Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
SIMON ROMERO
Caracas
Runt 54,4 procent av väljarna stödde Chávez förslag,
och 45,6 röstade emot. Omröstningen gör det nu
möjligt för Chávez att ställa upp för
en ny sexårsperiod när hans nuvarande mandat löper
ut 2013. Det kan också stärka hans roll som den latinamerikanska
vänsterns ikon och motvikt till USAs inflytande i Latinamerika.
Segern för Chávez läger medför också
en risk för att det venezolanska samhället polariseras
ytterligare när Chávez med stärkt mandat reagerar
på oljeprisets fall.
Nästan omedelbart efter det att det officiella valresultatet
hade tillkännagivits framträdde Chávez i tv från
balkongen på presidentpalatset för att fira segern
och sjunga nationalsången.
Omröstningen följdes med stort intresse i hela Latinamerika.
Populistiska ledare i flera länder i regionen, bl a Álvaro
Uribe, Colombias konservative president, och Nicaraguas vänsterledare,
Daniel Ortega, är också i färd med att försöka
undanröja lagliga hinder för omval.
Omröstningen, som utlystes i all hast för bara ett par
månader sedan, följde efter intensiva kampanjer på
både ja- och nejsidan. Kampanjen kännetecknades av
regimkritiska protesaktioner och attacker från Chávez
anhängare mot institutioner, som misstänks vara skeptiska
mot presidenten, inklusive medieorganisationer som tv-företaget
Globovisión.
Det var andra försöker från Chávez sida
att ändra i författningen. I december 2007 ägde
en liknande folkomröstning rum, och den resulterade i ett
nej. Nej-kampanjens anhängare underströk denna gång
att ett nej är ett nej för att påminna
väljarna om den förra omröstningen.
Chávez, som valdes första gången 1998 i en
tid när misstron mot den politiska klassen var stor, överraskade
denna gång sina motståndare genom att låta den
aktuella folkomröstningen gälla alla valda ämbeten.
Han har länge hävdat att han personligen behöver
mera tid för att fullborda sin revolution.
Chávez hade flera stora institutioner bakom sig, däribland
nationalförsamlingen och hela den federala byråkratin.
Landets nationella oljebolag, Petróleos de Venezuela, och
det nationella telefonbolaget stödde honom också och
mobiliserade sina medarbetare i kampanjen.
Anklagelser om att jasidan missbrukade offentliga institutioner
till stöd för sin kampanj kom naturligtvis från
nejsidan. Borgmästaren i Caracas, Antonio Ledezma, och andra
nyvalda borgmästare och guvernörer, som är kritiska
mot oppositionen, ledde kampanjen mot Chávez. Regimkritiska
studenter har bemötts med tårgas och kravallpolis när
de har protesterat i Caracas och andra städer.
Jag önskar att jag hade vaknat upp denna söndagsmorgon
och ta itu med stadens avfallsproblem och brottslighet, men i
stället har regeringen på nytt fört oss in i denna
folkomröstningens återvändsgränd, sade
Ledezma.
De sista dagarna före omröstningen verkade det som
om hela Caracas gick i slow motion. Myndigheterna stängde
så att offentliganställda kunde delta i demonstrationer
till stöd för Chávez. Restauranter och barer
lydde ett dekret, som förbjöd försäljning
av alkohol.
Chávez försökte också ta kontroll över
övertygade anhängare, som de senaste veckorna har attackerat
oppositionella institutioner. I förra veckan hävdade
han att en grupp som stöder honom, La Piedrita, har infiltrerats
av CIA, varför han lät gripa dess ledare, Valentin Santana.
Rädslan för den ekonomiska krisen tycks ha påverkat
en del väljare trots Chávez löfte om att hålla
liv i välfärdsprogrammen.
Chávez försöker dölja att det fallande
oljepriset är ett bekymmer genom att arrangera folkomröstning
och shower, klagar affärsmannen Carlos Segundo Moreno.
Faktum är att det är dags att uppmana honom att
avgå. Vi är trötta på denna regering, denne
president, det ständiga skrikandet och vanliga förolämpningarna.
Omröstningen gick lugnt till utan några rapporter om
fusk.
I en vallokal var en del väljare tydligt påverkade
av Chávez ideologi, som kombinerar inslag från den
kristna befrielseteologin och oljefinansierade välfärdsprogram
med absolut avståndstagande av Washingtons politik i Latinamerika.
Rätten att rösta är folkets vapen i försvaret
av det vi tror på, sade publicisten Ricardo Gauna,
som röstade ja till författningsändringen i slumstaden
Catia i västra Caracas. Vi har klippt av navelsträngen
till USA, tillade han.
© 2009 TEMPUS/The New York Times