Tempus 2006 v 51

Tidskriften

tidigare veckor:  19  20  21  22  23  24  25  26  27   28 29/30  31  32  33  34  35  36  37  38  39  40  41  42  43  44  45  46  47  48  49  50

Tempus vecka 51 2006 Sammanfattningar av artiklar som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

EU, Rumänien
2006-51 s 3-5
"Ljusskygga agenter gömmer sig bakom makt och pengar"
Kommunismen är borta och demokratin är väl förankrad i den gamla Warszawapaktens länder men sovjettidens hemliga polisorganisationer fåt fortfarande regionen att rysa trots att det snart gått två decennier sedan Berlinmuren föll. Kommunismens krossades 1989 men före detta underrättelsechefer och kommunistpartiledare lade beslag på den ekonomiska makten. Akterna som dokumenterar periodens värsta illgärningar är fortfarande stängda. De som försöker öppna dem riskerar livet. Bozjidar Doytjev som granskade Bulgarien hemligaste arkiv hittades död med en kula i huvudet. Marius Oprea som är vän till den mördade Alexander Litvinenko och som granskar Rumäniens dolda affärer har utsatts för hot mot familjen. Östtyskland och Tjeckien är de två länder som gjort de effektivaste utrensningarna efter 1989. Starkast har striden stått i Rumänien. 1600 före detta Securitatechefer fortsatte 1989 att inneha nyckelposter. Många av Rumäniens rikaste affärsmän har kontakter med Securitate. Nu ska arkivet som innehåller närmare 2 miljoner enskilda akter öppnas.

2006-51 s 5-6
"Kreml håller hårt i olja och gas"
Hoppet om att Ryssland skulle dela med sig av energi kommer förmodligen inte att infrias. Det betyder att Europa fortsätter att vara beroende av Kremls välvilja för sin energiförsörjning. Ryssland kommer inte att ratificera energiavtalet som ger utländska företag tillgång till Rysslands omfattande nätverk av olje- och gasledningar eftersom detta skulle leda till konkurrens och försvaga Rysslands statliga energimonopol. EU-kommissionen vill att Ryssland ratificerar fördraget. Det blir Agneta Merkels stora uppgift att påverka Vladimir Putin under nästa halvår då Tyskland har ordförandeskapet i EU. Ett nytt handelsavtal ska skrivas som ska ersätta det Partnerskaps- och samarbetsavtal som löper ut nästa år.

Tyskland
2006-51 s 6-7
"Schröder har ordet"
Förre kanslern Gerhard Schröder är tillbaka i rampljuset med en memoarbok på 544 sidor i vilken han försvarar Putin, ryska gasledningar och sig själv. Han är övertygad om att Putin är en demokrat och att han avser att leda landet i demokratisk riktning. Schröder upprepar också sina argument för att opponera mot det USA-ledda kriget i Irak.

Danmark och Norge
2006-51 s 7
"Extremhögern har medvind i Norden"
Pia Kjaersgaard är landets mäktigaste kvinna. Hon är ledare för det danska Folkpartiet som är regeringen Anders Fogh Rasmussens stödparti. Vi nästa val 2009 kan hennes parti mycket väl få en formell plats i regeringen. Hennes främsta frågor är striktare invandringsregler och högre pensioner. I Norge är ledaren för Fremskrittspartiet Siv Jensen landets populäraste partiledare. Hon är ung och appellerar till de kvinnliga väljarna.

Kultur, språk
2006-51 s 9-10
"Alla talar engelska"
I takt med att tvåspråkighet blir allt vanligare får de som har engelska som modersmål att svårare kontrollera språkets utveckling. Bara 30 % av britterna kan konversera på annat språk än deras eget. Bara ungrarna är sämre. Nästan en fjärdedel av världens befolkning talar något slags engelska. Engelskan är det globala forskningsspråket och det används inom flygtrafiken och som arbetsspråk i ett växande antal globala företag. Det finns en variant som kallas "globiska", som bara omfattat 1500 ord och som koncentrerar sig på det nödvändigaste.

Libyen
2006-51 s 10
"Dödsdomar i HIV-målet"
En libysk domstol dömde i tisdags fem bulgariska sjuksköterskor och en palestinsk läkare till döden. De dömda befanns skyldiga till att avsiktligt ha infekterat 400 barn med HIV-virus. De har suttit häktade i nästan sju år. Libyens ledare, Muammar Ghadaffi vill gärna gå EU och USA till mötes och frisläppa dem men den libyska allmänheten förväntar sig fällande domar.

Italien
2006-51 s 10
"Båtflyktingar till Sicilien"
500 människor ombord på en flyktingbåt fångades i måndags utanför Sicilien av den italienska kustbevakningen. De fördes till ett läger där deras identitet ska kontrolleras. I lördags i förra veckan försvann en båt med 102 människor ombord utanför den senegalesiska kusten.

Asien
2006-51 s 11-12
"Asiens unga demokratier har det motigt"
En kupp i Thailand, en hårt ansatt regering i Manila, misslynne i Söul - 2006 börjar likna ett annus horribilis i Asien. Varför är regeringarna där så bräckliga?
På Filippinerna har president Arroyo försökt ändra författningen så att hon kan sitta kvar vid makten (och pengarna) då hennes mandat löper ut 2010. Under 2006 har vidare militären störtat en vald regering i Bangkok. I Sydkorea och Taiwan har två ungdomliga regenter misslyckats och fått se sina popularitetssiffror dala hastigt. Det har gått 20 år sedan demokrativågen efter det kalla kriget drog fram genom Asien. Varför är regionens omvända demokratier så svaga? Den ekonomiska tillväxten är snabb men klyftorna i samhället växer. Med detta följer brottslighet, politisk oro och sämre offentlig service. De asiatiska demokratierna förblir svaga och sårbara tills ledarna i regionen förmår inta en mindre egoistisk attityd till sina roller som att berika allierade och straffa motståndare.

Nordkorea
2006-51 s 13
"Skepsis inför sexpartssamtalen om Nordkorea"
För första gången på tre månader har sexpartssamtalen kommit i gång. Kinas traditionella stöd till Nordkorea har försvagats. Snart måste Nordkorea infria sina löften om att överge vapenprogrammet om landet inte ska isoleras totalt.

2006-51 s 17
"Polisbaletten i Pyongyang"
De kvinnliga trafikpoliserna i Pyongyang symboliserar skönhet och absurditet. Det är en civilplikt som varar tills de fyllt 26 år. Bara storvuxna, snygga och unga kvinnor kommer i fråga för polisyrket. Det finns knappast någon trafik alls men de står där ändå. Enligt regelboken ska de vara i ständig rörelse, de snurrar runt sin egen axel.

Pakistan, Terrorism
2006-51 s 13-15
"En talibansk ministat växer upp i Pakistan"
Talibaner, heliga krigare och pakistanska rebeller härjar i ett område längs gränsen till Afghanistan, där de tillsammans bekämpar de amerikanska styrkorna och NATO. Talibanerna kom 2002 sedan de drivits ut ur Afghanistan av den amerikanska invasionen. Området är bergigt och otillgängligt och den pakistanska regeringe förmår inte upprätthålla kontrollen över denna del av landet. Fundamentalisternas inflytande växer. De organiserar träningsläger för terrorister och utbildar självmordsbombare. Pengar kommer från religiösa sympatisörer, från opiumhandel och från kidnappningar och lösensummor.

Afghanistan, Terrorism
2006-51 s 16
"Karzai lägger skulden på Pakistan"
Han menar att det inte är lönt att förhandla med talibanska krigsherrar som mulla Omar och USAs mest eftersökte terrorist, Gulbuddin Hekmatyar. Förhandlingarna måste ske med de personer i den pakistanska staten som stöder det talibanska våldet i Afghanistan. Upproret måste angripas vid rötterna på andra sidan gränsen i Pakistan.

Indonesien
2006-51 s 16-17
"Freden kom som en chock"
Tsunamin slog till så hårt mot Aceh att chocken fick provinsens stridande parter att lägga ner sina vapen och gå till valurnorna. Det flera decennier gamla separatistkriget, som hade dödad inemot 20000 personer, "sköljdes bort" av flodvågen i december för två år sedan. Aceh som var tragedins epicentrum förlorade 177 000 människor på bara några timmar. Chocken fick regeringen och rebellrörelsen Befria Aceh, eller GAM, att snabbt sluta fredsavtal. I förra veckan hölls provinsens första lokalval till guvernör, distriktschefer och borgmästare. Allt gick lugnt till. Den främsta orsaken till framgången är de internationella hjälporganisationernas omfattande arbete.

Nigeria
2006-51 s 18
"Ett stökigt val står för dörren"
Det nigerianska regeringspartiet har utnämnt en ganska okänd guvernör i norra Nigeria till partiets kandidat i nästa års presidentval. Den nuvarande presidenten Obasanjo (som är kristen) har suttit de två mandatperioder som konstitutionen tillåter. Umaru Yar'Adua är en muslimsk nordbo. Oppositionen, Folkpartiet, har valt Muhammadu Buhari till motkandidat. Han är muslim och en före detta general som var Obasanjos farligaste rival i valet 2003.

Etiopien
2006-51 s 18
"Folkmördaren Mengistu har fått sin dom"
Etiopiens förre diktator, Mengistu, dömdes nyligen skyldig till folkmord. Han lever sedan många år i exil i Zimbabwe och lite talar för att han någonsin behöver avtjäna sitt straff. Han lever tryggt i en flott villa hos diktatorn Mugabe. Mengistu styrde Etiopien från 1977 till 1991. Under hans sista år dödades tiotusentals studerande och intellektuella i en kampanj kallad Röd terror, "ett av Afrikas mest systematiska massmord begånget av en stat" enligt Human Rights Watch. Mengistu har anklagats för att personligen med egna händer ha mördat många av offren, inklusive Etiopiens siste kejsare, Haile Selassie.
Haile Selassie har en svensk (!) hemsida. På Wikipedia finns information.

FN
2006-51 s 19
"Hektiskt i FN-högkvarteret"
Före årets slut ska det fattas flera viktiga beslut i FNs högkvarter i New York. Ett av dessa är att bestämma varje medlemslands FN-bidrag. Stora givarländer som USA och Japan som tillsammans svarar för 28 % av FNs budget vill ändra den formel som anger landets BNP som grund för uttaxeringen. Vidare ska högkvarteret i New York renoveras för en summa motsvarande 1,6 miljarder euro personalpolitiken ska ha en nyordning. De många olika utdelningsfonderna måste också fyllas på med nya medel. Det behövs 3,9 miljarder dollar nästa år bara för Afrika och Mellanöstern.
En sak som ser ut att fungera mycket bra är övergången från generalsekreterare Kofi Annan till hans efterträdare, Ban Ki Moon.

2006-51 s 20
"Nye chefen lovar att stärka förtroendet för FN"
Sydkoreanen Ban Ki Moon svor i förra veckan eden som FNs generalsekreterare. Han har mycket att göra i ett FN vars rykte har fläckats av skandaler och som härjas av djupa motsättningar mellan rika och fattiga medlemsländer. Trots detta fick den avgående generalsekreteraren Kofi Annan som suttit på sin post i 10 år stående ovationer för sina "höga ideal, ädla ambitioner och modiga initiativ". (Det är inte många som idag associerar dessa ord med Kofi Annan).

Ekonomi, EU och Tyskland
2006-51 s 21-22
"Dollarn faller"
Är en epok på valutamarknaden på väg att gå i graven? Den amerikanska valutans värde sjunker sedan flera veckor i förhållande till euron. Regeringar och valutaexperter ser ännu ingen anledning till oro och för övrigt är dollarn inte lika viktig som förut. ECB chef Jean-Claude Trichet menar att den fallande dollarkursen kan utgöra ett hot mot den internationella konjunkturen och höjde styrräntan med en kvarts procent till 3,5 vilket gör euron attraktiv för investerare. Risken för negativ inverkan på euro-ekonomin är emellertid liten. Framför allt Tyskland överraskar med många goda nyheter. Antalet arbetslösa minskar och optimismen i näringslivet är den högsta på 15 år. Tyskland som länge betraktats som Europas sjukling har ställt sig i täten för tillväxtligan. Över 40 % av landets export går till andra länder i eurozonen, 13 % till Östeuropa och 9 % till Asien. USA är idag mottagare av mindre än 10 % av exporten.
Även de nya EU-länderna har kopplats sina valutor till euron. Bördan av den sjunkande eurokursen fördelas rättvist mellan alla euroländer.

2006-51 s 23
"Eurons hämnd"
Glöm den amerikanska dollarn! Upp eller ner - vem bryr sig? När Amerika blir förkylt hörs det inte ens en nysning i Europa.
En positiv verkan av dollarraset är att energikostnaderna minskar i Europa. Många åker till New York för att handla julklappar till reapriser. Den låga dollarkursen hotar europeisk export men också européernas köpkraft utomlands och dämpar inflationen och sänker kreditkostnaderna hemma. För USA är det en fördel att dollars värde sjunker gentemot de asiatiska valutorna som den japanska yenen och den kinesiska renmimbin.

Miljö
2006-51 s 24-26
"Maten och myterna"
Kan man förändra världen bara genom att köpa en viss sorts mat? Den internationella paraplygruppen för rättvis handel, FLO, menar att en medveten konsumtion har klara positiva effekter. Samma uppfattning har miljöorganisationen Regnskogsalliansen. Storbritanniens största lobbygrupp för ekologiska livsmedel, Soil Association, menar att miljöhänsyn, inte hälsofördelar, numera är det viktigaste motivet frö brittiska konsumenter. Men den finns många invändningar mot alla dessa påståenden.
1. Ekologisk odling ger mindre skördar och kräver därför större odlingsareal för att producera samma mängd mat. Mer av regnskogen behöver tas i bruk
2. Ekologisk odling förbrukar mer energi eftersom skördarna blir mindre och ogräs hålls borta med plöjning.
3. Det är svårt att mäta rättvisa. Garanterade minipriser ger överproduktion av till exempel kaffe och ger ingen som helst garanti för hög kvalitet.
4. Rättviseetikettering sker enligt politisk ideologi som att bara produktionsformen kooperation med småodlare är den riktiga.
Mycket som förefaller miljövänligt är det i själva verket inte. Det är till exempel bättre att frakta tomater från Spanien i Storbritannien under vintern än att odla dem i uppvärmda växthus i Storbritannien. Privatpersoner står för över hälften av alla kilometer som tillrättaläggs för att transportera mat.