Tempus
|
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
ROBERT ANDERSON
Köpenhamn
Den danska huvudstaden har på senare år fått
många nya, flotta bostadshus, vilket berättar en hel
del om Danmark. Arkitekterna har som vanligt kombinerat det praktiska
med det eleganta och producerat några av världens vackraste
bostäder. Men många av dessa fantastiska bostäder
står tyvärr tomma, och de som är bebodda är
ofta uthyrda, därför att byggarna inte har lyckats sälja
dem.
Det har den senaste tiden uppstått sprickor i en ekonomi,
som har ansetts vara ett mönster för hur man kombinerar
god tillväxt och flexibel arbetsmarknad med hög levnadsstandard
och generösa trygghetssystem.
Stigande räntor och kollapsande bostadsmarknad efter långsam
nedgång de senaste 18 månaderna kommer att orsaka
bekymmer i de danska hushållen, som anses tillhöra
de mest skuldtyngda i Europa.
Flera mindre kreditinstitut, som har varit riktade mot framför
allt fastighetsmarknaden, har gått i konkurs, och den danska
riksbanken utesluter inte fler konkurser. Riksbanken tvingades
intervenera på marknaden och höga styrräntorna
två gånger för att försvara den danska valutans
koppling till euron. Avvikelsen från ECBs kurs är nu
175 punkter, vilket hotar att pressa ned fastighetspriserna ytterligare,
skada industrin och sakta ned den redan stagnerande ekonomin.
Men det största problemet för den danska ekonomin
är förmodligen stagnation, orsakad av kronisk brist
på arbetskraft.
I teorin borde det danska ”flexicurity”-systemet, som
är en kombination av flexibla arbetsmarknadsregler och ett
generöst välfärdssystem, göra det enklare
för de danska företagen att anställa och avskeda
än för den utländska konkurrensen. Men det råder
brist på arbetskraft i Danmark på grund av kombinationen
full sysselsättning, åldrande befolkning, tuffa invandringsbestämmelser
och en tendens bland arbetslösa att föredra att fortsätta
att leva på understöd framför att söka jobb
eller omskolning.
Den politiska vänstern har blockerat nedskärningar
i välfärden, medan Dansk Folkeparti, som regeringen
är beroende av för majoritet i folketinget, har förhalat
arbetet med att lätta på restriktionerna för invandring.
Statsminister Anders Fogh-Rasmussens liberal-konservativa regeringskoalition
har lekt med olika reformförslag sedan den tog makten 2001,
men koalitionen har inte den starka majoritet som krävs för
genomgripande förändringar.
Ole Krog, biträdande generaldirektör i Danska industriförbundet,
anser att regeringen måste begränsa tillgången
till arbetslöshetsförmåner och motarbeta trenden
mot tidiga pensionsavgångar. ”Vi lägger ett järnlock
på tillväxtmöjligheterna om vi inte lyckas driva
igenom reformerna i folketinget”, säger han.
En lösning är kanske att sänka inkomstskatten.
Den högsta marginalskatten på 63 procent betalas av
40 procent av de heltidsanställda. En statlig kommission
ska nästa år lämna förslag på arbetsmarknadsreformer
och skattereformer.
När den ekonomiska tillväxten saktar av blir det politiskt
svårare att öka invandringen och skära ned i välfärden.
Därför verkar en sänkning av marginalskatten vara
den bästa utvägen just nu. ”Ett av de lättaste
sätten att få fram mer arbetskraft är att sänka
skatten på arbete”, säger ekonomiminister Lene
Espersen. ”Det är en av våra chanser, kanske försöker
vi med någon arbetsmarknadsreform längre fram”.
Regeringen vill också ändra på resultatet
i en folkomröstning 2000, när danskarna sade nej till
euron.
Efter att Danmark i oktober använde en femtedel av valutareserven
på att försvara den danska kronan framhöll Rasmussen
att det står Danmark dyrt att stå utanför eurozonen.
Men den allmänna opinionen är delad nästan på
mitten, och regeringen vill inte utlysa ny folkomröstning
utan att vara säker på politiskt stöd för
medlemskap i valutaunionen.
Det vänsterinriktade Socialistisk folkeparti är splittrat
i frågan. Krog säger att en nejröst skulle sätta
ännu hårdare press på den danska kronan. ”Det
vore mycket riskfyllt att få ett nej mitt i en finanskris;
det skulle få allvarliga följder”, varnar han.
© 2008 TEMPUS/Financial Times
