Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Tempus
2008 v 48

Tidskriften

tidigare veckor: 
 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17  
 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48  

Inga nackdelar med öppen arbetsmarknad

Gästarbetare från Öst skadar inte Västeuropas ekonomier.

STEPHEN CASTLE
Bryssel
Den stora invandringen från Östeuropa till Västeuropa det senaste decenniet har i praktiken inte påverkat varken arbetsmarknad eller lönenivåer nämnvärt, enligt en EU-undersökning.
De länder, som fortfarande begränsar invandringen från de nya EU-länderna i Öst- och Centraleuropa, bör därför riva dessa hinder, påpekar EU-kommissionen.

Rapporten drar slutsatsen att farhågorna om att ”den polske rörmokaren” skulle lägga beslag på västerlänningars jobb var totalt ogrundade.
Faktum är, säger rapporten, att invandringen ”bidrog markant till den generella ekonomiska tillväxten och ökad sysselsättning i EU”. Rapporten antyder till och med att några östeuropeiska länder har betalat ett högre pris i form av hjärnflykt och sociala oroligheter än de västländer, som tog emot arbetskraft. I exempelvis Polen talar man om ”EU-föräldralösa barn”, d v s barn och ungdomar som växer upp hos släktingar, därför att båda föräldrarna arbetar utomlands.

Antagandet av tio nya länder till EU 2004 plus Rumänien och Bulgarien 2007 väckte farhågor i många länder om att arbetare från de nya EU-länderna skulle lägga beslag på jobb och orsaka sociala spänningar.
Sedan den stora utvidgningen 2004 har antalet medborgare från de tio nya medlemsländerna i de 15 ”gamla” EU-länderna ökat med ungefär 1,1 miljon. 2003 var de totalt ca 900 000, och nu är de omkring två miljoner – en bråkdel av de nya ländernas ca 80 miljoner invånare.
Många av de välmående västerländska EU-länderna införde restriktioner på arbetsmarknaderna. Fyra länder – Danmark, Belgien, Tyskland och Österrike – har kvar en del restriktioner för arbetare från 2004-länderna.
EU-kommissionären för arbete och sociala frågor, Vladimir Spidla, rekommenderar att alla restriktioner hävs senast i maj 2009, när tidsfristen löper ut. Det finns en möjlighet att förlänga restriktionerna till 2011, vilket enligt Spidla är helt onödigt. ”Att häva restriktionerna nu skulle inte bara vara ekonomiskt förnuftigt utan också medverka till att minska problemen med svart arbetskraft och falska egna företagare”, säger Spidla.

EU-rapporten pekar på en undersökning, som fann att lönerna i de 15 gamla EU-länderna hade sjunkit med i genomsnitt bara 0,08 procent på kort sikt och ”inte alls på lång sikt”. Den inhemska befolkningens arbetslöshet ökade bara med 0,04 procent på kort sikt på grund av arbetskraftsinvandringen.
Rapporten understryker flytande och oförutsägbara mönster i den europeiska migrationen. Antalet bulgariska och rumänska medborgare i EUs övriga 25 länder innan Bulgarien och Rumänien blev medlemmar uppgick till ca 690 000 i slutet av 2003. I slutet av 2007 var de omkring 1,8 miljoner. Men i stället för att åka till Irland och England, som andra östeuropeiska utvandrare, valde denna grupp att flytta till i första hand Spanien och Italien.
För närvarande finns det restriktioner för bulgariska och rumänska arbetare i 15 EU-länder. Dessa ska utvärderas 2011, och de kan förlängas till 2013.

Rapporten i förra veckan publicerades strax innan de nationella regeringarna skulle fatta beslut om att behålla eller häva restriktioner.
Caroline Sägesser, politiska bedömare hos Centre de Recherche et d’Information i Bryssel, säger att unionens väljare förmodligen föredrar att bevara restriktionerna intakta ännu några år. ”I det rådande ekonomiska krisläget vill folk inte se nya arbetare komma in utifrån på arbetsmarknaden”, säger hon.
Folkvandringar är alltid svåra att förutsäga. 2004 underskattade Storbritannien antalet invandrande östeuropéer till runt 15 000 per år. 2006 konstaterade den brittiska regeringen att 427 000 arbetare hade sökt arbetstillstånd i landet, varav nästan två tredjedelar kom från Polen. Siffran närmade sig 600 000 om man inkluderade alla egenföretagare inom framför allt byggnadsbranschen.
Enligt rapporten har Irland tagit emot flest gästarbetare i förhållande till landets storlek. Gästarbetarna utgör ca fem procent av invånarna i Irland. Därefter följer Storbritannien, 1,2 procent. Många av de polacker och balter som kom till Storbritannien är nu på väg hem igen.

Sammanlagt kan sägas att det är mycket större invandring i de gamla EU-länderna från länder utanför EU än från nya EU-länder.
Pawel Swieboda, chef för ett forskningsinstitut i Warszawa, understryker de samhällsproblem som uppstår i samband med omfattande utvandring: uppskattningsvis 6-8 procent av Polens utbildade sjuksköterskor och läkare har flyttat utomlands. ”Jag flög från Stockholm till Warszawa när någon blev sjuk och kabinpersonalen frågade om det fanns läkare ombord. Nästan alla i planet reste sig, därför att det var fredag kväll, och de polska läkarna var på väg hem över weekenden”, berättar Swieboda.
© 2008 TEMPUS/The New York Times