Angela Merkel. Han beskyller bankerna för utpressning, medhjälp till skattefusk och bedrägeri. Därefter förklarar han krig mot dessa företeelser. Han kritiserar penninginstituten på åtta punkter. För att utöva utpressning mot staten, diktera politiken, betala oanständigt höga löner, bedra sina kunder och spekulera ansvarslöst med spararnas pengar.

Kina, Afrika, Handel
2012-32 s 23-24
"Kina tar död på Afrikas hantverk"
Det har tagit generationer för skomakarna i att fullända de spets-tåiga tofflor som anses vara omistliga mode accessoarer för välklädda senegalesiska män. Det tog bara några månader för kineserna att kopiera och massproducera den lokala formgivningen och framställa tofflorna i plast i stället för läder och sälja dem för en fjärdedel av priset.
I ett inlindat slog mot Kinas roll i Afrika, sa USAs utrikesminister Hillary Clinton i ett anförande på ett universitet i nyligen att USA vill knyta investeringar till mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Fast hon inte nämnde Kina vid namn stod det klart att hon bad afrikanerna att fundera över sina relationer med Kina, som nyligen blivit kontinentens största handelspartner.
Handeln mellan Afrika och Kina nådde rekordet 166 miljarder dollar förra året, en tredubbling sedan 2006, medan de direkta investeringarna stannade på 14,7 miljarder dollar, sa Kinas handelsminister Chen Deming nyligen. I nästan varje nation i Afrika har Kina åtagit sig stora offentliga projekt från presidentpalatset i Guinea och den hydroelektriska dammen i Gabon (kostnad 100 miljoner dollar) till 220 kilometer belagda vägar i Kongo.
Men investeringarna är mestadels förknippade med villkor. Kina vill ha tillgång till Afrikas väldiga metallfyndigheter och tillgång till marknadsplatserna. Infrastruktur mot råvarutillgångar.

USA, Näringsliv, Klimat
2012-32 s 26
"Torkan i USA driver upp den globala inflationen"
Klimatets kraftfulla svängningar ställer till problem runt om i världen. I Afrika badar flyktingläger i gyttja och i Indien hotar nyckfulla monsunregn Indiens bönder. I USA har den värsta sommartorka sedan 1956 drabbat Amerikas kornbälte - världens kornbod. Sedan den 13 maj har det bara kommit 53 millimeter. Priset på stigit med 55 % på bara sex veckor. Även övriga spannmålspriser har stigit. När livsmedelspriserna steg för fyra år sedan orsakade de stigande levnadskostnaderna upplopp i ett trettiotal länder i världen. Det sista som behövs i världsekonomin just nu är ett ryck av inflation.

Handel, kultur
2012-32 s 30
"Nobelpriset i fysik får en generös konkurrent"
Den ryske internetentreprenören Yuri Milner som var en av de första investerarna på Facebook har skapat ett "Nobelpris" för att belöna personer som är tillräckligt smarta för att imponera på professorer i fysik. Miljardären Milner tänker skänka tre miljoner dollar varje år till den mest inflytelserika fysikern. Han har skaffat fram 27 miljoner till nio priser och själv valt ut de första pristagarna efter att ha konsulterat ett antal experter.
Milnerpriset, som det ska heta, är generösare än Nobelpriset som i år reducerades från 1,4 miljoner dollar per person till 1,1 miljoner med hänvisning till den ekonomiska krisen.

2012-33 s 6-7
"Obligationshandel rena rama oraklet i Delfi"
Obligationsmarknaden har vuxit fram som ett mäktigt fenomen i Europas ekonomiska kris. Den innebär att makten skiftar från politikerna till investerarna. Den kan fälla regeringar och håller nyckeln till eurons överlevnad. Grunden är att en del europeiska länder har för stora skulder. I risktagning finns stora vinster att hämta men också förluster. Det handlar mindre om kalkylering och mera om oraklet i Delfi.

2012-33 s 24
"Öppning för IKEA i Indien"
När den nye (och tidigare) finansministern, P. Chidambaram, återkom till posten i början av augusti, lovade han bland annat att minska statens budgetunderskott men också flera andra reformer som skulle tillåta den svenska detaljhandeljätten IKEA att etablera sig. En stråle av hopp kan skönjas med förslag till förändringar som skulle lätta på reglerna för utländska investeringar och liberalisera de finansiella marknaderna.

Afrika, handel
2012-34 s 23-24
"Afrikas medelklass har börjat shoppa"
Afrikas konsumenter är illa betjänade och betalar för höga priser, anser Frank Braeken, Unilevers chef i Afrika. Tills nyligen hade sydafrikaner som behöver shampo som är anpassat till afrikanskt hår eller kosmetika för svart hud, inte annat val än dyrbara importerade varor från USA. Unilever upptäckte detta och deras shampon och hudkrämer är nu en hit.
Den anglo-holländska konsumentvarujätten sätter till alla klutar för att skräddarsy produkter för afrikanska konsumenter: prisvärd mat, vattenbesparande tvättmedel och produkter anpassade till den lokala smaken.
Även Nestlé, världens största matproducent investerar motsvarande 6,7 miljarder kronor i Afrika 2011 och 2012. Man har 29 fabriker på kontinenten och tänker bygga fler.
SABMiller, världens näst största tillverkare av öl, tänker investera bortemot 17 miljarder kronor över de kommande fem åren för att uppföra nya och uppdatera sina existerande bryggerier i Afrika.
Den afrikanska kontinenten har redan en ekonomi som omfattar 1,8 triljoner dollar (ofattbara 12 triljoner kronor) och förutspås att ha en befolkning om 1,3 miljarder människor 2020. "Lejonekonomier" som Ghana och Rwanda har haft en snabbare tillväxt än Sydkorea, Taiwan och andra ostasiatiska "tigerekonomier" under fem av de senaste sju åren, låt vara att det handlar om tillväxt från en låg nivå.

Ryssland, Handel
2012-35 s 11
"Ryssland i WTO. Hurra!"
TEMPUS utrikeskolumnist Kjell Albin Abrahamson undrar varför inte champagnekorkarna smäller runt om i världen. Äntligen har en av de stora anslutit sig till världshandelsorganisationen och därmed accepterat reglerna som reglerar handelsutbytet mellan världens länder. Många knorrar i Ryssland. Speciellt de som levt på korruption och vinstrika, svindlande affärer.
Det tog tjugo år av förhandlingar innan Ryssland kunde bli WTOs 156:e medlem. Medlemskap i Genève-klubben WTO innebär, åtminstone på sikt större transparens, mer rättssäkerhet, tryggare leveranser och mindre korruption. Rysslands tullar och tariffer på varor kommer gradvis att sänkas.
de länder som är med i WTO svarar för mer än 95 % av den totala världshandeln. De länder som inte är med i WTO är stora exportörer av fanatism, fundamentalism och terrorism.

2012-36 s 6-7
"Entreprenörer bemöts med misstro"
Entreprenören Laurent Villerouge uppfann trottoaren som genererade belysning blev inte trodd i Frankrike. Nu gör han succé i USA. Folk vill känna sig säkra i Frankrike säger han. "Fransmännen får för mycket hjälp". Det är landets starkt utbyggda välfärdssystem som gör att ingen längre kan eller behöver ta någon risk.

Teknik, Näringsliv
2012-36 s 29
"Är Cook en god kock för Apple"
Tim Cook kan nu fira sitt första år vid rodret ombord på Apple, sedan han den 24 augusti i fjol efterträdde Steve Jobs, den teknologiska världens rockstjärna. Apple har fortsatt att slå rekord och i augusti 2012 var företaget de mest värdefulla av alla tiders börsnoterade företag. Den titeln hölls tidigare av Microsoft. Tim Cook lyssnar på Wall Street och aktieägarna och för första gången sedan 1995 gav Apple förra månaden utdelning.
Frågan är nu om Tim Cook lärt tillräckligt av sin företrädare för att kunna hålla det kreativa flödet inom företaget i fritt flyt. Nya marknader måste erövras - till exempel digital TV.

Indien, Näringsliv
2012-38 s 16-17
"Från jeans till Sari - med eget varumärke"
I sin egenskap av investmentbankir i New York City gick Poornima Vardhan klädd i de rätta kläderna: kontorsplagg, mingelkläder och jeans. När hon återvände till Indien insåg hon att hennes garderob var ungefär lika häftig som en amerikansk frukost. Utmaningen ledde till ett eget varumärke i sari. Hon tvingades öka sin garderob med 50 % där hon återkom till Indien.
Poornima Vardhan tillhör de tiotusentals indier som på senare tid har återvänt hem sedan Indiens ekonomi skjutit i höjden.
I Indien ska hon bära kurtor som är långa skjortor och churidar pajamas som är lätta bomullsbyxor medbreda dragband runt midjan. Tillsammans blir det churidar-kurta. En annan liknande persedel är shalwar kameez, båda plaggen är anspråkslösa och svala.
Anständighet är en annan viktig sak i Indien. Dekolletage tillåts men kvinnor ska inte visa sina knän. Den mest skrämmande utmaningen för en "återvändare" till Indien är att bära en sari. Det tar lång tid att lära sig hur man ska drapera den kring kroppen.

2012-38 s 20
"Indien Big Mac - utan kött"
2013 ska kött-fria produkter debutera i Indien. Sedan länge har McDonalds avstått från både ox- och svinkött av hänsyn till hinduerna, som håller kon för helig och muslimerna som anser att svin är smutsiga. I stället erbjuds indierna en serie vegetariska burgare som McAloo Tikki "burger" som är en kryddstark potatisburgare och McSpicy Paneer - en kryddad osthistoria. McDonald understryker att företaget "respekterar lokala kulturer" och anpassar sina "meny- och materfarenheter till lokala preferenser". Nästa år planerar snabbmatskedjan att öppna två rakt igenom vegetariska restauranger 2013 i sikhernas heliga styad Amritsar och i Kashmirstaden Katra. De inriktar sig på de miljontals pilgrimer som inte äter kött men som varje år vandrar eller reser till heliga platser.

Handel & Näringsliv, Kina, Latinamerika
2013-14 s 14
"Kakao - en god investering"
Handelsbanken SinoLatin Capital i Shanghai - vars affärsnisch är handeln mellan Kina och Latinamerika. Banken har identifierat choklad som en god möjlighet för långsiktiga investeringar. Kinas medelklass växer och tjänar alltmer. Och de konsumerar väldigt lite kakao, cirka 100 gram per person. Japan konsumerar 2 000 gram och Schweiz 12 kilo. Brasilien är ett bra exportland men har dålig tillgång till den senaste teknologin. Andra lämpliga länder är Ecuador, Peru, Colombia och Nicaragua och kanske även Venezuela efter Chávezs död.

Handel & Näringsliv, Brasilien
2013-14 s 15-17
"Förödmjukad tungviktare försöker resa sig"
Tillväxten har stannat upp och Brasiliens regering ser sig om efter nya idéer för att åstadkomma återväxt. Man vet att regeringschefen Dilma Rousseff är desperat och vill återuppliva landets ekonomiska mirakel. BNP växte med mindre än en procent förra året, vilket är lägst bland de så kallade BRIC-nationerna. En tvärnit jämfört med 2010 års tillväxt på 7,5 %. Investerarna föredrar nu Mexiko. Brasilien lider fortfarande av de så kallade valutakriget som inleddes 2009. De många politiska pålagorna oroar affärsvärlden som vill ha stabilitet och transparens.

Brasilien, Handel & Ekonomi
2013-14 s 20-21
"Amerikanerna bygger bo i Sydamerika"
Det talas mycket om sydamerikanerna som i rasande fart köper andelslägenheter i Miami och New York, men i Syd&SHY;amerika är det tvärtom; här är det främst amerikanska fastighetsbolag som investerar i hus och lägenheter i Brasilien, Uruguay och även Colombia, ett land som plågades av rebellanfall under det senaste årtiondet.

Handel, Ekonomi, Sverige
2014-15 s 8-9
"Svensk bolagsmodell ger långsiktig tillväxt"
Västvärlden intresserar sig allt mer för Sveriges modell med aktiva och mäktiga aktieägare som tänker långsiktigt och därför kan förhindra börskrascher. Makten ligger inte i direktionen utan hos aktieägarna, som är förpliktade att välja styrelse och medverka i stora strategiska beslut.
Börje Ekholm på Investor och Anders Nyrén från Industrivärden är två av Sveriges viktigaste affärsmän. De står i ledningen för investeringsbolag som tillsammans kontrollerar mer än hälften av Stockholmsbörsen.
Med en struktur som främjar långsiktigt tänkande väcker den svenska modellen intresse över hela världen, alltifrån beslutsfattare till regeringar som vill avvärja börskrascher. Somliga anser att en anpassning till denna modell kan reducera det kortsiktiga tänkande som hotar att skada företagen samtidigt som den kan stimulera lokal företagsamhet.

Ekonomi, Internet
2014-15 s 24
"Bitcoins - börsbubbla eller Megatrend"
Kursen på den digitala parallellvalutan "bitcoin" har på ett år stigit med nära 2600 procent. Entusiasterna räknar med ytterligare kursvinster. Skeptiker talar om manipulation.
Bitcoin är en privat emitterad virtuell valuta som kan skapas rent matematiskt och som går att växla i ett nätverk av tusentals elekroniska apparater. Pengarna existerar enbart i virtuell form och anses omöjliga att förfalska. Nu har den börjat användas som betalning för it-tjänster och även för inköp av narkotika.

Schweiz, Handel
2014-18 s 8-9
"Med tiden tickar räntan"
Smarta marknadsstrateger hade inte kunnat tänka ut det bättre: När Niel Armstrong 1969 blev den första människan att bestiga månen, bar han en Omega Speedmaster Professional Chrono&SHY;graph på handleden, som därmed blev den första klockan på månen.
Samma sak skedde med den Rolex Cosmograph Daytona som Paul Newman bar i filmen "Winning" och klockan Luminor, av italienska märket Panerai, som Sylvester Stallone hade runt handleden i filmrullen "Daylight".
Med tilltagande berömmelse steg priset på somliga högprecisionsklockor till svindlande höjder. Den som då var ägare till de begärda objekten, kunde nå en förtjänst som vida översteg avkastningen på aktier och obligationer.
Är då klockor en god kapitalplacering? frågar man sig. Klockornas värld är full av anekdoter, myter och legender, som bidrar till att både enskilda modeller och vissa varumärken blir populära med motsvarande prisstegring som följd. Spektakulära prisökningar kan visserligen inte förutsägas.

Afrika, Ekonomi
2013-20 s 16-17
"Skatteflykten lamslår Afrika och de rika länderna gör ingenting"
Afrika förlorar två gånger så mycket i olagliga finansiella utflöden jämfört med vad man erhåller i internationellt stöd. En del företag använder sig av skatteflykt för att maximera sina vinster medan miljontals afrikaner saknar mat, hälsovård och utbildning.
Storbritanniens premiärminister har fastställt att "skatter och öppenhet" ska vara ämnet vid nästa månads toppmöte i Lough Erne, Nordirland, men detta års rapport om utvecklingen i Afrika kritiserar de rika länderna i OECD eftersom de inte har lyckats förstärka regelverket för att avslöja missförhållanden.
Fokus har legat på breda dialoger, där Afrika bara har utgjort en mindre del, samt på informationsutbyte, men det har saknats substans, säger Kevin Watkins, som är rapportens huvudförfattare och som är blivande chef för Overseas Development Institute.
Till exempel har 4,3 miljarder dollar försvunnit från det statliga företaget Sonangol i Angola. I Angola har oljeinkomster genererat 6 miljarder dollar men använts bara till att berika de rdan rika i stället för att komma befolkningen till del. Skatteflykt och skattefusk har i Afrika direkt inverkan på mödrarnas och deras barns liv.

2013-21 s 26
"Varför åtalas så få bankdirektörer?
Många människor vill se fler bankirer bakom lås och bom för deras roll då västs finansiella system kollapsade. I Storbritannien har inte en enda ansvarig direktör ställts inför rätta när deras banker gick i konkurs.
I USA däremot har 40 rättsprocesser inletts mot bankdirektörer sedan 2010.
Andra länder som Island och Tyskland har agerat mycket kraftfullt. Island skaffade ett team på 100 utredare. Tyskland, Schweiz och Österrike har ett tänjbart begrepp som kallas Untreue, eller trolöshet mot huvudman som används flitigt.

Latinamerika
2013-21 s 12-13
"En splittrad kontinent"
Regionen sluter upp bakom två alternativa block: marknadsvänliga Pacific Alliance - med en befolkning på 208 miljoner - och statsbundna Mercosur. Det förstnämnda består av Mexiko, Colombia, Peru och Chile och växer snabbt och det andra av Brasilien, Paraguay, Uruguay och Argentina som växer långsammare.
Pacific Alliance bygger på den "öppna regionalismens principer" det vill säga att handeln med restern av världen blir förmånligare när den kombineras med ett djupare regionalt samarbete som utnyttjar stordriftsfördelar.
Under Brasiliens ledning håller en stor del av Chávez anti-amerikanska block, ALBA, främst Venezuela, Bolivia och Ecuadorpå att absorberas av Mercosur.

USA, Handel, Näringsliv
2013-23 s 20-21
"Huspriserna stiger i USA och kunderna börjar handla igen"
Tack vare att bostadsmarknaden har återhämtat sig så har amerikanerna tagit på sig spenderbyxorna. Det är fortsättningen på en trend som startade för tre månader sedan. Konsumenternas förtroende i maj var den högsta på fem år. Den senaste veckan fallande bensinpriser har troligen hjälpt till liksom de stigande kurserna på aktiemarknaden. Byggarna hinner inte tillföra marknaden bostäder lika snabbt som köparna vill ha dem. Ekonomerna förväntar sig att huspriserna ska fortsätta att stiga.

2013-28 s 4-5
"Förvanskade och farliga livsmedel"
I en idyllisk engelsk skog finns organiserad brottslighet. Cirka 300 meter från stora vägen ligger Moscow Farm där tusentals falsk vodka destilleras. Vodkan har tappats på äkta vodkaflaskor med nästan perfekt förfal&SHY;skade etiketter och skattestämplar. Sedan har de sålts i kvartersbutiker runt om i Storbritannien. Analyser visar att vodkan är fylld med kemikalier för att bleka färgen och att den innehåller mycket metanol, som kan leda till blindhet.
Man har avslöjat tusentals bedrägerier som väcker frågan om en översyn av regelverken nu när brottslingar erbjuder konsumenter, som är på jakt efter billiga dagligvaror, produkter i form av förfalskad choklad och fejkad olivolja. Hästköttsskandalen visade att även legitima företag kan invaderas av matskojare. Organiserade brottssyndikat drar nytta av den ekonomiska lågkonjunkturen.

2013-28 s 30
"Hälsofarlig örtmedicin exporteras till väst".
Många av de kinesiska örtmediciner som säljs i väst innehåller rester av bekämpningsmedel som vida överstiger tillåtna gränsvärden. Greenpeace har testat 36 olika sorter, bland annat krysantium , goji-bär, kaprifol, torkad lilja, rosenrot och san qi. Av dessa innehöll inte mindre än hälften tre eller flera olika bekämpningsmedel och i 17 fall anses halterna så höga att de är direkt hälsofarliga.
Greenpeace uppskattar att exporten av kinesiska örtmediciner till västvärlden uppgick till 18 miljarder 2011.

2013-33 s 8-9
"Finansvärldens Snowden"
Hervé Falcani avslöjar bankerna och tvingas fly. Han har jagats av schweiziska utredare, fängslats av spanjorerna allt för att komma över de klientdata som han stal medan han arbetade för en större finansiell institution i Genève. Han bär på den enda nyckeln till dechiffreringen av krypterade data - fem CD-rom skivor som innehåller en lista över 130 000 kontoinnehavare. Det torde vara den största läckan som någonsin förekommit inom den schweiziska bankvärlden. Han beskriver sig själv som en korsriddare mot den skumma, penningtvättande bankvärlden i Schweiz.

2013-33 s 16-17
"Vem är Jeff Bezos på Amazon? Kan han lösa tidningens kris?"
Jeff Bezos på Amazon har tjänat mängder av dollar. Nu har han för reapriset 1,6 miljarder kronor köpt en av världens få prestigetidningar Washington Post. Det gamla familjeföretaget har varit i släktens ägo fyra generationer.
Bezos har utarbetat ett mycket precist och påhittigt sätt att utöva ledning, vilket har gjort Amazon topprankat bland USAs teknologföretag.
Han favoriserar ett rörligt, löst organiserat företag där "två pizzor lag" utför viktiga företagsuppgifter, eftersom en arbetsgrupp som kräver "tre pizzor" vid ett lunchmöte blir för omständliga.
Nyckeln är mätbara prestationer. Hans ledarteam producerar det som en del kallar "skoningslösa årliga utvärderingar"; toppresterare får större aktieförmåner medan de som sackar efter ibland ställs inför antydningar om att de bör byta jobb.

2013-33 s 24-26
"Agenterna styr lönerna"
Hur ska de rika ländernas grossist- och detaljistföretag inom textil- och livsmedelsbranscherna hitta de företag i andra länder som kan leverera de varor till de billigaste företag. De vänder sig då ofta till världens största resurs- och logistikföretag, LI & Fung, som fyller rollen som äktenskapsmäklare. Man letar upp de billigaste arbetarna, köpslår och prutar priser och hanterar logistiken till ofta bara en tredjedel av försäljningspriset i de stora amerikanska och europeiska shoppingcentra. Företaget som har sin bas i Hongkong har tillgång till 15000 leverantörer i över 60 länder och hade en inkomst på 20 miljarder dollar förra året. Kritikerna menar att systemet skapar slavarbetsplatser och gör det svårt att fastställa var ansvaret för detta ligger.

IT, Handel, Bangladesh
2013-34 s 24-25
"De är anställda för att ge tummen upp!"
Brittiska programmet Dispatches på Chanel 4 avslöjade nyligen vad som kallas "klickfarmer" och att dess omfattning riskera att förstöra förtroendet för vad som såg ut att vara en objektiv mätare. Klickfarmer kan skapa en falsk popularitet för nya varumärken.
I Dhaka i Bangladesh finns ett antal lågavlönade arbetare som har som jobb att lägga upp falska konton på Facebook, YouTube och Twitter och använda dessa för att klicka på "Gilla knappen" på företags Facebooks sidor, ordna "följare" på Twitter och så vidare. De kan skapa 1000 gillanden eller följa 1000 människor på Twitter för att tjäna 6-7 kronor på en dags arbete. Detta missleder både konsumenten och strider mot lagar om konsumentskydd.

Handel, IT
2013-35 s 10-11
"Falska annonser skapar problem på sociala nätverk"
Under senaste kvartalet ökade antalet digitala annonser på Facebook med 61 % vilket fick företagets aktie att stiga med 31 % på en dag. Allt fler företag vänder sig till sociala nätverk för marknadsföring. Problemet är att annonser som företag betalar för också kan hamna på webbsidor med mycket obskyrt innehåll som våldtäkter och övergrepp på kvinnor, företeelser som dessa företag absolut inte vill bli kombinerade med. Flera företag bojkottar nu Facebook i väntan på striktare regler.

2013-36 s 13
"Varför ledde Nokias strategi till Microsoft"
Efter det radikala strategiskiftet i mitten av 1990-talet, då det gamla konglomeratet med papperstillverkning ändrade riktning och fokuserades på Telekomverksamhet, så har Nokia blivit synonym för handhållna telefoner.
Men en pånyttfödelse under finländskt ägarskap för Finlands mest kända varumärke visade sig omöjlig; dess framtid kommer nu att avgöras från Redmond i stället för Espoo.
Genom köpet får Microsoft en möjlighet att konkurrera med de två stora jättarna Apple och Android.

2013-37 s 4-5
Inom luftfarten har det privatägda lågprisflyget skakat om marknaden och fått traditionella företag att backa. Men inom Europas järnvägssystem är det fortfarande föga konkurrens om passagerarna. Till och med inom godstransporter domineras marknaden av statliga företag.
Europakommissionens "Transport 2050" plan, som antogs för två år sedan, utlovar att hälften av kontinentens medellånga godstransporter år 2050 ska vara borta från vägarna och fraktas på tåg. Men trots att en del framsteg har skett vid utformningen av gränsöverskridande "järnvägskorridorer", kommer planen inte att kunna förverkligas om det inte skapas större valmöjligheter och mer konkurrens. Nya, privata tågfraktsföretag klagar över att deras ansträngningar att ta sig in på marknaden omintetgörs av de statliga företagen. Laszlo Horvath, ordförande vid CER Hungary, säger att de stats&SHY;ägda jätteföretagen, som vanligtvis äger spåren och sköter tågtrafiken, uppträder otrevligt när små unga uppstickarföretag som hans för&SHY;söker att utvidga verksamheten.

Näringsliv, Miljö, Frankrike
2013-37 s 6-7
"Vargarna återvänder till Alperna och hotar fårskötseln"
På den sydfranska alpernas sluttningar jagades länge gråvargen tills den dog ut på 1930-talet. Den första vargen återvände till Frankrike från Italien först 1992. Sedan har vargstammen vuxit kraftigt. Områdets herdar är inte glada över detta. Under de senaste fem åren har vargen rivit minst 20 000 får - orsaken till vargstammens växande styrka är just att det finns rikligt med mat i form av får. Frankrikes 6 miljoner får kan omöjligen leva samman med vargar. Det finns bara 250 vargar men de är mycket blodtörstiga.

Kenya, Handel, Näringsliv
2013-37 s 26
"Lättaste landet för skalbolag"
I Kenya är det lättast att skapa skalbolag som inte kan spåras. Ett skalbolag används för att genomföra affärstransaktioner utan någon egentlig verksamhet och utan att ha tillgångar. De är lagliga och har legitima uppgifter men när de skapas anonymt fungerar de som redskap för penningtvätt och skattesmitning.
I Kenya är kontrollen obefintlig. Ingen frågar efter korrekt ägar-ID.
Även i Ghana är kontrollen mycket svag.
Afrika förlorar mer pengar via det illegala finansiella flödet än vad det får i form av bistånd och investeringar.

2013-39 s 24-26
"NSA håller uppsikt över den finansiella världen"
NSA håller kort på bank- och kreditkortstransaktioner - ibland i direkt strid med nationella lagar och globala regler. Europas finansiella transaktionsnätverk SWIFT har mjölkats på olika nivåer visar dokument inifrån den amerikanska spionagenturen.
Det är de politiskt mest explosiva avslöjandena vad avser NSAs hemliga till gång till Swifts nätverk. Efter långa diskussioner 2010 undertecknade EU det så kallade Swiftavtalet med USA. Men NSA-dokument från visselblåsaren Edward Snowdens arkiv visar att USA kringgått överenskommelsen och spionerar Swifts datornätverk.

Övrigt, Handel
2013-42 s 13
"Gay-rörelsen - nytt vapen för pastakriget."
Bertolly Germany har postat sina gay-vänliga bilder på sociala medier med slagordet "Kärlek och pasta åt alla".
Detta sedan Bertollys konkurrent, Barilla, framhållit att det inte kommer att använda en gayfamilj i sin pastareklam. "Det koncept som utgörs av den heliga familjen förblir företagets grundläggande värdering" säger Guido Barilla, som kontrollerar Barillagruppens familjeföretag.

http://www.theguardian.com/world/2013/sep/29/pasta-pro-gay-social-media

Ryssland, Handel
2013-42 s 16
"Moskva slår mot gamla Sovjetstater med importförbud"
Medan en grupp nationer från det forna sovjetblocket förbereder sig för att skriva under avtal som fördjupar samarbetet med EU, så slår Ryssland tillbaka med nya förbud mot import av allt från litauisk ost, choklad från Ukraina och vin från Moldavien. Nu harv litauiska mjölkprodukter förbjudits.
Ryssland har en lång tradition av att påtvinga europeiska produkter till synes egenmäktiga mat- och säkerhetsrestriktioner oavsett om det är polskt kött eller holländsk potatis. Ryssland har gått med i frihandelsorganisationen WHO, men ingenting har ändrats, säger en EU-representant.

EU, Kanada, Handel
2013-44 s 4
"Frihandelsavtal efter fyra års förhandlingar"
Efter fyra års förhandlingar har EU och Kanada uppnått ett frihandelsavtal som ska skapa tillväxt och jobb. Européerna hoppas att det ska öppna för ett ännu viktigare och betydelsefullt avtal mellan EU och USA. Överenskommelse ska minska tulltaxor och byråkrati, svårast att komma överens om var ostexport och visum handlingar.
Pakten kommer att reducera Kanadas ekonomiska beroende av import från USA. Europas största förmånstagare blir biltillverkarna, tillverkare av bildelar och kemiska företag.

Handel, Indien och Afrika
2013-44 s 22-23
"Elefanter och tigrar"
Man talar om Kinas affärer i Afrika, men Indien är inte långt efter.
Östafrika liksom södra Afrika har stora mängder invånare som kommer från subkontinenten, främst från Indien. Städer som Dar es Salaam i Tanzania har snabbt växande samhällen. Stora indiska företag investerar i allt högre grad i till exempel mobilnät. Men också i farmer som ligger i Etiopien. Indiska företag har sin regerings politiska och diplomatiska stöd. Även den indiska flottan har hjälpt till som att ta död på piratdåden i Indiska Oceanen. Att Indien, i motsats till Kina, ger landet extra legitimitet i Afrika. Kineserna hånas av en del afrikaner som de nya kolonialisterna som kommer att hålla brutala afrikanska ledare om ryggen och korrumperar ledare som är demokratiska.

Tyskland, Handel
2013-45 s 8-10
"Vattenfall vinner över kolkritiker"
Den svenska energijätten Vattenfall dominerar livet i Lausitz i östra Tyskland. Nu vill företaget expandera sin kolbrytning där - men oppositionen mot planerna drunknar i företagets betydelse för den lokala ekonomin.
För att få ett begrepp om den makt som den svenska energijätten Vattenfall utövar i Lausitz i östra Tyskland, får man lämna Autobahn vid avfarten till Cottbus. Man ser en stor skylt med företagets namn utmed landsvägen och borta vid syn&SHY;randen ser man tornen hos kraftverket Schwarze Pumpe, som spyr ut ånga i lufthavet.
Borgmästaren i Cottbus, Frank Szymanski, en medlem av socialdemokraterna (SPD) är en man som orubbligt stöder den lokala kolgruveindustrin. Han var med bland grundarna av Der Verein Pro Lausitzer Braunkohle en lobbygrupp för kolbrytning.
Det lever 30 000 färre människor i denna stad än det gjorde under den kommunistiska DDR-tiden och Vattenfall är den sista stora arbetsgivaren som erbjuder ett säkert jobb. Cirka 25000 jobb i regionen är beroende av kolbrytningen. Majoriteten stöder de nya dagbrotten. Är Vattenfall för mäktigt för Lausitz?

FN, Globalt, Handel
2013-46 s 12-13
"Faran med fallande inflation"
Centralbankerna i Amerika och Europa bör pressa upp priserna. Det största problemet för centralbankerna i den rika världen är att inflationen är för låg. Nedgången i eurozonen är den mest riskabla, den årliga förändringen i KPI var endast 0,7 % i oktober månad en minskning från 2,5 % för ett år sedan. I USA var KPI 1,2 % en minskning från 2 %. Det är bara i Storbritannien som priserna stiger.
En deflation kan vara djupt skadlig och svårt att komma ur för svaga ekonomier med hög skuldsättning. Bland annat är det svårt att komma till rätta med arbetslösheten. Men balansgången är svår. Tendenser till deflation kan snabbt följas av för hög inflation med all den skada som den kan leda till.

Uganda, Ekonomi & Forskning
2013-46 s 20-21
"Torkperioder tvingar flickor att stanna hemma från skolan"
Bättre metoder behövs för att få flickor i Afrika att slutförs sin skolgång.
Nationalekonomer anser det som oerhört viktigt att könsfördelningen jämnas ut inom skola, det är en avgörande process för en god utveckling. och då handlar det om att få flickor att stanna kvar i skolan i utvecklingsländer. Ett misslyckande begränsar den ekonomiska tillväxten genom att man slösar bort viktigt humankapital. Detta är ett av FNs millenniemål som inte är på väg att uppnås emellertid. Fortfarande går bara 82 flickor på gymnasium i Afrika mot 100 pojkar i länderna söder om Sahara.
Det grundläggande problemet i Uganda är att det finns fler arbetsplatser för män med gymnasieutbildning än kvinnor och framför allt har männen större chans till högre inkomster än kvinnor. Därför låter familjerna i svåra tider med torka flickorna stanna hemma och tjäna pengar i hemma jordbruket eller genom annat hushållsarbete. Det visar en forskning som Martina Björkman - Nyqvist har gjort som jämfört 24 års närvaro i grundskolor på landsbygden i Uganda med ett regnregister.

Handel, Ekonomi, IT
2013-47 s 18
"Rättsprocesserna bromsar utvecklingen"
Det är patentjuristerna som är Apples nya rockstjärnor.
Nästa tillväxtvåg kan komma från äldre, kostymklädda patentjurister och inte från unga entreprenörer i luvtröjor. Apple, Microsoft och en handfull andra teknologföretag har skapat Rockstar Consortium i avsikt att ta sig an Google och Android och rättsligt ge sig på tillverkare av anordningar som tillverkas av Samsung, Rockstar. Det handlar om patent. Rockstar är ett företag för licenser av immateriell rätt.
På en marknad som planar ut är patentjuristerna de nya rockstjärnorna.

Frankrike, Handel
2013-50 s 8
"Efter hästköttsskandalen händer inget"
Franska ministrar anklagar Bryssel - och framför allt engelsmännen - för att fördröja förslaget till förbättring av livsmedelssäkerheten för kött.
Frankrike med stöd av fyra andra EU-länder, har föreslagit regler som skulle kräva att producenter måste ange vad köttet innehåller och varifrån det kommer - med skandalen med hästkött i bland annat lasagne i gott minne. Finansminister Hamon säger att det finns miljontals mängd färdigmat som produceras i Europa och att branschens förmodade ansvar genom självreglering visat sig ineffektiv.Storbritannien, Handel

Storbritannien, Handel
2014-04 s 16
"Den muslimska shoppinggatan"
Ingen ekonomisk svacka i Englands pakistanska kvarter. Det finns många blomstrande företag i Sparkbrook i Birmingham, ett tidigare industriområde, som är ett av de fattigaste områdena i Storbritannien. Det är också ett av Englands mest etniskt blandade områden. 9 % är vita, 43 % är pakistanier, övriga indier, bangladeshier och somalier.
Men affärerna frodas i asiatiska områden som Sparkbrook eller Manningham i Bradford. Företagen är motståndskraftiga mot ränte- och finanskriser då kapitalet kommer från familj och släktingar. Medarbetarna är också släktingar som tolererar sänkta löner.

Nigeria, Näringsliv
2014-04 s 29-30
"Barbie, vem då?"
Dockan Afrikas Drottning knappar in på den amerikanska leksakstillverkaren Mattels Barbie.
Ekonomin blomstrar i Nigeria där fler svarta barn än någon annanstans i världen finns. Nigeria har med sina 170 miljoner människor mest invånare i hela Afrika. En entreprenör har startat en tillverkning av svarta dockor med traditionella nigerianska dräkter. Dockorna representerar Nigerias tre största etniska grupper, Hausa, Igbo och Yoruba, som talar olika språk.
Nigerias ekonomiska potential är stor, i likhet med de tre övriga så kallade Mint-länderna, Mexiko, Indonesien och Turkiet. Nigeria tävlar med Sydafrika om att ha snabbast tillväxt.

Kina, Handel
2014-06 s 29-30
"Världens tredje marknad för rött vin"
På fem år har kinesernas konsumtion av rödvin stigit med 136 procent. Rött är en lyckofärg i Kina och de nyrika urbana kineserna attraheras av västerländsk kultur. Men vitt vin är fortfarande sällsynt. Vitt är dödens färg.
För många kineser är vin fortfarande något man införskaffar vid speciella tillfällen.
Boomen i Kina har också lett till ett ökat intresse bland kineser att köpa upp franska vingårdar.

Handel & Ekonomi
2014-07 s 7-10
"Besvärliga tider"
Investerare har betraktat Brasilien, Ryssland, Kina, Indien och Sydafrika som en säker placering. Men nu stiger oron för att den så kallade BRICS-drömmen ska blekna. En farlig utveckling som kan får stor social oro som följd. Pengarna flödar nu till till väst. Nu kallas länderna "De bräckliga fem". Verkligheten har börjat komma i kapp BRICS-länderna.
Allt fler investerare har börjat lämna de osäkra marknaderna i tron att USAs tillväxt och stigande räntor är säkrare.
En orsak är att i flera tidigare utvecklingsländer, som till exempel Brasilien, med låga konkurrenskraftiga löner har nu en självmedveten medelklass vuxit fram som kräver både högre löner och en "god samhällsstyrning".
I Kina börjar den tidigare billiga arbetskraften både att kräva högre löner och att staten måste tillhandahålla hälsovård och pensioner.
I Indien är situationen än värre. Nepotism har blivit en smitta och en del av den härskande klassen är kriminell. De många fallen av våldtäkt tyder på att kvinnor fortfarande ses som andra klassens medborgare.

Handel, EU
2014-07 s 11
"Europas ekonomi: Industrierna växer"
Kanske är den värsta krisen över nu. Greklands tillverkningsindustri visar äntligen åter tillväxt för första gången på mer än fyra år, vilket tänder ett hopp om att landets långa svacka kan vara över. En ny undersökning av Markit tyder på att industriproduktionen som leds av Tyskland, växer i hela euroområdet med över en procent i kvartalet. Även länder som Italien och Spanien har stark tillväxt både i produktionen och i orderböckerna. I Tyskland växer industriproduktionen med de högsta siffrorna på 32 månader. Däremot förbliver Frankrike på efterkälken där industriproduktionen fortfarande sjunker om än i långsammare takt.

http://www.markiteconomics.com/Survey/PressRelease.mvc/65319a26a59148b889d955c13b0e6bdd

FN, Globalt, Handel
2014-07 s 12-13
"Handelsavtal i fara: 600 miljarder dollar står på spel"
Majoritetsledare Harry Reid kan sätta krokben för Obama. Ett avtal som kan vara värt 600 miljarder dollar om året för Europa och Asien kan gå i stöpet. Obama behöver ett "bemyndigande för handelsavtal", mer känt som "en snabbfil" av kongressen. Utan detta bemyndigande ser inte USAs handelpartners Vita Huset som en seriös förhandlare. George W Bush var den senaste presidenten som fick ett bemyndigande, 2002-2007. Harry Reid har visat att han starkt emot en "snabbfil".
Shinzo Abe, Japan premiärminister, vill inte oroa sina väljare med ett handelsavtal som lagstiftare i USA snabbt kan skjuta i sank.

Handel
2014-07 s 14-15
"Handel mellan regeringar: Government 2 Government"
Nationernas tjänster läggs ut till andra länder på entreprenad.
Nigeriansk ananas till frukost, peruansk quinoa till lunch och japansk sushi till middag är en bekant vardag.
Men att Norge hanterar den algeriska statens investeringsfond eller att Storbritannien avgör saudiska rättegångar är inte lika bekant. Tysk polis övervakar säkerheten på gatorna i Bombay och Dubai spelar rollen som Mellanösterns domstol.
Nationernas regeringar lägger ut alltmer av sina ansvarsområden på entreprenad till de länder som lyckas bättre.
Moldavien har kontrakt för att kunna låna personal från den franska statsförvaltningen. Storbritanniens piloter tränar med amerikanska marinkåren.

Att lösa tvister är en särskilt aktiv del av G2G-marknaden. Storbritannien kommer snart att bli värd för en skiljedomstol för saudiarabiska tvister, vilket hjälper till att dämpa investerares oro.
Ingen vet storleken på G2G-marknaden. Regeringar offentliggör sällan sina avtal för att inte framstå som svaga.

Handel, IT, Samhälle
2014-09 s 19-20
"Vargarna på webben"
Blomstrande IT-företag ökar de sociala klyftorna i San Francisco"
San Francisco borna demonstrerar mot de välbetalda "nördarna" i luvtröjor som driver upp fastighetspriserna och hyrorna. IT-företagen skapar en välbetald elit som särskiljer sig från resten av stadsborna.
Det som sticker många i ögonen är att utvecklingen innebär en triumf för elitsamhället. Du kan inte programmera en dator eller utveckla en app utan hög IQ och en specialiserad utbildning.
Högteknologibranschen skärper sambandet mellan IQ, utbildning och belöning. Unga teknikgenier tjänar mångfaldigt mer än "vanliga" servicearbetare som åtar sig deras sysslor via TaskRabbit.

Sagan bakom succéuppstarten av TaskRabbit
http://entreprenor24.se/nyheter/1321-sagan-bakom-succeuppstarten/
Sveriges motsvarighet HinnerDu.se http://hinnerdu.se/sv-se/
HinnerDu.se är en så kallad Peer-2-Peer marknad där individer får hjälp av andra individer. Vi har plockat bort mellanhänderna och gjort det lättare för dig att hitta hjälpen när du behöver den, utan att det blir onödigt dyrt. Tycker du detta låter som en bra idé? Fortsätt då läsa nedan om hur det hela fungerar.

Handel, Holland
2014-09 s 21-22
"Här, där och överallt"
Den stora flykten. Varför vissa företag väljer fler hemorter.
Flera multinationella företag har nyligen valt att dela upp sina rättsliga, skattemässiga och andra enheter mellan olika länder. Senast i raden är Fiat. Nu när den italienska biltillverkaren tar över Chrysler lämnar företaget Italien, åtminstone på pappret, efter 115 år. Styrelsen röstade nyligen för att flytta moderbolagets juridiska hemvist till Nederländerna, den skatterättsliga hemvisten till Storbritannien och börsnoteringen till New York. Det är en kopia på den mall som Fiat använde när en del av fordonsverksamheten slogs ihop med en amerikansk konkurrent och ombildades till CNH Industrial.
Det finns fortfarande många multinationella företag som samlar skattemässiga, juridiska, finansiella och operationella baser på ett och samma ställe, men med tanke på fördelarna med att dela upp dem kommer sannolikt fler att göra detta i framtiden.

Handel, Frankrike
2014-09 s 23-25
"Frankrikes bilindustri: Familjen Peugeot ger upp"
Efter två århundrades överlåter Peugeot-familjen kontrollen till den kinesiska Donfeng Motor och den franska staten. Den franska staten, Peugeot-familjen och Donfeng ska var för sig utse två ledamöter till den nya stora styrelsen på 12 personer. De får sällskap av två personalrepresentanter och fyra oberoende styrelseledamöter.
Peugeot-familjens 200-åriga ledning av företaget har varit en lång bana av tillväxt som överlevt två världskrig. Familjen saboterade sina fabriker för att störa produktionen under den nazistiska ockupationen.
Peugeots marknadsvärde har krympt tillsammans med den europeiska bilmarknaden. Det sjönk från cirka 16 miljarder euro 2007 till cirka 4,5 miljarder och svepte bort miljarder från familjens nettoförmögenhet.

Tyskland, Kina, Handel
2014-15 s 12
"Medelstora företag till Mittens rike"
Kinas shoppingrundor i Tyskland gynnar båda sidor. För de som studerar geopolitik var besöket av Kinas president Xi Jinping i Berlin i veckan en höjdpunkt. Hans besök understryker en ökande trend: Kinesiska uppköp av Tysklands välskötta, högteknologiska, medelstora företag. Efter USA är Kina den största icke-europeiska investeraren i Tyskland. Och detta orsakar ingen oro. Tyskarna är stolta över att "Made in Germany" är en kvalitetsstämpel. Och kineserna attraheras lika mycket av tyskarnas attityd som av deras kunnande.

Ekonomi, Samhälle
2014-15 s 16
"Bankerna och bedrägerierna"
Påhittade bankirer med falska webbsidor ska fånga cyber-bedragarna. En medelstor amerikansk bank har hämtat ett uppslag från Ian Flemings bok i ett projekt som internt kallas "Honungsbankiren" för att komma åt falska transaktioner. De har skapat en krets med påhittade bankirer med falska e-postadresser och personuppgifter, vars detaljer visar på falska webbsidor som inte är kopplade till bankens egentliga hemsidor. Om en begäran om överföring kommer in till någon av dessa alias, är det sannolikt att det kommer från en bedragare. Den här typen av kontraspionage blir allt vanligare bland banker som söker efter kreativa sätt att snärja online-bedragare.

Handel
2014-15 s 27-28
"Livets krydda"
Handeln med kryddor har tredubblats i värde sedan 1998.
För kryddor fördes en gång i tiden krig, och dessa ädla varor var inte minst drivkraften till européernas upptäckt och erövring av fjärran länder. Fortfarande är den internationella kryddhandeln en miljardaffär som dessutom starkt expanderar. 2012 omfattade exporten av 50 kryddor och örter 7,7 miljarder dollar. Viktigast är peppar, ingefära, nejlika, kanel och vanilj. Saffran är den överlägset dyraste, i Schweiz kostar ett gram 50 kr. Som kryddornas konung betraktas emellertid peppar, svart och vit. Miljoner småbönder i u-länderna lever på att sälja sina kryddor. Indien har 18 % av världshandelns värde, följt av Vietnam, Indonesien och Kina. EU är den största importören av kryddor följt av USA, Saudiarabien och Japan. Ett stort problem är att nära 7 % av kryddor importerade till USA var smittade med Salmonella.

Ryssland, Handel
2014-17 s 9-10
"Ur Askan i Elden"
Rysslands inhemska och utländska företag. Alla undrar hur allvarligt det kommer att bli.
Med stigande inflation, växande stagnation, en avstannande valuta och aktiemarknad samt kapital som flyr Ryssland av osäkerhet är ekonomin i gungning och man balanserar på randen till en lågkonjunktur.
Utsikterna för företagen ser dystra ut. När proryska separatister tagit över regeringsbyggnader i östra Ukraina fruktar företag av alla de slag en skärpning av de USA-ledda sanktionerna, ett stopp för utländska lån och investeringar samt en ytterligare nedgång i konsumenternas förtroende.

Handel, Ekonomi, USA
2014-19 s 20-22
"Åtal väntar på Wall Street, Storbankerna är inte längre immuna"
Credit Suisse och Frankrikes största bank, BNP, kan bli de första bankerna som tvingas erkänna sig skyldiga till brott på två decennier. Crédit Suisse för att de erbjudit skatteplanering för amerikaner, BNP Paribas för att ha gjort affärer med svartlistade länder som Sudan. Och då kan åklagarna avvisa misstankarna om att "jättarna" blivit för stora för att kunna åtalas från den amerikanska kongressen.
Underlåtenheten att åtala bankerna och deras chefer har orsakat en folkstorm. Det finns en uppfattning att finansverksamheterna på Wall Street som en gång ansågs vara för stora för att gå i konkurs, nu är för stora för att åtalas. Uppfattningen att Wall Streets jättar är för stora för att buras in upprör.

Handel, Samhälle
2014-21 s 30
"McDonald's anställda i global kamp"
Man säger att det är en global ekonomi, så varför inte göra det till en global kamp?
De amerikanska fackföreningarna kräver 15 dollar i timmen. De har tappat medlemmar och inflytande under det senaste decenniet. Nu vänder de sig i allt större utsträckning till fackföreningar i Europa och i Asien för att få hjälp att sätta press på inhemska företag.
Snabbmatskedjornas personal i många andra delar av världen möter samma företagsprinciper - låga löner, inga garanterade timmar och inga förmåner.

Irak, Mellanöstern, Handel
2014-28 s 22-23
"ISIS framryckning hejdar ett årtionde av växande handel i Mellanöstern"
Jihadisterna framryckningar i Irak och Syrien stör handelsvägarna över hela Mellanöstern och kastar en skugga över de ekonomiska framtidsutsikterna. Lastbilar köar vid gränserna, priser på livsmedel och energi ökar och exporten vacklar.
Så länge som det inte finns någon regering i Bagdad är det mycket svårt att gå vidare med projekt och om det inte pågår några projekt, kan man inte sälja mycket mer än textilier och livsmedel.

Handel, IT, Japan
2014-29 s 18-20
"De japanska elektronikföretagen missade tåget"
Vem bryr sig om TV-apparater, Walkmans och faxar? Inte många. Och det syns i de japanska elektronikföretagens förlustsiffror. På 80-talet kunde Japan med hjälp av Sonys TV apparater bygga upp ett stort handelsöverskott men nu lider Japan av ett handelsunderskott och utländska smartphones står för cirka en femtedel av detta. Varför missade "det tekniska Japan" de nya prylarna, främst smartphones? Och hur kunde det undgå dem att Afrika var en stor och växande marknad? Japanerna var långsamma att erkänna utvecklingsländerna som en snabbt växande marknad och inte bara en billig tillverkningsindustri. Nu kämpar de för att kunna konkurrera i de viktigaste kategorierna inom hemelektronik mot konkurrenter som Samsung i Sydkorea och framför allt Apple i USA.

Handel
2014-29 s 24-25
"Fånge i sitt arv"
Hur ska Levis kunna gå vidare i sina denim-jeans?
Ett starkt varumärke har också sina svaga sidor; det kan vara alltför starkt Levis är för evigt förknippat med jeans gjorda av denim och har därför svårt att förändra, förnya och bredda sortimentet.
Levis lider också av imageproblem. Det var länge sedan Bruce Springsteen prydde omslaget till "Born in the USA". Idag vill män hellre bära formella byxor, smala och eleganta. Kvinnor vill tvärtom; gå runt i träningsbyxor, med fördel yogabyxor. I ett försök att återuppväcka entusiasmen för jeansmärket lanserade man en reklamkampanj som skulle entusiasmera folk "att gå vidare", bort från miljöförstöring och ekonomisk depression. Men det misslyckades. Så hur går Levis vidare nu?
Konsumenterna byter till billigare jeans till exempel Zara och H&M, och trendigare närken som Diesel och True Religion.
Det finns tillväxtmöjligheter i Kina och Indien, områden som fortfarande inte har så mycket denim. Efter att ha försökt och misslyckats med att lansera ett billigare jeansmärke, Denizen, i Asien, satsar nu Levisallt på det huvudsakliga varumärket som är dyrt mätt i lokala priser.

Handel, IT
2014-30-31 s 40
"Apple + IBM = betydligt mer än 2"
De två tidigare fienderna inser att de kan komplettera varandra - och slå ut konkurrenterna. Apples tidigare legendariske grundare Steve Jobs satsade enbart på den privata marknaden, men hans arvtagare Tim Crook har en annan inställning. Detta har lett till ett samarbete mellan Apple och dess fiende IBM - som traditionellt marknadsfört sig till företag. Samarbetet ger konkurrenterna skrämselhicka, särskilt Microsoft som varit långsamma med att anpassa sig till mobila användare.
Apples popularitet bland privata användare bidrar antagligen till att de är bättre positionerade än Google och Android på företagsmarknaden.

Handel
2014-30-31 s 41-43
"Försvaret försöker försvara sig"
Vapentillverkarnas kamp mot nedskärningar. Krig avslutas - och civila konkurrenter hotar.
När krigen i Afghanistan och Irak avslutades var vapenindustrin konfronterats med en allt hårdare tillvaro på en krympande marknad.
Pentagons kassakista är inte heller outtömlig, även om budgeten är lika stor som den kombinerade budgeten för de 15 största försvarsdepartementen i världen; nedskärningarna i USAs finanser har satt sina spår. Nu reser man krav på att "lappa och laga" i stället för att bygga nytt.
Dessutom har man fått nya konkurrenter, civila teknikföretag börjar bryta in på försvarsindustrins territorium. Krigen tenderar i allt större utsträckning bli digitala. Det är uppenbart att en ofta opålitlig, ineffektiv och alltför gynnad industri tvingas ändra sina vanor för att överleva.
Storbritannien har till och med nyligen övervägt att lägga ut alla sina militära beställningar på entreprenad men fick sedan kalla fötter inför ett så radikalt grepp.

Samhälle, Näringsliv
2014-32 s 20-21
"Tredagars arbetsvecka skulle befrämja innovationer"
Världens näst rikaste man, Carlos Slim i Mexiko, föreslog nyligen vid en affärskonferens i Paraguay att man skulle införa tredagarsvecka i hela världen. Han menade att tre dagars arbete i veckan under en längre period i livet - möjligen till 75 års ålder - bättre skulle motsvara den moderna världens ekonomiska och demografiska verklighet.
Ingen väntar sig nu för tiden på allvar att man ska kunna gå i pension vid 50 års ålder.
Ända sedan den moderna fyrtiotimmarsepoken inleddes (under sent 1930-tal) har människor tänkt sig alternativa system.
Vi skulle alla bli friskare och lyckligare tack vare den förbättrade balansen mellan arbeta och liv. Arbetares produktivitet börjar avta när man arbetar för många timmar per vecka. Fyra dagars ledighet ger tid till andra aktiviteter som att fundera ut nya verksamheter med vilka jobb kan skapas åt andra. Arbetsveckan ska sänkas till 33 timmar, tre dagar à 11 timmar.
http://www.washingtonpost.com/news/business/wp/2014/07/21/carlos-slim-thinks-we-should-all-work-just-three-days-a-week/
"Carlos Slim thinks we should all work just three days a week"

2014-23 s 14-16
"Hur livsmedelsindustrin döljer tillsatserna"
En förpackning som anger vad som inte finns i innehållet ska man vara försiktig med.
Färgämnen, smakämnen, konserveringsmedel: i livsmedel finns det många avskräckande tillsatser. För att inte skrämma konsumenter döper tillverkarna ämnena till något annat i sina produkter.
Här är en översikt över knepen: Färdigrätter, krämiga light-produkter, pulversoppor, , färsk frukt året om". Och viktigast av allt, maten är billig - inget av det här skulle förekomma utan tillsatser. Eftersom det finns så mycket pengar att tjäna blir maten färgad, smaksatt och tillredd.
Lång hållbarhet hos varor skapas genom behandling - kallsterilisering - med dimetyldikarbonat (E 242). Det bryts omedelbart ner, dödar befintliga mikroorganismer men också andra ämnen. Alla smaker och lukter kan återskapas med kemiska föreningar.
I stället för att tillsätta socker som konsumenterna vill undvika, kan den söta smaken uppnås på annat sätt. Vanligt är cyklamat och sackarin. De är kalorifria och orsakar inte karies. Men de stimulerar aptiten.

Portugal, Handel, Ekonomi
2014-35 s 20-22
"Den chockartade bank-konkursen"
En av Portugals äldsta och mäktigaste banker har oväntat kollapsat. Skandalen är omfattande och konsekvenserna vittgående.
Förra sommaren placerade affärstidningen "Jornal de Negócios" i sin rankinglista över de 50 mest inflytelserika personerna i landets näringsliv bankiren Ricardo Salgado på tredje plats efter Tysklands förbundskansler Merkel och ordföranden i ECB Mario Draghi.
länge har bankfamiljen Esperito Santo ägt ofantliga egendomar och härskat över både Portugals politik och ekonomi. Det föreföll helt otänkbart att banken (BES) skulle kunna gå i konkurs, förvåningen är lika stor som chocken. Konsekvenserna kan bli mycket stora. Som exempelvis att fotbollsidolen Rinaldo lämnar sin klubb Benefica i Lissabon. Även andra spelare har i sommar lämnat Benfica och inkasserat stora övergångshonorar. Novo Banco har strukit klubbens kredit på 70 miljoner euro.
Sen 24 juli arresterades den 70-årige Ricardo Salgado. Men släpptes nästa dag mot en borgen på tre miljoner euro.
Esperito Santo var en av sju mäktiga familjer som kom bra överens med den fascistiska regimen som 1926 - 1974, behärskade ekonomin i både Portugal och i de afrikanska kolonierna.

USA, Ryssland, Samhälle
2014-35 s 30
"McDonald´s i Kremls visir"
Symbolen för amerikansk matkultur hotas i Ryssland. "Hamburgarna är oryska och fulla av bakterier…"
Det ryska livsmedelsverket Rostrebnadsor har inlett en landsomfattande aktion mot den amerikanska snabbmatskedjan McDonald´s.
Tre filialer i Moskva har tvingats stänga. Ytterligare kontroller planeras. Mot bakgrunden av Ukrainakonflikten och den antivästliga stämningen i Ryssland ligger det nära att anta att åtgärderna har en politiska bakgrund. McDonalds driver i Ryssland 435 filialer, 100 enbart i Moskva.
http://www.nzz.ch/international/mcdonalds-im-visier-des-kremls-1.18367964http://www.nzz.ch/wirtschaft/russland-lockert-importstopp-fuer-lebensmittel-1.18367129

Saudiarabien, IT, Handel
2014-38 s 18
"En veritabel virtuell revolution"
Därför har sociala media större effekt i kungariket än någon annanstans. Många lever ett anonymt liv på de sociala medierna i Saudiarabien eftersom dessa utgör en möjlighet att kritisera regimen och att umgås män och kvinnor emellan utan att var släkt.
60% av landets invånare använder Twitter. Antalet ökade med 45% mellan 2012 och 2013. Åtta av landets 31 miljoner invånare använder Facebook. E-post är redan föråldrat.

IT, Teknik
2014-38 s 28-29
"Google släpper Android för de som ännu saknar smartphone"
Tillväxtmarknaderna ligger fortfarande öppna för teknikföretagen som tillverkar smartphones. Goggle ligger därför i stargroparna för att lansera en Android som kostar under 100 dollar. Den första tillväxtmarknaden företaget satsar på är Indien vilket delvis beror på att en av Googles chefer, Sudar Pichai, är född i Indien. I takt med att Nokia förlorat sin dominans på mobilmarknaden har Android vuxit till att idag stå för 70 % av marknaden.
Att nå halva världens ögon och öron är sin egen belöning för Google. För många personer kommer den nya telefonen att deras första kontakt med Internet.

Sverige, Handel & Industri
2014-39 s 12-13
" Gruvor och IT företag"
Facebook och kvinnliga grävmaskinister. Det råder högkonjunktur i de svenska lappmarknaderna norr om polcirkeln. Längst i norr förlorar Sverige sin skönhet. På flygplatsen i Luleå välkomnas de nyanlända resenärerna av en klumpig staty av betong, målad med guldfärg. Resan till stadens centrum går genom nordiska barrskogar, och vid ett vägskäl har man monterat ett gammalt jetplan på en stensockel , ett monument över det svenska flygvapnet.
Det stora stålverket dominerar i Luleå. Staden vid norra Bottenviken har lite gemensamt med möbelaffärernas och barnböckernas Sverige bild men det är här i svenska Lappland som gruvnäringen upplever en renässans och IT-branschen växer. Nya och gamla industrier drar nytta av de rika naturresurserna och att Sverige har rykte om sig att vara ett miljömedvetet, progressivt och pålitligt land. "Det som en gång ansågs vara värdelöst bryts idag".
Ingen plats är så starkt påverkad av gruvnäringen som Kiruna. Staden har vuxit till 18 000 invånare.
Men marken sjunker under staden och Kiruna är på gång att flyttas.
Den andra stora naturresursen i regionen, vattenkraften, kommer däremot inte att utökas. Sedan 40 år byggs inga nya vattenkraftverk i Sverige.
I grannkommunerna Luleå, Boden och Piteå försöker få globala IT-företag att etablera. Regionens kyliga temperatur har stora fördelar när det gäller att minimera nedkylningskostnaderna. Störst investeringsföretag så långt är kaliforniska Facebook.

Handel, EU, Ryssland
2014-40 s 9
"Europas bönder är de stora förlorarna"
Från Polen till Spanien hålls stora lager av frukt och andra färskvaror som förlorar i värde. Nästan en tredjedel av marknaden är försvunnen på grund av Rysslands importförbud för färskvaror. Rysslands svar på EUs sanktioner mot ryska banker och näringsliv. Nu beräknar man förlusterna. Europas jordbrukare är utan motstycke de största förlorarna i EUs konflikt med Ryssland. Den totala jordbruksexporten uppgår till 11 miljarder euro per år. En tredjedel går normalt till Ryssland. Den marknaden är nu stängd. Priserna på den europeiska marknaden sjunker katastrofalt.

Samhälle, Miljö, Handel
2014-41 s 28-30
"Sandtjuvarna"
Sand har blivit en bristvara. Världens stränder offras för byggboomen. Sand har blivit så sällsynt att det har blivit en lukrativ affär att sälja den. Med bostäder som stiger allt högre upp i skyn är efterfrågan på sand omättlig - framför allt i Asiens och Afrikas snabbväxande länder. På många håll är stränderna helt försvunna. Det är ett globalt program, länder som Kenya, Nya Zeeland, Jamaica, Marocko och så vidare är drabbade. Det är nästan som en oljeboom. 95 % går till bygg branschen världen över.

Saudiarabien, Miljö, Handel, Olja
2014-43 s 6-7
"Sjunkande oljepriser hotar Saudiarabiens maktposition"
Oljan har alltid varit ett pålitligt politiskt utpressnings medel, men frågan är om det är därför Saudiarabien nu sänker oljepriset. Kanske har man inget val.
Grunden till Saudiarabiens kamp är rivaliteten med det mäktiga och shiitiska Iran om inflytandet över den arabiska och muslimska världen.
För att göra saken än värre kan USA vara redo att bli en stor exportör av olja under nästa årtionde.

Saudiarabien, Ryssland, Miljö, Handel, Olja
2014-43 s 8-9
"Står vi inför ett nytt oljekrig?
Vill USAs president Obama att Saudiarabien ska förstöra Rysslands ekonomi genom att sänka oljepriserna? Det var saudiernas sänkta oljepris 1985 som var en av orsakernas till att Sovjetunionen föll samman. Planekonomin i Sovjetunionen kunde inte klara av de fallande exportintäkterna och det var en av orsakerna till landets kollaps.
Är det bara min fantasi eller pågår det ett globalt oljekrig med USA och Saudiarabien på ena sidan och Ryssland och Iran på den andra?
"Notera följande; fyra oljeproducenter - Libyen, Irak, Nigeria och Syrien - befinner sig i kaos och Iran haltar på grund av vänts sanktioner. För 10 år sedan skulle sådana nyheter ha genererat skyhöga oljepriser. Men idag sker det motsatta".
Prisfallet är ett resultat av den ekonomiska utmattningen i Europa och Kina i kombination med att USA håller på att bli en av världens största oljeproducenter, tack vare ny teknik som gör det möjligt att utvinna stora mängder skifferolja.
Resultat: Trenden för olje-diktatorer ser inte så bra ut.

Indonesien, Handel
2014-43 s 26-27
"IKEA packar upp i Indonesien"
Världens största möbelförsäljare Ikea har öppnat sin första butik i Indonesien. Det svenska företaget lockas av den växande grupp konsumenter som Indonesiens medelklass utgör, men man har också känt av svårigheterna med att göra affärer i sydöstra Asiens tredje största ekonomi.
Under den treåriga byggprocessen har det svenska företaget varit tvunget att hantera uppblåsta byggkostnader, strikta butiksregler och det oväntade förbudet mot import av deras porslinsvaror. "Vi uppskattar att det finns 9,5 miljoner människor som har råd att handla här och att det är lika många som Sveriges befolkning, där vi har 19 butiker."
Stigande fastighetspriser tvingar människor att tränga ihop sig på en mindre bostadsyta så man är i behov av att skaffa sig funktionella möbler, som klaffbord och bäddsoffor.

Samhälle, Handel
2014-45 s 28-29
"Viktväktarna minskar i vilt i den hårda konkurrensen om bantarna"
Det borde vara en perfekt tid att frodas för ett företag som Viktväktarna. I USA är en tredjedel av medborgarna farligt överviktiga. Globalt har fetman nästan fördubblats sedan 1980, och har blivit en av världens mest svårlösta folkhälsokriser - vilket öppnar en stor marknad för bantningsföretagen.
Men den 50-åriga dietjätten Viktväktarna har aldrig haft så magra tider som nu.
Så vad är det som hänt? I stället för att betala för ett dyrt abonnemang på Viktväktarnas stödgrupper eller lära sig att räkna om olika livsmedel till "poäng" laddar folk ner gratis fitness-appar i smarta telefoner. Och hälsomedvetna konsumenter väljer hellre bra livsmedel och lagar mat från grunden än köper Viktväktarnas erbjudande med färdigmat.

Forskning, Samhälle, Handel
2014-48 s 28
"Banktjänstemän tenderar att ljuga för ekonomisk vinning"
Resultaten bekräftade "allmänna åsikter om finanssektorn.
Schweiziska forskare har kommit fram till att de har bevis för att banktjänstemän ljuger för att uppnå ekonomisk vinning. Studien som publicerats i den ledande tidskriften Nature, avslöjar psykologin bakom, vad forskarna kallar, en dramatisk r förlust av anseende och förtroendekris för den finansiella sektorn, som blivit en följd av oseriös handel, riggade räntor, skatte- och skatteplaneringsskandaler, med mera.
Kanske måste i framtiden banktjänstemän tvingas svära en ed likt den om läkare gör vilket skulle få dem att beakta effekterna av sitt beteende för samhället och individer i stället för att fokusera på egna eller bankens kortsiktiga fördelar.

Handel, Samhälle
2014-48 s 29-30
"Betalningar via tweet hotar bankerna"
Det blir lättare att skicka och ta emot pengar i din smartphone,
Pengatransaktioner via mobilen och så kallade sociala medier blir allt vanligare och allt enklare att utföra. De sociala medierna förväntas inte tjäna pengar på sina betalningsmodeller, men lockar till sig kunder som exempelvos kan ta del av reklam och andra betalda flöden för att kunna utnyttja tjänsterna fullt ut.

Handel, USA, EU
2014-49 s 23-25
"Frihandel med USA?"
Europa tvekar inför klor-kyckling och hormonbehandlat nötkött.
I Europa har man just nu ångest - kanske till och med paranoia - inför det historiska försöket att länka samman USA och EUs 28 nationer i världens största frihandelsavtal. Rädslan bottnar i farhågorna att amerikanskt kemiskt behandlad mat ska besudla de europeiska köken. Men också i en ren anti-amerikanism som framför allt brer ut sig i Tyskland i kölvattnet av spionskandalerna.
De enda som ger ett öppet och solitt stöd till frihetsavtalet är Sverige och Polen.
I länder som Frankrike står vetenskap mot matkultur, gourmander beklagar att industrialiseringen breder ut sig på gårdarna och varnar för att de amerikanska livsmedlen kan komma att urvattna det franska köket ännu mer.

Ryssland, Handel
2014-49 s 30
"Moskva öppnar dörrarna till Europas största shoppingcenter"
Trots att ryssarna handlar mindre och rubeln blir allt svagare har ett gigantiskt affärscenter i Moskva just invigts. Aviapark har en yta som motsvarar 36 fotbollsplaner och när alla lokaler uthyrts erbjuder gallerian 80 restauranger, 17 biosalonger med plats för 4000 besökare och mer än 500 butiker med allt från designerade skor till iPads.
En av de två viktigaste investerarna i Aviapark är Igor Rotenberg, en före detta träningskamrat i judo till Vladimir Putin.
Men under invigningen fanns en outtalad oro för den sjunkande rubeln och alltmer förrädiska situationen ekonomiska situationen i Ryssland. Rädslan växer för en större ekonomisk avmattning. Priserna på många importerade varor har ökat med 25 % och särskilt priserna på importerade varor i livsmedelsvarorna har ökat. För många ryssar är den ekonomiska situationen en smärtsam och verklig upplevelse.

Samhälle, Handel
2014-51 s 19-20
"Framtidens lyx är upplevelser!"
För att vinna på den växande marknaden av lyxvaror måste man erbjuda mer än bara tjusiga prylar. I dag är det mer intressant att få kicka boll med David Beckman, eller kanske göra en cykeltur från Venedig till Rom än att skryta med dyrbara prylar. Det handlar om att kunna skryta med att ha gjort något som andra inte kan göra. Även kinesernas önskemål har förändrats från att "vilja äga till att vilja göra".
Vad som räknas som upplevelser som människor är beredda att betala för har förändrats. De ska vara genomarbetade, mer privata och ibland också nästan helt utan konventionell bekvämlighet.

Peru, Handel
2015-1-2 s 18-20
"Rotfrukter som ökar kriminaliteten"
Och gör bönderna förmögna över en natta.
Vem hade trott att en taggig kålrotsliknande rotfrukt skulle orsaka så mycket elände och så stor lycka? Kineserna kommer till Peru med stora resväskor fyllda med pengar för att köpa maca och även i väst har grödan blivit omåttligt populär. Priset för denn grönsak har skjutit till otroliga höjder.
Tidigare fattiga maca-bönder har därför på mycket kort tid blivit väldigt rika - men de flesta peruaner har inte längre råd att själva rotfrukten, framför allt inte de som arbetar på åkrarna under slavliknande förhållande.
Maca sägs öka sexlusten och boka cancer. Men den drar också till sig tjuvar och smugglare.

EU, Handel, Ekonomi
2015-3 s 17-19
"Bankens manna från himlen"
Kan "Operation helikopter" rädda EU-ländernas ekonomi?
Det låter som ett galet tankeexperiment: En dag kommer varje invånare i euroområdet hem och hittar en check i sin brevlåda värd över 500 euro, möjligen så mycket som 30000 euro. En gåva bara sådär från Eu´ropeisk centralbanken (ECB) i Frankfurt.
Men detta är ett önskemål från allt fler ekonomer eftersom oron är stor för att euroområdet är på väg mot deflation - att priser sjunker starkt. Konsumtionen måste öka så att handeln kommer i gång.
Men kan detta verkligen fungera? Finns det inte risk för en kommande stor inflation?
Japans Abe-regering har erfarenhet av att penningpolitik inte kan rädda ett land från stagnation.

Island, Handel, Ekonomi
2015-3 s 30
"Kungen bland asagudarna"
Hur Thor Bjorgolfsson kom tillbaka från ruinens brant"
I sitt hemland Island var han år 2007 en nationalhjälte och fick stå som modell som den som förkroppsligade det ekonomiska isländska undret - han var Islands första miljardär. Han hade skapat sin första förmögenhet i det postsovjetiska Ryssland med Bravo Bryggeri. Sedan blev han den största investeraren i en av Islands tre största banker, Landsbanki.
18 månader senare hade denne nordiske hjälte förvandlats till en isländsk nolla. 99 % av hans förmögenhet hade gått upp i rök. Hans personliga skuler närmade sig en miljard i dollar.
Idag har han dock samlat ihop sig och återkommit.

Latinamerika, Miljö, Handel
2015-4 s 6
"Höga guldpriser orsaker miljöförstöring i Sydamerika"
Stigande guldpriser gör det lönsamt att utvinna guld även i småskaliga gruvor. Områden som innehåller så kallade låggradiga guldådrar ansågs tidigare vara olönsamma.
Driften utförs ofta strax nedanför det skyddade Amazonas och i andra sydamerikanska skogsområden. Förutom att skogarna skövlas får guldbrytningen stora biverkningar på miljön eftersom man använder cyanid, kvicksilver och arsenik i utvinningen. Dessa förorenar och förhindrar återväxt under en lång period framöver. Det är ett våldfört landskap guldletarna lämnar efter sig och återväxten är hämmad på grund av de kemikalier som används.

Ryssland, Ekonomi, Handel
2015-4 s 31
"Det låga oljepriset kan kosta Ryssland 300 miljarder kronor under 2015"
Oljepriset drabbar Ryssland hårt och finansministern avviserar stora besparingar.
Ryssland hotas att få kämpa hårt under året för att få budgeten att gå ihop. Enligt finansminister Anton Siluanov kommer Ryssland att tappa motsvarande 300 miljarder kronor i intäkter om oljepriset hamnar på ett genomsnittspris på 50 dollar fatet eller mindre under 2015.
Ryssland hotas att få kämpa hårt under året för att få budgeten att gå ihop. På sex månader har oljepriset sjunkit med 60 procent.
Ryssland är mycket hårt ekonomiskt drabbat på grund av det låga oljepriset som tillsammans med de västliga sanktionerna i samband med Ukraina-krisen sätter de ryska finanserna under hård press.
Den ryska finansministern Siluanov kommer att lägga fram ett förslag till det ryska parlamentet om att skära ned de offentliga utgifterna med 10 procent, med undantag för de så kallade skyddade områdena.
Världsbanken justerade ner siffrorna för Rysslands tillväxt från upp 0,7 procent till minus 2,9.
"Russian finance minister warns on spending as crisis deepens"
http://uk.businessinsider.com/r-russian-finance-minister-demands-close-watch-on-spending-2015-1?r=US

Ukraina, EU, Ryssland
2015-3 s 16
"Hjälp Ukraina att stå emot Ryssland!"
Miljardären och investeraren George Soros anklagar västs ledare för att kraftigt ha missbedömt sina strategier gentemot Ryssland och Ukraina, vilket är mycket farligt.
Han menar att krisen i Ukraina hotar hela eurozonen och kan resultera i krig. Soros menar att krisen vid EUs östragräns utgör en mycket stora fara för Europas ekonomi, ännu större fara för unionens överlevnad än det stundande grekiska valet.
Soros varnra för att en rysk betalningsinställelse, som är nära pga de sjunkande oljepriserna, "inte skulle vara förvånande". Och bli ett hårt slag för europeiska bankar som lånat ut pengar till Ryssland.
Men de västerländska nationerna vänder sig emot att pumpa in pengar i Ukraina innan de ser tecken på reformer i Kiev.

Burma, IT, Handel
2015-5 s 26-27
"Mobil-mani"
Nu öppnas ett av de sista stora "ouppkopplade" länderba av Telenor och Ooredoo.
Telenor har nu ca 180 miljoner kunder i 33 länder och genom en andel i den ryska operatören Vimpelcom har man fått fotfäste i ytterligare 13 länder. Men det här är första gången man konkurrerar mot Ooredoo, Qtel, fd en fräck företagsgrupp som ägs av regeringen i Qatar. Ooredoo, ett av världens snabbast växande mobilföretag ahr 90 miljoner kunder, mestadels spridda över norra Afrika och Mellanöstern, inklusive Iorak och de palestinska områdena.
Det livliga huvudkontoret i Yangon, Myanmars kommersiella huvudstad har redan mer än 1000 anställda.

EU, Handel
2015-6 s 10-12
"Bristerna i frihandelsavtalet"
Européerna är rädda för en våg av rättsprocesser med amerikanska företag. Inte ens förhandlaren Cecilia Malmström kan fortsätta blunda.
EU-tjänstemän omvärderar nu sina positioner när det gäller det föreslagna frihandelsavtalet - TTIP (Transatlantiskt partnerskap för handel) - med USA eftersom det finns ett brett folkligt motstånd runtom i Europa och Europaparlamentets majoritet är emot det. Där har många uttryckt en rädsla för att amerikanska företag ska försöka kringgå EU-lagar om modifiering, miljöskydd och livsmedelskvalitet.
Det som många är rädda för är regelverket som skyddar investerare även om deras investerare går emot de enskilda nationernas lagstiftningar, vilket kan förorsaka rejält kaos. Stämningar för att hävda investeringsskyddet blir allt populärare bland företag. T ex har i Tyskland Vattenfall stämt Berlin för tvångsstängningen av deras kärnkraftverk.

Turkiet, Afrika, Handel
2015-6 s 27-28
"Turkisk frammarsch i Afrika"
Det är inte bara Kina som sätter sin stämpel på Afrika. Även Turkiet börjar uppträda som viktigt givarland på kontinenten för att vinna den intensiva kapplöpningen om kontinentens marknader. Ingenting blir det så tydligt som krislandet Somalia.
Turkiet väntar inte på stabila förhållanden i Somalia utan gör allt för att skapa dem. Det är bara turkiska specialister som vågar arbeta i Somalia; deras bistånd är "som en naturkraft", berättar Somalias president Hassan Sheikh Mohamud, hänfört.
Sedan år 2008 har Ankara öppnat ambassader i 27 afrikanska länder och är nu representat i 39 stater på den afrikanska kontinenten. Turkiets handelvolym gentemot Afrika tiodubblades under de senaste tio åren till 23 miljarder dollar. Prognosen till 2018 är 50 miljarder. Turkiet intar i Afrika andra platsen efter kinesiska uppdragstagare.

Tyskland, Företag
2015-11 s 9-10
"Nu tvingas tyska storföretag välja kvinnliga styrelseledamöter"
Debatten om att införa könskvotering till styrelserummen i tyska företag gar länge varit en het potatis i Tyskland. Förbundskansler Angela Merkel har länge varit tveksam till en kvinnokvot men har nu slutgiltigt förlorat tålamodet med ett näringsliv som inte gjort mycket för att förändra bristen på jämställdhet i styrelserna.
Förbundsdagen har nu enats om att minst 30 % av styrelseledamöterna ska utgöras av kvinnor i stora och börsnoterade företag. För närvarande berörs 108 företag.
Jämställdhets - och familjeminister Manuela Schwesig beskriver beslutet som historiska, men andra är mer tveksamma: Vänstern och De Gröna tycker att kvoten är på tok för liten. Och de röstade också emot att reglerna ska gälla också i den offentliga sektorn.
En annan framfår för SPD i koalitionen med CDU är förbundsdagens beslut om minimilön och 63 års pensionsålder.

Angola, Handel
2015-12 s 8
"Isabel dos Santos är Afrikas rikaste kvinna och en av Portugals mäktigaste investerare"
Dottern till Angolas president sedan 1979, José Eduardo dos Santos, framträder som en elegant investerare med en utbliek som sträcker sig över stora delav världen.
Hon tillbringade sin barndom i Baku och studerade till ingenjör i London innan hon flyttade till Angola.
Isabel dos Santor anses vara den rikaste kvinnan i Afrika, bara i Portugal har hon en förmögenhet på cirka två miljarder euro, och en av de mäktigaste personen i den portugisiska ekonomin. Hennes namn återfinns bakom en rad olika bolag, men hon är en diskret investerare som inte mycket väsen av sig.
I mångt och mycket förkroppsligar hennes framgångar Angolas utveckling från fattig koloni till portugisiernas nya Mekka.

EU, Ekonomi, Handel
2015-12 s 9-12
"Vi har skapat ett monster"
Menar den franska ekonomen Thomas Piketty. Han menar att Europa kan inte ha en gemensam valuta för 19 länder när alla har olika skattesystem och egna budgetar som inte är harmoniserade med varandra.
Han förespråkar en finanspolitisk union under demokratiska former.
Han uppmanar också européerna inom eurozonen att tänka på den unga generationen som har det extremt svårt att hitta ett arbete att det är dags att inse att det inte är moraliskt försvarbart att tillämpa kollektiv bestraffning över generationsgränserna.
"Det är den nationellt motiverade egoismen som gör mig bedrövad", säger Piketty.
Thomas Piketty är ett stjärnskott bland ekonomer. Hans bok om den växande klyftan mellan rika och fattiga, "Capital in the twenty-first century", har sålt i 1,5 miljoner exemplar världen över. Han ser sig själv som en del av den franska samhällsvetartraditionen.

USA, Kina, Handel
2015-15 s 14-15
"Amerikas århundrade överlever Kinas uppgång"
Kinas storlek och relativt snabba ekonomiska tillväxt gör att nationen närmar sig USA som stormakt, men det betyder inte att Kina kommer att överträffa USA när det gäller, militär, ekonomisk och mjuk makt. Det är felaktigt och vilseledande att beskriva 2000-talet som tiden för Amerikas nedgång. Sannolikt fförblir USA mer kraftfull än någon enskild stat även under de kommande decennierna. "Amerikas århundrade" är inte över" skriver Josepg Nye, professor i statsvetenskap vid Harvads universitet och författare till boken "Är Amerikas århundrade över".
Även om USA har en del allvarliga problem som skuldsättning, gymnasieutbildning, orättvis inkomstfördelning och politiskt dödläge så finns det på den positiva de gynnsamma trenderna inom demografi, teknik och energi samt bestående faktorer som geografi och entreprenörskultur.

IT, Handel
2015-15 s 26
"EUs uppgörelse med Google kan snart hetta till... "
I fem år har EU arbetat med att hitta en lösning för att begränsa Googles kontroll av människors sök- och köpvanormpå nätet. Den europeiska kommissionen ber nu de företag som anklagar Google för maktmissbruk att offentliggöra sina klagomål. Dessa kan pressa Google att hitta en uppgörelse med kommissionen.
Åtgärden är ett led i den pågående europeiska antitrust utredningen om huruvida Google har utnyttjat sin dominerande ställning - företaget kontrollerar ungefär 90 % av Europas sökmarknad på nätet - till att favoritisera sina egna tjänster.
Fallet kan bli avgörande för Margrethe Vestager, Europas nya antitrust-chef, som tog över i slutet av förra året.
Europas ekonomiska sanktioner mot Google kan bli betydande. Antitrusten kan döma till böter på upp till 10 % av den senaste årsomsättningen.

Indonesien, Turism, Handel
2015-15 s 28-29
"Ölförbudet kan skrämma iväg turisterna"
Att semestra i Bali är ofta synonymt med Indonesiens mest sålda brygd; en flaska Bintang är populärt på stranden eller vid poolen medan man njuter i solen.
Men att få tag på en flaska Bintang eller någon annan öl, kan snart bli mycket krångligare. Nästa månad väntas regeringen, delvis på order av konservativ islamska grupper, att införa ett förbud mot ölförsäljning i närköp och små kvartersbutiker. Frågan är hur de nya reglerna kommer att påverka turismen, särskilt till Bali. Den ska förhoppningsvis öka nu sedan 30 nationaliteter fått visumfrihet.

Kina, Grekland, Handel
2015-16 s 7-10
"En hamn - två världar"
Kina vill dominera Atens hamn. Grekiska staten säljer ut sina aktieandelar.
Den 27 april 1961 grundade Mao Zedong fraktkompaniet China Ocean Shipping company (COSCO).
Maos industriella projekt, det så kallade Stora Språnget, hade visat sig vara en katastof som ledde till död och hungersnöd för miljoner människor, men medCosco skulle Kina ta sig ut på den internationella marknaden och erövra världen.
Nästan 54 år senare är Cosco på väg mot en triumferande seger i Grekland. Efter flera turer har nu regeringschefn Alexis Tspiras med sitt Syriza på vänsterkanten och högerpopulistiska Oberoende Greker, tillkännagivit att de kommer att sälja majoritetenav grekiska statens andelar i Piraeus Port Authority. Det är Cosco som är den mest lovande budgivaren.
Verksamhetschef är den 64 årige "Kapten" Fu Cheng Qui som planerar för Pireus hamn i Aten. Grekland säljer ut och Kina ligger bra till.
Kina har en långsiktig plan . Pireus är den närmaste hamnen till Suezkanalen i norra Medelhavet. Härifrån kan Kina erövra EUs inre marknad. Nyligen började tre godståg lämna hamnen varje vecka.

Handel, Miljö
2015-17 s 24-26
"BP har övergivit satsningarna på grön energi"
På 80- och 90-talet investerade oljebolaget BP flera miljarder pund i ren och koldioxidsnål energi men sedan övergavs båda ambitionerna och insatsen att minska bruket av fossila bränslen och forskningsinsatser flyttades till andra områden. Nu fokuserade man nästan helt på fossila bränslen. Man har stoppat allt arbete med avskiljning och lagring av koldioxid. Nu fortsätter BP att investera i koldioxidtung tjärsandverksamhet och sina traditionella olje - och gasfält.

Indien, Handel
2015-18 s 26-27
"Ge inte guldet till gudarna"
Indien regering vill sätta fart på ekonomin. Premiärminister Narendra Modi har en ambition att bygga upp Indiens ekonomi så att den en dag ska kunna mäta sig med Kinas. Han vill mobilisera 20000 ton guld som tros finnas i privata händer, 2500 ton av det finns i de viktigaste hinduistiska templen. Ekonomerna kallar det för passivt guld. I maj väntas regeringen presentera en handlingsplan för att förmå indierna att deponera guldet i bankerna som erbjuder fast ränta på ett "ädelmetallkonto".

Miljö, Handel, USA, terrorism
2015-22 s 28-29
"Chelsea Clinton kämpar för Afrikas elefanter"
Under de senaste åren har familjen Clinton kommit att bli en av världens viktigaste försvarare av elefanterna. Bill Clintons dotter, Chelsea, har nyligen besökt ett av Afrikas mest elefantreservat för att skapa uppmärksamhet kring hotet om att elefanterna kan bli helt utrotade. Efterfrågan på elfenben har lett till ett ökat tjuvskytt över hela Afrika. Ungefär 100 000 av kontinentens elefanter har dödats för sina betars skull mellan 2010 och 2012. Den trenden verkar fortsätta i några av Afrikas krigshärjade länder där tjuvjägare ofta samarbetar med kriminella- och terroristnätverk.

Miljö, Handel
2015-24 s 17
"IKEA satsar en miljard euro på förnybar energi"
IKEA meddelar att de ska spendera en miljard euro på förnybar energi och andra åtgärder för att tackla klimatförändringar. Insatsen är betydligt större än vad många länder gör för att stävja problemen med fossila bränslen. IKEAs avdelning för hjälpverksamhet, IKEA Foundation uppmanar andra företag att följa deras exempel.
Det verkar som om ett globalt avtal kring klimatförändringarna kommer tillståndni december efter mer än 20 års FN förhandlingar.

Handel
2015-24 s 18-19
"Multinationella företag blåser fattiga länder på många miljarder dollar"
Storföretagens instväxlingar och skattefusk gör att utvvecklingsländerna förlorar de resurser som krävs för att bekämpa fattigdomen.
Det internationella bolagsskattesystemet är föråldrat och orättvist och måste omarbetas helt varnar en internationell rapport. Den vill ta bort principen om självständiga dotterbolag - en rättslig skapelse som möjliggör flödet av stor stora mängder vinster till länder med låga eller inga skattesatser alls. Rapporten efterlyser också att rika länder ska enas om en lägsta bolagsskattesats för att stoppa "den globala kapplöpingen mot mot bottennivån".

IT, USA, Kuba
2015-29 15
"Kubanska webbentreprenörer"
När internetuppkopplingen blir bättre öppnas en gigantisk marknad i USA.
Sedan USA i februari tillät import av varor och tjänster från kubanska företag har de också börjat snegla på amerikanska företag som potentiella kunder. Just den digitala sektorn anses ha störst potential att blomstra med de nya amerikanska importreglerna
Vad som främst behövs är en ordinär internetanslutning och en modell för att kunna fakturera.

USA, Kuba, Handel
2015-29 16-17
Striden mellan Pernod och Bacardi om Havana Club. Vad händer nu när Kuba och USA öppnar handelsförbindelserna? Romen står i centrum för en intensiv företagsstrid som har dragit in Castro-regimen, den amerikanska kongressen, EU och WTO.
De senaste två decennierna har Pernod Ricards destilleri Havana Club på Kuba produverat Havana Club. De säljer romen över hela världen - utom i USA. Samtidigt produceras Havana Club också i den amerikanska delstaten Puerto Rico av Bacardi som bara säljer den i USA och ingen annanstans.

Handel, ekonomi
2015-30/31 22-23
"Räntan måste höjas för att förhindra nästa kris"
Kapitalet drivs mot alltmer spekulativa investeringar.
År 1898 hävdade den svenska ekonomen Knut Wicksell att det fanns en "naturlig" ränta som balenserade utbud och efterfrågan på krediter, vilket säkerställde en lämplig fördelning av sparande och investeringar.
Om marknadsräntorna under enlängre period är lägre än den naturliga räntan kommer investerarna att låna mer och mer och styra kapitalet till mindre produktiva investeringar och i slutändan till rent spekulativa placeringar.
Över tiden bör den naturliga räntan ungefär motsvara den genomsnittliga avkastningen på nya investeringar.
Den bistra verkligheten är att längre perioder av felinvesteringar resulterar i avtagande produktivitetstillväxt, lägre potentiell avkastning och en långsammare ökning av levnadsstandarden.
Dagens läge liknar väldigt mycket 2004 eller 2005 när investerarna var lyckligt ovetande om vad som väntade.

Religion, Kina, Handel
2015-33 14-16
"Kinas skandalösa munk: Pengar, sex och kung-fu"
Anklagelserna växer mot Shaolins andlige ledare.
Det mytomspunna Shaolintemplet, vaggan för kung-fu och zenbuddismen ligger inbäddad i skogarna i den centrala kinesiska provinsen Henan.
Nu sprids obscena påståenden om den berömda abboten Shi Yongxin, känd som Kinas ledande munk. Han sägs ha omvandlat Shaolin till ett globalt kommersiellt imperium, att han är en svindlare och en kvinnorkarl som i hemlighet skaffat barn med två av sina älskarinnor, trots sitt löfte att leva i celibat.
Anklagelserna bygger till stor del på dokument som publicerats av en person som påstår sig ha varit en munk i templet. Denne har sagt till reportrar att han är trött på abbotens hyckleri och vill se "templet Shaolin bli renat igen".
Kanske är alla rykten till för att öka tillströmningen av turister, ett marknadsföringsjippo som är bra för handeln.

Ryssland, Handel
2015-34 8
"Den förbjudna maten"
"Ät ryskt" - aktivister skrämmer restaurangägare. De arbetar på uppdrag av regeringen. De påstår att produkterna inte håller tillräckligt god kvalitet. Men skälet är naturligtvis att ge igen för att importen till EU har stoppats på grund av sanktioner mot Rysslands hantering av Krim och östra Ukraina.
Det letar efter förbjudna livsmedel från väst som lyckats smugglas in till livsmedelsaffärer och restauranger. Och denna smuggeltrafik är stor.

Holland, Handel
2015-34 9
"Ryssland eldar upp blommor som en protest mot Nederländerna"
För att trotsa Europa har Ryssland grävt ner ost, bränt upp fläsk och förstört nektariner. Nu riktar man sin uppmärksamhet mot Nederländerna och slår till där det gör mest ont; mot importen av blommor. Anledningen sägs vara att snittblommor från Nederländerna är infekterade av skadedjur från västra Kalifornien. Många ryssar som älskar importerade snittblommor tycker mycket illa om den ryska kampanjen.

Handel
2015-35 15
"Från Ryssland till Iran"
Det trastiska följderna av de sjunkande oljepriset.
Vi bevittnar en historisk nedgång i oljepriset, en minskning med regeringens mer än 50 %på mindre än ett år. Förra gången något liknande hände kollapsade Sovjetunionen. Vad blir följderna?
Det finns inget sätt att stoppa överutbudet och därmed prisnergången.
Saudierna vill skada USA, Iran är på väg att åter bli en storproducent. Den ökade energieffektiviteten minskar efterfrågan.
Vad kommer att hända? Rysslands ekonomi förväntas krympa med 3,4 % årligen. I Irak utgör ca 90 % av inkomsterna av olja intäkter,

Kina, Handel
2015-36 24
Kinas mest förmögne man, Wang Jianlin: "Han tycker inte börsraset är något att tala om".
Det kinesiska företaget Dalian Wanda, som har nära band till den kinesiska regimen, köper det amerikanska sportföretaget Ironman triathlon group för 650 miljoner dollar. En stor satsning på den framväxande kinesiska medelklassen.

2015-36 30
"Kaniner ska bevisa att allt är Okej men döda fiskar slvallrar om motsatsen"
De kinesiska myndigheterna har nyligen placerat ut kaniner, göns och duvor, där de massiva, kemiska explosionerna skakat Tianjin den 12 augusti. Agerandet möttes av ilska och hån på nätet och fördjupade snarast misstroende mot regeringens regeringens förmåga att hantera följderna av de dödliga explosionerna.

Kina, Handel, Ekonomi
2015-38 25-28
"Regeringen dämpar börsraset med utredningar, censur och arresteringar"
Den kinesiska polisen granskar nu investmentbolag och laddar ner deras handelshistorik. Ledande befattnings havare på den största investmentbanken i Kina har gripits, misstänkta för illegal aktiehandel.
En ekonomijournalist har arresterats och har bett om ursäkt i statlig TV för att han i en artikel uttryckts sådant som kan ha skadat aktiemarknaden. Den kinesiska regeringens svar på börsraset skakar aktiehandlarna. Förutom att man investerat 235 miljarder dollar i aktier för att hålla kurserna uppe har myndigheterna infört en rad anmärkningsvärda restriktioner när det gäller aktieförsäljningar. Strategin verkar åtminstone för stunden, ha lyckats med att dämpa effekten av det värsta börsraset på den kinesiska marknaden sedan den globala finanskrisen 2008.

FN, Nato, Ekonomi
2015-40 26-29
"Om 15 år ska fattigdomen vara utrotad"
Mer än en miljard människor lever på mindre än 1,25 dollar per dag.
Världen fokuserar på bredare frågor, som ojämlikhet och snabbväxande ekonomiers effekter på klimatet, men det förblir ökad tillväxt som är det mest effektiva verktyget att utrota extrem fattigdom med. Vilket oroar eftersom det är högst osannolikt att tillväxten blir lika hög de kommande 15 åren som nu.
(Hur beräknar man de "1,25 dollar per dag"? Jo, genom att utgå från siffran BNP per capita. Om den siffran ökar, så minskar landets "fattigdom", helt oberoende av vad det är som ingår i BNP. Om nativiteten i landet ökar så ökar fattigdomen. Om korruptionen ökar, genom att t ex andelen svart ekonomi ökar så ökar fattigdomen. Allt beror egentligen på hur man beräknar BNP per capita). Om t ex kvinnorna i ett land börjar lönearbeta så ökar BNP per capita, även om de gör samma jobb, de tidigare gjorde oavlönat hemma, och fattigdomen minskar. Ett trubbigt verktyg.

2015-43 11-14
"En missriktad välvilja"
Ge inte pengar till fattiga länder säger årets Nobelpristagaren i ekonomi Angus Deaton. Ulandsbistånd stjälper mera än hjälper de fattiga ländernas invånare. I stället korrumperar ekonomiskt bistånd ofta berörda regeringar och bromsar ekonomisk tillväxt. Det finns anledning att misstänka att en stor del av de 135 miljarder dollar som världens mest utvecklade länder avsatte till bistånd förra året inte gjorde de fattigas situation ett dugg bättre. Biståndspengar kan inte bara göra en regering mer despotiskt utan också öka risken för inbördeskrig eftersom det finns en stora kaka pengar att strida om. Det som dessa länder behöver mer än pengar är effektivt styre, något som ulandsbistånd faktiskt kan undergräva.
Mycket av allt det positiva som händer i Afrika - exempelvis mobiltelefonens snabba utbredning det senaste decenniet har afrikanerna åstadkommit helt på egen hand. Vi bör backa tillbaka och låta de fattiga länderna utvecklas i egen takt och efter egen håg.
https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2015/10/13/why-trying-to-help-poor-countries-might-actually-hurt-them/
"Why trying to help poor countries might actually hurt them"

https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2015/10/12/princeton-professor-angus-deaton-wins-nobel-prize-in-economics/
"Princeton professor Angus Deaton wins Nobel Prize in economics"

Handel, Iran, USA
2015-45 13
"Kärnvapenavtalet kan få mattorna att lyfta"
Iranska matthandlare hoppas på stor export till USA. De senaste åren har antalet mattvävare halverats till att vara cirka en miljon. Och antalet exportörer har sjunkit från 1000 till 100. Den inhemska efterfrågan har också sjunkit drastiskt. En handknuten matta anses i Iran som värd mer än sex gånger en maskinknuten! Men det kommer att kräva en hel del arbete för att säkra sin plats igen på den amerikanska marknaden.

Handel, ekonomi, kungligheter
2015-49 20
"Prins Charles varnar företagsledare: Bolag som förorenar är en dålig affär"
Prins Charles deltar i ett projekt för att bolag som är till skada för miljön ska utsättas för kostsamma rättsprocesser om de inte kan redovisa vilken påverkan de har för klimatförändringarna. Eller genomför nödvändiga förändringar för att bli renare och miljövänligare. Genom att göra investerarna mer medvetna - och aktiva - hoppas man också på att företagens beteenden kommer att förändras.

Storbritannien, EU, Handel
2015-51 8
"Näringslivets oro för ett Brexit"
Allt fler brittiska företagsledare oroar sig för vad ett utträde ur EU kan få för konsekvenser.
Om Storbritannien skulle lämna EU tror 70 % att det kan leda till "ganska" eller "betydande" skador på affärsverksamheten. Drygt en fjärdedel av företagen svarade att de planerar för ett Brexit.

Miljö, Klimat, Handel, Frankrike
2015-51 9
"Vinet förstörs av klimatförändringarna"
Under de senaste 20 åren har klimatet och miljön förändrats för vinodlare i södra Frankrike. Vingårdarna har överraskats av oförutsägbara vindbyar, skyfall, sen frost och återkommande torrperioder. Hundratals år av hängiven framställning av viner är nu hotat av klimatförändringar. Däremot är det möjligt att man snart kommer att kunna producera champagne i de skandinaviska länderna.

USA, Handel, IS
2015-51 26-27
"Trumps islamofobi står honom dyrt"
Den amerikanske presidentkandidaten Donald Trumps lyxvaror säljs inte längre i inredningsbutikerna i stora delar av den muslimska världen. Framför allt i Saudiarabien har man reagerat starkt på hans uttalande att muslimer inte ska släppas in i USA.

Handel, Ekonomi, Terrorism
2016-01 21-22
"Vapentillverkare muppåt på börsen efter de vidriga attackerna i Paris"
Dagarna efter attackerna i Paris i november fördömdes dåden av ledare världen över. På Wall Street däremot såg fondförvaltaren Louis Navellier en investeringsmöjlighet.
Aktier från två ledande vapentillverkare, Smith & Wesson och Sturm, Ruger & Company, dök upp på hans datorskärm. Deras kurser var på uppgång till följd av starka försäljningssiffror ända sedan Obama intog presidentämbetet 2009 och började prata om skärpta vapenlagar. Navallier började positionera sig i de två företagen.

Kina, ekonomi
2016-03 12-16
"Den gamla modellen fungerar inte längre"
Intervju med kinesiska miljardären Zhang Xin i der Spiegel.
En femtioårig kvinna med en mycket lyckosam karriär som fastighetsmodul.
Konturerna av hennes byggnader dominerar idag Beijings och Shanghais siluetter och fungerar nästan som det moderna Kinas signatur.
Kan man bli rik i Kina utan kommunistpartiet? "Jack Ma, grundaren av Alibaba, har ett omtalat gott råd till kinesiska entreprenörer: "Älska partiet men gift dig inte med det!".

Ekonomi
2016-03 17
"Världens bästa länder"
Rankingen presenterades vid invigningen av World Economic Forum i Davos i Schweiz. Många ville tro att USA skulle vinna titeln, men inte. På första plats kom Tyskland och därefter Canada, Storbritannien, USA, Sverige och Australien.
10 länder ligger klart före de övriga, utöver de ovan nämnda: Japan, Frankrike, Holland, och Danmark. På 11:e till 20:e plats återfinns Nya Zeeland, Österrike, Italien, Luxemburg, Singapore, Spanien, Kina, Irland, Sydkorea och Brasilien.
Långt ifrån alla länder omfattade av undersökningen som gjorts av US News & World Report.
Det finns ett antal skäl till att Tyskland har säkrat sin topposition, landets ekonomi är en nyckelfaktor bland dem. Tyskland är också ett land med låg arbetslöshet, populärt runt om i världen, känt för sina högkvalitativa varumärken och skickligt på att använda mjku makt i utrikespolitiken. Och mycket beror på förbundskansler Angela Merkels arbete.
Artikel i The Washington Post
http://www.ndtv.com/world-news/these-are-the-worlds-best-countries-sorry-america-youre-no-4-1268211
"These Are The World's Best Countries. (Sorry, America - You're No. 4.)"
http://www.usnews.com/news/best-countries
http://www.usnews.com/news/best-countries/articles/2016-01-24/the-best-countries-understand-soft-power

USA, ekonomi, miljö
2016-03 28-30
"Billig olja gynnar inte USAs ekonomi"
Det har under flera årtionden varit en självklarhet att när oljepriserna stiger så får den amerikanska lida. Och när priserna sjunker ökar tillväxten. Men oljeprisernas nedgång de senaste två åren har inte resulterat i de sedvanliga ekonomiska vinsterna.
De senaste årens stora ökning av inhemsk olje- ochgasborrning har förändrat hur energipriserna påverkar ekonomin.
Konsumenterna har tjänat pengar på lägre priser på bensin och olja, men de har lagt undan - sparat - en del av sina behållningar. Sedan mitten av 2014 ökade det privata sparandet med 120 miljarder dollar. Vissa analytiker ser tecken på att konsumenterna sparar av rädsla, eller så kämpar de fortfarande med att betala av stora skulder.

IT, Handel
2016-07 6-8
"Domstolsbeslut ger FBI rätt att läsa filer men tvingar inte Apple att utveckla prpogramvara"
Apple vägrar låsa upp Iphonen som tillhörde en av de inblandade i San Bernadino-attackerna.
Iphonen tillhörde Syed Rizwan Farook som tillsammans med sin fru dödades av polis efter attentatet mot hans kolleger under ett julfirande. Domstolen menar att Apple måste hjälpa departementet med att låsa upp terroristernas telefon.
Tim Cook, Apples vd, varnar för den "skrämmande integritetsintrång" som regeringens begäran innebär. Domstolen kräver att företaget skapar en "bakdörr" för att kringgå de egna säkerhetsfunktionerna. Apple överklagar domstolens beslut.

IT, Handel
2016-07 9
"Apple borde inte tvingas dekryptera användares data"
The Washington Post: Redaktionens åsikter.
FBI hänvisar till de 200 år gamla All Writs Act - en lag som hjälper regeringen att utfärda husrannsakningsordrar - för att driva Apple till att ta fram en ny mjukvara som gör det möjligt att hacka terroristen Farooks telefon.
I vilken utsträckning, menar redaktionen, är det rimligt att tvinga företag att skriva ny kod och fläcka sitt internationella rykte för datasäkerhet - och därmed sin affärsmodell - för att hjälpa den amerikanska regeringen att hacka misstänkta personers telefoner? Vilken sorts mjukvara kan regeringen begära att teknologiföretag utvecklar? "Vi hoppas att Apple fortsätter att slåss för stt skydda sina användares privatliv mot myndigheters intrång".

Storbritannien, Handel, EU
2016-08 7
"Brexit tredubblar risken för lågkonjunktur i Storbritannien"
Längtar britterna efter en ny lågkonjunktur? Ekonomer säger att valet att lämna EU dramatiskt skulle öka risken för Storbritannien. Deltagarna i en opinionsundersökning har svarat att sannolikheten för en nedgång i ekonomin ökar till 40 % om britterna röstar för "brexit". Ett utträde skulle leda till en del osäkerhetseffekter som skulle minska tillväxten väsentligt. Det kan minska Londons roll som ett internationellt nav för företag och finansväsende.

Porträtt, Handel
2016-10 28-29
"Billybokhyllans skapare har gått ur tiden"
Gillis Lundgren blev Ikeas fjärde anställde och gjorde bland annat logotypen och världens mest kända bokhylla. Lundgren började arbeta på Ikea 1953 som företagets fjärde anställda.
Han blev 86 år. Han var industridesigner och hjälpte Ikea att bli det största möbelvaruhuset i världen med sin enkla design och framför allt Billybokhyllan som miljontals ekonomiska boksamlare har använt för sina hemmabibliotek. Hyllan introducerades 1978. Den har vosat sig vara oförgänglig och ser fortfarande likadan ut om än i olika varianter med olika bredd och höjd. En basmodell av hyllan kostar 70 dollar.
Han skapade också Ikeas logo, vars blågula färger är hämtade från den svenska flaggan.
"Jag ville skapa lösningar som baseras på folkets behov" säger han och gladde sig över att ha gjort det möjligt för så många att bygga sitt eget lilla bibliotek.

Afrika, Ekonomi
2016-10 30
"20-åringar bland de rika med egna jetplan"
Nyrika afrikaner är unga, hippa 80-talister som gillar att spendera. Bilden av den rika afrikanen har förändrats - från äldre vithåriga män till unga, hippa 80-talister som har hittat nya sätt att tjäna pengar i en föränderlig global värld. År 2025 kommer det att finnas 3933 ultra-rika i Afrika enligt en aktuell rapport från Knight Frank Wealth Report. Några av dem är 20 till 30 år. Den ultra-rika individen är yngre på tillväxtmarknader som Kina och Afrika än på utvecklingsmarknader.
Enligt rapporten beror en del av förmögenhetsöverföringen till yngre afrikaner på successionsplaneringen i familjeföretag. Vissa rika personer är oroliga är oroliga för att deras barn ska slösa bort arvet och vill därför på ett tidigat stadium lotsa in sina barn i fållan och att lära dem förvaltning och skaffa dem den finansiella kompetens som erfordras när de tar över rodret.

Indien, Handel
2016-13 28-31
"Yogamästaren och kungen bland babas expanderar sitt imperium"
Baba Ramdev sitter i en orange soffa som står på en persisk matta. Han befinner sig i en grindförsedd företagspark med nymålade ljusbruna byggnader och trimmade gräsmattor och omges av alla de symboler som förknippas med vilken företagsledare som helst. Han är en indisk swami som avstår från världsliga nöjen och ägodelar. En hinduisk helig man. Han är känd för att ha fört ut yoga till den indiska massan. Han är också ledare för "Baby Cool-rörelsen - en grupp andliga män som kallas "babas" och som säljer hälsoprodukter som baseras på den uråldriga, indiska medicinska läran med örtbaserade behandlingar kalla ayurveda, riktade till konsumenter.
Rashev och hans vän och affärspartner Ascharya Balakrishna, 44, driver företaget Patanjali Ayurved. Patanjali har idag 28 febriker, där det tillverkas 800 produkter som säljs i omkring 20 000 francisebutiker rukt om i landet.

Baba på Facebook Baba Ramdevs hemsida

2016-14 4-8
"Diskretion en (o)hedersak"
De läckta Panamadokumenten kastar ljus på en advokatbyrå som lever henlighetsmakeri.
De båda männen träffades i en tid av politisk och ekonomisk osäkerhet i Panama. Den ene var en reserverad tysk invandrare, vars far hade tjänat i Nazistpartiets väpnade gren, Waffen-SS, och den andra var en sällskaplig, ambitiös författare, vars familj var motståndare till Panamas militärdiktatur. 1986 medan Panama fortfarande styrdes av Manuel Noriega, bildade de båda männen, Jüregn Mossack och Ramón Fonseca, en liten advokatbyrå. Där skapade de det som skulle bli ett perfekt instrument för den internationella elitens hemliga bankaffärer. I januari 2016 pekades byrån ut som "en jättelik penningtvättare" som lovade kunderna total diskretion. De läckta dokumenten avslöjade skalbolag som är kopplade till 143 politiker, deras familjer och nära medarbetare.

Ekonomi, Handel
2016-14 9-10
"Myglet måste stoppas"
Bankerna ska tvingas identifiera brevlådeföretagens ägare. Den amerikanska regeringen är i färd med att införa en regel som ställer krav på banker och andra finansinstitut att ta reda på vilka personer som döljer sig bakom skalbolag, bakom vilka många stora internationella banker döljer sig. Enligt den nya regeln måste de finansiella instituten känna till och kunna identifiera vilka personer som står bakom skalbolagen. Banker måste identifiera varje person som äger 25 % eller mer i ett företag eller som öppnar ett konto.

Ekonomi, Handel, Japan
2016-14 11
"Fingeravtryck prövas som "valuta" i Japan"
Från och med i sommar kommer Japans regering att testa ett nytt system som innebär att utländska turister kan verifiera sin identitet och handla varor genom att enbart använda sina fineravtryck. Systemet är tänkt att träda i kraft i och med Olympiska spelen och Paralympics i Tokyo 2020 och leda till en ökning av antalet utländska turister til 40 miljoner år 2020.

USA, Handel, Ekonomi
2016-18 6-7
"SA inför hårdare kontroll av anonyma bolag efter Panama-dokumenten"
Obama-regeringen har just infört en rad regler mot skatteflykt, penningtvätt och finansbrott, samtidigt som man på nytt granskar användningen av utländska bankkonton och aktiebolag för att gömma pengar.
Reglerna, som innefattar krav på finansiella institutioner att ta reda på och dokumentera de verkliga ägarna till de bolag som utnyttjar deras tjänster, avser att göra det möjligt för Sas rättsvårdande myndigheter att ta sig igenom de olika lagar av anonyma skalbolag som penningtvättare, narkotikahandlare och andra personer kan använda för att maskera sina finansiella affärer över hela världen.

Storbritannien, Ekonomi
2016-20 6-7
"Bank of England sänker tillväxtprognosen och skärper varningarna för en Brexit"
Bank of England utfärdar sin hittills skarpaste varning för att ett valresultat för att lämna EU kommer att skada Englands ekonomi. Bank of England stöder uppenbart den sida som vill att Storbritannien ska stanna kvar i EU.

Tyskland, Handel
2016-20 27-29
"Den goda tyska ölens hemlighet"
Renhetslagen - en tysk tradition och ett marknadsföringsverktyg som fyller 500 år.
Nu planerar Greg Koch att distribuera sina "hantverksöl", bryggda i Berlin, runt om i Europa. Men renhetslagen, Reinheitsgebot, medför att han inte kommer att kalla dem för tysk öl.
Renhetslagen är en tysk tradition och marknadsföringsverktyg som fyller 500 år.
Greg Koch tror att tyskarna kommer att uppskatta en paus från det han kallar industriell mat och dryck. Inom kort kommer hans bryggeri, ölträdgård och slow food-restaurang att öppna i ett gammalt gasverk från 1901 i södra Berlin. Han vill lära Berlinarna att "billigt kanske inte är bäst".

Latinamerika, Handel
2016-26 6-7
"Latinamerika motarbetat protektionismen. Europa går precis åt motsatt riktning."
Det råder kraftiga protektionistiska stämningar över hela världen, men det finns ett stort undantag: Latinamerika.
Det brittiska beslutet att lämna EU och Donald Trumps framgångar i USA, som hotar att riva upp årtionden av integration och globalisering i den utvecklade världen, sker samtidigt som politiker från Mexiko och längre söderut öppnar upp sina ekonomier för mer utländska investeringar och handel.
Presidenter från handelsblocket Pacific Alliance, som består av Chile, Colombia, Mexiko och Peru, inledde nyligen sitt möte i södra Chile. Argentinas president Maurio ;acri deltog som observatör. Det andra handelsblocket består av det protektionistiska Mercosur som omfattar Brasilien och Argentina. Snart är de båda blocken på samma planhalva.

IT, Pokémon, Handel
2016-29 22-23
"Hur mycket är Nintendo-aktien egentligen värd?"
Investerare har drivit upp kursen på Nintendos aktier med en iver som bara matchas av spelarna som jagar Pikachu och nu försöker mäklarna fastställa hur mycket den högtflygande aktien egentligen är värd.
(Pikachu är en fiktiv pokémon i Pokémonspelen och -animen. Den är bland de mest välkända och populära pokémonfigurerna och fungerar som maskot för hela produktserien.)
När Nintendo lanserade Pokémon Go den 6 juli ökade företagets börsväde till 18 miljarder dollar. Dagen efter föll kursen med 13 %.

Indien, Handel
2016-32 8-9
"Indien reformerar sitt trassliga skattesystem"
I förra veckan röstade det indiska parlamentet ja till att Indien överger det snåriga systemet med överlappande federala och delstatliga skatter och bildar en enhetlig ekonomisk zon. Detta är den viktigaste ekonomiska reformen sedan Indien 1991 öppnade sina marknader för omvärlden.
Indien som potentiellt är en av världens mest dynamiska ekonomier, bromsas av ett virrvar av delstatliga skattesystem, som motverkar handeln mellan delsteterna. Den nya varu- och tjänsteskatten betraktas allmänt som ett genombrott som hjälper myndigheterna att ta itu med problemet och på sikt skapa en mer enhetlig ekonomi som gör det lättare för företagen att göra affärer och expandera i hela Indien.

Kina
2016-38 24-25
"Ekonomiska stimulanspaket stärker Beijings kontroll"
Alla vägar bär till Beijing i Xi Jinpings Kina. Det verkar så i alla fall, nu när Kinas president skärper kontrollen över allting från de lokala myndigheterna till de statliga företagen och militären. När det gäller ekonomin kanaliseras stimulanserna genom bara en handfull av regeringens kreditorer. Denna förändring hjälper till att förklara varför Kinas folkbank har misslyckats med att leva upp till prognoserna om sänkta räntor och minskade valutareserver, som presenterades av ekonomiska experter vid årets början.
Minst två biljoner yuan (nästan 300 miljarder dollar har lagts på hög hos de så kallade policybankerna, Kinas utvecklingsbank, Kinas Export-Importbank och Kinas Jordbruksutvecklingsbank. De tre bankerna samlade tillgångar är större än Storbritanniens BNP! De tre bankerna är helstatliga och förväntas ge krediter som överensstämmer med de politiska målen.

Kina, Japan, Handel
2016-40 15
"Kineserna köper mer och mer japanska varor på Internet"
E-handelstjänster som riktar sig till kinesiska kunder ökar snabbt och många japanska företag bildar affärssammanbeten och andra uppgörelser med stora kinesiska e-handelsaktörer.
De kinesiska konsumenterna föredrar de japanska produkternas höga kvalitet och att kinesiska företag hoppas på att kunna samerbeta med flera japanska aktörer.
Japanska företag etablerar vanligtvis sina nätbutiker på kinesiska e-handelsportaler som till exempel webbplatserna som driva av Alibaba Group och JD.com. Där kan de kinesiska konsumenterna direkt köpa varor som säljs av japanska företag.

USA, Handel
2016-41 16-17
"Kontrakt på brasilianska jetplan och bussar hindras av USAs sanktioner av Iran"
Brasilianska företag som Embraer och Marcopolo kämpar för att få mångmiljardkontrakt på att sälja flygplan och bussar till Iran och försöker navigera blad USAs kvarvarande ekonomiska sanktioner enligt högt uppsatta tjänstemän.
Flygplanstillverkaren är på väg att sälja minst 20 jetflygplan till ett listpris på mer än en miljard dollar medan busstillverkaren försöker nå en överenskommelse om att leverera en del av de 27 000 enheter som Teheran efterfrågar.
Problemet är att de brasilianska bankerna är ovilliga att göra affärer med Iran av rädsla för att straffas av USA, trots att Washington har lyft restriktionerna för icke-amerikanska banker.
Om inte de olösta frågorna kring hur Iran ska betala de brasilianska företagen så kommer Iran att köpa från andra länder. Den nye presidenten Michel Terner behöver öka statsinkomsterna och minska arbetslösheten.

Vietnam, Kina, Handel
2016-42 24-25
"Vietnam på väg att ta över Kinas industrijobb"
För några år sedan född Nguyen Thi Dung upp kycklingar och odlade ris i ett av Vietnams allra fattigaste områden där han knappt förmådde försörja sig och sin familj. I år räknar han med att tjäna mer än en av landets välavlönade aktiemäklare. Vad har hänt? Svaret är Samsung.
Den sydkoreanska elektronikjätten flyttade till risfälten i Bac Ninh-provinsen i norra Vietnam och började tillverka smarta mobiltelefoner för sju år sedan. Den senaste exporten från Vietnam är företagets nya Galaxy Note 7-telefoner och tillhörande batterier.
Samsung och dess dotterbolag har byggt en industristad med 45000 unga arbetare och hundratals utländska underleverantörer. Provinsens BNP per capita ökade till ter gånger det nationella genomsnittet.
Flytten från risfältet till fabriken ger lantbrukaren högre lön, sociala förmåner som pension och sjukpenning och stabil inkomst, och gratis semesterresor med företaget.
http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-10-05/samsung-turns-vietnam-s-farmers-into-bigger-earners-than-bankers
"Samsung Turns Farmers Into Bigger Earners Than Bankers"

Rwanda, Handel
2016-42 28-29
"I Rwanda kommer livräddande blod från himlen"
Drönare som är lastade med livräddande blodleveranser till isolerade sjukhus på landsbygden svävar nu genom luftrummet över Rwanda.
Det Kalifornien-baserade företaget Zipline väckte viss uppståndelse med sina planer på att transportera medicer till avlägsna samhällen med hjälp av drönare. Zipline har också avsikt att leverera medicinska förnödenheter till andra isolerade områden som reservat och öar.

Handel, Kina, Ryssland
2016-45 15
"Kina samarbetar med Ryssland för att konkurrera med Airbus och Boeing"
Redan innan det kinesisktillverkade C919-flygplanet, med en mittgång, har börjat flyga, planerar Kina att inom tio år producera större flygplan. Kina har avslöjat sina planer på att tillverka ett flygplan med dubbla mittgångar som ska kunna flyga en sträcka på 12000 km.
Samtidigt har C919s jungfrufärd senarelagts minst två gånger sedan 2014.

Ryssland, Handel
2016-48 4-5
"Tillbaka på banan?"
Outins krympta ekonomi lockar utländska investerare. Redan för det amerikanska presidentvalet väcktes ett hopp om varmare relationer med Kreml och några stora bolag i väst har satsat på att Rysslands ekonomi snart ska vara tillbaka på banan.
Stora återförsäljare som svenska IKEA och franska Leroy Merlin har börjat pumpa in flera miljarder dollar i nya butiker och febriker. De räknar med att Rysslands konsumenter ska börja vakna upp från sitt viloläge efter två år av recession. Pfizer bygger en ny läkemedelsfabrik medan Mars Inc. Expanderar sin anläggningar förproduktion av tuggummi och sällskapsdjur.
Rubelns stora fall har sänkt produktionskostnaderna rejält. Billigare i dag i Ryssland än i Kina.
Men fortfarande är den legendariska lokala byråkratin ett stort problem.

Grekland, Handel, Ekonomi
2016-49 4-5
"Skuldberget är århundradets lögn"
Greklands skulder är för höga - detta har vi fått veta under många år. Men den amerikanska investeraren Paul Kazarian kallar detta för en myt. "En bekväm myt för den grekiska ledningen så att de kan dölja sin inkompetens och misshushållning?
Atens största fordringsägare efterlyser nya beräkningsgrunder för den grekiska statsskulden. Enligt Kazarian uppgår greklands skuld - förutsatt att man beräknar de rätt - inte till 177 % av BNP utan högst 71 %. Skulden måste beräknas utifrån skuldförbindelsens tidsvärde, som är en grundläggande faktor inom finansväsendet. Tidsvärdet beror på räntor, avbetalningstid och inflation.

Olja, Handel, Ryssland, Saudiarabien, OPEC
2016-49 8-10
"Oljeländernas avtal om att minska produktionen hängde på ett nattligt telefonsamtal"
Efter månader av sammanträden överallt från Doha till Moskva blev det ett telefonsamtal klockan två på natten mellan två av den globala oljeindustrins mäktigaste män som bröt dödläget i förhandlingarna. Ryssland lovade att frysa sin produktion och att stå för halva den produktionsminskning som OPEC ville att de oljeproducerande länderna utanför OPEC skulle bidra med. I gengäld lovade OPEC att minska den sammanlagda produktionen med 1,2 miljoner fat per dag. Därefter steg oljepriset med över 15 % till drygt 50 dollar per fat.

Mexiko, Olja, Handel
2016-49 12-13
"I Mexiko har eran med stora privata oljebolag bara börjat. Men den statliga oljejätten tycks ha sina bästa dagar bakom sig. Petroleos Mexicano, den statliga oljeproducenten som är mest känd som Pemex, håller långsamt på att nedmonteras. Mexiko City- baserade Pemex närmar sig den lägsta produktionsnivån på 36 år och hämmas samtidigt av sina nästan 100 miljarder dollar i skulder. Företaget saknar teknologi och pengar för att kunna modernisera åldrande fält. Bara konkurrens kan rädda Pemex från konkurs.

Tyskland, Handel
2016-50 6-9
"Stora förändringar sker nu på Volkswagen"
I november 2014 samlades ledarna inom den tyska bilbranschen för att hylla årets bästa bilar. Ceremonin hölls i en privat klubb på nittonde våningen med en svepande utsikt över Berlin. Medan företagsledarna minglade och sippade vin i den träpanelprydda salongen, mottog Porschechefen, Matthias Müller, Volkswagen Groups utmärkelse Gyllande Ratten i tre kategorier. Men det mest värdefulla han fick den kvällen var ett visitkort från Thomas Sedran, en branschveteran och före detta chef för General Motors i Europa. När Matthias Müller ett år senare valdes till Volkswagens VD ringde han direkt upp Sedran. Det en gång vördade företaget hade då erkänt att man riggat elva miljoner dieselfordon i avsikt att lura utsläppstestarna och låtit vinster gå före folkhälsa. Sedran gav en sammanfattning av de åtgärder vW skulle behöva vidta för att återskapa förtroendet för varumärket Volkswagen. Mindre än en månad senare anställdes Sedran av Müller och fick jobbet som strategichef. Volkswagen behövde detta.

EU, Handel, Ekonomi,
2016-51 4-7
"Så blev Apple skyldig Irland 13 miljarder euro i skatt"
"Maxstyrkan" kallas den grupp inom EU som har uppmanat Irland att kräva in 13 miljarder euro i retroaktiv skatt från företaget Appla. Arbetsgruppen har gjort den irländska regeringen nervös. Den driver också på förändringar inom den internationella skatterätten. Man skulle ju kunna tro att gruppen förtjänat sitt smeknamn genom att använda maximal styrka när den utreder anklagelser om skattefiffel. Så är det inte. Gruppen leds helt enkelt av en kille som heter Max Lienemeyer, en avslappnad tysk advokat som fick sitt genombrott när han utredde planerna på att stötta de kämpande planerna under Europas skuldkris. Sedan starten 2013 har Maxstyrkan granskat skattestatusen för hundratals företag över hela Europa, och särskilt arbetskruppens största fall, Apples avtal med Irland.
Mycket av innehållet, som för första gången beskrivs här, handlar om en växande konflikt mellan Europa och USA och en förskjutning i Eus strategi för att beskatta multinationella företag.
Maxstyrkan har dragit slutsatsen att Irland tillåter Apple att starta statslösa dotterbolag och därmed har Apple inte behövt betala någon skatt på eventuella vinster från försäljningen utanför Irland. I augusti 2016 sa EU att Irland brutit mot EU-lagarna genom att ge Apple förmånliga skattefördelar. EU uppmanade Irland att fakturera iPhone-tillverkaren rekordsumman 13 miljarder erro, plus ränta, i retroaktiv skatt från åren 2003 till 2014!

EU, Ekonomi
2017-02 11
"Europeiska centralbanken närmar sig inflationsmålet"
Nu när chefen för Europeiska centralbanken, Mario Draghis prishöjande politik börjar ta skruv kommer eurozonens 340 miljoner invånare att upptäcka att inflationen har olika effekter på olika platser. I de 19 euroländerna kommer de med hög sysselsättning leda till krav på höre löner medan övriga länder lär få minskad köpkraft.

Qatar, Ekonomi, Handel
2017-02 22-23
"Qatar ett globaltmiljardimperium"
Qatar håller på att återfå sin aptit på att göra affärer. Bara under de senaste två månaderna har världens rikaste land per capita investerat i Turkiets största kycklingproducent, den ryska oljejätten Rosneft och det brittiska gasbolaget National Grid.
Investeringarna har gjorts genom Qatar Investment Authority (QIA), som grundades 2005 för att hantera landets oväntade för säljning av flytande naturgas där Qatar har blivit världens största exportör. Sedan dess har landet - med en befolkning på knappt två miljoner - skrapat ihop 335 miljarder dollar i tillgångar runt om i världen.

Kanada, teknik, handel
2017-03 30-31
"Hittar guld i projekt som ingen vill ha"
När Paul Andre Hue blev Klondex Mines VD 2012 hade det kanadensiska gruvbolaget endast 400 000 dollar i kontanter, en gruvtillgång och sju miljoner dollar i fakturor. Klondex enda tillgång: guldprojektet Fire Creek i Nevada. På bara ett år förvandlade han Fire Creek till en producerande gruva. Fem år senare presterar Klondex aktier bättre än andra gruvbolags.
Huet är tredje generationen i sin familj att arbeta inom gruvindustrin. "Jag vet hur det är att borra och spränga, och använda en tryckluftsborr", säger han. "Jag gjorde allt det i tio år innan jag gick vidare till chefsjobb".

Kanada, Ekonomi
2017-09 15
"Miljonpriser på bostäder sprider sig till Torontos förorter"
Bostadspriser i Toronto stiger för sjätte månaden i rad med mer än 20 % under februari.
Samtidigt minskar utbudet, vilket har drivit upp priserna på bostäder i förorten som för första gången nu kan kosta över en miljon CAD (nästan sju miljoner svenska kronor).

Thailand, Handel, Ekonomi
2017-10 24-25
"Kvinnlig dominans för bankfolk i Thailand"
Hon är en av fyra ordföranden hos Thailands största långivare, Kasikornbank, och Kattiya Indaravijaya intervjuar ofta sökande till ledande positioner. De har imponerande meriter. Och de är nästan alltid kvinnor.

USA, Vietnam, Handel
2017-14 24-25
"Trumps handelspolitik oroar Vietnam"
USAs hot om nya handelshinder tvingar regeringen i Hanoi att beakta en plan B.
President Donald Trumps upphävande av ett handelsavtl omfattande länderna runt Stilla havet (TPP) uppfattades som ett ganska milt slag av Phu Tai Corporation i Vietnam, som tillvrkar möbler för Wal-Mart i USA. Men om den amerikanske presidenten fullföljer sina hot om protektionistiska åtgärder kan det bli en knockout för företaget.
Amerikas mål att ändra villkoren för handeln med utlandet, allt från eventuella gränstullar till högre tariffer övervägs.

Ekonomi, Handel, Terrorism
2017-16 16-18
"Bankernas nit dödar människor"
Stopp mot terrorfinansierng hindrar välgörenshetsarbete i krigsdrabbade länder. Under belägringen av staden Aleppo försökte en en organisation skicka 80 000 dollar till en leverantör i Turkiet så att sjukhusen kunde fylla på med medicinsk utrustning. Men den amerikanska banken, i sin nit för att säkerställa att pengarna inte gick till utländska terrorister, stoppade överföringen. När pengarna nådde fram sex månader senare var den dödliga belägringen över.
Bankerna är alltmer tveksamma till att ha välgörenhetsorganisationer som arbetar i katastrofzoner som kunder.
Bankerna kan inte skilja mellan en välgörenhetsorganisation som försöker få fram pengar till en svältande familj en annan som är redo att gå ut och köpa kulsprutor för att skjuta på civila.

Handel, USA, Kanada
2017-17 15-17
"Stor oro för handelskrig mellan USA och Kanada"
Trumpadministrationens nya tullar på kanadensiskt timmer utgör ett hot mot jobben i Quesnel i British Columbia, som är mycket beroende av handeln med USA. Trump har uttryckt sin frustration över handelsavtalet mellan USA, Kanada och Mexiko, som utformades för 25 år sedan och hotat att riva upp det. Dispyten bröt ut när Trump anklagade kanadensarna för att stänga ute amerikanska mejeriprodukter från marknaden och samtidigt exportera billigt timmer till USA.
Branschledare uppmanar nu Kanada att skeppa sitt timmer västerut till växande marknader i Asien i stället.

USA, ekonomi, Malta
2017-19 9-11
"Vi har varit idioter!"
När pensionären Regina Hayes i Roebuck, South Carolina, förde över 75000 dollar av dina besparingar till en investeringsfond, trodde hon att hon skulle hjälpa kristna gruvarbetare i Afrika att kunna konkurrera med storföretagen. Hon lovades en avkastning på 10 % per år. Men hon föll offer för ett bedrägeri med spår som visade sig leda till en för detta EU-kommissionär, John Dalli, 68, som länge varit en inflytelserik person på Malta. 2012 tvingades han bort från sin post i EU på grund av en korruptionshistoria med påstådda mutor. Nu är han misstänkt för att ha lurat investerare på minst 1,5 miljoner dollar. Pengar som han spenderat på lyx t ex att hyra en Bahamas-villa.

Afrika, Niger, Handel
2017-20 30-31
"Åsneslakt i Afrika drabbar de allra fattigaste bönderna"
Åsnor slaktas i ett oroväckande tempo för att förse en global marknad med åsnehudar. Handeln drivs av en växande marknad i Kina, där skinnet används för att tillverka gelatin som tros förebygga åldrande och den sexuella lusten.
Afrika, som har en stor åsnepopulation, och nära handelsförbindelser med Kina, har blivit åsneköparnas främsta måltavla. Den totala årliga gelatinförsäljningen kan vara värd så mycket som 2,6 miljarder dollar.
Åsnorna är livsviktiga för tiotusentals bönder i Afrikas torraste och ofta fattigaste regioner. De används för att transportera allt från jordbruksprodukter till foder. Det ekonomiska nettovärdet på en arbetsåsna är 2300 dollar om året. "En levande åsna är värd enormt mycket mer än en död".
Det är därför som Niger Stoppade åsneexporten och helt förbjöd slakt av åsnor. Åsnor har inte så lätt att föröka sig och är svåra att föda upp kommersiellt.

Övrigt, Handel, Kina
2017-21 30-31
"Kinesiska modedesigners flockas till den avslappnade staden Xiamen"
Under sina sju år i Peking startade Vega Zaishi Wang sitt eget klädmärke och blev känd som en av Kinas främsta unga modedesigner. Men huvudstadens höga tempo - och medierna, festerna, föroreningarna, levnadskostnaderna - började sätta sina spår. Hon kämpade med en depression som var så pass betungande att hon döpte sin kollektion för höst/vinter till "Själens mörka natt".

Italien, Handel, Ekonomi
2017-22 6-8
"Bank på obestånd"
Om man räddar Italiens äldsta bank blir det ett test för de nya europeiska bankreglerna.
Banker brukar vända sig till de internationella marknaderna när de behöver tillskott av kapital för att göra affärer. En av Italiens största banker, Monte dei Paschi di Siena, vände sig istället till sina egna lojala kunder. "Banken har alltid varit en guldgruva och stadens stolthet", säger advokaten Paolo Emilio Falaschi i Siena, som representerar flera drabbade kunder.
Banken har brist på likvidet, därför den italienska regeringen in för att hjälpa, med planer på att tillföra så mycket som 20 miljarder eurp till Monte dei Paschi di Siena och andra långivare med problem.

IT, Handel
2017-26 12-13
"Google kan aldrig vinna kriget mot EU"
Det oväntat stora bötesbelopp som EU-kommissionen dömer Google att betala - 2,4 miljarder euro - bevisar att förhållandet mellan den jättelika sökmotorn och Europas reglerare har hamnat i en ond upptrappningscirkel.
När konkurrenskommissionär Margrethe Vestager i förra veckan tillkännagav EU-kommissionens beslut hade fallet Google behandlats i sju år. Det handlade om att Google Shopping skadade konkurrenterna. Googles rivaler kräver att Google ska synliggöra "organiska" resultat.
Google har svårt att försvara sig. Företagets maknadsposition i Europa är obestridligen dominantt.

Handel, ekonomi, Namibia, teknik
2017-27 28-30
"Tjuvjakt på Atlantens botten"
Utanför Namibias kust, under Atlantens botten, finns några av världens mest värdefulla diamanter. Upptäckten av dessa ädelstenar har givit upphov till en revolution inom en av världens mest mytomspunna industrier. Gruvbolagen tävlar om att utvinna de dyrbara stenarena som ligger begravda under havsbotten.
De "flytande gruvorna" kan bli en livlina för länder som Namibia, vars ekonomi är beroende av diamanter. I fjol utvanns diamanter till ett värde av 600 miljoner dollar. Eftersom Namibias landbaserade gruvor börjar sina är det mycket viktigt med andra havsbaserade fyndigheter.

Kina, Afrika, USA, handel
2017-30 8-9
"Kinas nya Sidenväg öppnar affärsmöjligheter i Afrika - för både USA och Kina"
Den nya Sidenvägen är Kinas globala plan för infrastrukturprojekt och handelsavtal som ska förbinda Afrika, Asien och Europa, och projektet omfattar 68 länder och beräknas kosta 1 biljon dollar (1000 miljarder). Det ska sammanlänka Kinas befolkning och marknader med regioner som ligger långt utanför Kinas gränser. Det är snarare Kinas behov, än någon bestämd politisk vision, som är drivkraften bakom Pekings verksamheter i utvecklingsländer. Det handlar mer om att göra affärer än om politik. Kinas byggföretag behöver ha uppdrag, Stigande löner i Kina driver landets företag utomlands till regioner där arbetskraften är billigare.
I det ljuset ser Kinas "Marshallplan" mer ut som ett stimulansprojekt än som en plan för geopolitisk kontroll. På grund av Pekings "icke-inblandningspolitik" välkomnar de afrikanska länder Kina som utvecklingspartner.

Japan
2017-30 24-25
"Abe har lägre opinionssiffror än Donald Trump"
Härom veckan förlorade den japanska premiärministern både sin försvarsminister och sin arméchef. De avgick på grund av anklagelser om att de försökt att dölja uppgifter om Japans fredsbevarande styrkor i Sydsudan. Senast låg han på 20 %, lägre än Trumps på 30 %. Många väntar sig en ny neslig sorti från politiken, tio år efter hans första plötsliga avgång som premiärminister.
I början av 2017 låg Abe och hans styrande parti, det konservativa LDP, kring 60 %. Sedan dess har han och hans fru anklagats för korruption. Och han har försökt ändra konstitutionen så att han skulle kunna vara kvar som premiärminister till 2021.

Japan, handel
2017-30 27
"Japans exotiska Kitkat-smaker lockar turister"
Wasabi, grönt te och sake är inte bara livsmedel i Japan, de är också några av landets många olika Kitkat-smaker.
De senaste smakerna, inbegriper vaniljkräm och ingefära, har gjort landet till ett måste för turister som är ute efter annorlunda varianter av chokladkakan. Nestlé håller på att bygga sin första Kitkat fabrik på 26 år för att möta efterfrågan.
Kitkat introducerades i Storbritannien 1935 men särskilt Japan tog till sig Kitkai delvis på grund av att produktens namn låter som "kittu katsu" eller "säker seger" på japanska.

Teknik, Handel
2017-31 10-11
"Tyska politiker går en svår balansgång"
Volkswagen, Daimler och BMW kom relativt lindrigt undan i en ny uppgörelse om dieselbilar
Volkswagen, Daimler och BMW har i ett försök att rädda dieseltekniken gått med på att uppgradera drygt fem miljoner nya dieselbilar i Tyskland och erbjuda förmånliga bytesvillkor för äldre modeller för att undvika ännu dyrare åtgärder och körförbud för dieselbilar i städer.
På senare tid har många nyheter kommit om dieselns skadliga effekter på miljön och luftkvaliteten i städerna.
Det är mycket som står på spel tyska biltillverkare som behöver dieseln som en tillfällig ersättningsteknik för att köpa sig tid och komma i fatt Teslas och Nissans elbilsutbud.
I Tyskland är vart femte arbetstillfälle beroende av bilindustrin. En sektor svarar för drygt hälften av landets handelsöverskott.

EU, Handel, ekonomi
2017-33 17
"Europeiska centralbanken är bekymrad över stark euro"
ECB varnar för att euron kan styrkas ytterligare. Valutan har nu nått sin högsta nivå i förhållande till dollarn sedan ECB i januari 2015 presenterade sina penningpolitiska insatser för att få fart på inflationen.
I år har euron stigit 11 % mot dollarn och fem procent mot ett vägt genomsnitt samtidigt som som den ekonomiska återhämtningen sprider sig i eurozonen.
Eurozonens ekonomi tog fart under årets andra kvartal och växte med 0,6 %.

USA, Sydkorea, Handel
2017-36 10-11
"Sydkorea och USA tillverkar samma produkter. Därför är handel mellan två liknande länder bra"
President Trump vill enligt uppgifter omförhandla eller till och med upphäva frihandelsavtalet mellan USA och Sydkorea. Men detta är en mycket dålig idé. Hur kan handeln skada amerikaner? USA lärde sig den hårda väge på 2000-talet - att allt handlar om en plågsam anpassning. När en enorm tillströmning av billig men produktiv utländs arbetskraft kommer in på marknaden kan det drabba rika länders arbetare.

Brasilien, Samhälle, Handel
2017-37 26-29
"Storföretag har gjort brasilianarna beroende av skräpmat"
Godis och chokladkakori en livsmedelsbutik i Sao Paulo i maj 2017. Över hela världen är nu fler människor överviktiga än underviktiga. Samtidigt säger forskare att den växande tillgängligheten till kaloririka, näringsfattiga livsmedel genererar en ny typ av undernäring, där fler människorär både överviktiga och undernärda.

Handel, Ekonomi
2017-38 28
"Google köper kompetens av HTC för 1,1 miljarder dollar"
Google har meddelat att företaget ska betala 1,1 miljarder dollar för att anlita ingenjörer från den taiwanesiska smarttelefontillverkaren HTC, i syfte att utöka hårdvarukompetensen i företagets mobilverksamhet. Google vände sig till HTC för att tillverka sin första Pixel-telefon, som släpptes förra året och arbetar med företaget för att producera nästa version som väntas npresenteras den 4 oktober.
Affären är ett tecke på att Google satsar hårt på att tillverka sin egen hårdvara.

Handel, Chile, Peru
2017-41 16-17
"Perus dröm om att avsätta "kopparkungen" Chile möter hinder"
Perus dröm om att en dag bräda Chile som världens största kopparproducent kan hindras av Peru själv. Trots ett mer höggradigt kopparinnehåll och lägre kostnader för utvinning än i grannlandet Chile säger den peruanska regeringen att landets potential inom kopparproduktionen begränsas av för mycket byråkrati. Gruvnäringen klagar också över en svag infrastruktur och ett starkt motståndmotgruvprojekt från personer som fruktar ökade miljörisker och att deras samhällen ska förstöras.
Peru är redan nummer två i världen. Senaste året ökade produktionen med 35%. Och redan i år har Peru blivit största leverantören tillKina.

Norge, Handel, Ekonomi
2017-41 18
"Norge slår till bromsen, men det är svårt att låte bli oljebromsen"
Att slå till bromsen är en relativ term i Skandinaviens rikaste ekonomi. Den norska regeringen föreslog nyligen att man ska satsa 231 miljarder norska kronor av oljeinkomsterna för att täcka ett underskott motsvarande 7,7 % av BNP, som uppskattningsvis blir oförändrat i år. För att göra detta kommer man att använda 72 miljarder norska kronor från den enorma oljefonden vilket är 15 miljarder mer än beräknat.

Italien, Handel
2017-42 6-7
"Italiensk bankkollaps har satt lönsamma företag i limbo"
Området omkring Venedig var under ett årtusende känd som den mest fridfulla republiken, men nu är det ett oroligt epicentrum för en bank-härdsmälta som hotar äventyra en av globaliseringens framgångshistoria.
Regionen Veneto är hem för så många som 40 000 småföretag. Efter att ett par regionala banker kollapsade i juni har de plötsligt blivit strandsatta utan tillgång till någon finansiering.
Kollapsen av Populare di Vicenza och Veneto Banca, som också utplånade många av de 200 000 aktieägarnas livsbesparingar, har utlöst ett ekonomiskt och politiskt skalv som känns från Rom till Frankfurt.

Miljö, Handel
2017-43 16-19
"Tillverkaren Monsantos mörklägger forskning och döljer cancerfall"
Interna epost meddelanden som offentliggjorts visar att den amerikanska kemijätten Monsanto manipulerat studier om företagets bekämpningsmedel, Roundup. Experter tror att produkten orsakar cancer och konsekvenserna för företaget kan bli katastrofala, främst därför att företaget dolt riskerna. En grupp människor hävdar att Roundup har orsakat dem och deras familjemedlemmat Non-Hodgkins lymfom, en form av lymfkörtelcancer.
Vissa företag har så dåligt rykte att allmänhetens förväntningar när det gäller deras etik och affärspraxis redan är låga.
Non-Hodgkins lymfom (NHL) är en typ av cancer. Lymfom är en allmän term för cancer som utvecklas i lymfsystemet. Hodgkins sjukdom är en typ av lymfom medan alla övriga kallas Non-Hodgkins lymfom. Eftersom lymfvävnad finns över hela kroppen kan lymfom starta nästan var som helst.

USA, Mexiko, Handel
2017-43 24-25
"Löneskillnaderna på 12,43 dollar per timme lockar ändå företag till Mexiko"
Det var inte så det var tänkt, men de som hjälper amerikanska företag att omlokalisera sin produktion till Mexiko uppvisar starka siffror i år. Tecma Group har mer uppdrag än någonsin, efter trettio år med företagomlokaliserungar. Bara under de senaste veckorna har företaget hjälpt en tillverkare av rengöringsutrustning och ett förpackningsföretag att ordna flytten söderut. Även om frihandelsavtalet Nafta inte kommer att förnyas och därmed tullarna enligt WTO kommer att gälla är förändringen inte så stor. De lägre arbetskostnader uppväger mer än väl fördelarna för amerikanska företaga att flytta till Mexiko.

Tyskland, Handel, ekonomi, Luxemburg
2017-44 6-7
"Luxemburg lockar"
En titt bakom Volkswagens skattegardiner.
De senaste åren har Volkswagen etablerat flera företag i Luxemburg, till ett totalt värde av 17 miljarder euro. Bolagsstrukturen har väckt misstankar om att den tyska bilproducenten försöker undkomma skattmasen i hemlandet Tyskland.
Sedan 2012 har Volkswagen ett holdingbolag och ett finansbolag i Luxemburg. Allt för att undanhålla skatt i Tyskland. Särskilt besvärligt med tanke på att Volkswagen till 20 % ägs av den tyska delstaten Niedersachsen.

IT, ekonomi, handel, EU
2017-44 18
"Digital darwinism"
I en internet-ekonomi behöver vi nya regler- Konkurrenslagarna räcker inte till när det handlar om företag som inte producerar några fysiska varor. Det är dags att förhandla om en ny uppsättning regler. Annars kommer vår framtida ekonomi att domineras av ett fåtal företag.
Republikanerna i USA har alltid varit skeptiska till jättarna i Silicon Valley. Nu har även demokraterna börjat titta misstänksamt på företagen. Det blir alltmer uppenbart att en digital kapitalism är i stort behov av nya regler eftersom de gamla lagarna inte längre är effektiva. De mäktigaste företagen producerar inte längre fysiska produkter. Kunderna erhåller sin tjänster gratis. De betalar endast med sina personlig uppgifter. Vinnaren tar allt: Det är den darwinistiska lagen i den digitala ekonomin som leder till monopol utan konkurrens. Monopol som inte kan hanteras med hjälp av konkurrenslagars klassiska verktyg.
Företagen måste bli mycket strängare bevakade. Man måste besluta om vem som äger den data som samlas in. Den som sprider informationen kan inte tillåtas att avsäga sig ansvaret för innehållet. Och slutligen måste de som tjänar mycket pengar också betala mycket i skatt.

Kanada, Teknik, Handel
2017-44 24-26
"Spökstaden Cobalt upplever en renässans tack vare Teslas bilar"
Koboltfyndigheter väntar på att upptäckas och brytas.
Staden Cobalt, dom delar namn med det engelska ordet för Cobolt, har ironiskt nog levt på silver. Resterna av ett uppsving, som transformerade stade för över hundra år sedan, syns överallt. En gruvlave skjuter fortfarande upp från taket på en bokhandel som tidigare var en livsmedelsaffär. De sista silvergruvorna stängdes för nästan 30 år sedan men en global efterfrågan på kobolt kan komma att ge nytt liv åt den sovande staden som ligger 50 mil norr om Toronto.
Det råder koboltfeber i Cobalt. Den globala efterfrågan på kobolt, en komponent i batterier som används i elbilar av biltillverkare som Tesla och Volkswagen.

http://www.spiegel.de/international/business/editorial-time-for-new-rules-for-the-ditigal-economy-a-1176403.html
Tempus 44 2017
We Need New Rules for the Internet Economy

Handel, ekonomi
2017-45 16-17
"Före detta fåraherde i Kenya "utvinner" kryptovalutor"
Eugene Mutais lägenhet i Nairobi fylls avett surrande ljud från flera fläktar som kyler datorerna som har har programmerat för att köpa och sälja kryptovalutor dygnet runt.
I den internetbaserade valutavärlden, där man kan handla utan att banker eller regulatorer lägger sig i.
Frågan är om Mutai deltar i ett bedrägeri eller i en revolution. Oavsett vilket har marknaden exploderat - och vuxit 190 miljarder dollar från bara 17 i början av året. Värdet på bitcoin har ökat sexfldigt.
Kryptovalutor attraktiva i ekonomier där det finns restriktioner mot att ta pengar utomlands.

Saudiarabien, Ekonomi
2017-45 26-27
"Vad innebär den saudiska utrensningen för investerare?"
Oljan var på allas läppar efter det att Saudiarabien - där en femtedel av världens dokumenterade oljareserver finns - arresterat 38 av sina rikaste och mest framstående medborgare, i kronprins Mohammed bin Salmans initiativ för att stärka sitt grepp om makten.
Kungadömet Saudiarabien har länge betraktats som en bastion av stabilitet i Persiska viken. Men Salmans extraordinära tillslag mot påstådd korruption, ibland genom att arrestera den välkända saudiska prinsen Alwaleed bin Talal och byggherren Bakr bin Ladin i byggföretaget Saudi Binladen, har chockat investerare över hela världen.
Thomas Lippman, adjungerad forskare på Middle East institute vill råda alla investerare att avvakta i minst sex månader för att se vartdet leder.
Vad det handlar om är en återgång till en mans absoluta styre, och bort från en situation där flera prinsar styr. Detta kan ofta vara en fördel för investerare.

Handel, Ekonomi
2017-50 8-9
"Stormar i Europapolitiken innebär inte nödvändigtvis dåliga börsnyheter"
Analys av Ksenia Galouchko, finansmarknadsreporter på Bloomberg.
Konsekvenserna av en svagare euro och fluktuerande priser kan innebära en bättre avkastning på aktieplaceringar. Låga räntor, begränsad inflation och relativt låga kursrörelser har bidragit till att stabilisera de utvecklade under fem år efter finanskrisen.

Annat, Handel
2017-50 44-46
"I den tyska klockstaden bygger allting på tid"
Märken som A.Lange & Söhne och Nomos symboliserar pånyttfödelse av det exklusiva urmakeriet som skett i staden Glashütte. Den här byn som ligger i ett isolerat hörn av östra Tyskland har lycktats blomstra tack vare beroendet av urmakeri. Arbetslösheten är lägre än 5 %. Byn har 1 800 invånare. Ahrendt, urmakare i femte generationen, är chef för Nomos, är chef för Nomos, vars minimalistiska och prisvärda design har hjälpt staden Glashütte atthålla sig flytande ovanpå krisen som drabbat företagets schweiziska konkurrenter.

Tyskland, Handel
2018-07 4-7
"De tyska biltillverkarna har förlorat allsin moraliska integritet"
Skandalen med avgasexperimenten på apor vittnar om hur skrupelfria Volkswagen,BMW och Daimler är när det kommer till att manipulera allmänheten. Allt är tillåtet när det gäller att avleda uppmärksamheten från de risker som är förenade med diesel.
Listan över skandaler är lång: besök på bordeller som redovisats som förethagskostnader, manipulation av dieselmotorer i miljontals bilar, kartelliknande samverkan mellan påstådda konkurrenter. Skandal efter skandal har avslöjats och fördömts men få lärdomar har dragits.

Handel, Nordkorea
2018-08 22
"Stulen kryptovaluta handlas på darknet"
Kryptovaluta som stals från Coincheck handlas till rabatterat pris på darknet - en del av Internet som inte kan nås genom vanliga sökningar - och växlas sedan till andra valutor på andra valutahandelsplattformar. Detta visar en analys utförd av en datasäkerhetsexpert.
Runt 58 miljarder yen (541 miljoner amerikanska dollar) i kryptovalutan NEM stals från Coincheck, en kryptovalutahandlare som är baseradi Tokyo.
Den sjunde februari dök en webbplats upp på darknet, som erbjöd sig att växla NEM till bitcoin och andra valutor. Meddelanden i vilka man länkade till webbplatsen och hävdade att NEM kunde köpas till "15 % rabatt", skickades till en rad adresser från hackarnas sida.
Förra året blev flera sydkoreanska kryptovalutahandlare utsatta för cyberattacker som Nordkorea misstänks ha legat bakom.

sidans topp