Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Tempus
2008 v 45

Tidskriften

tidigare veckor: 
 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17  
 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45     

Finanskrisen skakar Kreml

Rysslands president är mycket kritisk till Natos planer på utvidgning och USAs raketförsvarssystem i Östeuropa. Medvedev föreslår en hel annan ordning.

JUDY DEMPSEY
Moskva
President Dimitrij Medvedev har sedan sitt tillträde i maj har rest runt i flera europeiska huvudstäder för att klargöra Rysslands nya utrikespolitik.
I Berlin och den franska staden Évian föreslog Medvedev ett nytt europeiskt säkerhetssystem mot bakgrund av Natos planer på att expandera österut och på sikt inkludera Georgien och Ukraina i försvarsalliansen och mot Pentagons beslut att etablera ett raketförsvarssystem i Östeuropa. Medvedev stack inte under stol med att Kreml ogillar både Natos expansionsplaner och USAs försvarssystem.
En intressantare aspekt i den ryske presidentens förslag var behovet av att modernisera säkerhetsstrukturerna som etablerades under det kalla kriget. Dessa inkluderar Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), och USA spelar en viktig roll i båda.

I Évian förklarade Medvedev hur hans nya säkerhetssystem för Europa skulle fungera: det ska vara juridiskt bindande och bygga på tre ”nej”. Nej till egen säkerhet på andras bekostnad, nej till handlingar, utförda av militära allianser eller koalitioner, som undergräver enigheten i det gemensamma säkerhetsutrymmet, nej till etablering av militära allianser, som skulle kunna hota säkerheten hos andra parter i systemet.
De flesta regeringar i Östeuropa drog den korrekta slutsatsen att ett fördrag enligt det ryska förslaget i praktiken skulle ge Ryssland vetorätt när det gäller Natos utvidgning och det amerikanska missilförsvaret.
Förslaget hade en polemisk klang, men Medvedevs sätt att presentera det speglade Rysslands nya självförtroende, som bygger på oljepengar och enorma valutareserver. Det korta kriget mellan Ryssland och Georgien i augusti visade också att Moskva inte tänker låta Nato eller USA dominera säkerhetspolitiken på Rysslands bakgård.

Rysslandkännare påpekar att den globala härdsmältan – som enligt premiärminister Vladimir Putin inte skulle påverka Ryssland –trots allt har skakat Kreml. Finanskrisen har reducerat och i vissa fall eliminerat oligarkernas stora förmögenheter och minskat valutareserven till 300 miljarder dollar.
”Många av intentionerna och deklarationerna angående Rysslands säkerhetsstrategi måste omvärderas”, säger Nikolaj Petrov, politisk analytiker hos fredsinstitutet Carnegie Endowment i Moskva. ”Finanskrisen och kriget i Georgien har ändrat på saker och ting i Ryssland”, säger Petrov.
Ta Gazprom till exempel. Företagets ordförande, Alexej Miller, förutspådde ganska nyligen att Gazprom skulle bli världens största företag avseende marknadskapitalisering. Men nu söker det gigantiska energiföretaget nya pengar. Det har tidigare tagit stora lån för att finansiera enorma prestigeprojekt på bekostnad av moderniseringen av energiinfrastrukturen och öppnandet av nya produktionsplatser.
”Gazproms nyförvärv gjordes under antagandet att oljepriset skulle förbli högt”, säger Anders Åslund, Rysslandsexpert hos Peterson Institute. ”Rysslands export förra året uppgick till ett värde av 500 miljarder dollar, varav 400 miljarder kom från råvaror. De sjunkande råvarupriserna och den ökade svårigheten att låna pengar har kommit som en chock för Kreml och oligarkerna”, säger Åslund.

Kreml kommer naturligtvis inte att låta Gazprom skadas. Företaget är en av Rysslands viktigaste strategiska tillgångar. Men analytiker tror att Gazprom kommer att tvingas överge några av de stora projekten, inklusive den rysk-italienska ledningen South Stream, som enligt planerna ska sammanlänka Ryssland med Balkan via en ledning under Svarta havet. ”Vem ska finansiera detta projekt, som kostar 20 miljarder dollar?”, undrar Åslund.
Andra stora investeringar, framför allt sociala som pensioner och utbildningsanslag, bostäder och sjukhus, kan också läggas på hyllan. ”När Medvedev var biträdande premiärminister hade han hand om det stora sociala programmet”, säger Hans Janus, styrelseledamot i det statligt stödda tyska försäkringsbolaget Euler Hermes, som har stora intressen i Ryssland. ”På den tiden hade Medvedev gott om pengar till sitt förfogande, nu finns det mindre av den varan, och Putin har tagit över ansvaret i sin roll som premiärminister”.

En annan sak som kommer att besvära Kreml är sättet som man har behandlat oligarkerna. Putin statuerade exempel med energioligarken Michail Khodorkovskij, vars politiska ambitioner och affärsimperium krossades. Khodorkovskij dömdes för skattebrott och sattes i fängelse. Kreml spelade ut återstående oligarker mot varandra för att ta kontroll över dem. Följden är att de har låtit bli att blanda sig i politiken, debattera ekonomisk modernisering, investera i filantropiska program eller förespråka ett civilt samhälle.
Men det borde ha legat i Kremls intresse att uppmuntra och påskynda moderniseringen och diversifieringen av ekonomin för att minska Rysslands beroende av råvaror. ”Det hade kunnat lindra effekterna av prisfallet på råvarusidan”, säger Janus, som länge har uppmanat det ryska näringslivet att diversifiera.

De ekonomiska konsekvenserna av finanskrisen är långt ifrån över för Rysslands del. Den allvarligaste krisen kan komma i provinserna. Där finns hundratals mindre banker, varav en del inadekvat kapitaliserade andra inte, som står inför stora svårigheter. Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken påpekar att dessa småbanker har varit viktiga för att små och medelstora företag inom tillverkningssektorn. De har också medverkat till att skapa en ägarklass genom att låna pengar till hus och fabriker.
Men de stora statliga bankerna i Moskva, som redan har blivit räddade av Kreml, vill inte låna till de små bankerna. Ryska experter befarar nu att den nya entreprenörsklassen och regionala banker går under. ”Det handlar om hundratals eller tusentals små företag”, säger Petrov.

En del bedömare ser en ljus sida i den ryska krisen. Åslund påpekar att det kan uppstå ett stort politiskt vakuum nu när oligarkerna sitter i ekonomisk tvångströja och Kreml har missbedömt de långsiktiga effekterna av den globala avmattningen. ”Det är för tidigt att säga vem som fyller detta vakuum, men det går inte att ignorera den växande medelklassen”, säger Åslund.
Andra tror att Ryssland står vid ett vägskäl. ”Krisen kommer att visa om systemet, som har blivit så orörligt, förmår modernisera sig”, säger Petrov. ”Om det inte moderniseras blir det mer och mer ineffektivt och kommer till slut att ersättas av ett annat system – evolutionärt eller revolutionärt. Kreml verkar inte vilja tala om detta just nu”.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune