Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
Island byter kurs
MILES JOHNSON
Reykjavik
Island kom ett stort steg närmare medlemskap i Europeiska
unionen i söndags, när en vänsterkoalition vann
valet tre månader efter den konservativa regeringens fall
på grund av ekonomisk härdsmälta.
Den tillförordnade statsministern, Johanna Sigurdadottir,
och hennes socialdemokratiska parti vann valet, vilket lär
betyda att Island lämnar in en ansökan om medlemskap
i EU i juli. För övrigt är det den nya regeringens
tunga uppgift att försöka återuppbygga landets
ekonomi, som har tagit rejält stryk av den globala finanskrisen.
Valresultatet markerar en kraftig vänstergir i Island,
vars väljare nu har straffat det konservativa Oberoendepartiet,
som hade haft makten i 18 år.
Islands folk gör upp med det förflutna och med
nyliberalismen, som har haft makten alldeles för länge,
sade Sigurdatottir, en 66-årig f d flygvärdinna som
är öppet homosexuell. Här finns ett krav
på ändrade värderingar.
Sigurdadottir hoppas att Island kan folkomrösta om EU inom
18 månader. Det är viktigt att vi ansöker
om medlemskap så fort som möjligt. Det är min
åsikt att vi kan bli med i eurozonen inom fyra år
efter inträdet i unionen, sade hon.
Island tvingades acceptera ett räddningspaket på 7,5
miljarder euro av Internationella valutafonden sedan landets bankväsen
hade kollapsat i oktober. Arbetslösheten har hoppat från
en procent före krisen till nio procent i mars, och IMF misstänker
att BNP kommer att krympa med tio procent i år.
Sigurdadottir hoppas att ansökan om EU-medlemskap ska hjälpa
till att återupprätta förtroendet för landets
ekonomi och valuta.
Men även om socialdemokraternas seger är en triumf
för dem, som kräver att Island ska gå med i EU,
finns det många hinder att övervinna. Sigurdadottir
måste inte bara övertala sin skeptiska koalitionspartner,
De gröna, att följa med på EU-tåget, utan
hon måste också övertyga islänningarna om
att EU-medlemskap inte utgör en fara för deras livsstil.
I ett land som Island, som blev självständigt först
1944, är det inte säkert att en folkomröstning
resulterar i ja till EU, eftersom det är mycket känsligt
att behöva ge upp suveränitet, inklusive den exklusiva
kontrollen över huvudnäringen, som är fiske.
Många islänningar skulle aldrig tolerera att
en minister i Bryssel bestämmer hur många kilo torsk
en isländsk fiskare får fånga per år, även
om islänningar är med och bestämmer och frågan
egentligen bara är symbolisk, säger sociologen
Stefan Olafsson.
Sigurdadottir har sagt att hon inte tänker låta EU-medlemskapet
inkräkta på Islands kontroll över landets naturtillgångar.
© 2009 TEMPUS/Financial Times