Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Tempus
2008 v 45

Tidskriften

tidigare veckor: 
 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17  
 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45     

Vinnare och förlorare i valet 2008

Den längsta och mest spännande amerikanska presidentvalskampanjen är över. Den störste vinnaren är Barack Obama och den störste förloraren är John McCain, det är så det fungerar. Men under det gångna året har det funnits många andra vinnare och förlorare. Här följer några av 2008 års vinnare och förlorare:

ALBERT HUNT
Washington
Bästa politiska strateg: David Axelrod i Obamas kampanj. Han är arkitekten bakom en av de mest konsekventa och övertygande valkampanjer i modern amerikansk historia. Axelrod och kampanjchefen, David Plouffe, uppvisade stor strategisk känsla för tid och rum. De omringade Hillary Rodham Clinton och McCain.
De begick trots allt några misstag. Om de i mars hade koncentrerat sig på primärvalen i Texas i stället för att dela upp sin tid på Ohio skulle Barack Obama förmodligen ha utsetts till demokraternas presidentkandidat tre månader tidigare. Men det slående är ändå att misstagen var så få. De uppträdde lugnt och självsäkert när andra politiker och inte minst många förståsigpåare trodde att de hade förspillt sina chanser.
Axelrod, som kombinerar tuffheten hos en Chicagopolitiker med medkänslan hos pappan till ett handikappat barn, intar en plats vid sidan av Stu Spencer (Ronald Reagan) och James Carville (Bill Clinton) som en skicklig strateg med förmåga att påverka utgången. Dessutom hade han en enastående kandidat.

Den sämsta politiska strategen: Steve Schmidt, vilket verkar lite orättvist med tanke på att McCains kampanjchef är en smart kille, som fick en dålig hand. Men han bär trots allt ansvaret för tre åtgärder, som förmodligen dömde ut republikanernas kandidat.
Först kom valet av Sarah Palin och sedan hennes skyddade debut, som kulminerade med de katastrofala intervjuerna med Katie Couric i CBS News. Schmidt borde antingen ha avrått från den oprövade guvernören i Alaska eller ha låtit Palin vara sig själv.
24 september rådde han McCain att ställa in kampanjen tills vidare och återvända till Washington för att leda en räddningsplan i den värsta finanskrisen på tre kvarts sekel. Men kandidaten hade ingen tydlig uppfattning om hur eller vem han skulle leda.
Slutligen var det Schmidt som övertalade McCain att överge den spontana, mestadels säljande kampanjmodellen. Det är inte alltid produktivt att försöka vinna medierna. Obama håller ett visst avstånd. Men McCain övergav ett koncept som tycktes fungera väl och som passade hans personlighet. Han upphörde att vara McCain.

Bästa biroll: I McCains fall går priset till hans ständiga vapendragare, senatorerna Lindsey Graham och Joseph Lieberman.
I Obamas fall går priset till Colin Powell, som överraskade positivt när han officiellt gav sitt stöd till den demokratiske kandidaten. Bland de som tog ställning tidigt och spelade roll finns guvernörerna Kathleen Sebelius från Kansas och Janet Napolitano från Arizona. Viktigast av alla är kanske senator Edward Kennedy, som ställde sig på Obamas sida i januari.

Förlorare som borde ha blivit vinnare: Senatorerna John Sununu från New Hampshire och Gordon Smith från Oregon. Båda är effektiva lagstiftare som respekteras av båda partierna. Förmodligen förlorade de sina platser i tisdags, vilket är en påminnelse om att flodvågor spolar bort både goda och onda, både duktiga och inkompetenta.
En annan förlorare, som hade varit värd bättre kort, är ordföranden i Demokraternas nationella kommitté, Howard Dean. Runt om i hela USA har demokraterna samlat in mycket mera pengar utom i nationella partikommittén, vars republikanska motsvarighet har samlat in 60 procent mer denna valperiod än demokraterna.

Bästa narrspel: Newt Kristorris – en sammanblandning av de konservativa förståsigpåarna Newt Gingrich, Bill Kristol och Dick Morris. Kristol, som är den ende med en moralisk och intellektuell kompass, har haft ett tufft år.
Denne förespråkare för kriget i Irak hävdade, efter förstärkningen, att det skulle bli en politisk vinnare. Han var också en av de första att stödja nomineringen av Palin till vicepresidentkandidat. Han var först med att skylla ifrån sig på andra när han uppmanade McCain att avskeda hela kampanjstaben.
Morris, f d rådgivare till Bill Clinton, som avskedades efter att ha ertappats med en prostituerad på ett hotellrum, upprätthöll sin vanliga moraliska hållning i sina kommentarer till 2008 års kampanj genom att prata strunt om Hillary Clintons sexualitet. Han var också besviken på att den republikanska kampanjen inte spelade ut raskortet mot Obama, vars ekonomiska rådgivare, enligt Morris, var en dömd brottsling. Morris tycks vara kvar i det där hotellrummet. Han tror själv att han är en politisk expert. För två månader sedan skrev han: ”Jag tror att ju sämre ekonomin blir, desto mer vettskrämda blir folk för vad som händer om Obama blir vald och höjer skatterna”.
Och sedan kollegan Gingrich, som i september sade att McCains beslut att suspendera kampanjen och ta över ledningen i hanteringen av finanskrisen var en vinnare. ”Detta är den enskilt mest ansvarsfulla handlingen någonsin av en presidentkandidat. Den kan jämföras med president Eisenhowers: Jag tänker åka till Korea”, sade Gingrich.
Gingrich beskyllde också tv-programmet Saturday Night Live för att ha förtalat Palin, som borde stämma tv-programmet, enligt Gingrich. Men Palin tyckte förmodligen inte det, eftersom hon ställde upp i programmet.

Ovärdig attack: Senator Elizabeth Dole, republikan från North Carolina, som riskerar att förlora och desperat beskyller sin utmanare, Kay Hagan, för att tillhöra gruppen ”Gudlösa Amerikaner”. Hagan är söndagsskolelärare och en av ledarna i sin kyrka.

Comebackmästare: Hillary Clinton. Hon förde en urusel presidentkampanj, valde dåliga strateger, som fick hållas och som föga överraskande överlistades av motståndaren.
Hon led både personligt och politiskt, men hon har slickat såren och varit en lojal och outtröttlig supporter till mannen som krossade hennes planer. Hon har behållit sin ställning i partiet genom att komma över sin förlust. Det vore bra om hon kunde övertala sin man att göra detsamma.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune