Tempus
|
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
EU
2011-17 s 3
"EU-kommissionen vill, som vanligt, ha mer pengar"
EU-kommissionen vill höja kommissionens totala budget för
2012 med 4,9 %. Det har väckt stor ilska bland ministrar
och lagstiftare som framhåller att åtstramning är
det som gäller för att komma över skuldkrisen i
EU. I november ska förslaget godkännas. Den holländske
finansministern kommer att kräva en mycket mindre ökning.
2011-17 s 4-5
"Affärsklimatet i EU kunde vara bättre"
Den enhetliga marknaden lever inte upp till sitt namn. I teorin
är Europeiska unionen en gigantisk ekonomisk zon vars omkring
500 miljoner konsumenter är integrerade i världens största
handelsblock. Men idealet stämmer inte med verkligheten,
framför allt inte med den verklighet som företagen möter
när de försöker inkassera skulder från andra
länder i blocket. I EU finns 27 olika rättssystem, och
vart och ett av dem hanterar betalningskrav, äganderätt
och konkurser på sitt sätt. Funktionärer i Bryssel
uppger att skulder uppgående till minst 55 miljarder euro
skrivs av varje år, oftast därför att företagen
tycker att det är för arbetsamt att driva kostsamma,
obegripliga processer i främmande land.
Byråkrater och affärsmän tror att obetalda skulder
avskräcker många gränsöverskridande affärer
och en av orsakerna till att Europa alltid är sämre
än USA på att skapa nya arbetstillfällen och ökat
välstånd. I USA är det relativt enkelt att driva
in pengar från andra delstater.
Skuldindrivning är bara ett exempel på bristerna i
en marknad där juridik, språk och kultur varierar kraftigt.
Professionella kvalifikationer i ett land erkänns oftast
inte i ett annat t ex, och lokala affärsregler gör det
ofta svårt för européer att starta företag
i ett annat EU-land.
2011-17 s 14
"Invandringen i EU"
Italien och Frankrike tycker att gränserna är för
öppna. Den växande strömmen invandrare utan tillstånd
och erforderliga papper från Nordafrika får Berlusconi
och Sarkozy att skriva ett gemensamt brev till EU-kommissionen
med önskan om att temporära interna gränskontroller
införs där det finns stora bekymmer att kontrollera
de gemensamma externa gränserna. Båda länderna
har problem med "invandrarpolitiska" partier som är
stora som den växande invandrarströmmen ger vind i ryggen.
Italien
2011-17 s 6-7
"Måttet är rågat!"
Silvio Berlusconis grisiga uppträdande blev droppen som fick
bägaren att rinna över för Italiens kvinnor. Nedräkningen
till machokulturens slut har börjat.Berlusconis popularitet
bland kvinnor har dalat från 48 % för ett år
sedan till 27 %, lägst någonsin. I februari demonstrerade
nästan en miljon människor mot hans buffliga sätt.
Det väcks krav på jämlikhet på arbetsplatserna
och på lagar som ska underlätta för kvinnor att
avancera till maktpositioner. Italien ligger på 74:e plats
när det gäller kvinnans rättigheter. 95 % av italienska
män har aldrig använt en tvättmaskin.
Storbritannien, FN
2011-17 s 7
"Cameron stoppar Brown"
Den brittiske premiärministern David Cameron försöker
förhindra att hans företrädare, Labourpolitikern
Gordon Brown får jobbet som IMFs nästa chef. Enligt
Cameron bär Brown ansvaret för Storbritanniens skulder
och därför är han inte lämplig som chef för
IMF. Britterna förordar i stället den franska finansministern
Christine Lagarde som i så fall skulle efterträda sin
landsman Strauss-Kahn som tros föredra att kandidera i presidentvalet
nästa år.
Frankrike
2011-17 s 8-9
"Frankrikes förslutna som kolonialmakt kastar en lång
skugga över Afrikapolitiken"
Frankrikes koloniala imperium täckte stora delar av norra
och västra Afrika. Fransk militär spelade en viktig
roll nu senast i Elfenbenskusten när Laurent Gbagbo greps.
Vänskapen mellan president Sarkozys exhustru Cecilia och
den franska hustrun till Gbagbos rival Alassane Ouattara kan ha
påverkat Frankrikes vala av sida i tvisten.
Men Sarkozys måtto när det gäller Afrika är
nu "varken inblandning eller likgiltighet".
2011-17 s 10-13
"Jämmer och elände ger en skev bild av verkligheten"
Fransmännen ser pessimistiskt på framtiden, men energin
hos inte minst de digitala entreprenörerna antyder att det
inte finns anledning att misströsta.
Bara 15 % av fransmännen tror på ett bättre 2011
vilket är lägre än I Afghanistan och Irak! President
Nicolas Sarkozys popularitet har sjunkit till bottenrekord med
22 %. Men fransmännens missnöje riktas mot hela den
politiska klassen. Det är nästan bara Nationella Fronten
med den klipska nya ledaren, Marine Le Pen, som det går
bra för. NF klagar på invandringen och islam i ett
land som har Europas största muslimska minoritet.
Men det finns två olika Frankrike. Ena halvan hör till
stor del hemma i den offentliga sektorn och leds av hårdföra
fackförbundsledare. Den andra hälften finns i den mer
dynamiska privata sektorn, är kopplad till globala marknader
och har ingen som helst förståelse för sina protesterande
och strejkande landsmän. I den tysta majoriteten är
optimismen stor. Företag startas som aldrig förr sedan
regeringen avlägsnat byråkratiskt krångel och
infört skattelättnader för forskning och utveckling.
Den nya teknikens dragningskraft verkar vara enorm.
Egypten
2011-17 s 16
"Framtidstro kännetecknar Egypten efter revolutionen"
Egyptierna ser med tillförsikt och entusiasm fram emot de
första fria valen i höst efter den arabiska våren
som kom med revolution och regimskifte. Detta avslöjas i
en opinionsundersökning som också berättar att
egyptierna är djupt splittrade i frågan om religionens
roll i samhället. 30 % har en positiv syn på islamisk
fundamentalism och lika många föredrar dess motståndare.
Tre av fyra egyptier har en positiv syn på Muslimska Brödraskapet
men lika många gillar "6 april rörelsen"
en sekulär ungdomsgrupp som spelade en avförande roll
i revolutionen. Bara 17 % vill att Muslimska Brödraskapet
ska leda nästa regering. Militären är mycket populär,
Arabförbundets ordförande Amr Moussa är favorit
bland presidentkandidaterna men också den före detta
dissidenten Ayman Nour som suttit i fängelse för sitt
motstånd mot Mubarak.
Syrien
2011-17 s 17-18
"Nu finns ingen återvändo till det gamla"
Den syriska regimens brutala tillslag mot demonstranter har fått
folket att ta definitivt avstånd från president Assad
och hans regering. Syrien satte i måndags in stridsvagnar
och granateld emot obeväpnade demonstranter. Fler än
200 syrier har mist livet i demonstrationerna. Den syriska regimens
våldsamma taktik ställer den amerikanska regeringen
inför ett svårt val. Ännu har president Obama
inte deklarerat att Assad som ärvde makten efter sin far,
har förlorat sin legitimitet som landets ledare. Assads sekulära
Baathparti ses av flera grannländer som en buffert mot islamisk
extremism. En del bedömare tvivlar på att det är
Assad som leder landets säkerhetsstyrkor. Det kan vara hans
bror, Maher som beordrar de brutala tillslagen.
2011-17 s 18-19
"Krisen sätter Assad på prov"
President Bashar al-Assad i Syrien har i många år
odlat sitt rykte som en ungdomlig, modern ledare i en region full
av gamla autokrater. Han ville ses som en man som kunde tänka
sig att reformera den repressiva polisstat, som han ärvde
av sin far, när tiden var mogen och omständigheterna
de rätta. Men nu får han alltmer ont om tid att visa
detta. Det internationella trycket ökar liksom avskyn för
det våldsamma tillslaget. Kraven på reformer har förvandlats
till krav på regimskifte, något som inte har varit
aktuellt tidigare.
Assads möjligheter begränsas av en krass sekteristisk
logik. Hans familj som styrt Syrien i 40 år är alaviter
vilket har väckt förbittring hos landets sunnitiska
majoritet.
Till skillnad från Tunisien och Egypten är Syrien ett
land med ett lapptäcke av defensiva religiösa och etniska
minoriteter, och många befarar att slutet för Assadfamiljens
40-åriga styre kan leda till en våg av brutala vedergällningsmord
och en intensiv, rå maktkamp. Kaoset skulle lätt kunna
spridas över Syriens gränser till Libanon och där
bortom.
Haiti
2011-17 s 20
"Politisk novis ska försöka rädda Haiti"
Haiti behöver massor med bostäder och en ny militär,
säger landets blivande president, som just har besökt
USA och förbereder sig för att leda ett land som blev
enormt skadat av jordbävningen för drygt ett år
sedan. Sweet Mickey som är hans artistnamn vill också
erbjuda alla barn gratis skola och effektivisera jordbruket. Han
ärver en fallfärdig stat som är mycket beroende
av utländska donatorer, en koleraepidemi som redan dödat
4700 personer och en ny orkansäsong väntar. Han måste
ta hänsyn till utländska regeringar, NGO, inhemska eliter
och senaten som kontrolleras av anhängare till Préval,
den förre presidenten.
Venezuela
2011-17 s 21
"Minimilönen höjs"
Venezuelas president, Hugo Chávez, har meddelat att landets
minimilön ska höjas med 25 %. Höjningen berör
sex miljoner människor som nu kommer att tjäna motsvarande
260 euro i månaden. Venezuela dras med den värsta inflationen
i Latinamerika. Förra året steg priserna med 27 %.
Thailand, Kambodja
2011-17 s 20
"Här saknas grannsämja"
Förhandlingarna om vapenvila i gränskonflikten mellan
Thailand och Kambodja ar avbrutits. Regeringen i Phnom Penh klagar
på en resolution från den thailändska regeringen
som i början av veckan hotade att hämnas kambodjanska
intrång på territorium som Thailand gör anspråk
på. Längs gränsen mellan Thailand och Kambodja
finns flera omstridda avsnitt. Drygt 50 000 människor på
båda sidorna gränsen är på flykt.
Afghanistan
2011-17 s 20
"Toppterrorist dödad"
Isafstyrkan i Afghanistan har dödat en högt uppsatt
terroristledare, Al-Qaidas nummer två i Hindukush, Abu Hafs
al-Najdi. Han är en av de 25 högt uppsatta a-Qaida ledare
som har dödats de senaste månaderna.
Pakistan
2011-17 s 22-23
"Pakistan spelar tuff"
Relationerna mellan USA och Pakistan är ansträngda.
Men om alliansen spricker är det bara al-Qaida som tjänar
på det.
Det är den pakistanska armén som har makten och är
missnöjda med den amerikanska underrättelseverksamheten.
Pakistans underrättelseverksamhet, ISI, vill själva
bestämma i eget land. De vill återgå till Reagens
regler. Men det är svårt att backa tillbaka till det
kalla krigets värld. USA behöver Pakistan hur frustrerande
och irriterande förhållandet än är. Det gäller
att stärka de krafter i Pakistan som vill sätta punkt
för den eviga rivaliteten mot Indien. Och sedan göra
slut på Pakistans katt-och-råtta-lek med terrorismen.
Nordkorea
2011-17 s 23
"Jimmy Carter åker till Nordkorea"
Den förre amerikanske presidenten Jimmy Carter åkte
i måndags till den nordkoreanska huvudstaden Pyongyang för
att diskutera det nordkoreanska atomprogrammet och skapa sig en
bild av livsmedelssituationen i landet. Tre europeiska före
detta stats- och regeringschefer följde med Carter på
hans resa, Finlands före detta president Martti Ahtisaari,
Norges före detta statsminister Gro Brundtland och Irlands
före detta president Mary Robinson. Målet för
Carters delegation är att medla mellan Nord- och Sydkorea
och lätta på spänningen på den koreanska
halvön.
2011-17 s 24-25
"Det stalinistiska paradiset förbereder hundraårskalaset"
Trots fattigdom och hunger anser sig diktaturen Nordkorea vara
en nation med lysande framtidsutsikter. Nu förbereder sig
regimen för att fira hundraårsdagen av statsgrundaren
Kim Il Songs - som 18 år efter sin död fortfarande
kallas "den evige presidenten - födelse nästa år
och då ska världen få se ett välmående
blomstrande land, lovar ledarna. Samtidigt ber de utlandet om
hjälp och vill att det internationella samfundet levererar
gratis livsmedel.
Fasaden vittrar sönder. På banvallar och i vägrenar
ser man kvinnor leta efter ätbara rötter och blad. Den
kroniska undernäringen i decennier har lett till att många
nordkoreaner är kortvuxna. Myndigheterna har tvingats sänka
kravet på soldaters längd från 1,50 till 1,47
meter för att få tillräckligt stort rekryteringsunderlag.
Media
2011-17 s 25-26
"Kate, prinsessa av sin egen tid"
Medierna, framför allt skvallerpressen, hoppas att Storbritanniens
nya prinsessa ska fylla tomrummet efter prinsessan Diana. De får
nog inte som de vill.
Trots ekot av Diana i medierna finns det få likheter mellan
de båda kvinnorna. Middleton, som inte är adlig, träffade
prins William på universitetet, och paret var tillsammans
i åtta år innan de förlovade sig. Middleton är
29 och fyra månader äldre än prins William. Ingen
har heller ens antytt att Middleton skulle kunna matcha Dianas
ikonstatus. Och det vill hon nog inte heller.
I den enda tv-intervjun i november förra året verkade
Kate Middleton illa berörd av frågan hur hon skulle
hantera arvet efter prinsessan Diana. "Det är klart
att jag hade tyckt om att ha träffat henne, och hon var och
är uppenbarligen en inspirerande kvinna att se upp till än
i dag och framöver… Hon är mycket inspirerande."
Prins William, som gav Middleton sin mors förlovningsring,
gav ett vassare svar: "Det handlar om att bygga en egen framtid,
och ingen försöker fylla min mors skor."
2011-17 s 27-30
"Nya medier utmanar den traditionella journalistiken"
Medlemmarna i Vita Husets presskår ansågs länge
vara världens skickligaste och mest avundsvärda journalister
och mest avundsvärda journalister. Numera måste även
de bemöta mediekrisen och dessutom en president, som inte
verkar ta dem på allvar. Numera finns det många vägar
som leder förbi de två första raderna i pressrummet
i Vita huset. Vita huset har egen videokanal, West Wing Week.
Obama använder e-mail och webb-video för att tillkännage
sina beslut. Kommunikatörerna använder nya medier som
webbsidorna Huffington Post och Politico.
Näringsliv, Handel
2011-17 s 30-31
"Vad är klockan? Schweizisk!"
Mondaine, som tillverkar modellen Official Swiss Railways-klocka,
måste kanske lägga ned en två år gammal
fabrik därför att klockorna som produceras där
inte är tillräckligt schweiziska.
För att behålla tätpositionen på marknaderna
när andra tillverkningsindustrier flyttar till länder
som Kina för att få billigare arbetskraft försöker
klocktillverkarna göra det svårare att tillverka klockor
i Schweiz, vilket gör schweiziska klockor till lyxprodukter.
Financiere Richemont bad 2007 regeringen att skärpa kraven
på andelen schweiziska komponenter i förhållande
till slutproduktens hela värde. Regeringen föreslog
att 60 procent av komponenterna i schweiziska industriprodukter
måsta tillverkas i Schweiz.
Enligt Bernheim hos Mondaine kommer de schweiziska klockmakare
som producerar billiga modeller att gå under om de nya reglerna
stadfästs.
