Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
DAN BILEFSKY
Prag
De serbiska ledarna i Bosnien talar om att dra sig ur de statliga
institutionerna och om självständighet från Bosnien-Hercegovina
för den serbiska delen, Republika Srpska. Detta är naturligtvis
ett allvarligt hot mot denna bräckliga, multietniska stat,
som riskerar att drabbas av ännu en allvarlig politisk kris.
Bedömare i regionen anser att situationen mycket väl
kan komma att undergräva de s k Daytonavtalen från
1995, som satte punkt för ett blodigt krig, som 1992-1995
dödade fler än hundratusen människor, varav de
flesta muslimer.
Pakten som slöts i Dayton delar Bosnien-Hercegovina i en
muslimsk-kroatisk federation och en serbisk republik (Republika
Sprska) i ett decentraliserat system, som snarare har förstärkt
den etniska splittringen än eliminerat den.
Den aktuella krisen har uppstått vid en mycket kritisk tidpunkt,
bara några få veckor efter det att FNs och EUs sändebud
i Bosnien, Miroslav Lajcak, utnämndes till utrikesminister
i sitt hemland Slovakien, vilket har skapat ett potentiellt farligt
maktvakuum i Bosnien-Hercegovina.
FN-representanter framhåller dock att Lajcak finns kvar
på sin post tills en ersättare har hittats.
Balkanexperten Srecko Latal i Sarajevo beskyller västmakterna,
som är distraherade av den globala finanskrisen, Irak och
Afghanistan, för att ignorera de oroväckande signalerna
från Bosnien. USA och Europeiska unionen måste
engagera sig, inte bara för Bosniens skull utan därför
att det som hände här förut inte får hända
en gång till, säger Latal.
Säkerheten i Bosnien garanteras av 2 000 fredsbevarande soldater
från EU. Men Latal hävdar att styrkan inte är
stor nog för att stoppa eventuella fientliga handlingar.
Ett värsta scenario, enligt Latal, vore om Republika Srpska
utropar självständighet, eftersom grannlandet Kroatien
då skulle reagera med att skicka in militär, och bosnienmuslimerna
skulle ta till vapen.
Bosnienserbiska representanter, västerländska diplomater
och polisen är eniga om att krisen började för
två veckor sedan, när landets federala polis skickade
en rapport till riksåklagaren med anklagelser mot Republika
Srpskas premiärminister, Milorad Dodik.
Enligt polisrapporten finns det misstankar om korruption, bedrägeri,
missbruk av allmänna medel i anslutning till ett antal viktiga
statliga kontrakt i Republika Srpska.
Gordan Milosevic, som är Dodiks talesman, påstod
i förra veckan per telefon att anklagelserna är politiskt
motiverade. Han sade att fallet inte behandlas enligt gängse
protokoll, eftersom det har hamnat hos riksåklagaren utan
att först ha passerat via bosnienserbiska myndigheter i den
statliga utrednings- och skyddsbyrån.
Dodik själv uttryckte stor indignation för ett par veckor
sedan och sade att han var offer för en häxjakt, vars
syfte är att försvaga honom och Republika Srpska. Den
lilla gnutta förtroende jag hade för staten Bosnien-Hercegovina
har försvunnit på grund av dessa farsartade anklagelser
mot mig, sade han. De har gjort denna stat fullständigt
meningslös.
Han vädrade också sin ilska på ett möte
i Mostar, där ledarna för Bosniens tre stora etniska
grupper diskuterade hur man ska driva igenom en rad förändringar
i författningen. Närvarande vid mötet berättar
att Dodik stormade ut efter bara en timma. Innan han gav sig av
hade han ställt ett ultimatum, som gick ut på att en
ny författning måste innehålla garantier för
att Bosniens Serbiska republik får självstyre och rätt
att hålla folkomröstning om eventuell självständighet.
En sak som förvärrar läget är att Dodik för
en tid sedan påstod att utredningen mot honom förmodligen
har planerats av FNs biträdande höge representant i
Bosnien, Raffi Gregorian. I november stämde Dodik Gregorian
och utländska åklagare i Bosnien, som beskylls för
att ha konspirerat mot Dodiks regering efter det att de hade inlett
en korruptionsutredning med anledning av utdelning av statliga
kontrakt i Republika Srpska.
Den serbiska ledamoten i landets tredelade presidentskap, Nebojsa
Radmanovic, uppmanade för en tid sedan alla bosnienserbiska
partier, medborgare och ickestatliga organisationer att stödja
den bosnienserbiska regeringen. En serbisk veteranorganisation
varnade för att bosnienmuslimerna i hemlighet rustar sig
för krig, och biskop Grijorije, ledare för den serbiskortodoxa
kyrkan, underströk att ingen ska tro att han kan bråka
med Republika Srpska!.
Men västerländska diplomater och ämbetsmän
på alla sidor om de etniska skiljelinjerna försöker
samtidigt tona ned motsättningarna loch säger att konflikten
bara är ett ordkrig, som inte kommer att urarta i våld.
Dodik vill bara klargöra att Republika Srpskas existens
inte är förhandlingsbar, sade Milosevic, Dodiks
talesman. Ingen här vill ha krig.
Serbiska bedömare säger att Dodik inte har några
tankar på att avgå, åtminstone inte på
kort sikt, och han utnyttjar det internationella politiska tomrummet
i Bosnien för att stärka sin kontroll över Republika
Srpska.
Förutom att ett utträde ur Bosnien-Hercegovina vore
en uppenbar krigsanledning är separation knappast ett attraktivt
alternativ för Dodik, eftersom Republika Srpska i så
fall måste slå sig samman med antingen Serbien eller
Ryssland, vilket skulle försvaga Dodiks maktställning
markant. Internationell isolering skulle också bli en föga
lockande konsekvens.
© 2009 TEMPUS/The New York Times