Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
CARTER DOUGHERTY
Berlin
Tysklands ledande politiker har i veckan inlett arbetet med ett
nytt ekonomiskt stimulanspaket, som uppgår till ca 50 miljarder
euro de kommande två åren. Ekonomer tror emellertid
inte att paketet förmår avvärja en djup recession
i Europas största ekonomi.
Efter flera veckor av bittra kommentarer om att Tyskland minsann
redan hade gjort vad det kunde med åtgärder värda
32 miljarder euro tvingades den tyska regeringen till slut ge
vika för en kombination av inhemska och internationella påtryckningar
om att Europas största ekonomi måste göra mera
för att lindra de värsta effekterna av en ekonomisk
kris, som ännu inte har nått botten.
Men när förbundskansler Angela Merkel i slutet av
december tog beslutet att göra mera dök det plötsligt
upp hinder, orsakade av att det är valår, och dessa
har ännu inte röjts undan. För att stärka
sin politiska bas gav Merkel till slut efter för kraven från
konservativa partikamrater, som vill att stimulanspaketet även
inkluderar skattesänkningar.
Merkel har ännu inte kommit överens med socialdemokraterna,
som utgör andra hälften av hennes regeringskoalition
och som kräver skattehöjningar för de välbärgade.
Men nu har arbetet med stimulanspaketet satt i gång på
allvar på högsta nivå, och ambitionen är
att allt ska vara klappat och klart på ett regeringsmöte
12 januari.
Vi vill komma ur krisen starkare än vi gick in i den,
sade Merkel före måndagens regeringsmöte. Hon
tillade att stimulanspaketet främsta syfte är att säkra
jobben och uppmuntra investeringar.
De konservativa (kristdemokraterna) vill utöka de ekonomiska
stimulansåtgärderna med 40 miljarder euro de kommande
två åren, medan socialdemokraterna propagerar för
50 miljarder.
Båda parter vill försäkra sig om att Tyskland
inte bryter mot EUs regler om budgetunderskott, men det nya paketet
speglar ändå en helomvändning från tysk
sida i fråga om ekonomisk stimulans, vilket sannolikt beror
på att det är valår. När Merkel valdes 2005
höjde hon momsen från 16 till 19 procent i hopp om
att kunna balansera den tyska budgeten. Detta mål har nu
skjutits på framtiden.
Eftersom Tyskland är så beroende av att den globala
ekonomin frågar efter tyska exportprodukter som verkstadsmaskiner,
bilar och andra avancerade produkter är det svårt att
avvärja recession i den tyska ekonomin trots det nya stimulanspaketet.
De flesta ekonomer räknar med att den tyska ekonomin krymper
med 1,5-2 två procent i år.
I teorin kompenserar ekonomiska stimulansåtgärder
för sviktande efterfrågan inom ett område genom
att konsumenterna får pengar att spendera och genom att
folk anställs i statliga projekt. Men den sortens dynamik
är svår att skapa från scratch, speciellt som
tyskarna brukar spara pengar som ekonomerna vill att de ska spendera.
Jag tvivlar på att vi kan koncentrera investeringarna
i infrastruktur tillräckligt för att hjälpa ekonomin
ur recessionen, säger Commerzbanks chefsekonom i Frankfurt,
Jörg Krämer. Projekten måste läggas
ut för anbud, och även om man gör det så
fort som möjligt kan man inte använda en arbetslös
bilarbetare för att renovera en skola.
Den oväntat allvarliga nedgången plus de kommande
valen har hur som helst fått de tyska politikerna att agera.
Kristdemokraten Merkel kommer att utmanas av socialdemokraten
Frank-Walter Steinmeier i de nationella valen i september. Väljarna
i flera tyska delstater kommer också att gå till val
under 2009, och det märks i debatten om de ekonomiska stimulansåtgärderna.
Man märker redan tecken på valkampanj,
säger statsvetaren Uwe Andersen vid universitetet i Bochum.
Allt för extrema krav kommer säkert att blockeras.
Under det förra veckoslutet tillmötesgick Merkel
krav från högerflygeln i hennes politiska bas, kristsociala
unionen i Bayern, som ville att skattesänkningar skulle ingå
i det nya stimulanspaketet. De konservativa propagerar för
en höjning av gränsen för den inkomst som är
helt skattefri samt en indexering, som förhindrar att skattebetalare
automatiskt hamnar i en högre inkomstklass på grund
av inflationen i stället för högre lön.
Kärnan i det nya stimulanspaketet blir förmodligen nya
investeringar i infrastruktur, speciellt transportväsendet
och skolor. De två stora partierna är eniga på
denna punkt. Men socialdemokraterna vill ha en engångsutbetalning
till barnfamiljer och lägre sociala avgifter för arbetsgivarna.
De vill också höja den högsta marginalskatten
från 45 till 47,5 procent för att finansiera programmen.
Politiska bedömare tror inte att socialdemokraterna får
gehör för marginalskattehöjningen, men de är
ändå angelägna om att ställa kravet, eftersom
frågor som rör social rättvisa går hem hos
vänsterns välja.
Vi tänker verkligen inte ge de rika en massa skattelättnader
i present, sade socialdemokraternas ledare, Franz Müntefering,
i en tv-intervju förra söndagen.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune