Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
NICHOLAS KULISH
Warszawa
Polackerna vaknade nyligen bryskt upp till insikten om att de
inte är immuna mot finanskrisen, som snart har hela världen
i sitt grepp. Den dalande aktiemarkanden och den polska valutans
snabbt sjunkande växelkurs fick polackerna att förstå
att de inte har förskonats.
Den hektiska, ekonomiska aktiviteten i Polen har plötsligt
bromsat in och hamnat i ett slags vänteläge. Entreprenörer
runt om i landet har stoppat byggprojekt och planer på tusentals
nya bostäder i takt med att bankerna har blivit allt strängare
i sin bedömning av låntagare. Boomen har ersatts av
ängslig bevakning av den förr starka zlotyn, vars värde
faller i förhållande till dollarn och euron.
Dagstidningen Dziennik sammanfattade häromdagen stämningen
i en rubrik på förstasidan: Välkommen till
de svåra tiderna!. I ett land, som verkade färdas
i hög hastighet mot fullvärdigt medlemskap i den västerländska
klubben, är det nu många som frågar sig: Varför
vi?.
Tillväxtmarknader, som verkade sunda och starka för
bara en månad sedan, börjar känna av den globala
paniken. Den snabba omsvängningen kom som en överraskning
för lokala experter, som har förlitat sig på en
i grunden sund ekonomi och glömt bort att masspanik inte
brukar väja för smärre distinktioner.
Från Europas forna kommunistblock till Sydamerika har
rädsla och misstro blandats med frustration över att
härdsmältan på den amerikanska bolånemarknaden,
en marknad som de flesta investerare och institutioner i tillväxtmarknaderna
har undvikit, gör att de straffas urskillningslöst av
godtyckliga kapitalmarknader.
Allt faller, konstaterar Lukasz Tync, IT-konsult i
Warszawa med aktier ett tiotal företag och ett antal aktiefonder.
Det trista är att det inte finns någon orsak
till fallet, bara panik, tillägger han.
Smärtan förvärras av att zlotyns värde har
minskat med ungefär 17 procent mot dollarn och med tio procent
mot euron den senaste veckan. Valutan har minskat med ca 30 procent
mot dollarn under oktober månad.
Landets ekonomiska experter reviderar ned alla tillväxtprognoser.
Polen anses alltjämt vara en relativt sund ekonomi jämfört
med Ungern och Ukraina, som har drabbats mycket hårt av
krisen. Förra söndagen kom de båda sistnämnda
länderna överens med Internationella valutafonden (IMF)
om lån och annan hjälp, som syftar till att hindra
deras finanssystem från att kollapsa.
Ukraina får låna minst 16,5 miljarder dollar. Värdet
av det ungerska räddningspaketet har inte specificerats.
Farhågorna beträffande Ungern och Ukraina har otvivelaktigt
smittat av sig på Polen.
För bara en vecka sedan skulle alla ha sagt att Polen
var en oas av lugn och stabilitet, säger Marek Matraszek,
grundande partner och vd för konsultfirman CEG Government
Relations i Warszawa. Ingen trodde att det bristande förtroendet
för Centraleuropa skulle spilla över till Polen.
Smittan har spridit sig ännu längre. I Sydafrika
har priset på platina störtat från drygt 2 000
dollar per uns i juni till mindre än 800 dollar, vilket har
lett till en markant nedvärdering av valutan. Brasiliens
valuta har minskat med drygt 40 procent mot dollarn sedan i augusti.
Den turkiska liran har fallit med mer än 30 procent de senaste
veckorna och med nästan 20 procent mot euron.
Tandteknikern Fuat Karatas i Istanbul importerar material prissatt
i euro, men han kan inte höja sitt pris till kunderna, som
betalar honom i lira. Nu när euron har blivit tokig
vet jag inte hur jag ska klara mig, säger han. Jag
kommer kanske inte att kunna behålla mitt företag.
Under bättre tider har man underskattat riskerna i de nya
marknaderna, påpekar Marek Dabrowski, chef för en tankesmedja
i Warszawa. Den globala kreditkrisen och den ekonomiska
nedgången har nu gjort att man i stället överdriver
riskerna betydligt, säger han.
Nya marknader är långt ifrån en homogen grupp,
men de står inför liknande utmaningar. Utflödet
av investeringskapital, som pressar ned deras aktiemarknader och
valutor, sammanfaller med att efterfrågan på deras
produkter råvaror som olja eller tillverkade produkter
som bilar börjar mattas av.
Krisen märks emellertid inte direkt bland gemene man, vilket
får många i drabbade länder att tro att problemen
är tillfälliga och hanterbara. En del hävdar att
de sjunkande lokala valutorna är ett plus, eftersom de hjälper
länderna att sälja sina varor utomlands.
När zlotyn var stark lönade det sig att importera.
Nu hoppas jag att jag kan exportera mera i stället,
säger Krzysztof Izydorzyk, som äger ett företag
som importerar och exporterar stålprodukter.
I Sydafrika höll finansminister Trevor Manuel ett budgetanförande
inför parlamentet i förra veckan, då han sade
att han har sett varningstecken och vidtagit erforderliga åtgärder.
Men Sydafrika står inte bara inför oberäkneliga
ekonomiska faror, utan befinner sig också i ett känsligt,
politiskt läge. Afrikanska nationalkongressen, ANC, närmar
sig sannolikt en splittring, och det finns tecken på att
arbetslösheten stiger. Ekonomin hade börjat mattas av
före den globala krisen, enligt Pieter Laubscher, chefsekonom
hos ett ekonomiskt forskningsinstitut vid Stellenboschuniversitetet.
Råvaruboomen hade lockat investerat till landet och underblåst
den ekonomiska tillväxten. Men nu har boomen försvunnit
på grund av den globala avmattningen, påpekar Laubscher.
I Brasilien har ledarna verkligen försökt spara pengar
klokt under råvaruboomen. De reformerade också banksektorn
efter finanskrisen i slutet av 1990-talet och diversifierade handeln.
Landet har aldrig förut varit så förberett
för motgångar av politisk, ekonomisk och till och med
ideologisk art som nu, sade president Luiz Inácio
Lula da Silva i ett anförande nyligen.
Men förra veckan gav regeringen de statligt kontrollerade
bankerna tillstånd att köpa andelar i privata finansinstitutioner.
Regeringens talesmän förnekade att privatbankerna var
i fara, men meddelandet väckte farhågor om att vissa
banker skulle kunna kollapsa, vilket fick kraftigt fallande aktiekurser
som följd.
Polackerna hade goda skäl att tro att de hade undvikit
det stigma, som har fått investerare i andra tillväxtmarknader
att lägga benen på ryggen vid första lilla tecken
på finansiell panik. Polen hade gått med i både
EU och Nato; Polen var nära allierat med USA; Polen hade
robust tillväxt och snabbt stigande levnadsstandard.
Experterna påpekar att det fanns ett lokalt samförstånd
om att Polen inte skulle påverkas av krisen och att medlemskapet
i Europeiska unionen skulle fungera som en buffert mot de värsta
följderna. Detta samförstånd håller på
att spricka nu.
När den ungerska centralbanken överraskade marknaderna
i förra veckan med att höja de viktiga räntorna
med tre procentenheter i försvar av valutan kom de central-
och östeuropeiska ekonomiernas sårbarhet i blickpunkten.
Polen speglar bristen på logik i krisen men också
de enorma krafter, som den släpper loss. Jämfört
med Ungern har Polen högre tillväxt, lägre inflation,
lägre räntor och mindre statsskuld i förhållande
till ekonomins storlek och mindre andel utländska lån.
Polen har också starkare inhemsk efterfrågan än
Ungern, vilket är en fördel när konsumenterna i
andra länder minskar på konsumtionen.
Men Polen har inte infört euron, vilket kan ha förvärrat
krisens effekter. Premiärminister Donald Tusk hoppas att
Polen ska kunna införa euron 2012. Regeringsföreträdare
i Warszawa, inklusive premiärministern, centralbankschefen
och finansministern, vidhåller att den polska ekonomin är
stark, och de förväntar sig att marknaderna stabiliseras
inom kort.
Den senaste statistiken från Polen är också i
stort sett positiv. Detaljhandeln ökade med 11,6 procent
i september jämfört med ett år tidigare, och arbetslösheten,
som översteg 20 procent för fem år sedan, minskade
med 0,2 procent till 8,9 procent förra månaden.
På restaurant Miedzy Nami i centrala Warszawa märker
ägarinnan, Ewa Moisan, inte av någon nedgång.
En del kunder säger att de börjar känna av avmattningen.
En kund säger att hans månadsränta på bostaden
har ökat med 20 procent. Det är ingen katastrof,
men det känns förstås, säger restaurantbesökaren
Jarek Wiewiorski. Ena minuten är det Amerika, sedan
Ungern och plötsligt är krisen här hos oss.
© 2008 TEMPUS/The New York Times