Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
BARRY BEARAK
Johannesburg
Nyfikenheten bland folk gällde framför allt Zumas beslut
om finansminister Trevor Manuels framtida roll. Manuels frimarknadsinriktade
politik har vunnit respekt från bankirer världen runt
och kritik från dem, som i stället förespråkar
omfördelningspolitik. Manuel fick inte behålla finansministerposten,
utan han upphöjdes i stället till chef för en ny
planeringskommission.
Manuel utnämndes av Nelson Mandela 1996. Förra året,
när det under en kort period verkade som om Manuel skulle
lämna regeringen, reagerade marknaderna med panik tills han
försäkrade att han var beredd att stanna kvar på
sin post.
Enligt experterna kommer marknaderna att ta hans nya roll med
ro, eftersom han även i fortsättningen får ett
stort inflytande. Dessutom ersätts han av Pravin Gordhan,
som har fått mycket beröm på sin tidigare post
som chef för skattemyndigheten.
Pravin Gordhan har mycket gott rykte, säger chefsekonomen
Chris Hart hos investeringsbolaget Investment Solutions. Han
förespråkar en ansvarsfull skattepolitik. Chefsekonomen
hos Rand Merchant Bank, Rudolf Gouws, beklagar att Trevor Manuel
har avgått, men han tycker att Gordhan är ett
utmärkt val.
Zuma, som i lördags blev Sydafrikas fjärde, demokratiskt
valde president, understryker att Manuel får en viktig post
som strategisk planerare. Zuma betonar också att utländska
investerare inte behöver oroa sig för någonting.
Den politiska vänstern blev inte bortglömd. Zumas
politiska parti, Afrikanska nationalkongressen (ANC), vann valen
i april med starkt stöd av Sydafrikas kommunistparti och
den sydafrikanska landsorganisationen. Han förväntades
belöna detta stöd med ministerposter.
Kommunistpartiets ledare, Blade Nzimande, är minister för
högre utbildning. Han är filosofie doktor och stod lojalt
vid Zumas sida i dennes maktkamp mot den förre presidenten,
Thabo Mbeki.
Ebrahim Patel, som är generalsekreterare i manufaktur- och
textilförbundet, utnämndes till minister för ekonomisk
utveckling. Han och Nzimande skulle tillsammans kunna dra regeringen
åt vänster.
Men Sydafrikas möjligheter att åstadkomma några
markanta ändringar i den ekonomiska politiken begränsas
av den globala krisen. Sydafrikas goda ekonomi de senaste tio
åren har inte åtföljts av minskad arbetslöshet.
Omkring en tredjedel av landets arbetsföra medborgare saknar
jobb, enligt den statliga statistiken.
Blade Nzimande kan säkert bli en kompetent utbildningsminister,
men jag hoppas att hans inflytande begränsas till detta område,
säger ekonomen Hart, som tillägger att han är orolig
för att Nzimande kommer att påverka den ekonomiska
politiken.
Zuma övertalade Kgalema Motlanthe att bli hans biträdande
president. Motlanthe, som har lett övergångsregeringen
sedan Mbeki avsattes i september förra året, föredrog
egentligen att arbeta inom ANC i stället för regeringen.
Antalet ministerposter har utökats från 28 till 34.
Bland de nya i regeringen finns Tokyo Sexwale, som i likhet med
Zuma var en välkänd aktivist i kampen mot apartheid.
Sexwale, som är en karismatisk person och förr var en
av ANCs starkast lysande stjärnor, lämnade politiken
1998 och blev mycket snabbt en av landets ledande industrialister
i gruvnäringen, vilket gjorde honom mycket rik. Zuma har
sagt att han bara vill vara president i en period, och Sexwales
återkomst till politiken som bostadsminister kan vara ett
sätt att förbereda honom som kandidat i presidentvalet
2014.
Barbara Hogan, som i rollen som hälsovårdsminister
satte punkt för Sydafrikas hårt kritiserade aidspolitik,
är i fortsättningen minister för de statliga bolagen,
vilket också är en mäktig position. Hennes gamla
ministerpost innehas nu av doktor Aaron Motsoaledi, som har varit
utbildningsminister i Limpopoprovinsen.
Det är trist att Barbara Hogan avgår, eftersom
hon har börjat rätta till saker och ting. Den nye ministern
är okänd, men han ska få en chans att visa vad
han duger till, säger Zackie Achmat, en av landets
ledande aidsaktivister.
Zumas exhustru, Nkosazana Dlamini-Zuma, gick från att vara
utrikesminister till att bli inrikesminister, vilket är ett
av de svåraste uppdragen i Sydafrika.
Många förväntade sig att Nelson Mandelas förra
hustru, Winnie Madikizela-Mandela, skulle få en framskjuten
position. Hon är tillbaka i parlamentet efter att ha dömts
skyldig till bedrägeri 2003, men hennes popularitet bland
gräsrötterna i ANC var inte orsak nog för Zuma
att ge henne en ministerpost.
© 2009 TEMPUS/The New York Times