Tempus 2009 v 14

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17  18 19 20 21 22 23 24 25   26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51  2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14

Krisen slår hårt mot bönderna

Korruption och byråkratisk inkompetens blockerar ekonomiskt stöd till Bulgariens bönder.

IRINA IVANOVA
Sofia
Bulgariens hårt pressade bönder blir allt mer militanta i försöken att tvinga regeringen att stötta en sektor, som redan före den globala krisen hölls vid liv med konstgjord andning.
Jordbrukarna är förargade över att utbredd korruption och snårig byråkrati blockerar deras livlina, d v s de 6,5 miljarder euro i subventioner och landsbygdsstöd, som Europeiska unionen har öronmärkt för unionens nyaste medlemsland fram till och med 2013.
Många bulgariska bönder tog stora lån för att anpassa sina gårdar till EU-standard inför medlemskapet 2007. Idag svarar jordbruksproduktionen för fem till sex procent av Bulgariens bruttonationalprodukt, vilket är en markant minskning jämfört med på 1990-talet, när jordbruket utgjorde ungefär en fjärdedel. Bulgarien, med 7,6 miljoner invånare, som förr var nettoexportör av jordbruksprodukter, är idag nettoimportör.

Det är inte bara de stora skulderna som tynger de bulgariska bönderna. Deras missnöje beror också på låga mjölkpriser, stigande kostnader och billiga importprodukter. ”Saker och ting är utom kontroll”, säger Boiko Sinapov, ordförande i mjölkböndernas förbund. ”Jag ogillar extrema åtgärder, men vi har inget val”, tillägger han.
Bönderna har iscensatt en rad protester, inklusive en dagslång blockering av gränsen mot Rumänien. Protestaktionerna har inte väckt allmänhetens sympati eller lett till statligt stöd, men bönderna tänker inte ge upp.
Valentin Dimitrov är boskapsbonde i närheten av byn Svoboda i Rhodopebergen i södra Bulgarien, där hans besättning består av ett femtiotal kor och 400 får. Han har redan slaktat en tredjedel av sina får och snart tvingas han kanske överlåta hela gården till banken för att bli av med sina skulder. ”Gården är mitt liv”, säger han, ”men snart orkar jag inte mer”.
Han tror att enda sättet för honom att inte behöva slita ont i ytterligare 20 år är att överlåta gården till banken. Han lånade 150 000 lev (ca 900 000 kronor) för att rusta upp den idylliska gården till EU-standard.

Bedömare tror att pressen på den bulgariska regeringen och regeringar i andra f d kommunistiska länder förmodligen kommer att öka i takt med att krisen omintetgör det senaste decenniets framsteg. Bönders missnöje med krympande inkomster ledde till den lettiska regeringens fall i februari.
Missnöje och protester finns inte bara i EUs nyaste medlemsländer. Tidigare i mars samlades jordbrukare från flera länder i Prag, där EUs ordförande finns för närvarande, för att protestera mot låga mjölkpriser och nivån på EUs stöd.
EU betalar stöd per liter och per djur, och det bestämmer årliga produktionskvoter för varje medlemsland, vilket ger EU ett redskap för att påverka efterfrågan och prisnivån. Men bönderna i de östliga medlemsländerna får mindre stöd än de västliga ända fram till 2013. ”Vi har det extremt kärvt och är nära kollaps; vi kan inte längre finansiera våra lån”, säger mjölkböndernas ledare, Sinapov. ”Men vi ska kämpa för jordbruket, och vi accepterar inte sakernas tillstånd”, fortsätter han.

Protestaktionerna utgör kanske inte ett direkt hot mot Bulgariens socialistiskt ledda regering, som har ett starkt stöd i parlamentet, men de kan tvinga de styrande att betala ut mera pengar i stöd före valen, som äger rum i juni eller juli.
Djuruppfödare och mjölkbönder är bland dem som har drabbats värst av krisen i de nya medlemsländerna, eftersom de var tvungna att investera mycket pengar i modernisering inför medlemskapet. Nu pressas de också av stigande foderpriser och krav från återförsäljare och importörer att sänka priserna på både kött och mjölk.
I Bulgarien kostar en liter mjölk 0,30-0,40 lev (1,75-2 kronor) från gården, medan priset i butik är 1,60-2 lev ( 10-12 kronor). Foder kostar 0,50-0,60 lev per kilo.
Resultatet är att antalet djur sedan 2004 har krympt från runt 700 000 till 577 000. På den kommunistiska tiden fanns fler än 1,6 miljoner kor i Bulgarien. Antalet får har också minskat markant.
I Tjeckien, där mjölken är billigare än någon gång sedan landet blev medlem i EU 2004, kräver bönderna nu att få dubbelt så mycket i ersättning per liter.

Efter år av postkommunistisk stagnation och hafsiga reformer satte bönderna inför medlemskapet sitt hopp till EUs jordbruksstöd. Men Bryssel beslöt förra året att frysa 140 miljoner euro i stöd till det bulgariska jordbruket på grund av misstänkta bedrägerier och korruption.
Antikorruptionsorganisationen Transparency International (TI) pekade i fjol ut Bulgarien som EUs mest korrumperade nation.
”Det mest irriterande är att det pratas vitt och brett om EU-subventioner, men vi får ingenting”, säger Dimitrov, som i likhet med många andra hade hoppats kunna betala sina lån med EU-pengar.
Korruptionen är inte det enda hindret. Snårig byråkrati och brist på kvalificerade specialister i jordbruksdepartementet har skapat oreda i EUs utbetalningar och försvagat bankernas vilja att finansiera jordbruksprojekt.
Jordbruksdepartementets utbetalningsavdelning erkände för några veckor sedan att 3 000 bönder inte får något stöd för 2008, på grund av ett administrativt misstag, som innebär att de felaktigt uppges ha lagt sina marker i träda.
”Den administrativa inkompetensen och vårdslösa attityden till böndernas verksamhet är det som blockerar EUs pengar”, säger Lantbruksförbundets styrelseordförande, Ivailo Todorov.

Inte bara uppfödare och mjölkbönder drabbas utan också grönsaks- och fruktodlare. Experterna säger att jordbrukets andel av BNP kommer att minska till två-tre procent de kommande åren på grund av dålig effektivitet och brist på investeringspengar.
Illa riktat stöd under 1990-talet - d v s subventioner till små, ineffektiva gårdar, höga importtullar och sen anpassning till EUs standard – har i längden skadat producenterna.
Tidigare protektionistiska åtgärder, inklusive ett förbud mot utländskt ägande av jordbruksareal, innebar att de bulgariska bönderna var illa förberedda för konkurrensen på den öppna EU-marknaden. Detta har gjort att jordbruket är den minst utvecklade sektorn i Bulgariens ekonomi.
© 2009 TEMPUS/The New York Times