Tempus 2007 v 08

Tidskriften

tidigare veckor:  19  20  21  22  23  24  25  26  27   28 29/30  31  32  33  34  35  36  37  38  39  40  41  42  43  44  45  46  47  48  49  50  51    2007: 01/2  03  04  05  06  07  08

Vad var det som hände i Somalia egentligen?

USA använde etiopiska baser för att jaga al-Qaida i Afrika.

I januari genomförde den amerikanska militären i all tysthet en kampanj från Etiopien för att tillfångata eller döda ledande företrädare för al-Qaida på Afrikas horn. Amerikanerna använde bl a en landningsbana i östra Etiopien för att anfalla militanta islamister i grannlandet Somalia.
Det nära och i stort sett hemliga samarbetet med Etiopien inkluderade också utbyte av en stor mängd information om de militanta islamisternas ställningar och information från amerikanska spionsatelliter. Medlemmar i en hemlig amerikansk specialenhet, Task Force 88, var utplacerad i Etiopien och Kenya, varifrån de tog sig in i Somalia.
Den kontraterroristiska kampanjen beskrivs av amerikanska representanter som en stor succé, som krossade terrornätverk i Somalia, ledde till infångandet av flera militanta islamister och byggde på ett samarbete med Etiopien, som har byggts upp under flera år.

Men bland de dödade och infångade saknas alltjämt en del al-Qaidaledare, bl a Fazul Abdullah Mohammed och Fahid Mohammed Ally Msalam, som jagas av USA som misstänkta för inblandning i attentaten mot de amerikanska ambassaderna i Kenya och Tanzania 1998.
Eftersom Somalia är fortfarande en stat i kaos, och medan amerikanska och afrikanska diplomater försöker sätta samman en fredsbevarande styrka till det krigshärjade landet, är det alltjämt oklart vilka långsiktiga följder Amerikas operationer i landet får.
Det har varit känt i flera veckor att amerikanska specialstyrkor har opererat inne i Somalia och att USA genomförde två flygattacker mot misstänkta al-Qaidaagenter. Men omfattningen av USAs samarbete med Etiopien i samband med Etiopiens invasion av Somalia och det faktum att Pentagon i hemlighet använde en etiopisk landningsbana för att genomföra attackerna har inte avslöjats tidigare.
Den hemliga kampanjen på Afrikas horn är ett exempel på Pentagons mycket aggressiva agerande på senare år när det gäller utskickandet av specialstyrkor för att jaga misstänkta terrorister överallt på jorden.
President George Bush gav Pentagon befogenheter efter terrorattentaten 11 september 2001 att genomföra sådana attacker, som tidigare hade varit reserverade för spioner och underrättelsetjänster.

När etiopiska styrkor först inledde en storoffensiv mot Somalia i slutet av förra året förnekade den amerikanska regeringen att Bushs administration hade givit den etiopiska regeringen sitt tysta medgivande. Men av intervjuer med amerikanska myndighetsrepresentanter de senaste veckorna framgår att det fanns en nära allians mellan Washington och den etiopiska regeringen och att denna allians hade ett bestämt syfte: att utrota den radikala islamismen i Somalia.
Pentagon har i flera år utbildat etiopiska soldater för kontraterroristiska operationer i läger nära gränsen till Somalia. USA har också utbildat en etiopisk specialstyrka kallad Agazi kommandona, som deltog i offensiven mot Somalia.
Bryan Whitman, talesman för Pentagon, vill inte diskutera detaljer i den amerikanska operationen, men andra i Pentagon går med på att ge vissa upplysningar, eftersom operationen var en sådan succé.
De säger att det nära samarbetet med Etiopien inkluderade information om de islamistiska styrkornas positioner och information från spionsatelliter, vars kurs ändrades för att bättre kartlägga islamisternas rörelser.

Det fördjupade samarbetet med Etiopien är den senaste vändningen i USAs sporadiska interventioner i Somalia. De började 1992 med ett försök att distribuera mat till svältande somalier, men interventionen urartade till en dödlig konfrontation 1993 mellan amerikanska soldater och krigare lojala med den somaliske krigsherren Mohammed Farah Aidid.
Det senaste kapitlet började i juni i fjol, när Islamiska domstolsrådet, en väpnad fundamentalistisk rörelse, besegrade en koalition av krigsherrar, som understöddes av CIA, och tog makten i huvudstaden Mogadishu.
Islamisterna misstänktes skydda al-Qaidamilitanta, som hade varit inblandade i ambassadattackerna och i attentatet mot ett hotell i Kenya 2002.
Efter ett misslyckat CIA-försök att beväpna och finansiera de somaliska krigsherrarna beslöt Bushs administration att i stället försöka stärka Somalias svaga övergångsregering. Därmed stämde också USAs politik överens med Etiopiens.

När islamisternas grepp om makten blev starkare började deras miliser omringa Baidoa, där övergångsregeringen verkade i ett slags inre exil. Etiopiska regeringsföreträdare varnade för ett fullskaligt anfall om islamisterna attackerade Baidoa.
Washington ville inte stödja en etiopisk invasion officiellt, men representanter för flera olika amerikanska regeringsorgan säger att Bushs administration redan förra året beslöt att bästa sättet att stoppa islamisterna var en invasion.
När den etiopiska invasionen började 24 december blev den mycket snabbt en stor framgång, vilket i viss mån överraskade amerikanerna.
De etiopiska stridsvagnskolonnerna, artilleribatterierna och militärflygplanen, som var rustade med amerikansk information, krossade snabbt de illa utbildade och rustade islamistiska miliserna. ”

När islamisterna retirerade flydde också al-Qaidas medlemmar och deras medhjälpare söderut mot en region full av träskmarker. Med hjälp av information från de etiopiska styrkorna i Somalia och den amerikanska underrättelsetjänsten kunde en amerikansk specialstyrka börja planera riktade attacker.
Den i stort sett maktlösa övergångsregeringen i Somalia överlämnade 31 december till USAs ambassadör i Kenya en formell begäran om att USA skulle anfalla de militanta.
General Abizaid ringde försvarsminister Robert Gates och informerade honom att Centralkommandot var i färd med att skicka ytterligare specialstyrkor till regionen. Mobiliseringen utfördes enligt villkoren i ett tidigare direktiv, som gav militären auktoritet att döda eller tillfångata företrädare för al-Qaida när det ansågs snabbt agerande var nödvändigt för att USA inte skulle ”missa ett tillfälle” att neutralisera fienden.

Den 6 januari anlände två bestyckade helikoptrar, modell AC-130, till en liten flygplats i östra Etiopien. Amerikanska specialenheter verksamma i Kenya satte också upp ställningar längs Kenyas sydliga gräns för att stoppa militanta som försökte fly från Somalia.
En örlogsflotta började leta efter fartyg som kunde misstänkas transportera flyende al-Qaidaagenter. Stödflygplan placerades i Djibouti, och flygplan från Al Udeidbasen i Qatar genomförde också uppdrag. Informationen delades med Etiopien och Kenya via CIA-kanaler i dessa länder. Amerikanska planerare samarbetade också direkt med företrädare för den etiopiska och kenyanska militären.
7 januari, dagen efter helikoptrarnas ankomst, utfördes anfallet nära den isolerade fiskebyn Ras Kamboni, som ligger nära gränsen till Kenya.
Enligt amerikanska källor var den primära måltavlan Aden Hashi Ayro, en ung militant kommendant, som har utbildats i Afghanistan och som var en av Islamiska domstolsförbundets ledande företrädare.
Flera timmar efter anfallet kom etiopiska soldater och en amerikansk specialsoldat till platsen och kunde bekräfta att åtta människor hade dödats och tre hade sårats. Alla uppges ha varit beväpnade. Efter att ha sökt igenom bråten hittade man ett blodigt pass och andra föremål, som väckte misstankar om att Ayro hade skadats i anfallet och eventuellt dött.

Den andra helikopterattacken 23 januari riktades mot en annan av Islamiska domstolsförbundets ledare, Shejk Ahmed Madobe. Han överlevde, men togs senare till fånga av etiopierna, enligt amerikanerna.
Amerikanska regeringsrepresentanter säger att Fazul Abdullah Mohammed, hjärnan bakom ambassadattackerna 1998 och förmodad ledare för al-Qaidas östafrikanska avdelning, är fortfarande på fri fot.
En del representanter för USA påpekar att etiopierna har sagt att andra ”högprioriterade måltavlor”, inklusive Abu Talha al-Sudani, ledande al-Qaidaagent i Östafrika, dödades i etiopiska flyganfall, men amerikanerna har ännu inte kunnat bekräfta detta.
I slutet av januari medverkade amerikaner till att ge Shejk Sharif Shejk Ahmed, den näst högste islamistiske ledaren, fri lejd från södra Somalia till Nairobi i Kenya. Amerikanernas exakta roll är oklar, men många amerikanska regeringsföreträdare betraktar Shejk Ahmed som en moderat islamist.
MICHAEL GORDON och MARK MAZZETTI
Washington och Addis Abeba
© 2007 TEMPUS/The New York Times