Tempus
|
|
Tidskriften
|
2008: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 |
EU
2010-21 s 3-4
"Europas folk sväljer den beska medicinen"
När Europa är mitt uppe i sin värsta ekonomiska
kris på en hel generation, och regeringar tvingas göra
kraftiga nedskärningar i budgetarna, ska man kanske var glad
att man inte är politiker. Ledarna för de mest skuldtyngda
länderna är verkligen inte särskilt populära
bland väljarna. Skattehöjningar och nedskärningar
har lett till att Zapatero, Berlusconi och Sócrates, ledare
för Spanien, Italien respektive Portugal, har förlorat
stöd bland väljarna. Men i många andra EU-länder
som Irland, Tyskland och Nederländerna har regeringarna tillräckligt
med politiskt kapital för att genomföra nödvändiga
skattehöjningar och nedskärningar.
Storbritannien
2010-21 s 4-5
"Den nya regeringen är på plats"
Det brittiska parlamentet återgick i tisdags till arbetet
på sitt vanliga, lite bisarra sätt med drottning Elizabeth,
som klädd i galadräkt och krona enligt gammal sed läser
regeringsprogrammet med entonig röst. Den nya koalitionsregeringen
har redan visat att den tänker agera snabbt. Den har tillkännagivit
budgetnedskärningar på 6,2 miljarder pund, inrättat
ett Nationellt säkerhetsråd och ändrat namnen
på ett departement till Utbildningsdepartementet. Den har
också planer på att slopa mödosamt smidda Labourplaner.
Ett problem är att det brittiska politiska systemet inte
har någon skriven konstitution och inga regler finns för
hur en koalition ska agera. Den nya regeringen föreslår
att slopa premiärministerns rätt att bestämma när
nästa val ska utlysas.
Tjeckien
2010-21 s 5-6
"Martas sång har inte tystnat"
Tjeckerna har fått nog av korrupt politik, men frågan
är om det finns något alternativ. Många kulturpersoner
stöder en partiobunden rörelse kallad Vymetne Politiky
(Ersätt politikerna) som förespråkar total utrensning.
Bland anhängarna finns Marta Kubisova, en mycket populär
sångerska som tvingades utföra tarvligt arbete efter
den sovjetledda invasionen 1968.
Fyra nya politiska partier försöker utnyttja det utbredda
missnöjet. TOP 09 är en konservativ grupp ledd av aristokraten
Karel Schwarzenberg som var utrikesminister i en tidigare regering.
Den grävande journalisten Radek John, som skapat "Offentliga
ärenden" har snabbt blivit landets mest populära
politiker.
Slovakien
2010-21 s 6
"Slovakien går också till val"
Oppositionen är i en enda röra inför valen i Slovakien
den 12 juni. Slovakien införde euro 2009, men ekonomin krympte
med 4,7 procent förra året och budgetunderskottet beräknas
bli sju procent av BNP 2010. Men detta har inte stärkt oppositionen.
Några veckor innan valen har den sittande presidenten Robert
Ficos Smer-SD-parti, en sorts socialdemokrati, ointagliga 36 procent.
Mikulas Dzurindas Kristdemokrater, SDKU, som hade regeringsmakten
fram till 2006, får bara 13 procent. En orsak är att
SDKU har avslöjats med att ha använt skum partifinansiering
under partiets tid som regeringsparti. Detta har skapat utrymme
för rivalerna till höger-mitten. Ett marknadsvänligt
parti, Frihet och Solidaritet, och "Most-Hid" som vill
förena landets slaviska majoritet med dess ungerska minoritet.
Grekland
2010-21 s 7-8
"Turisterna överger Grekland"
Just den bransch som skulle stå för ekonomiskt uppsving
har drabbats av djup kris. Generalstrejker, massdemonstrationer,
brinnande banker, dödade människor - semesterparadiset
Grekland lever inte upp till sitt namn. Därtill kommer ideligen
nya historier om korruption, fusk och bedrägeri. Hundratals
hotell är till försäljning; turisternas skara krymper.
Minst 300 000 tyskar kommer inte att, som vanligt, besöka
Grekland på semestern. Var femte arbetsplats är direkt
eller indirekt beroende av turister från utlandet. Turismen
svarar för 18 procent av BNP. 850 000 personer arbetar inom
turistnäringen. På Kreta är det en katastrof.
43 procent av den lokala ekonomin är beroende av turismen.
Etiopien
2010-21 s 8
"Valen i Etiopien fick både godkänt och underkänt"
En valövervakare på plats, EU-sändebudet Thijs
Berman i Addis Abeba, kritiserade valen som orättvisa, men
EUs högsta diplomat, Catherine Ashton, talade i stället
om "ett viktigt ögonblick i landets demokratiska historia".
Regerande Revolutionära demokratiska folkfronten blev valets
vinnare.
Italien
2010-21 s 9
"Berlusconi vill stoppa mediernas skandalrapporter"
Den italienska regeringen vill ställa mediernas rapportering
under rättsväsendets kontroll. En ny lag inskränker
rättsväsendets möjligheter att avlyssna misstänkta
och hindrar medierna från att rapportera om pågående
polisutredningar. Lagen motiveras med att man vill förhindra
att misstänktas privatliv kränks. Kritiker menar att
den blir främst ett skydd av de redan mycket privilegierade
makthavarna och att det blir ännu svårare att komma
åt maffian.
Jamaica
2010-21 s 11
"Don Christophers utlämning orsakar dödligt våld"
Hårda strider mellan jamaicanska säkerhetsstyrkor och
beväpnade gängmedlemmar har pågått i flera
dagar i Kingston i Jamaica. Konflikten som har fått regeringen
att utropa undantagstillstånd handlar om narkotika- och
vapenhandlaren Christopher Coke, som USA begär utlämnad.
Coke och hans sympatisörer har barrikaderat sig i stadsdelen
Tivoli Garden som Coke styr. Alla politiker i landet vet att deras
politiska överlevnad ofta hänger på de starka
män som i Jamaica kallas "don". De är ett
slags feodalherrar som har total kontroll över invånarna
i sina distrikt och drar in mycket pengar med båda lagliga
och olagliga medel.
Thailand
2010-21 s 11
"Thaksin misstänks vara hjärnan bakom"
En thailändsk domstol har utfärdat en häktningsorder
på landets förre premiärminister, den kontroversielle
Thaksin Shinawatra, som misstänks för att vara hjärnan
bakom de demonstrationer som i flera veckor lamslog Bangkok och
tidvis urartade i dödligt våld. Häktningsordern
på Thaksin kommer sannolikt att ytterligare förarga
miljontals regimmotståndare, som är lojala mot Thaksin.
Han lever på okänd ort i exil för att slippa en
tvåårig fängelsedom för korruption. Om han
döms skyldig till att ha lett det just avslutade upproret
kan han dömas till döden.
Irak
2010-21 s 12-13
"Kungamakaren"
När det gäller valet av Iraks näste premiärminister
är det förmodligen shiaprästen Moqtada al-Sadr
som har avgörandet i sina händer. Mahdiarmén,
männen i svart, är åter tillbaka på Bagdads
gator. Tillsammans förfogar sittande premiärministern
Maliki tillsammans med al-Sadr över det största blocket
i parlamentet vilket skulle utesluta valets segerherre Allawis
sunnitiska partners från varje betydande roll i regeringen.
Men Sadristerna avskyr Maliki och minns de blodiga militära
offensiverna han gav order om mot Mahdiarmén 2007 och 2008.
Om Sadristerna stöder Maliki kommer de att kräva stora
eftergifter bland annat att Mahdiarmén ska finnas kvar.
De vill kunna verka som libanesiska Hizbollah, som är Mahdiarméns
förebild. Det är något som upprör inte minst
Iraks kvinnorättsgrupper. De vill inte att väpnade miliser
ska kunna hindra progressiva lagar.
De flesta är överens om att en normal utveckling av
Irak kräver minst två saker, att sunniterna inkluderas
i den politiska processen och att Mahdiarmén hålls
borta från gatorna.
2010-21 s 14
"Regeringen är inte klar ännu"
Det har snart gått två månader sedan irakierna
hade val. Resultatet blev jämnt, vilket försvårar
regeringsbildningen. Omvärlden föreslår radikalt
nytänkande, men det faller inte den sittande regeringschefen
på läppen. Hundratals människor har dödats
i en ny våldsvåg efter valet och ett förlängt
politisk vakuum gör landet ännu mer instabilt. Den sittande
presidenten Maliki, har en preliminär uppgörelse mellan
hans egen allians och Irakiska nationalalliansen, denna inkluderar
emellertid en fraktion ledd av shiaprästen Moqtada al-Sadr.
Om denna allians misslyckas kommer Maliki att söka samarbete
med kurderna och Iraqiyablocket i Allawis allians. Den senare
blev störst i valet.
USA, Turkiet
2010-21 s 15
"En turkisk Pyrrhusseger?"
Förra året sade president Barack Obama att USA och
Turkiet "måste samarbeta för att bemöta vår
tids utmaningar". Men de båda allierade länderna
kan inte gå mer i otakt än vad de gör just nu.
Turkiet tog hjälp av Brasilien och förhandlade separat
med Iran samtidigt som USA försökte få säkerhetsrådet
att enas om nya sanktioner mot Iran. Detta är en följd
av Turkiets växande självförtroende i rollen som
regional stormakt. En roll som Turkiet har valt sedan förhandlingarna
om att blir medlem i EU gått i stå. Men det kan bli
en Pyrrhusseger för turkarna. De beundras i tredje världen
för att de vågar sätta sig upp mot amerikanerna,
men vad de gör är att de förstör förhållandet
till USA.
Brasilien
2010-21 s 16-17
"Diplomati på villovägar"
Brasiliens president Lula umgås med autokrater och diktatorer
i stället för att hjälpa till att lösa världens
problem. Han kramar rutinmässigt Venezuelas Hugo Chávez
och låter sig fotograferas med Fidel Castro. Det mest oroväckande
är hans flirt med Iran och dess president Mahmoud Ahmadinejad.
Men mycket handlar om ekonomi. Handeln mellan Brasilien och Iran
har ökat med 40 procent. Och så närmar sig valet
i oktober och kanske är hans något osammanhängande
utrikespolitik mest valfläsk till Arbetarpartiets vänsterinriktade
ledare och anhängare.
Kirgisien
2010-21 s 17-18
"Revolutionen var den lätta biten"
Det är inte lätt att byta från auktoritärt
system till parlamentarisk demokrati när många viljor
är inblandade. Ännu svårare är det när
ekonomin är på fallrepet och till och med maten riskerar
att ta slut. Det märks redan sprickor i Kirgisiens övergångsregering
som består av 14 oppositionsledare från olika partier,
däribland före detta premiärministrar, ministrar
och talmän. Regeringschef är Roza Otunbajeva, före
detta utrikesminister och före detta ambassadör. Men
alla är överens om målet, den 27 juni ska alla
rösta om en övergång till parlamentarisk republik
där presidentens roll blir i stort sett ceremoniell. De tidigare
två presidenterna Askar Akijev och Bakijev blev med tiden
allt mer auktoritära och korrumperade och favoriserade öppet
sina släktingar inom både politik och affärer.
Sju partier har chans att klara tröskeln in i parlamentet.
Afghanistan
2010-21 s 18-20
"Att tala med fienden"
Det är inte längre en självklarhet inom den amerikanska
inom den amerikanska militären att de amerikanska styrkorna
kan döda sig till seger. Fienden måste övertalas
att lägga ned sina vapen med en kombination av förhandlingar
och våld. Att bygga upp förtroende och bädda för
en dialog med fienden är en lång och mödosam process.
Det gäller för amerikanerna att få fienden att
samarbeta med dem och med regeringen i Kabul. Nu gäller det
att sätta sig in i stamkriget så gått det går
och försöka förstå de olika stammarnas motiv
och mål. Kanske kan misstron övergå till ett
ökat förtroende.
Thailand
2010-21 s 21-22
"Ett mirakel verkar troligare än försoning"
Lugnet har lagt sig, men under ytan sjuder vrede och besvikelse.
Armén stormade rödskjortornas fäste och gjorde
slut på demonstrationerna. Nu har regimkritikerna åkt
hem, men motsättningarna finns kvar. Udon Thaniprovinsen
som är det landsbygdsområde som anses vara oppositionens
starkaste fäste var en av de fyra städer i nordöstra
Thailand där anhängare till rödskjortorna stack
offentliga byggnader i brand. Sprickan mellan rödskjortor
och så kallade gulskjortor som är regimtrogna är
större än någonsin. Bland rödskjortorna talas
det överraskande öppet om monarkins roll, vilket är
ett allvarligt tabubrott. Det kan kosta 15 års fängelse
att förolämpa kungen eller annan person i den kungliga
familjen.
Japan
2010-21 s 23-25
"Skandaler är japanernas livsluft"
Japan har haft tre ledare på fyra år, men det är
inte dåliga ledare som är problemet utan skandalerna.
Små skandaler är så vanliga i världens rika
länder att de flesta politiker överlever dem utan större
skador. I Japan gäller motsatsen. I Tokyo verkar det som
om skandaler har en förmåga att sprida sig som metastaser
och störta den ena politikern efter den andra. För bara
åtta månader sedan segrade premiärminister Yukio
Hatoyama och Demokratiska partiet med övertygande marginal
men redan är han insnärjd i en partifinansieringsskandal
rörande 12 miljoner dollar. Hans popularitetssiffra har rasat
från 74 till 24 procent. Det återuppväcker en
gammal fråga i japansk politik: varför har världens
näst största ekonomi så trista ledare? Många
pekar på Liberaldemokraternas långa styre. Många
ledare har ärvt sina platser i parlamentet från sina
fäder eller har klättrat uppåt i karriären
tack vare goda kontakter. Och så är det japanernas
sjukliga intresse för minsta lilla oegentlighet. Medierna
älskar att som hajar jaga de stackars offren. Detta berövar
Japan den ledarskapsstabilitet som landet behöver för
att komma på rätt köl.
Indien
2010-21 s 26
"Singh närmar sig Indien"
Premiärminister Manmohan Singh sa i måndags att Indien
de närmaste åren måste uppnå 10 procents
årlig tillväxt och markant förbättra relationerna
med Pakistan för att kunna reducera fattigdomen och utvecklas
snabbare. I juli planeras ett möte mellan ländernas
premiärministrar i Islamabad då de ska försöka
återknyta diplomatiska band som brast på grund av
terrorattentatet 2008 i Mumbai, som utfördes av militanta
terrorister från Pakistan. Den 77-årige Singh hävdar
att Indien har klarat sig bättre än nästan alla
stora ekonomier vad gäller de negativa effekterna av sen
globala nedgången. Den ekonomiska tillväxten förväntas
bli 8,5 procent i år. Problemet är inflationen men
den kommer också att minska menar han. Premiärminister
Manmohan Singhs presskonferens beror kanske främst på
att regeringen har kritiserats för sin oförmåg
att hindra dödliga attacker från maoistiska rebeller
som härjar på landsbygden. Singh försökte
också ta död på spekulationer om att förhållandet
mellan honom och Sonia Gandhi som är ledare för det
styrande Kongresspartiet, skulle vara kyligt.
Nordkorea
2010-21 s 26-27
"Ökad press på Nordkorea, men till vilken nytta?"
USA och dess allierade ökar pressen på Nordkorea med
meddelandet att man i juni kommer att arrangera marina övningar
för att bland annat förbättra flottans förmåga
att upptäcka fientliga ubåtar av det slag som misstänks
ha sänkt ett sydkoreanskt örlogsfartyg och orsakat 46
sjömäns död. FNs generalsekreterare, Ban Ki-Moon
har dessutom sagt att han anser att FNs säkerhetsråd
bör vidta åtgärder för att straffa Nordkorea.
Kina
2010-21 s 28-31
"Det värsta som kan hända"
En serie attentat mot förskolor och skolor och en våg
av kidnappningar sätter press på Kinas kommunistparti.
Följderna av drygt 30 år med ett-barns-politik förvärrar
situationen. Kineserna är allvarligt oroliga för sina
barn.
Mellan 30000 och 70000 spädbarn, barn och tonåringar
försvinner spårlöst varje är. De rövas
bort och säljs för att utnyttjas som slavar i arbete
eller som prostituerade i bordeller.
Handel med barn är en gammal tradition på den kinesiska
landsbygden. Den kinesiska regeringens ett-barns-politik förvärrar
läget. Det finns barnlösa par som kan tänka sig
att köpa stulna barn. Adoption är krångligt och
nästan bara funktionshindrade finns att erbjuda. För
kidnapparna handlar det om mycket lönsamma affärer.
Det är ovanligt att myndigheterna hittar försvunna barn.
Förtvivlade föräldrar arrangerar demonstrationer
i protest mot polisens likgiltighet.
